Protokoll utskottssammanträde 2010/11:42

Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2010/11:42

 

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

 

 

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:42

 

DATUM

2011–06–16

TID

08.00-09.10

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

 

 

 

§ 1

EU-förslag om färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050

Utskottet fortsatte överläggningen enligt RO 10:4 med miljöminister Andreas Carlgren åtföljd av tjänstemännen Tomas Uddin, Anna-Karin Hedström, Emma Nolte, David Mjureke, Michael Löfroth och

Anna Torvestig, Miljödepartementet, om

KOM (2011)
112 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050

samt beslutade att överläggningen även ska omfatta punkt 8 på den utsända dagordningen för rådets möte (miljö) den 21 juni 2011.

Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i

- översänd promemoria (dnr 170-2756-2010/11): Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om en långsiktig strategi för ett konkurrenskraftigt koldioxidsnålt EU år 2050. Regeringen anser att EU bör befästa sin ledande roll i klimatarbetet genom att visa hur en ambitiös klimatpolitik kan kombineras med ekonomisk tillväxt.

EU:s långsiktiga klimatpolitik måste inriktas så att den är konsistent med det övergripande målet om att den globala medeltemperaturen ska öka med högst två grader och med EU-målet om 80-95% utsläppsminskning år 2050. Långsiktiga utsläppsmål behövs för att ge näringslivet tillräcklig förutsägbarhet, skapa incitament för långsiktigt nödvändiga klimatinvesteringar och för att undvika s.k. ”stranded costs” (t.ex. kostnader för investeringar i teknik/infrastruktur som måste avvecklas i förtid pga. felaktiga antaganden om det framtida utsläppspriset).

Regeringen anser att EU bör besluta om bindande utsläppsmål för 2030, 2040 och 2050 (nuvarande 2050-mål är ej bindande) som inkluderar åtgärder utanför EU. De bindande målen som inkluderar åtgärder utanför EU bör bestämmas så att de levererar större sammanlagda utsläppsreduktioner inom och utanför EU än vad kommissionens förslag som endast omfattar utsläppsreduktioner inom EU innebär. De huvudsakliga skälen bakom förslaget är:

  Vägledningen till industrin och övriga beslutsfattare blir tydligare om bindande mål antas.

– Det är av stor betydelse för kostnadseffektiviteten att internationella åtgärder för att minska utsläppen kan tillgodoräknas. Den exakta fördelningen av utsläppsreduktioner inom respektive utanför EU bör anpassas löpande, med beaktande av supplementaritetsprincipen.

– Det är hur mycket de sammanlagda utsläppen av växthusgaser minskar, inom och utanför EU, som är av betydelse för klimatet. EU bör därför ha ambitiösa utsläppsmål som inte begränsar sig till att minska de inhemska utsläppen. Genom att explicit lägga till utsläppsminskningar utanför EU kan bidraget till att klara tvågradersmålet fördjupas.

Kommande sektorsvisa strategier bör ge förslag på styrmedel för att målen ska kunna nås på ett kostnadseffektivt sätt både inom och mellan sektorer och på hur klimataspekter ska kunna integreras i alla relevanta politikområden. Regeringen motsätter sig bindande utsläppsmål på sektorsnivå.


- kommenterad dagordning 2011-06-09: EU:s långsiktiga klimatpolitik måste inriktas så att den är konsistent med målet att den globala medeltemperaturökningen ska hållas under två grader och med EU-målet om 80-95% utsläppsminskning till år 2050. Långsiktiga utsläppsmål behövs för att ge näringslivet tillräcklig förutsägbarhet, skapa incitament för långsiktigt nödvändiga klimatinvesteringar och för att undvika s.k. ”stranded costs”.

 

Regeringen välkomnar att Miljörådet antar slutsatser på basis av kommissionens meddelande men vill gå längre än vad kommissionen och ordförandeskapet föreslår och verkar därför för att junirådets slutsatser enbart ska ses som ett första steg.

