Protokoll utskottssammanträde 2015/16:36

Socialförsäkringsutskottets protokoll 2015/16:36

RIKSDAGEN

SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2015/16:36

DATUM

2016-05-26

TID

10.30–12.35

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Medgivande att närvara

Utskottet medgav att Livia Spada från EU-samordningen fick närvara under sammanträdet vid utskottets överläggningar med regeringen.

§ 2

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2015/16:35.

§ 3

EU-frågor på migrationsområdet

Statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet, återrapporterade från möte i RIF-rådet den 20 maj 2016.

§ 4

Revidering av Dublinförordningen

Utskottet överlade med statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag till revidering av Dublinförordningen, KOM(2016) 270 och en promemoria upprättad av Justitiedepartementet, enheten för migrations- och asylpolitik (EMA), den 24 maj 2016.

Regeringens ståndpunkt angiven i promemorian var:

Regeringen vill se mer långtgående förslag men välkomnar kommissionens förslag och ambitionen att uppnå en jämnare fördelning av asylsökande i unionen innefattande en omfördelningsmekanism.

Alla medlemsstater måste solidariskt dela på ansvaret att ta emot människor i behov av skydd. Systemet ska vara effektivt, långsiktigt hållbart och värna asylrätten.

Utgångspunkten är att alla medlemsstater ska delta i omfördelningen. En medlemsstat ska under särskilda omständigheter ha möjlighet att välja att pröva en asylansökan utanför omfördelningen om den så önskar. Möjligheten att köpa sig fri från ansvar bör begränsas så långt det är möjligt.

När det gäller den föreslagna referensnyckeln förordar regeringen att arbetslöshet och tidigare ansträngningar på asylområdet vägs in.

De begränsningar för den enskilda individen som föreslås måste ske inom rimliga ramar och med hänsyn tagen till gällande regelverk, exempelvis Europakonventionen. Det är viktigt att begränsa de sekundära förflyttningarna och dessa ska inte vara tillåtna i större utsträckning än enligt dagens EU-regler.

Regeringen välkomnar även att kommissionen ser över effektiviteten i handläggningen av Dublinärenden. Regeringen ska verka för att systemet blir enklare, tydligare och hållbart.

Rätten att söka asyl och få den prövad måste säkerställas i alla lägen. Det är dock inte upp till den enskilde att välja i vilken medlemsstat detta ska ske. I den mån det är möjligt ska hänsyn tas till exempelvis språkkunskaper eller annan koppling till en medlemsstat. Det kan dock inte finnas en garanti för att komma till en viss medlemsstat. Familjer ska hållas samman.

Regeringen anser att förslaget bör finansieras genom omprioriteringar inom EU:s budgetram.

Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade ståndpunkt.

M-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Det förändrade europeiska asylsystemet måste ta hänsyn till medlemsstaternas tidigare gjorda asylansträngningar. Sverige har under två års tid tagit emot närmare en kvarts miljon asylsökande och hade 2015 det högsta mottagandet per capita som någonsin mätts upp i ett OECD-land. Samtidigt har flera medlemsstater gjort väldigt lite för att ta ansvar för flyktingkrisen. Det är en helt orimlig ordning.

Det är viktigt att den gemensamma asylpolitiken i EU tar hänsyn till att situationen i medlemsstaterna ser mycket olika ut. En omfördelningsmekanism bör därför inte enbart ta hänsyn till medlemsstaternas BNP och folkmängd. Av regeringens ståndpunkt måste tydligt framgå kravet på att medlemsstaternas tidigare asylmottagande ska väga tungt när omfördelningsmekanismen definieras.

