PROTOKOLL
|
UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2008/09:5
|
DATUM
|
2008-10-23
|
TID
|
09.30-10.00
|
NÄRVARANDE
|
Se bilaga 1
|
§ 1
|
Fråga om att beställa en forskningsinventering
Forskningssekreterare Helene Limén från
riksdagens utredningstjänst redogör kortfattat för ett förslag till
inventering av forskning som berör socialtjänsten. Förslaget har närmare
beskrivits i en PM den 15 oktober 2008, vilken bifogas protokollet som bilaga
2.
Utskottet beslutar att ställa sig positivt
till förslaget i nyss nämnda PM. Det gäller även bildande av en
referensgrupp. Till denna adjungeras en föredragande
Deltagarlista bifogas protokollet som
bilaga 3.
|
§ 2
|
Godkännande av föredragningslistan
Utskottet godkänner föredragningslistan med tillägg av § 8
nedan.
|
§ 3
|
Justering av protokoll
Protokollet från sammanträdet den 16
oktober justeras.
|
§ 4
|
Redovisning av fördelning av medel från allmänna arvsfonden
Utskottet fortsätter behandlingen av
skrivelse 2007/08:125 Redovisning av fördelning av medel från allmänna arvsfonden
under budgetåret 2007 jämte motioner.
Utskottet fattar beslut i ärendet.
Förslag till utskottets betänkande
2008/09:SoU2 justeras.
|
§ 5
|
Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Utskottet behandlar preliminärt
proposition 2008/09:28 om Mänskliga rättigheter för personer med
funktionsnedsättning jämte motioner.
Utskottet bordlägger ärendet för
behandling vid senare tillfälle.
|
§ 6
|
Mottagande av motionsyrkande
Utskottet beslutar att från
näringsutskottet ta emot motion 2008/09:N1 av Tomas Eneroth m.fl. (s) yrkande
6
Denna paragraf förklaras omedelbart
justerad.
|
§ 7
|
Inkomna skrivelser
Inkommen skrivelse anmäls enligt
förteckning som bifogas i protokollet som bilaga 4.
|
§ 8
|
Fråga om överlämnande av motion
Utskottet beslutar – under förutsättning
av berört utskotts medgivande – att överlämna följande motion till
finansutskottet:
So439 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m)
Denna paragraf förklaras omedelbart
justerad.
|
§ 9
|
Övriga frågor
Kanslichefen informerar om ytterligare
ändringar i arbetsplanen.
|
§ 10
|
Nästa sammanträde
Nästa sammanträde
skall äga rum tisdagen den 28 oktober kl. 11.00
|
Vid protokollet Helena Lind
Justeras
2008-10-28
Kenneth Johansson
|
|
SOCIALUTSKOTTET
|
NÄRVAROFÖRTECKNING
|
Bilaga 1
till protokoll
2008/09:5
|
|
§ 1-9
|
§
|
§
|
§
|
§
|
|
|
|
N
|
V
|
N
|
V
|
N
|
V
|
N
|
V
|
N
|
V
|
N
|
V
|
|
|
LEDAMÖTER
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kenneth Johansson
(c), ordförande
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ylva Johansson
(s), vice ordförande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cecilia Widegren
(m)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magdalena
Andersson (m)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Christer
Engelhardt (s)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Marianne
Kierkemann (m)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lars U Granberg
(s)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tobias Krantz (fp)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Marina Pettersson
(s)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jan R Andersson
(m)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lennart Axelsson
(s)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Chatrine Pålsson
Ahlgren (kd)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Margareta B
Kjellin (m)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Elina Linna (v)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Catharina
Bråkenhielm (s)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lars-Ivar Ericson
(c)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Thomas Nihlén (mp)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SUPPLEANTER
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finn Bengtsson (m)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Per Svedberg (s)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mats G Nilsson (m)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ann Arleklo (s)
|
o
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mikael Cederbratt
(m)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lennart Levi (c)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Désirée Liljevall
(s)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Barbro Westerholm
(fp)
|
o
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kent Härstedt (s)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Helena Bouveng (m)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kerstin Engle (s)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rosita Runegrund
(kd)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mats Gerdau (m)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eva Olofsson (v)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lars Wegendal (s)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Maria
Kornevik-Jakobsson (c)
|
x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gunvor G Ericson
(mp)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Maria
Lundqvist-Brömster (fp)
|
o
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Marianne Berg (v)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jan Lindholm (mp)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Carin Runeson (s)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gunilla Carlsson i
Hisings Backa (s)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dan Kihlström (kd)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Solveig Ternström
(c)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N = Närvarande
|
x = ledamöter som
deltagit i handläggningen
|
V = Votering
|
o = ledamöter som
härutöver har varit närvarande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bakgrund
Regelverk
Lagar och regelverk inom socialtjänsten är
inte omfattande, men dess utformning gör att de kan vara svåra att tillämpa i
enskilda situationer. Socialtjänstlagen (2001:453) ger enskilda rätt till
bistånd i olika former samt rätt att överklaga biståndsbeslut till
förvaltningsdomstol. Verksamheten inom socialtjänsten styrs av många
föränderliga yttre förutsättningar. Dit hör lagstiftningen men kanske i ännu
högre grad samhällsekonomiska förutsättningar, den demografiska utvecklingen,
utvecklingen av folkhälsan samt inte minst politiska ambitioner och
ställningstaganden inom stat, landsting och kommuner (SOU 2007:82, Samordnad
och tydlig tillsyn av socialtjänsten).