 

Regeringen anser att rådsslutsatserna bör klargöra att det är Rådets avsikt att vid ett senare tillfälle återkomma till de långsiktiga klimatfrågorna för att besluta om bindande mål för 2030, 2040 och 2050  som inkluderar åtgärder som ger upphov till verifierade utsläppsminskningar utanför EU. De bindande målen bör bestämmas så att de levererar större sammanlagda utsläppsreduktioner inom och utanför EU än vad rådsslutsatsernas ”domestic milestones” innebär och gör det möjligt att nå även den övre delen av EU:s nuvarande 2050-mål. Regeringen verkar därför för ett tillägg till rådsslutsatserna med ovanstående innebörd.

 

- rådspromemoria 2011-06-09: Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om en långsiktig strategi för ett konkurrenskraftigt koldioxidsnålt EU år 2050. Regeringen anser att EU bör befästa sin ledande roll i klimatarbetet genom att visa hur en ambitiös klimatpolitik kan kombineras med ekonomisk tillväxt.

 

EU:s långsiktiga klimatpolitik måste inriktas så att den är konsistent med målet att den globala medeltemperaturökningen ska hållas under två grader och med EU-målet om 80-95% utsläppsminskning till år 2050. Långsiktiga utsläppsmål behövs för att ge näringslivet tillräcklig förutsägbarhet, skapa incitament för långsiktigt nödvändiga klimatinvesteringar och för att undvika s.k. ”stranded costs” (t.ex. kostnader för investeringar i teknik/infrastruktur som måste avvecklas i förtid pga. felaktiga antaganden om det framtida utsläppspriset).

 

Regeringen välkomnar att Miljörådet antar slutsatser på basis av kommissionens meddelande men vill gå längre än vad kommissionen och ordförandeskapet föreslår och verkar därför för att junirådets slutsatser enbart ska ses som ett första steg.

 

Regeringen anser att rådsslutsatserna bör klargöra att det är Rådets avsikt att vid ett senare tillfälle återkomma till de långsiktiga klimatfrågorna för att besluta om bindande mål för 2030, 2040 och 2050  som inkluderar åtgärder som ger upphov till verifierade utsläppsminskningar utanför EU. De bindande målen bör bestämmas så att de levererar större sammanlagda utsläppsreduktioner inom och utanför EU än vad rådsslutsatsernas ”domestic milestones” innebär och gör det möjligt att nå även den övre delen av EU:s nuvarande 2050-mål. Regeringen verkar därför för ett tillägg till rådsslutsatserna med ovanstående innebörd.

 

Kommande sektorsvisa strategier bör ge förslag på styrmedel för att målen ska kunna nås på ett kostnadseffektivt sätt och på hur klimataspekter ska kunna integreras i alla relevanta politikområden. Regeringen motsätter sig däremot bindande utsläppsmål på sektorsnivå eftersom sådana riskerar att leda till en ineffektiv klimatpolitik givet den osäkerhet som finns om olika sektorers reduktionspotentialer och åtgärdskostnader.

 

S- MP- och V-ledamöterna lämnade följande avvikande mening:

Vi välkomnar EU-kommissionens inriktning om att de mål för utsläppsminskningar som sätts inom EU ska göras med inhemska åtgärder och inte genom att tillgodoräkna sig utsläppsminskningar från internationella insatser. Internationella insatser är en viktig del av klimatarbetet men vi anser att målen för dessa ska skiljas från de inhemska målen. Vi ansluter oss också till kommissionens uppfattning om att sektorsvisa mål bör upprättas för att på ett ändamålsenligt sätt kunna styra och följa upp målen för utsläppsminskningar.

     Vidare anser vi att den svenska ståndpunkten bör vara att EU i sin färdplan tar sikte på det högre målet om 95 procents utsläppsminskningar till 2050. Den bör också kompletteras med ett mål om 30 procents utsläppsminskningar till 2020.