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Dublinförordningen bör inte revideras då det skulle medföra ett ökat asyltryck för Sverige på grund av följande:

- utvidgning av begreppet familj till att omfatta även syskon kommer att leda till att många fler får rätt att få sina asylskäl prövade i Sverige – inte minst därför att Sverige redan har stora invandrargrupper;

- erkännande av familjekonstellationer som bildats på väg till Sverige öppnar för missbruk då det inte finns verktyg för att kontrollera om förhållandet är äkta;

- bestämmelse om att prövning av första asylland och säkert tredjeland ska gå före Dublinprövningen medför att medlemsstaterna åläggs att pröva utvisning direkt till första asylland eller ett säkert tredjeland i stället för överföring till den enligt Dublinförordningen ansvariga staten inom EU. Detta öppnar för missbruk eftersom en utvisning till ett första asylland eller ett säkert tredjeland som Sverige inte har något fungerande återvändande till kan bromsa verkställigheten av ett utvisningsbeslut;

- begränsade förvarsmöjligheter kommer att försvåra verkställighet med tvång av utvisningsbeslut;

- begreppet ”barnens intresse” vid prövningar av Dublinärenden för underåriga är inte preciserat vilket öppnar för olika tolkningar samt risk för att underåriga sökande anför sämre mottagningsvillkor i andra medlemsstater som ett godtagbart skäl att få sina asylskäl prövade i Sverige;

- inhibering av utvisningsbeslut vid ett överklagande innebär att hela Dublinförfarandet fördröjs och försvåras;

- att en straffavgift på 250 000 euro per migrant för medlemsstater som inte vill delta i omfördelningen urholkar nationella staters suveränitet och rätt till självbestämmande.

V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:

Ett omfördelningssystem som kan fördela asylsökande till EU på ett sätt där asylrätt och värdigt mottagande kan upprätthållas är välkommet. En rad förslag måste dock kraftigt avvisas. Exempelvis att det ska bli tvingande för medlemsländerna att följa en s.k. säkra länder-lista för att göra en ansökan ”inadmissable”, att fler områden regleras i förordningar än i direktiv och att den högerextrema retoriken med ord som ”pull-faktorer” och ”asyl-shopping” inte ska användas i förslag. Särskilt allvarligt är även att förslaget tenderar att harmonisera nedåt just utifrån argumentation kring ”asyl-shopping”. Förslagets repressiva åtgärder måste tas bort och i stället bör förslag om bl.a. lagliga vägar och värnande om asylrätten poängteras.

Avtal som det som ingåtts med Turkiet bör inte få vara en del av ett framtida Europeiskt asylsystem. Turkiet ska inte betraktas som ett säkert land och en säkra länder-lista måste även i framtiden vara frivillig för medlemsländerna att följa.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 5

Utökat mandat till Easo

Utskottet överlade med statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag till reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), KOM(2016) 271 och en promemoria upprättad av Justitiedepartementet (EMA) den 24 maj 2016.

Regeringens ståndpunkt angiven i promemorian var:
Regeringen välkomnar kommissionens förslag. Easo:s kapacitet måste stärkas och mandatet behöver därför ses över.

Det praktiska samarbetet på asylområdet måste överlag förbättras inom EU.

Det är centralt att medlemsstaterna på ett korrekt sätt genomför antagen lagstiftning och det är därför viktigt att den nya myndigheten fokuserar på sin huvuduppgift, dvs. att främja ett enhetligt genomförande av EU-rätten genom ett utökat operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna. Ett gemensamt asylsystem förutsätter ett fungerande verktyg för att säkerställa att alla länder följer sina åtaganden.

Det är viktigt den nya myndighetens uppgifter inte duplicerar det arbete som görs i dag av t.ex. UNHCR och IOM.

Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade ståndpunkt.

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Easobjs mandat bör inte utökas då det syftar till att möjliggöra ett gemensamt system för att bevaka antalet asylansökningar i varje medlemsstat och se till att omfördelningsmekanismen slår in. Förslaget är en förutsättning för att den reviderade Dublinförordningen ska fungera. En revidering av Dublinförordningen bör inte ske.

V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:

Ett omfördelningssystem där asylrätt och värdigt mottagande kan upprätthållas är välkommet. Sveriges ståndpunkt beträffande förslaget bör dock formuleras utifrån vad som anförts i min avvikande mening under § 4.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 6

Revidering av Eurodacförordningen

Utskottet överlade med statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag till revidering av Eurodacförordningen, KOM (2016)272 och en promemoria upprättad av Justitiedepartementet (EMA) den 24 maj 2016.