Pågående och nyligen avslutade utredningar
Två aktuella utredningar som berör kunskapsutveckling och
forskning inom det sociala området är tillsatta av regeringen.
1. En särskild utredare har analyserat och lämnat förslag på hur
de statliga resurser som i dag avsätts till socialtjänstens verksamhetsområde
på bästa sätt kan bidra till att stödja kunskapsutvecklingen inom detta område.
Utredaren har även analyserat och lämnat förslag på åtgärder som främjar att ny
kunskap tas fram, sprids och tillämpas i praktiken. Syftet är att
socialtjänstens insatser i högre utsträckning skall baseras på kunskap om det
sociala arbetets resultat, kvalitet och effektivitet. Det långsiktiga målet,
enligt utredningen, ska vara att utveckla en evidensbaserad praktik inom
socialtjänsten som innebär en praktik som är baserad på en sammanvägning av
brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga
vetenskapliga kunskap.
2. Ett råd bestående av forskare ska tillkallas med uppdrag att
belysa relevanta forskningsrön inom det sociala området.
Rådet ska agera som rådgivare till regeringen i hälso- och sjukvårdsfrågor och
i sociala frågor samt förse regeringen med relevant kunskap för utformningen av
välfärdspolitiken inom Socialdepartementets områden. Arbetet ska redovisas dels
i en årlig rapport, dels vid återkommande möten med ansvariga statsråd och
tjänstemän vid Regeringskansliet.
Rådet, som tillsattes 1 jan 2008, har träffat de berörda
statsråden en gång/termin. Mötena är ett forum för samtal mellan rådet och
statsrådet. Aktuella frågor diskuteras där temat bestäms varannan gång av rådet
och varannan gång av statsrådet. I enlighet med direktivet kommer rådet att
sammanställa vad de gjort under året och redovisa detta i slutet av 2008. Rådet
håller även i seminarier, kunskapsgenomgångar och konferenser och kommer t ex
att ha en större konferens i Rosenbad 1/12 gällande forskning om vägen tillbaka
till arbete. Rådet berör till stor del hälso- och sjukvårdsfrågor.
Kunskapsutveckling
Behovet av kunskapsutveckling inom socialtjänsten
är stort. Ett skäl är verksamheternas betydande omfattning. År 2005 uppgick
kommunernas bruttokostnader för socialtjänsten till knappt 170 miljarder kronor
vilket motsvarade 6,3 procent av BNP. Knappt 240 000 personer arbetade i någon
av kommunernas vård-, stöd- och omsorgsverksamhet. Cirka 300 000 personer erhöll
vid en given tidpunkt någon form av fysisk insats inom socialtjänsten.
Härutöver beviljades nästan en halv miljon människor försörjningsstöd under ett
år.
