Protokoll utskottssammanträde 2013/14:23
Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2013/14:23
Utskottens och EU-nämndens protokoll
Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.
RIKSDAGEN MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET |
PROTOKOLL | UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2013/14:23 |
DATUM | 2014-02-27 |
TID | 07.45 – 09.10 11.15 – 11.35 |
NÄRVARANDE | Se bilaga 1 |
§ 1 | Beslut om närvaro | |
§ 2 | Kommissionens förslag om en klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 samt Kommissionens förslag om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG Utskottet beslutade att enligt RO10:4, utöver tidigare beslutad överläggning om KOM(2014) 15 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 överlägga med miljöministern om punkt 6 på rådsdagordningen inför Miljörådet den 3 mars 2014. Underlaget utgjordes av
– översänd promemoria (dnr 1.6.2-1401-2013/14): Preliminär svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag på samlat ramverk för klimat- och energipolitiken för 2030, men anser att ambitionsnivån behöver höjas. EU behöver befästa sitt ledarskap och agera kraftfullt och konstruktivt för att åstadkomma en global klimatöverenskommelse vid klimatkonferensen i Paris 2015. Regeringen ställer sig bakom EU-kommissionens förslag på 40% utsläppsminskning inom EU förutsatt att detta bördefördelas mellan medlemsländerna på ett kostnadseffektivt sätt. Hur bördefördelningen sker får stor påverkan på varje MS andel av utsläppsminskningen. Regeringen kan därutöver tänka sig ytterligare 10% utsläppsminskning i form av internationella krediter förutsatt att andra utvecklade länder tar sin del av bördan i de internationella förhandlingarna. Utsläppsmålet är överordnat förnybartmålet eftersom det viktigaste är att utsläppen minskar. Regeringen stödjer ett mål på minst 27% förnybart inom EU som inte bördefördelas mellan medlemsländer. I och med att detta mål inte bördefördelas blir de nationella målsättningarna mycket viktiga. Förnybartmålet ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringens syn på 27%-målet kan komma att ses över i ljuset av kostnads- och teknikutveckling. Syftet med förnybartmålet är att fasa ut fossila bränslen. Regeringen stödjer EU-kommissionens förslag att återkomma till energieffektivisering efter översynen av energieffektiviseringsdirektivet senare i år. Regeringen anser att fullbordandet av den inre marknaden är en förutsättning för konkurrenskraftiga energimarknader inom EU. En inre marknad är också en förutsättning för kostnadseffektivt uppfyllande av mål. Den fortsatta utbyggnaden av förnybar energi bör ske med största möjliga kostnadseffektivitet i utformning av styrmedel. Ramverket bör även stimulera till samarbete mellan medlemsstater. Regeringen anser vidare att bioenergi kan spela en viktig roll för EU:s klimat och energipolitik till 2030 och avser att delta aktivt i diskussionerna om EU:s framtida politik för biomassa. Regeringen anser att upptag och utsläpp av växthusgaser från skog och markanvändning bör tas till vara som en del av klimatpolitiken. Upptag och utsläpp av växthusgaser från skog och markanvändningen behöver dock hanteras med hänsyn till de stora osäkerheter som finns i beräkningarna av växthusgasflöden. Skogens centrala roll för produktion av hållbar bioenergi och klimatsmarta material, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt skogens långsiktiga produktionshorisont måste också beaktas. Regeringen ser vissa fördelar med förslagen på indikatorer och välkomnar att de inte uttrycks som bindande mål. Dessa indikatorer måste dock analyseras. Regeringens ambition är att Europeiska rådet i mars tar ställning till inriktningen för EU:s långsiktiga klimat- och energipolitik så att industri och samhället i stort får långsiktiga förutsättningar samt ger EU tydlighet inför klimattoppmötet i