Regeringens ståndpunkt angiven i promemorian var:
Sverige välkomnar kommissionens förslag. En reviderad förordning kan bidra till det praktiska genomförandet av ett nytt, mer solidariskt, gemensamt asylsystem.

Det är också positivt om ett nytt Eurodacsystem kan bidra till att fler minderåriga som befinner sig i EU kan identifieras, i syfte att motverka exploatering av barn och återfinna barn som har separerats från sina familjer.

Bästa möjliga balans mellan behovet av att behandla fler personuppgifter och skyddet av den personliga integriteten och respekt för de barn som ska registreras måste dock eftersträvas när fingeravtryck ska tas. Det är även viktigt vid behandlingen av känsliga personuppgifter, särskilt som det kan röra sig om personer med skyddsbehov.

Kommissionens förslag syftar också till att underlätta återvändandearbetet, vilket är en viktig fråga för Sverige, när antalet avslagna asylansökningar i medlemsstaterna kan förväntas öka.

Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade ståndpunkt.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 7

Beslut om utskottssammanträde under arbetsplenum i kammaren

Utskottet beslutade enhälligt, enligt tilläggsbestämmelse 7.15.3 riksdagsordningen, att fortsätta sammanträda under kammarens arbetsplenum den 26 maj 2016.

§ 8

Förslag om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 (viseringsfrihet för Turkiet)

Utskottet överlade med statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag om viseringsfrihet för Turkiet, KOM(2016) 279 och en promemoria upprättad av Justitiedepartementet (EMA) den 24 maj 2016.

Regeringens ståndpunkt angiven i promemorian var:

Viseringsfrihet för Turkiet var en viktig del i det gemensamma uttalandet om migration från EU och Turkiet den 18 mars 2016. Regeringen står bakom uttalandet, där det underströks att ett genomförande av vägkartan var en förutsättning för viseringsfrihet. Regeringen är av uppfattningen att konditionaliteten fortsatt gäller och att alla relevanta kriterier ska vara uppfyllda innan beslut om viseringsfrihet kan fattas.

Turkiet har genomfört viktiga reformer inom ramen för viseringsfrihetsprocessen. Det är tydligt att vägkartan har varit viktig för att få till stånd dessa åtgärder. Nu behöver Turkiet fokusera sina ansträngningar på de kvarvarande utmaningar som identifieras i kommissionens rapport.

I det förslag som har presenterats är kommissionen tydlig med att viseringsfrihet bara ska beviljas om kriterierna är uppfyllda. Regeringen stödjer detta fullt ut, vilket är i linje med det gemensamma uttalandet från i mars 2016. Regeringen verkar för att eventuella risker kopplade till viseringsfrihet för Turkiet omhändertas, exempelvis genom en förstärkt suspenderingsmekanism i viseringsförordningen.

Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade ståndpunkt.

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Viseringsfrihet för Turkiet bör inte införas.

V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:

Avtalet mellan EU och Turkiet är oacceptabelt av flera skäl. Dessutom är det uppenbart att avtalet legitimerar Turkiets förföljelse av den kurdiska minoriteten samt grova inskränkningar i landets tryck- och yttrandefrihet. Vänsterpartiet förespråkar vanligen visumliberaliseringar, men i detta fall används viseringspolitiken som en del av en smutsig människohandel för att hålla människor på flykt borta från Europa.

Avtalet mellan EU och Turkiet bör omedelbart rivas upp och processen kring viseringsfrihet för Turkiet ska inte fortsätta, eftersom en sådan process legitimerar Turkiets omfattande brott mot mänskliga rättigheter.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 9

Förslag om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 (revidering av upphävandemekanismen)

Utskottet överlade med statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 (revidering av upphävandemekanismen, s.k. suspendering), KOM(2016) 290 och en promemoria upprättad av Justitiedepartementet (EMA) den 23 maj 2016.