Många kommuner, framför allt mindre kommuner, har inte ekonomiska
förutsättningar att svara för en egen kunskapsutveckling annat än i mycket
begränsad utsträckning. Bl.a. av detta skäl har många av de myndigheter som
verkar inom socialtjänstens område fått i uppdrag av regering och riksdag att
svara för en kunskapsspridning. Exempel på sådana myndigheter inom socialtjänstens
område är:
- Socialstyrelsen
- Hjälpmedelsinstitutet
- Myndigheten
för handikappolitisk samordning,
- Handikappombudsmannen
- Barn-ombudsmannen
- Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) svarar även för kunskapsutveckling, erbjuder stöd till
verksamhetsutveckling, sprider information samt bildar opinion i frågor av vikt
för kommuner och landsting. Socialstyrelsens institut för utveckling av metoder i
socialt arbete (IMS) förser det
sociala området med systematiska kunskapsöversikter över vilka insatser och metoder
som fungerar i det sociala arbetet.
År 2001 bildades ”Intresseföreningen för
FoU-miljöer inom välfärdsområdet” som vänder sig till FoU-miljöer med inriktning mot individ- och
familjeomsorg och äldre- och handikappomsorg. Föreningen har i dag ca 40 medlemmar.
Inom framför allt handikappområdet finns ett flertal ideella intresseorganisationer
som bl.a. utvecklar och sprider kunskap om villkoren för personer med
funktionshinder. De arbetar också med opinionsbildning.
Forskning
Forskning som berör socialtjänsten bedrivs
idag vid ett antal lärosäten i Sverige t.ex. vid; Universiteten i Karlstad,
Lund, Linköping, Göteborg, Stockholm, Umeå, Växjö, Örebro, Mittuniversitetet
och Ersta/Sköndals högskola.
I medföljande bilaga ges exempel på några
forskningsprojekt från Stockholms, Göteborgs och Linköpings universitet samt
Ersta/Sköndals högskola.
FoU (Forskning och utveckling) -centra inom äldreområdet
De senaste tio åren har Socialstyrelsen på
regeringens uppdrag fördelat 130 miljoner kronor för att kommuner och landsting
ska bilda FoU-centra inom äldreområdet. Syftet med dessa centra är att medverka
till nytänkande och att göra forskningen tillgänglig för praktiker. Centren
arbetar lokalt med att bidra med utbildning, forskning och seminarier för all
personal inom äldrevården.
Det finns ett fyrtiotal FoU-centra i landet
totalt. Av dem får 26 stycken statliga stimulansbidrag och har till uppgift att
bevaka äldreområdet. De samarbetar med kommun, landsting och
universitet/högskola. Samarbetet med universitet och högskolor har fördjupats
och utvecklats.
Förslag till
forskningsinventering
Syfte
Det övergripande syftet är att göra en inventering av pågående och
nyligen avslutad forskning inom socialtjänstens område som berör socialtjänstlagen.
Forskning som berör socialnämndens uppgift, och då särskilt svårigheter och
begränsningar kopplat till lagstiftningen kommer att belysas. Underlaget kan
vara användbart t ex i samband med offentliga utfrågningar då forskare och
experter ska bjudas in. I underlaget kan även behov av nya forskningssatsningar
identifieras.
Metod
En inventering av pågående och nyligen
avslutad forskning sammanställs, förslagsvis uppdelat på ämnesområden.
Forskningsprojektens bakgrund, syfte och huvudsakliga inriktning beskrivs samt
kontaktuppgifter till ansvarig forskare (förslag till redovisningsmodell finns
i bilaga).
Vidare kan forskningsfinansiärer t ex FAS,
Socialstyrelsen, SiS, Hjälpmedelsinstitutet, ombudsmännen och SKL, beskrivas
med huvudsaklig inriktning och finansiering.
Underlaget kvalitetssäkras med forskningsutförare
och finansiärer.
Projektorganisation
Socialutskottet är beställare av rapporten. Utvärderings-
och forskningsfunktionen vid RUT håller i det löpande arbetet av inventeringen.
Förslagsvis bildas en referensgrupp i
utskottet bestående av ledamöter från respektive parti i syfte att under
arbetets gång ge en återkoppling på upplägg, inriktning och sammanställningens
omfattning.
Tidplan
Projektplan presenteras vid SoU:s sammanträde
23 oktober 2008.
Slutrapport beräknas vara klar i mars 2009.
BILAGA – Några
exempel på pågående forskning
”Kompetens i de sociala professionerna”
Bakgrund
I Sverige och andra europeiska länder såsom Storbritannien och
Finland pågår ett utvecklingsarbete riktat mot den offentliga sektorns
socialtjänst. Ett av målen med utvecklingsprocessen är att socialt arbete i
större utsträckning ska bygga på en vetenskapligt säkerställd kunskap.