 

Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.

 

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

 

§ 2

Miljöråd 21 juni 2011

Utskottet beslutade enligt RO 10:4 att överlägga med miljöminister Andreas Carlgren om följande punkt på rådsdagordningen:

En strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (dp.7).
Utskottet noterade en rättelse i inkommet underlag från Miljödepartementet.

 

Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i

 

kommenterad dagordning 2011-06-09: Regeringen är i huvudsak positiv till kommissionens meddelande med mål samt föreslagna rådslutsatser, även om många av åtgärdsförslagen behöver analyseras och utvecklas ytterligare.

 

- Regeringen verkar därför för att strategin ska göras tydligare. Sverige driver på för att Rådet ska ge utrymme för fortsatta detaljerade diskussioner om åtgärderna, för att stödja ett effektivt och samstämmigt genomförande av strategin. Därmed kan åtgärder och ambitioner inom olika områden preciseras.

 

- Regeringen stödjer förslag om omfördelning av medel inom EU:s budget till förmån för biologisk mångfald, under förutsättning att detta inte leder till en ökning av den totala budgeten.

 

- Regeringen anser att ersättning till kollektiva nyttigheter som kopplar till biologisk mångfald, inklusive grön infrastruktur bör genomföras via den andra pelaren i landsbygdspolitiken, och inte via direktstödet som kommissionen föreslår.

 

- Det är regeringens uppfattning att utvecklingen av ett hållbart fiske måste ske så snart som möjligt. Regeringen anser också att fiskeripolitiken måste omfatta även ett hållbart fiske för de områden i tredje land där EU har fiskeriavtal. EU måste även ta ansvar för att ett hållbart fiske efterlevs.

 

- Nödvändiga ekonomiska resurserna bör används effektivt, och att olika finansieringskällor utökas och diversifieras, exempelvis genom utveckling av innovativa finansieringsmekanismer. Regeringen anser att medel på EU-nivå ska användas för gränsöverskridande kollektiva nyttigheter där det finns ett mervärde i att agera på EU-nivå (Subsidaritetsprincipen).

 

- Det är viktigt att EU-lagstiftningen anpassas för att kunna hantera invasiva främmande arter, men Regeringen efterfrågar en närmare konsekvensbeskrivning innan vi kan ta ställning till att etablera en särskild EU-rättsakt för detta ändamål. Möjligheten att tillämpa befintlig lagstiftning och internationella konventioner måste beaktas, bl.a. i marina miljön.

 

- Regeringen ser gärna att upprättande och användande av effektiva och heltäckande skogsbruksplaner uppmuntras, men att det är upp till varje enskild medlemsstat att besluta om detta ska ske.

 

- EU bör fortsätta öka sina insatser för att motverka förlusten av biologisk mångfald på global nivå. Eftersom nationellt bistånd inte faller under EU-kompetens är det viktigt att EU agerar för maximal nationell flexibilitet.

 

- Det är viktigt att Nagoyaprotokollet kan genomföras. Medlemsstaterna ska göra egen bedömning av behovet av att reglera tillträde till de genetiska resurser som finns inom respektive land.

rådspromemoria 2011-06-09: Regeringen är i huvudsak positiv till kommissionens meddelande med mål samt föreslagna rådslutsatser, även om många av åtgärdsförslagen behöver analyseras och utvecklas ytterligare. Regeringen verkar därför för att strategin ska göras tydligare. Sverige driver på för att Rådet ska ge utrymme för fortsatta detaljerade diskussioner om åtgärderna, för att stödja ett effektivt och samstämmigt genomförande av strategin. Därmed kan åtgärder och ambitioner inom olika områden preciseras.

 

Regeringen ämnar stödja förslag till omfördelning av medel inom EU:s budget till förmån för biologisk mångfald. Regeringens övergripande linje är dock att den totala EU-budgeten ska minska.