Regeringens ståndpunkt angiven i promemorian var:

Regeringen stödjer förslaget om en förstärkt suspenderingsmekanism. En sådan mekanism är viktig för att omhänderta de risker som viseringsfrihet för tredjeländer kan medföra. Det är angeläget att få en förstärkt suspenderingsmekanism på plats eftersom ytterligare beslut om viseringsfrihet troligen snart kommer att fattas.

Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade ståndpunkt.

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Under rådande omständigheter kan förslaget om en upphävandemekanism, som i stort är bra, godtas.

Det måste emellertid tydligt framgå att det är medlemsstaterna som ska bestämma om åtgärder, alltså att suspendera visumfriheten.

För att kunna möta snabba förändringar i migrantrutter bör det vara medlemsstaterna som ska ha rätten att suspendera visumfriheten på de kriterier som förts fram i förslaget. Ordningen med att en underrättelse ska lämnas in till EU-kommissionen är allt för långsam och byråkratisk och lämnar dessutom för mycket makt åt EU.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 10

EU-frågor på migrationsområdet

Statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet, informerade utskottet bl.a. om förslag om viseringsfrihet för Ukraina, Georgien och Kosovo, genomförandet av EU-Turkiet uttalandet av den 18 mars 2016 och utvecklingen i centrala Medelhavet.

§ 11

Övriga frågor

Utskottet beslutade att bjuda in migrationsminister Morgan Johansson till utskottet för att informera om regeringens EU-politik på migrationsområdet.

§ 12

Nästa sammanträde

Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum ev. tisdagen den 7 juni 2016 kl. 11.00, och därefter torsdagen den 9 juni kl. 10.30.

Vid protokollet

Justeras den 9 juni 2016


SOCIALFÖRSÄKRINGS-UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2015/16:36

§ 1–6

§ 7

§ 8

§9–12

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Fredrik Lundh Sammeli (S), ordf.

X

X

X

X

Johan Forssell (M), vice ordf.

X

X

X

X

Carina Ohlsson (S)

X

Mikael Cederbratt (M)

X

X

X

X

Phia Andersson (S)

X

X

X

X

Markus Wiechel (SD)

X

X

X

X

Lars-Arne Staxäng (M)

X

X

X

X

Yilmaz Kerimo (S)

X

X

X

Solveig Zander (C)

Rickard Persson (MP)

X

X

X

X

Lotta Finstorp (M)

X

X

Kerstin Nilsson (S)

X

X

X

X

Linus Bylund (SD)

X

X

X

X

Emma Carlsson Löfdahl (L)

X

X

X

X

Wiwi-Anne Johansson (V)

Aron Modig (KD)

X

X

X

X

Teresa Carvalho (S)

SUPPLEANTER

Patrik Engström (S)

X

X

X

X

Tina Ghasemi (M)

O

O

X

X

Johanna Haraldsson (S)

Carl-Oskar Bohlin (M)

Patrik Björck (S)

Jennie Åfeldt (SD)

O

Jörgen Warborn (M)

Paula Holmqvist (S)

Fredrik Christensson (C)

Maria Ferm (MP)

Amir Adan (M)

Serkan Köse (S)

Heidi Karlsson (SD)

O

O

O

O

Barbro Westerholm (L)

Christina Höj Larsen (V)

X

X

X

X

Désirée Pethrus (KD)

Mathias Tegnér (S)

O

X

X

X

Paula Bieler (SD)

Hanna Wigh (SD)

Marco Venegas (MP)

Daniel Riazat (V)

Rossana Dinamarca (V)

Emma Henriksson (KD)

Yasmine Larsson (S)

Bengt Eliasson (L)

Mats Persson (L)

Tomas Eneroth (S)

Johanna Jönsson (C)

X

X

X

X

Larry Söder (KD)

Finn Bengtsson (M)

Eva Lindh (S), extra suppleant

O

O

O

X

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.