Samtidigt ökar socialt inriktad verksamhet som utförs inom den ideella och
privata sektorn.
Syfte
Det övergripande syftet med studien är att studera hur anställda
inom de tre sektorerna värderar yrkesprofessionalitet och det sociala arbetets
professionalisering. Dessutom har man som syfte att kartlägga kompetensnivåerna
inom de tre sektorerna, offentlig, privat och ideell. Finns det till exempel
några skillnader i hur socialarbetare inom ideell och privat sektor beskriver
sin yrkesprofessionalitet satt i relation till hur den beskrivs av
yrkesverksamma inom socialtjänsten.
Sammanfattning av
resultat
Kartläggningen har begränsats till yrkesverksamma socialarbetare
som utför direkta sociala insatser för barn, ungdom och deras familjer,
missbrukare samt äldre. Studien har hittills visat på stora luckor i vetskapen
om utbildningsnivåer samt erfarenhet bland de anställda inom de olika sektorerna,
framför allt inom de privata och ideella sektorerna. Andelen anställda med
akademisk examen varierar stort, i den offentliga sektorn är andelen 94
procent. I den privata 62 procent och inom ideell verksamhet har endast 43
procent grundexamen från högskola. Resultatet har än så länge visat på behov av
utveckling för att uppnå socialstyrelsens mål att socialt arbete ska utgå från
evidensbaserade metoder.
Utförare och
finansiär
Arbetet är en del av Ulf Hammares doktorsavhandling. Forskningen,
som finansieras av FAS, bedrivs i samarbete mellan Stockholms universitet och
Ersta Sköndals högskola.
”Hemlöshet som affärsidé - Marknadiseringen av
det sociala boendet i Göteborg”
Bakgrund
I Göteborg konkurrerar numera privata företag, med socialt boende
för hemlösa som affärsidé, med väletablerade aktörer som kommunen och
frivilligorganisationerna, om socialtjänstens bostadslösa klienter. Det är
samtidigt brist på boenden för hemlösa, där socialtjänsten placerar bostadslösa
klienter. Sammantaget ger det underlag för en hemlöshetsmarknad. På senare år
har kostnaderna för socialtjänstens tjänst för socialt boende ökat kraftigt.
Samtidigt har antalet privata och ickeupphandlade aktörer blivit allt fler.
Syfte
Syftet med studien är att förstå effekterna av marknadiseringen av
socialt boende samt vilka konsekvenser utvecklingen får. Vem är vinnaren och
förloraren på marknadiseringen och hur kan marknaden i sig påverka det traditionellt
sociala arbetet.
Sammanfattning av
resultat
Hittills finns inget resultat publicerats. Det är dock klargjort
att det inte finns någon tidigare forskning på området.
Utförare och
finansiär
Studien leds av Cecilia Hansen Löfstrand, fil. dr i sociologi vid
Göteborgs universitet. Projektet pågår under 2007-2009 och av finansieras av
FAS.
”Vad är ”rätt” i socialtjänstens arbete med
vräkningshotade klienter. En studie av rätt och rättstillämpning i socialt
arbete.”
Bakgrund
I genomsnitt har 4250 hushåll vräkts varje år under 2000-talet.
Vräkningarna sker trots att socialtjänsten i många fall haft juridiska
möjligheter att förhindra dem. I dagsläget saknas det kunskap om vilka faktorer
som orsakar hemlösheten, dessutom finns en grundläggande konflikt gällande
vräkningsreglerna i hyreslagen: å ena sidan, den medborgarrättsligt motiverade
idén om äganderätt samt, å andra sidan, den socialt motiverade idén om en rätt
till tak över huvudet.
Syfte
Med den rättsliga konflikten i fokus syftar denna studie att finna
en lösning åt socialtjänsten gällande vräkningsproblematiken. Genom att undersöka
socialtjänstens beslutsprocess vid en vräkning hoppas forskningsprojektet kunna
analysera och i slutändan utveckla rättstillämpningen i dessa fall.
Sammanfattning av
resultat
Hittills har projektet inte publicerat några resultat.
Utförare och finansiär
Studien finansieras av FAS och leds av Anna Hollander, doktorand
vid Stockholms universitet.
”Med vilka medel? En studie av det kommunala
sociala arbetets innehåll, organisatoriska ramar och strukturella
förutsättningar.”
Bakgrund
Organisationen inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg
(IFO) har utvecklats mycket i kommunerna på senare år. Samtidigt har även
forskningen på IFO:s arbete utvecklats i samma takt. Men trots fler forsknings-
och utvecklingsprojekt saknas det grundläggande statistik på hur IFO arbetar
samt med vilka medel. Denna brist har påpekats från flera håll under de senaste
åren.
Syfte
Det övergripande syftet med studien är att ta fram användbar
statistik gällande resurser, organisationsformer och insatser inom tre av IFO:s
huvudområden; barn- och ungdomsvård, missbrukarvård samt arbete med
socialbidrag. Resultatet av detta arbete kommer därmed att ge bättre
förutsättningar för kommunernas IFO-enheter att förstå sambanden mellan
organisatoriska lösningar, valda arbetsformer utefter de villkor man har att
arbeta efter. I och med att inventeringen kommer att visa på mätbara skillnader
inom landet kommer olika parter kunna dra nytta av resultatet. Kommunerna kommer
att få underlag till intern utveckling och myndigheterna får en samlad översikt
kring behovet av samverkan.
Sammanfattning av
resultat
Insamlingen av de kvantitativt strukturerade intervjuerna i 100
kommuner har visat på flera tendenser. De empiriska studierna har till exemplet
visat på en enorm spännvidd av olika organisationsformer, arbetssätt och
samverkan med andra myndigheter inom de studerade IFO-enheterna. Dessutom
finner man att kommunerna tenderar specialisera olika enheter och insatser inom
IFO trots att socialtjänstlagen förordar en kommunal enhet som fokuserar på
generellt socialt arbete. Samverkan utgör också ett allt mer betydande och
samtidigt tidskrävande inslag i arbetet. Resultaten visar dock på att såväl formerna
som målsättningarna med samverkan som förekommer varierar väsentligt.
Utförare och
finansiär
Studien avslutades nyligen av Åke Bergmark, professor i socialt
arbete på Socialhögskolan vid Stockholms universitet.
”Samhället som förälder”
Bakgrund
Skydd av barn är ett av socialtjänstens huvudområden. Vid
misstänkta fall av social vanvård av barn utreds en anmälan vilket kan leda
till sociala insatser. Detta sociala arbete stöds av socialtjänstlagen som
liksom hälso- och sjukvårdslagen, en ramlag som inte ger konkreta direktiv på
hur skyddet ska utformas. En skillnad mellan lagarna är dock att det i
socialtjänstlagen inte står vilken profession som har beslutande rätt gällande
skydd av barn. Men när det gäller patienters hälsa är det däremot uteslutande
läkare och sjuksköterskor och har beslutande rätt. Problematiken kring skydd av
barn uppstår när socialarbetare och beteendevetare, ibland unga och oerfarna,
får beslutande makt i fall som de inte följt från det att anmälan kommit in. De
anses snarare vara generalister än experter i motsats till en läkare. Därmed
ökar risken för felbedömning.
Syfte
Syftet med studien är att belysa bristerna i hur
socialtjänstslagen har utformats.
Resultat
Resultaten visar bland annat på att 16 procent av anmälningarna
leder till insatser. Om detta är bra eller dåligt är oklart, däremot visar
studien att det finns risk att de allvarligaste fallen återfinns bland de
återstående 84 procenten. I slutsatserna av avhandlingen föreslås att staten
bör inrätta en myndighet för skydd av barn samt att socialtjänstlagen bör bli
tydligare och utbildningarna måste ha utökad fokus på hur skydd av barn ska utformas
på bästa sätt.
Utförare och
finansiär
Studien är en del av Madeleine Cocozzas avhandling från Linköpings
universitet.
Bilaga
3
Sammanträdet den 23
oktober 2008
Information om inventering av forskning inom socialtjänstens
område som berör socialtjänstlagen.
Deltagare:
Helene Limén,
forskningssekreterare riksdagens utredningstjänst
Elias Drakenberg, praktikant Stockholms universitet
Bilaga 4
Inkomna skrivelser
(anmälda vid sammanträdet i socialutskottet den 23 oktober 2008)
2008-10-14 Gösta
Landgren, Malmö, synpunkter på socialpolitiken (dnr 337-08/09)