 

I likhet med Kommissionen anser regeringen att det är viktigt att förbättra effektiviteten i finansieringen av nödvändiga åtgärder för biologisk mångfald exempelvis genom att främja utveckling och användning av innovativa finansieringsmekanismer, bland annat marknadsbaserade styrmedel.

 

Regeringen delar kommissionens bedömning i mål 1 att en gynnsam bevarandestatus måste uppnås för alla livsmiljöer och arter av europeisk betydelse och lämpliga populationer av naturligt förekommande vilda fågelarter för att förhindra ytterligare förluster och återetablera den biologiska mångfalden i EU och stödjer kommissionens förslag till målformulering och inriktningen för åtgärdspaketet.

 

Regeringen delar även kommissionens bedömning i mål 2 att bevarande och förbättring av ekosystem och ekosystemtjänster kommer att bidra till EU:s mål för hållbar tillväxt och till en mildring av och anpassning till klimatförändringarna. Det kommer också att säkerställa bättre sammanbindning (konnektivitet) mellan ekosystem inom och mellan Natura 2000-områden och på landsbygden som helhet. Regeringen stöder också kommissionens förslag till formulering av målet.

 

 När det gäller mål 3 och 4 anser regeringen att det är viktigt att biologisk mångfald är integrerad i utvecklingen och genomförandet av politiken på andra områden. Sektorsintegreringen inom jord-, skogsbruks- och fiskerisektorerna kan behöva utvecklas ytterligare och kommissionens förslag behöver analyseras och diskuteras vidare.

 

Regeringen förordar att insatser som rör ersättning för kollektiva nyttigheter ska vara kostnadseffektiva och skapa en gynnsam utveckling för den biologiska mångfalden. Regeringen anser att om åtgärder ska finansieras på EU-nivå bör detta ske genom målstyrda åtgärder via landsbygdspolitiken.

 

I likhet med kommissionen anser regeringen att det är viktigt att utveckla vägar mot ett hållbart fiske som tas upp under mål 4 med tillhörande åtgärdspaket. Det är regeringens uppfattning att utvecklingen av ett hållbart fiske måste ske så snart som möjligt. Regeringen anser också att fiskeripolitiken måste omfatta även ett hållbart fiske för de områden i tredje land där EU har fiskeriavtal. EU måste även ta ansvar för att ett hållbart fiske efterlevs. Denna uppfattning framförs inom ramen för förhandlingarna om reformen av fiskeripolitiken.

 

När det gäller mål 5 som handlar om att bekämpa invasiva främmande arter, delar regeringen kommissionens syn att det är nödvändigt att vidta åtgärder på EU-nivå eftersom problemen ofta inte går att isolera till enskilda länder. De invasiva främmande arterna får redan idag stora ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser i EU, inte minst i den marina miljön. Regeringen kan stödja att en särskild EU-rättsakt införs men kommer att ha detaljerade synpunkter på dess utformning. Det är viktigt att konsekvenserna är kända innan nya rättsakter införs. Möjligheten att tillämpa befintlig lagstiftning och internationella konventioner måste beaktas.

 

Regeringen håller med kommissionen om att EU måste fortsätta öka sina insatser för att motverka förlusten av biologisk mångfald på global nivå. EU bör öka insatserna för att minska externa effekter av konsumtionsmönster, och bör gå före andra länder i detta arbete med att utveckla resurseffektivare produktions- och konsumtionsmönster. Regeringen står bakom den internationella strategin för att mobilisera resurser för arbetet med biologisk mångfald.

 

Regeringen anser att Sverige ska göra en nationell bedömning av behovet av att reglera tillträde till de genetiska resurser som finns inom landets gränser. EU ska inte reglera tillträde till genetiska resurser i enlighet med Nagoya¬protokollet. I övrigt ställer sig regeringen bakom åtgärdsförslagen under mål 6.