september. - Reform av EU:s system för handel med utsläppsrätter Regeringens övergripande ståndpunkt är att EU:s handelssystem för utsläppsrätter (EU ETS) ska utvecklas på ett sätt som säkerställer och främjar dess roll i den europeiska klimatpolitiken. Dagens styrsignal inom EU ETS är för svag för att driva fram de investeringar som är nödvändiga. Regeringen välkomnar därför förslag till utveckling av EU ETS. Förslag som stärker EU ETS bör behandlas med prioritet. Regeringen vill betona att ambitionsnivån för minskning av EU:s samlade utsläpp av växthusgaser är en avgörande faktor för hur handelssystemet fungerar. En hög ambitionsnivå för utsläppsminskningar för EU till 2030 är en grundförutsättning för att stärka handelssystemet. Regeringen granskar fortfarande kommissionens förslag på stabilitetsreserv. Regeringen noterar att överskottet är fortsatt stort i EU ETS och att kommissionens förslag enbart avser tiden efter 2020. Regeringen vill därför även se konkreta förslag till utveckling av EU ETS innan 2020 för att stärka handelssystemet och dess prissignal, förslag som skulle kunna vara aktuella är en tidigare höjning av den linjära faktorn eller en annullering av utsläppsrätter s.k. set-aside. Utskottet beslutade vidare att enligt RO 10:4 överlägga med miljöministern Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i kommenterad dagordning 2014-02-24, dp. 6 Meddelande från kommissionen En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020-2030 Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag på samlat ramverk för klimat- och energipolitiken för 2030, men anser att ambitionsnivån behöver höjas. Regeringen ställer sig bakom EU-kommissionens förslag på 40 % utsläppsminskning inom EU förutsatt att detta bördefördelas mellan medlemsländerna på ett kostnadseffektivt sätt. Hur bördefördelningen sker får stor påverkan på varje medlemsstats andel av utsläppsminskningen. Regeringen kan därutöver tänka sig ytterligare 10 % utsläppsminskning i form av internationella krediter förutsatt att andra utvecklade länder tar sin del av bördan i de internationella förhandlingarna. Utsläppsmålet är överordnat förnybartmålet eftersom det viktigaste är att utsläppen minskar. Regeringen stödjer ett mål på minst 27 % förnybart inom EU som inte bördefördelas mellan medlemsländer. I och med att detta mål inte bördefördelas blir de nationella målsättningarna mycket viktiga. Förnybartmålet ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringens syn på 27 % -målet kan komma att ses över i ljuset av kostnads- och teknikutveckling. Syftet med förnybartmålet är att fasa ut fossila bränslen. Regeringen stödjer EU-kommissionens förslag att återkomma till energieffektivisering efter översynen av energieffektiviseringsdirektivet senare i år. Regeringens ambition är att Europeiska rådet i mars tar ställning till inriktningen för EU:s långsiktiga klimat- och energipolitik så att industri och samhället i stort får långsiktiga förutsättningar samt ger EU tydlighet inför klimattoppmötet i september. Regeringens övergripande ståndpunkt är att EU:s handelssystem för utsläppsrätter (EU ETS) ska utvecklas på ett sätt som säkerställer och främjar dess roll i den europeiska klimatpolitiken. Dagens styrsignal inom EU ETS är för svag för att driva fram de investeringar som är nödvändiga. Regeringen välkomnar därför förslag till utveckling av EU ETS. Förslag som stärker EU ETS bör behandlas med prioritet. Regeringen vill betona att ambitionsnivån för minskning av EU:s samlade utsläpp av växthusgaser är en avgörande faktor för hur handelssystemet fungerar. En hög ambitionsnivå för utsläppsminskningar för EU till 2030 är en grundförutsättning för att stärka handelssystemet. Regeringen granskar fortfarande kommissionens förslag på stabilitetsreserv. Regeringen noterar att överskottet är fortsatt stort i EU ETS och att kommissionens förslag enbart avser tiden efter 2020. Regeringen vill därför även se konkreta förslag till utveckling av EU ETS innan 2020 för att stärka handelssystemet och dess prissignal, förslag som skulle kunna vara aktuella är en tidigare höjning av den linjära faktorn eller en annullering av utsläppsrätter s.k. set-aside. rådspromemoria 2014-02-25, dp 6: Meddelande från kommissionen EU-ramverk för klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030 Svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag på samlat ramverk för klimat- och energipolitiken för 2030, men anser att ambitionsnivån behöver höjas. Regeringen ställer sig bakom EU-kommissionens förslag på 40 % utsläppsminskning inom EU förutsatt att detta bördefördelas mellan medlemsländerna på ett kostnadseffektivt sätt. Hur bördefördelningen sker får stor påverkan på varje medlemsstats andel av utsläppsminskningen. Regeringen kan därutöver tänka sig ytterligare 10 % utsläppsminskning i form av internationella krediter förutsatt att andra utvecklade länder tar sin del av bördan i de internationella förhandlingarna. Utsläppsmålet är överordnat förnybartmålet eftersom det viktigaste är att utsläppen minskar. Regeringen stödjer ett mål på minst 27 % förnybart inom EU som inte bördefördelas mellan medlemsländer. I och med att detta mål inte bördefördelas blir de nationella målsättningarna mycket viktiga. Förnybartmålet ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringens syn på 27 % -målet kan komma att ses över i ljuset av kostnads- och teknikutveckling. Syftet med förnybartmålet är att fasa ut fossila bränslen. Regeringen stödjer EU-kommissionens förslag att återkomma till energieffektivisering efter översynen av energieffektiviseringsdirektivet senare i år. S-, MP- och V-ledamöterna lämnade följande gemensamma avvikande mening: Våra respektive partier är sedan länge överens om att det krävs tre bindande och ambitiösa mål. Vi har skillnader i hur mycket högre ambitionsnivå som är nödvändig vilket vi också redovisar i partiernas respektive avvikande meningar. Tillsammans är vi dock överens om en gemensamma uppfattning om regeringens ståndpunkt som i detta läge är följande: EU-parlamentet har med bred majoritet beslutat förorda tre tydliga klimat- och energimål som ska genomföras av EU-länderna tillsammans – en linje som är betydligt mer ambitiös än kommissionens och regeringens. Om EU-rådet lyssnar till EU-parlamentet sparas mycket tid som är viktigt både i arbetet att förbereda klimattoppmötet i Paris och för att få europeiska energiaktörer att investera i förnybar energi och energieffektivisering. Detta talar starkt för att Sverige bör driva på för att få rådet att samla sig kring en position med utgångspunkt utifrån vad parlamentet pekade ut, istället för att som nu förorda en urvattnad modell där förnybar- och effektiviseringsmålen inte görs bindande för medlemsstaterna. Sverige bör i detta sammanhang när det gäller utsläppsmål till 2030 förorda ett tydligt mål som gäller för utsläppen från EU och inte ett mål som inkluderar oklara utsläppsreduktioner utomlands. S-ledamöterna lämnade följande avvikande mening: För socialdemokraterna är det självklart att en svensk regering ska agera för ett kraftfullt klimatarbete både i Sverige och internationellt. EU-kommissionens förslag till nya klimatmål för 2030 innebär att EU sänker ambitionerna rejält för den gemensamma klimatpolitiken. Vi är djupt kritiska till att regeringen under hela processen motarbetat bindande mål för förnybart och energieffektivisering. I en avgörande fråga för klimatet och EU:s ekonomiska utveckling har Sverige hittills lagt ner sin röst. Detta är märkligt eftersom det finns en bred politisk majoritet i Europaparlamentet som stödjer tre bindande mål för utsläppsminskningar, förnybart och energieffektivisering. För att vara pådrivande i det internationella klimatarbetet hade det krävts mer av den svenska regeringen. Att medvetet bromsa utvecklingen i EU är kortsiktigt och riskerar att försvaga Sveriges konkurrensförmåga. Därför borde det vara ett självklart svenskt intresse att driva på processen. Regeringens förslag att lägga på 10 procentenheter på kommissionens förslag till klimatmål i form av inköp av klimatåtgärder i tredje land är inget som vi kan stödja. Det är enbart siffertrixande utan verklighetsförankring. Det är helt enkelt ett orealistiskt förslag av den enkla anledningen att tillgången på CDM och JI vida understiger de mängder det skulle bli fråga om. Därtill kan läggas orimligheten i detta då idén med det nya klimatavtalet inom UNFCCC i Paris 2015 är att alla länder ska delta. Systemet med CDM och JI i Kyotoprotokollet byggde ju på att det bara vara annex 1-länderna som fick utsläppsreduktionskrav. Förslaget generar också den svåra frågan om vad som ska hända efter 2030. Att EU:s medlemsländer åläggs att köpa CDM och JI i all evighet för att täcka upp sina egna utsläpp rimmar inte med 2 graders-målet. Vi socialdemokrater hade gärna sett att EU fastställer ett ambitiöst, för medlemsstaterna bindande, utsläppsmål om 50 procents minskning till 2030 utan att inräkna inköp av flexibla mekanismer. Vi markera också att det är viktigt att de åtgärder som hittills genomförs för att undvika koldioxidläckage från den tunga industrin, t.ex. den svenska stål och malmtillverkningen, måste finnas kvar till dess att en global utsläppsmarknad på detta område kan etableras. Vi företräder också ett, för medlemsstaterna bindande, ambitiöst mål på 40 procent förnybar energi till EU 2030. Vad det gäller ett mål för energieffektivisering i EU så anser vi att det ska fastställas ett ambitiöst bindande mål till 2030. Det är ett problem att Kommissionen inte har levererat ett förslag på mål. I detta läge behöver rådet uppdra till Kommissionen att återkomma med ett förslag på ett ambitiöst bindande mål för energieffektivisering för 2030. Vi noterar i detta sammanhang att Europaparlamentet föreslagit ett mål på 40 % energieffektivisering till 2030 vilket behöver tas med i bedömningen. Till den svenska ståndpunkten vill vi socialdemokrater lägga att det är bra att redovisa och ha åtgärdsplaner för LULUCF, för att det är viktigt i klimatarbetet. Det finns dock en stor vetenskaplig osäkerhet redan om utvecklingen av de naturliga sänkorna. Kolsänkor får inte vara ett sätt för Sverige eller andra EU-länder att komma undan nödvändiga utsläppsminskningar. Om även LULUCF-beräkningarna skulle inkluderas så måste målen både i EU och nationellt anpassas för att inte ytterligare urholka klimatåtagandena. MP-ledamoten lämnade följande avvikande mening: Miljöpartiet röstade i EU-parlamentet för att EU ska ha tre bindande klimatmål till 2030: 60 % minskade utsläpp, 45 % förnybar energi och 40 % energieffektivisering. Vi menar att detta är vad Sveriges regering borde ha drivit, och att man liksom andra länder som redan tidigt i processen försökt påverka kommissionens förslag i progressiv riktning borde ha drivit detta redan från början. I detta sena skede, när regeringen genom sin saktfärdighet minskat sina möjligheter att påverka, bedömer vi dock att den position som läggs fram i den gemensamma rödgröna avvikande meningen är den mest strategiska. När det gäller LULUCF hänvisar vi till vår gemensamma avvikande mening om detta från den 26 april 2012. SD-ledamoten lämnade följande avvikande mening: En för Sverigedemokraterna central uppfattning är att eventuella bindande mål för att minska utsläppen av växthusgaser inte får äventyra vare sig de enskilda nationernas eller hushållens ekonomi. Det är nödvändigt att åtaganden inom EU i stället kopplas till ansträngningar att komma fram till bindande mål på global nivå. Vi anser det vara av största vikt att konkurrenskraften för såväl den svenska som den europeiska industrin inte försämras i den utsträckningen att koldioxidgenererande produktion flyttas till länder med en mindre ambitiös klimatpolitik (s.k. koldioxidläckage) eller där andra miljöhänsyn, arbetsrätt och mänskliga rättigheter är åsidosatta. Mot bakgrund av att koldioxidutsläppen ökar markant på andra håll i vår omvärld anser vi att det bör göras en djupare konsekvensanalys av att en ambitiös klimatpolitik ensidigt förs i en begränsad del av världen. EU står trots allt bara för runt 11 % av världens utsläpp medan resten av världen ökar utsläppen med motsvarande ett helt EU på mindre än 5 år. Sverigedemokraterna tycker därmed att regeringen i förhandlingarna för den klimat- och energipolitiska ramen ska verka för att medlemsstaternas åtaganden ska kunna justeras till faktiska internationella avtal som omfattar alla världens stora utsläppare så som Kina, USA, Indien, Ryssland, Japan och så vidare. Om 27 % förnybart inom EU Påfallande ofta så betyder en omställning till så kallad förnybar energi i realiteten höjda utsläpp av klimatgaser. Tyskland är ett tydligt exempel på detta där kolkraften byggs ut kraftfullt trots världens mest ambitiösa satsningar på sol och vindkraft. I ljuset av detta är det smått absurt att kärnkraftens betydelse över huvud taget inte finns med i diskussionen. Att kärnkraften, som har de lägsta utsläppen av klimatgaser av alla tillgängliga energislag, i realiteten ställs vid sidan av det som kallas förnybart slår oerhört fel. Sverigedemokraternas mening är därför att regeringen ska verka för att kärnkraft ska likställas med så kallad förnybar energi. Om ytterligare 10 % utsläppsminskningar i form av internationella krediter EU kan mycket väl ta en ledande roll i internationellt samarbete gällande utsläpp av växthusgaser, men att EU ska gå före och ställa markant hårdare krav på medlemsstaternas industri i förhållande till den globala marknaden ser vi som långsiktigt ohållbart. Sverigedemokraterna vänder sig således emot att Sverige och EU ensidigt beslutar om väsentligt större utsläppsminskningar av klimatgaser än vad som nås i internationella avtal. Europa är i det stora hela inte någon signifikant aktör och även om Europas länder skulle nå nollutsläpp är den reella effekten av de globala utsläppen högst begränsad. Sverigedemokraterna vänder sig med anledning av ovanstående emot att regeringen på EU-nivå driver på för ytterligare kostsamma utsläppsminskningar i form av internationella krediter. Dels råder oklarhet i vad som en sådan politik får för nettoeffekter. Sveriges och Europas fokus bör istället riktas mot energiforskning där målet är att nya energislag ska bli så billiga att de konkurrerar ut fossila bränslen. LULUCF Sverigedemokraterna har sedan tidigare angett att vi tycker att LULUCF ska ingå i medlemsstaternas mål om utsläpp av klimatgaser. Dock ser vi det som märkligt om medlemsstaterna efter förhandlingar endast kan tillgodoräkna sig nya förändringar av markanvändning. Utgångspunkten måste givetvis vara att fastställa nationernas faktiska nettoutsläpp med markanvändning inkluderat och sedan utgå ifrån dessa nya siffror i samtliga beräkningar. V-ledamoten lämnade följande avvikande mening: Den svenska positionen inför EU:s klimat- och energimål till 2030 är ännu en missad möjlighet för Sverige att verka för att EU för en mer ambitiös klimat- och energipolitik. Regeringens förslag innebär inte någon skärpning av EU-kommissionens förslag. Regeringen föreslår att EU-länderna ska kunna göra stora uppköp av billiga och osäkra utsläppskrediter i andra länder. Att köpa utsläppskrediter kommer inte leda till omställning i vare sig Europa eller Sverige. Vi delar EU-kommissionens analys att politiskt uppsatta målsättningar ska göras helt och hållet inhemskt, utan uppköp av internationella krediter med oklar klimat- och miljönytta. Det är också en stor besvikelse att regeringen inte lägger fram konkreta och ambitiösare mål för förnybar energi och energieffektivisering.
Europa behöver länder som går före och tar klimatansvar. Därför lägger Vänsterpartiet fram följande mål: EU ska ha nollutsläpp vid senast 2050 och all energiproduktion då ska vara förnybar. Till 2030 vill Vänsterpartiet att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 60 procent, jämfört med 1990 och minskningarna ska göras inom Europa. Energiproduktionen ska 2030 bestå av minst 45 procent förnybar energi. Vi vill även ålägga alla verksamheter att energieffektivisera sin verksamhet med 40 procent. Givet att världens utsläpp fortsätter att öka och att Europa historiskt sett står för en stor del av den totala utsläppsmängden är detta att betrakta som minimikrav. Detta är målsättningar som vi också framfört i EU-parlamentet. Vänsterpartiet föreslår också en grundläggande reform av EU:s handelssystem med utsläppsrätter, EU ETS. Handelssystemet ska vara EU:s viktigaste styrmedel för att minska utsläppen och att det skapas ett högt pris på att smutsa ned. Idag, med en prisnivå på ca 40 kronor/ton, fungerar inte systemet. Vi välkomnar därför kommissionens förslag till åtgärder för att stärka handelssystemet, men kommissionens förslag är inte tillräckliga. Vänsterpartiet vill ha ett lägre utsläppstak (d v s en brantare linjär utsläppskurva) som korresponderar med kravet om totala minskningar på 60 procent till 2030. Vi vill också ha ytterligare åtgärder i närtid (d.v.s. innan 2020) för att komma tillrätta med problemet med överutbud av utsläppsrätter och det för låga priset på utsläppsrätter. Vi tolkar regeringens skrivning om höjning av den linjära utsläppskurvan samt annullering av utsläppsrätter innan 2020 (sid. 12 i regeringens position) som att vi borde kunna samarbeta kring detta. Vi ställer oss dock frågande till varför regeringen ser ett behov i att ytterligare granska kommissionens förslag om en s.k. stabilitetsreserv (s 3), som vi ser som ett förslag i rätt riktning. Vänsterpartiet ser också att det behövs kompletterande åtgärder på EU-nivå och det nationella planet för att minska utsläppen från t ex transportsektorn och jordbrukssektorn och vi skulle önska att regeringen har tydligare förslag på området. Den borgerliga regeringens agerande under hela processen med framtagandet av klimat- och energimålen för 2030 har varit passiv och avvaktande samt stundtals rent kontraproduktiv (som i vurmandet för internationella krediter). Andra jämförbara länder har spelat in konkreta krav till EU-kommissionen i syfte att förbättra målsättningarna. Den svenska regeringen har dessvärre varit tyst. För att Sverige inte ska försitta vår chans att bidra till att EU tar sitt historiska ansvar för utsläppen av växthusgaser är det helt avgörande att regeringen lägger fram förslag på ambitiösare klimat- och energimål på det kommande miljörådet den 3 mars samt på Europeiska rådet den 20-21 mars 2014. Ordföranden konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | |
§ 3 | Justering av protokoll Utskottet justerade protokollen 2013/14:21 och 22. | |
§ 4 | Kommissionens förslag om en klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 (MJU3y) Utskottet fortsatte behandlingen av fråga om yttrande till näringsutskottet över KOM(2014) 15. | |
§ 5 | Utskottets arbetsplan Betänkande 2013/14:MJU11 Naturvård och biologisk mångfald utgår. Utskottet beslutade att inför Jordbruks- och fiskeråden i maj respektive juli 2014 ta emot skriftlig information. | |
§ 6 | Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 4 mars 2014 kl.11.00. | |
§ 7 | Ajournering Utskottet beslutade att ajournera sammanträdet till kl. 11.15. | |
§ 8 | Miljöråd 3 mars 2014 Miljöminister Lena Ek med medarbetare lämnade information inför Miljörådet den 3 mars 2014. | |
Vid protokollet Justeras den 6 mars 2014 Matilda Ernkrans | ||
| NÄRVAROFÖRTECKNING | Bilaga 1 till prot. 2013/14:23 | ||||||||||||
§ 1-2 | § 3 - 7 | § 8 | ||||||||||||
N | V | N | V | N | V | N | V | N | V | N | V | |||
LEDAMÖTER | ||||||||||||||
Matilda Ernkrans (S), ordf. | X | X | X | |||||||||||
Bengt-Anders Johansson (M), vice ordf | X | X | X | |||||||||||
Rune Wikström (M) | X | X | X | |||||||||||
Johan Löfstrand (S) | X | X | X | |||||||||||
Johan Hultberg (M) | - | - | - | |||||||||||
Helén Pettersson i Umeå (S) | - | - | - | |||||||||||
Åsa Coenraads (M) | X | X | X | |||||||||||
Jan-Olof Larsson (S) | X | X | X | |||||||||||
Anita Brodén (FP) | X | X | X | |||||||||||
Sara Karlsson (S) | X | X | X | |||||||||||
Roger Tiefensee (C) | X | X | X | |||||||||||
Pyry Niemi (S) | X | X | X | |||||||||||
Christer Akej (M) | X | X | X | |||||||||||
Helena Leander (MP) | O | X | X | |||||||||||
Irene Oskarsson (KD) | X | X | X | |||||||||||
Josef Fransson (SD) | X | X | X | |||||||||||
Jens Holm (V) | - | - | - | |||||||||||
SUPPLEANTER | ||||||||||||||
Linda Wemmert (M) tjl. t o m. 140523 | ||||||||||||||
Kristina Nilsson (S) | X | X | X | |||||||||||
Lolo Lindström (M) | X | X | X | |||||||||||
Jonas Gunnarsson (S) | ||||||||||||||
Jenny Petersson (M) | ||||||||||||||
Anna Wallén (S) | ||||||||||||||
Lars Beckman (M) | ||||||||||||||
Gunnar Sandberg (S) | ||||||||||||||
Nina Lundström (FP) | ||||||||||||||
Katarina Köhler (S) | ||||||||||||||
Staffan Danielsson (C) | ||||||||||||||
Kew Nordqvist (MP) | O | O | O | |||||||||||
Sofia Arkelsten (M) | ||||||||||||||
Tina Ehn (MP) | ||||||||||||||
Annika Eclund (KD) | ||||||||||||||
Mikael Jansson (SD) | ||||||||||||||
Jacob Johnson (V) | X | X | - | |||||||||||
Olle Thorell (S) | ||||||||||||||
Carina Ohlsson (S) | ||||||||||||||
Lars Tysklind (FP) | ||||||||||||||
Helena Lindahl (C) | ||||||||||||||
Johnny Skalin (SD) | ||||||||||||||
Björn Söder (SD) | ||||||||||||||
Andreas Carlson (KD) | ||||||||||||||
Roland Utbult (KD) | ||||||||||||||
Ulrika Carlsson i Skövde (C) | ||||||||||||||
Åsa Romson (MP) | X | - | - | |||||||||||
Gustav Schyllert (M) t o m. 140523 | O | O | O | |||||||||||
N = Närvarande | x = ledamöter som deltagit i handläggningen | |||||||||||||
V = Votering | o = ledamöter som härutöver har varit närvarande | |||||||||||||
Utskottens och EU-nämndens protokoll
Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.