 

Regeringen ser gärna att upprättande och användande av effektiva och heltäckande skogsbruksplaner uppmuntras, men anser att det är upp till varje enskild medlemsstat att besluta om detta ska ske.

 

Regeringen anser att medel på EU-nivå ska användas för gränsöverskridande kollektiva nyttigheter där det finns ett mervärde i att agera på EU-nivå (Subsidaritetsprincipen). Sverige genomför redan ambitiösa nationella åtgärder för biologisk mångfald och det är viktigt att detta kan tas i beaktande i den strategi som utarbetas inom EU.

 

MP- och V-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Biomångfaldsstrategin bör integreras i den kommande ”vägkartan” för resurseffektivitet så att denna innehåller indikatorer och åtgärder för att minska produktions- och konsumtionsmönstrens belastning på biologisk mångfald.

 

Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.

 

Miljöminister Andreas Carlgren med medarbetare lämnade, under övriga punkter på rådsdagordningen, information inför Miljörådet den 21 juni 2011.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

 

§ 3

Justering av protokoll


Utskottet justerade protokoll 2010/11:40 och 41.

§ 4

Inkomna skrivelser

 

Inkomna skrivelse enligt bilaga 2 anmäldes och lades till handlingarna.

 

§ 5

Inkomna EU-dokument m.m.

 

Inkomna EU-dokument m.m. anmäldes.

Ärendet bordlades

 

§ 6

EU-förslag om partnerskapsavtal om fiske med Gabon

Utskottet beslutade att begära överläggning med Regeringen (Landsbygdsdepartementet) enligt 10 kap. 4 § RO med anledning av rekommendation att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar på Europeiska unionens vägnar för att förnya protokollet till partnerskapsavtalet om fiske med Gabon.

 

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

 

§ 7

Utrikes resor

Anmäldes att

- Staffan Danielsson (C) ersätter Per Åsling (C) som representant för utskottet vid FAOs konferens i Rom den 26 juni – 2 juli 2011.

- Per Åsling (C) inte deltar i resan till Indien v.6 2012.

- Christina Karlsson (S) ersätter Suzanne Svensson (S) vid resan till Nya Zeeland v. 6 2012.

 

§ 8

Nästa sammanträde

 

Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 21 juni 2011 kl. 18.00.

 

Vid protokollet

 

 

Justeras den 23 augusti 2011

 

Matilda Ernkrans

 

 



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2010/11:42

 

 

§ §1-8

 

 

 

 

 

 

 

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

 

LEDAMÖTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Matilda Ernkrans (S), ordf.

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bengt-Anders Johansson (M), vice ordf

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars Hjälmered (M)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Johan Löfstrand (S)

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rune Wikström (M)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Helén Pettersson i Umeå (S)

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Johan Hultberg (M)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jan-Olof Larsson (S)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anita Brodén (FP)

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sara Karlsson (S)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Per Åsling (C)

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pyry Niemi (S)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åsa Coenraads (M)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åsa Romson (MP)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Irene Oskarsson (KD)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Josef Fransson (SD)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jens Holm (V)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SUPPLEANTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Christer Akej (M)

O

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Christina Karlsson (S)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Linda Arvidsson Wemmert (M)

O

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jonas Gunnarsson (S)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jenny Petersson (M)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anna Wallén (S)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars Beckman (M)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gunnar Sandberg (S)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nina Lundström (FP)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Katarina Köhler (S)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Roger Tiefensee (C)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kew Nordqvist (MP)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sofia Arkelsten (M)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tina Ehn (MP)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Otto von Arnold (KD)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mikael Jansson (SD)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Christina Höj Larsen (V)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Olle Thorell (S)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Carina Ohlsson (S)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars Tysklind (FP)

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Helena Lindahl (C)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Thoralf Alfsson (SD)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

William Petzäll (SD)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jacob Johnson (V)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andreas Carlson (KD)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Roland Utbult (KD)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Staffan Danielsson (C)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande