Protokoll utskottssammanträde 2015/16:40

Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2015/16:40

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2015/16:40

DATUM

2016-06-16

TID

08.00 – 09.10

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet Vägen efter Paris

Utskottet överlade med statsrådet Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Utrikesdepartementet, om:


KOM(2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter Paris: en bedömning av Parisavtalets konsekvenser som åtföljer förslaget till rådsbeslut om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.

Underlaget utgjordes av översänd promemoria (dnr 1.6.2- 1747-2015/16)

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande som ett inspel till

diskussionen kring EUs genomförande av klimatavtalet från Paris och

fortsatta arbete inom ramen för FNs klimatförhandlingar.

Regeringen anser likt kommissionen att klimatavtalet innebär en möjlighet

för klimatomställning som bidrar med jobb och tillväxt och en global hållbar

utveckling. Avtalet påverkar flertalet av EUs politikområden och det är

viktigt att EU har en bred ansats i arbetet med att genomföra avtalet.

Regeringen saknar däremot en mer djupgående analys av hur EU internt kan

anpassa och se över lagstiftning och policy inom olika områden för att kunna

driva en ambitiös klimatpolitik och inta en ledande roll under klimatavtalet

från Paris.

Regeringen instämmer i att ratificeringen av klimatavtalet från Paris bör ske

skyndsamt. Regeringen konstaterar att klimatavtalet också innebär att länder

ska kommunicera kring sitt arbete med klimatanpassning vart femte år och

hade välkomnat en utvecklad analys av vad detta innebär för EU och

medlemsländerna inför deras ratificering av klimatavtalet från Paris.

Regeringen delar i huvudsak den positiva syn på klimatavtalet från Paris som

kommissionen förmedlar. Avtalet innebär ett skärpt globalt temperaturmål

som kräver en ökad ambitionsnivå för utsläppsminskningar. Det innebär

också en ökad ambitionsnivå för anpassning och finansiering. Av särskild

vikt är klimatavtalets femåriga cykler som ger möjlighet att öka ambitionen

över tid. Cyklerna är en förutsättning för att kunna hålla den globala

temperaturökningen långt under två grader med en strävan att begränsa den

till 1,5 grad. En första faciliterande dialog kring den globala ambitionsnivån

kommer att hållas 2018. Regeringen anser att alla länder, inklusive EU,

redan nu bör överväga hur klimatarbetet på sikt kan stärkas och vill till

skillnad från kommissionen betona att EU bör ha en beredskap att bidra med

ökad ambition som en följd av dialogen 2018 liksom om vetenskapen visar

att det krävs för att kunna nå det globala temperaturmålet.

Kommissionens aviserade analys av sociala och ekonomiska konsekvenser

välkomnas och regeringen instämmer i vikten av IPCCs rapport 2018.

Regeringen anser att EU måste återkomma till en diskussion kring

målsättningen till 2030 i ljuset av EUs långsiktiga strategi för

utsläppsminskningar och IPCCs rapport 2018, inklusive beaktande av

klimatavtalets omnämnande av 1,5 grader, och saknar ett resonemang kring

detta i meddelandet. I detta sammanhang vill regeringen uppmuntra till en

översyn av kommissionens klimatfärdplan till 2050.

Det finns flera viktiga processer och initiativ nationellt, inom EU och

internationellt som kan bidra till att minska utsläppen. Regeringen anser att

omställningen till en biobaserad och cirkulär ekonomi som inkluderar en

ökad användning av biomassa, resurseffektivitet, hållbar konsumtion och

produktion, återanvändning, återvinning och att utnyttja avfall som en resurs

har en avgörande betydelse för att genomföra klimatavtalet från Paris.

Regeringen anser även att EU fortsatt måste visa ledarskap inom arbetet för

att minska utsläppen från internationella transporter såsom flyg och sjöfart.

Regering anser att fortsatt stöd till utvecklingsländer att genomföra och

utveckla sina klimatplaner är centralt för att möjliggöra att de globala

målsättningarna nås. Dialogen med andra länder, inklusive samarbetet med

”Koalitionen för hög ambition”, kommer fortsatt att vara viktigt. I detta

sammanhang välkomnas rådsslutsatserna från rådet 2016 om

klimatdiplomati. Regeringen anser att de internationella finansiella

institutionerna har en viktig roll i att stödja länder att sörja för sin

energiförsörjning samt gå i bräschen för att detta arbete inriktas på

långsiktigt hållbara energilösningar. Genom att frigöra institutionernas fulla

potential vad gäller investeringar i förnybar energi kan dessa institutioners

klimatfinansiering ökas betydligt på sikt.

Den s.k. ”Lima Paris Action Agenda” vid COP21 visade på vikten av arbetet

som olika samhällsaktörer gör för att bidra till både utsläppsminskningar och

anpassning till klimatförändringarnas effekter. Det är angeläget att sådana

samarbeten och initiativ fortsätter.

Regeringen delar kommissionens syn att prissättning av koldioxid, både i och utanför EU ETS, är avgörande för att hantera klimatutmaningen. Prissättning av koldioxid bör utformas på ett sätt som skapar ett reellt omställningstryck, främjar de som leder utvecklingen mot en koldioxidsnål ekonomi och bidrar till de långsiktiga målen. Regeringen anser vidare att EU bör se över EU-regelverk som har bäring på medlemsstaternas klimatarbete och möjligheter att vidta de nationella åtgärder som krävs för att sätta och nå ambitiösa energi- och klimatmål. Det är särskilt angeläget att EU utvecklar skärpta gemensamma styrmedel för transportsektorn som är en stor utsläppskälla, bl.a. för att främja elektrifiering, öka användningen hållbara och förnybara drivmedel, öka energieffektiviteten i både lätta och tunga fordon, samt gemensamma krav på växthusgasutsläppen från arbetsmaskiner där vi ser en stor potential för minskade utsläpp av växthusgaser.

Regeringen anser att klimatavtalet från Paris bör beaktas fullt ut i den

fortsatta utformningen och genomförandet av ramverket för klimat och

energi för 2030 och i annat klimatarbete. Avtalets ambitionscykler innebär

att EU bör hitta möjliga vägar för en ökad klimatambition inom EU.

Kommande EU-förslag, inte minst inom ramen för Energiunionen, måste

utformas i linje med den i Paris uttalade ambitionen. En betydelsefull

möjlighet är att se till att 2030-ramverket, med dess lagstiftning som EU:s

utsläppshandelssystem och ansvarsfördelning, kan anpassas till dessa cykler

bl.a. genom nödvändiga översynsbestämmelser.

Inom ramen för 2030-ramverket anser regeringen vidare att EU:s

ansvarsfördelning för den icke-handlande sektorn (ESD) bör utformas i enlighet med beslutet från Europeiska rådet från oktober 2014 och på ett sätt

som säkerställer långsiktig kostnadseffektivitet och en omställning för

minskande utsläpp i alla medlemsländer. Det är även viktigt att flexi- bilitetsinstrumenten utformas så att de säkerställer den övergripande

ambitionsnivån, kostnadseffektivitet, den miljömässiga integriteten och inte

försenar omställningen i medlemsländerna. I det kommande förslaget om

upptag och utsläpp av växthusgaser från skogs och skogsmark är det av

särskild vikt att värna den nationella beslutanderätten över skogsfrågor.

Målen till 2020 överträffas enligt prognos för EU som helhet. Det är positivt

och beror bl.a. på att medlemsländers klimat- och energiarbete resulterat i

större utsläppsminskningar än vad som stipulerats av det gemensamma

målet. Incitamenten i EU:s fortsatta arbete behöver stimulera alla medlems-länder att höja sina ambitioner och premiera dem som överträffar sina mål, för att EU som helhet ska nå målet om minst 40 % reduktion till 2030 och kunna delta i ambitionsstärkande översyner i enlighet med klimatavtalet från Paris.

SD-ledamöterna lämnade följande avvikande mening:

Regeringen hävdar att ”klimatavtalet innebär en möjlighet för klimatomställning som bidrar med jobb och tillväxt …”. Vi i Sverigedemokraterna tolkar detta som att stora klimatåtaganden stimulerar ekonomin, men vi ser inga belägg för detta. Om så var fallet borde världens länder rimligen ta på sig så stora åtaganden som möjligt gällande utsläppsminskningar, men tvärtom ser vi ju tecken på att de flesta länder vill se så små ingrepp som möjligt i sina ekonomier.

Regeringen uttrycker också sin önskan att EU ska ”gå före” övriga världen. I sammanhanget noterar vi att EU står för ca 11 procent av de globala utsläppen och det finns en uppenbar risk att alltför långtgående åtgärder för det första bidrar till att EU exporterar både arbetstillfällen och utsläpp till andra länder. Vidare kan man ifrågasätta i vilken utsträckning övriga världen tar efter EU.

Sverigedemokraterna ifrågasätter det lämpliga i att EU söker inflytande över medlemsländernas energipolitik, som inte bör vara en del av det europeiska samarbetet.

V-ledamoten lämnade följande avvikande mening:

Parisavtalet aktualiserar vikten av att alla länder tar ett större klimatansvar, i synnerhet de industrialiserade. Sverige, EU och andra industrinationer måste därför skyndsamt skärpa sina klimatambitioner.

Det är bra att Sverige avser att driva på för skärpta klimatambitioner i EU samt att få in översynsmekanismer för att möjliggöra detta. Men det är oklart på vilket sätt regeringen vill göra detta. Vänsterpartiet vill att regeringen driver att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 60 procent, jämfört med 1990 till 2030. Att energiproduktionen 2030 ska bestå av minst 45 procent förnybar energi samt att alla verksamheter åläggs att energieffektivisera sin verksamhet med 40 procent. Det här ska vara bindande mål som ska genomföras i alla medlemsländer.

Genom att skärpa EU:s klimatambitioner får vi långsiktiga spelregler för hur vi ska ställa om Europa till hållbara nivåer och vi tillmötesgår Parisavtalets slutsatser. Vi möjliggör också för nya gröna jobb och ett överlag bättre samhälle.

Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 2

Miljöråd 20 juni 2016 (dagordningspunkterna 4 och 8)

Utskottet beslutade enligt RO7:12 att överlägga med statsrådet Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Utrikesdepartementet, om följande punkter på rådsdagordningen:

Rådets dagordningspunkt 4. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar.

Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i

- kommenterad dagordning inkommen 2016-06-13

Förslag till svensk ståndpunkt:

EU ska visa globalt ledarskap genom sin klimatpolitik. Det innebär att även EUs arbete behöver anpassas till den globala ambitionshöjningen i klimatavtalet från Paris och öppna upp för framtida ambitionshöjningar. Regeringen föreslår att Sverige fortsatt verkar för ett stabilt, långsiktigt och välfungerande handelssystem med stärkt prissignal för att uppnå ambitionerna från klimatavtalet i Paris samt EU:s långsiktiga klimatmål. EU:s handelssystem behöver utformas så att EU kan delta konstruktivt i de femåriga översynscyklerna för att höja EU:s ambitionsnivå under Parisavtalet.

Europeiska rådets beslut från oktober 2014 anger att fri tilldelning inte ska upphöra för de sektorer som löper avsevärd risk för koldioxidläckage, så länge inte motsvarande åtgärder vidtas i andra länder. Regeringen anser att det behövs mer fokuserade kriterier för att säkerställa att ingen gratis tilldelning ges till sektorer som inte löper avsevärd risk för koldioxidläckage.

Beslutet att införa en marknadsstabilitetsreserv var viktigt för att säkerställa handelssystemets miljöintegritet. Översynen av EU:s handelssystem behöver värna marknadsstabilitetsreservens integritet och funktion. Regeringen motsätter sig därför kommissionens förslag om att ta utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven för att använda under perioden 2021-2030.

Regeringen anser att investeringar som finansieras med hjälp av fonder kopplade till handelssystemet behöver bidra till uppfyllandet av EU:s långsiktiga klimat- och energimål, främst genom att investera i förnybar energi, energieffektivisering och elinfrastruktur. Investeringar med hjälp av fonder kopplade till handelssystemet ska inte kunna gå till fossil energi.

M-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:
EU:s gemensamma utsläppshandelssystem, EU ETS, är ett helt centralt styrmedel för att nå EU:s klimatmål och ett i grunden välfungerade system. Basen för ett effektivt och ändamålsenligt system är förutsägbara, stabila, rättvisa och långsiktiga regler. Det bör vara regeringens utgångspunkt när reglerna för kommande handelsperiod inom EU ETS förhandlas.

Det övergripande målet för EU ETS är att sänka utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt inom unionen. Regeringen tycks dock vara av en annan uppfattning och ser ett högt pris på utsläppsrätter som ett självändamål. Det är olyckligt. Själva grundidén med EU ETS är att sätta ett tak för utsläppen inom unionen och att taket, dvs. en begränsad tillgång på utsläppsrätter, i kombination med efterfrågan på utsläppsrätter ska reglera priset på en EU-gemensam marknad och leda till att de mest kostnadseffektiva utsläppsminskningarna kommer till stånd. Politikens uppgift är alltså inte att reglera priset utan att sätta upp klimatmål som i sin tur blir styrande för taknivån inom handelssystemet. Det bör även vara regeringens ståndpunkt. Regeringen bör driva på för att EU:s klimatmål anpassas till Parisavtalets höjda ambitioner om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grader.

Förhandlingarna bakom överenskommelsen om inrättandet av en marknadsstabiliseringsmekanism var komplicerade och tidskrävande. Vi moderater anser att kommissionens förslag till utformning är det realistiska alternativet i rådande förhandlingar och det alternativ som regeringen bör stödja för att föra förhandlingarna framåt.

För att inte snedvrida konkurrensen inom EU, anser vi moderater att kompensation för indirekta kostnader bör utgå på EU-nivå. En gemensam modell för hur kompensationen ska se ut bör därför utformas. Det bör regeringen driva. Att konkurrensen inom unionen idag snedvrids genom att medlemsstaterna tillämpar befintligt regelverk olika är djupt problematiskt.

Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.

Rådets dagordningspunkt 8. Utkast till uttalande från rådet om ratificeringen av Parisavtalet

Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i

- kommenterad dagordning inkommen 2016-06-13

Förslag till svensk ståndpunkt:

Sverige kan stödja en deklaration som lyfter fram vikten av att genomföra och följa upp Parisavtalet och 2030-paketet samt betonar EU:s fortsatt ledande roll i de internationella klimatförhandlingarna. Av deklarationen bör också framgå att EU och medlemsstaterna avser ratificera samtidigt samt att miljörådet ska återkomma i frågan om ratificeringsprocessen.

Regeringen anser att EU bör bidra till ett snabbt ikraftträdande av Parisavtalet och kommer att verka för att EU och dess medlemsländer kan ratificera avtalet så snart som möjligt.

När EU och dess medlemsländer ratificerar bör de lämna in ett avtal om att agera gemensamt i förhållande till sina bidrag om utsläppsminskningar, inklusive tilldelade utsläppsnivåer. EU och dess medlemsländer måste arbeta tillsammans i enlighet med föreslagen tidplan, genom att så snart som möjligt besluta om ansvarsfördelningen samt förbereda de nationella processerna för ratificering.

Utgångspunkten bör vara att EU och dess medlemsländer agerar gemensamt när den EU-lagstiftning som genomför Parisavtalet i EU är antagen.

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:
Sverigedemokraternas ståndpunkt är att bindande mål för klimatpolitik, indirekt även energipolitik, är en nationell angelägenhet som inte bör dikteras av EU. Sverigedemokraterna ser heller ingen anledning till att Sverige ska skynda på med en ratificeringsprocess i detta oklara läge. Utgångspunkten när det kommer till arbetet efter COP21 bör vara att Sverige och EU ska verka för att uppfylla de det avtal vi ställt oss bakom vilket inte innebär några bindande krav för utsläppsminskningar.

Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad

§ 3

Miljöråd 20 juni 2016

Miljöminister Karolina Skog med medarbetare lämnade information inför Miljörådet, dp. 1-3, 5-7 och 9 a-f, den 20 juni 2016.

§ 4

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2015/16:38.

§ 5

Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall (MJU23)

Utskottet behandlade skrivelse 2015/16:165, motioner och ett yttrande från näringsutskottet.

Ärendet bordlades.

§ 6

FN:s klimattoppmöte COP22

Med anledning av regeringens inbjudan beslutade utskottet att
Matilda Ernkrans (S) och Kristina Yngwe (C) representerar utskottet i regeringens delegation vid FN:s klimatmöte COP 22 i Marrakech, Marocko, i november 2016.

§ 7

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum onsdagen den 22 juni 2016 kl. 09.00.

Vid protokollet

Eva Forsman

Justeras den 22 juni 2016

Matilda Ernkrans



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2015/16:40

§ 1-2

§ 3-7

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

X

X

Kristina Yngwe (C), vice ordf.

X

X

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

X

X

Isak From (S)

-

-

Johan Hultberg (M)

X

X

Maria Strömkvist (S)

X

X

Martin Kinnunen (SD)

-

-

Åsa Coenraads (M)

O

O

Jan-Olof Larsson (S)

X

X

Stina Bergström (MP)

X

X

Gunilla Nordgren (M)

X

X

Monica Haider (S)

X

X

Anders Forsberg (SD)

X

X

Lars Tysklind (L)

X

X

Jens Holm (V)

X

X

Lars-Axel Nordell (KD)

X

X

Marianne Pettersson (S)

X

X

SUPPLEANTER

Johan Büser (S)

X

X

Jesper Skalberg Karlsson (M)

X

X

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD)

X

X

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Rickard Nordin (C)

Emma Nohrén (MP)

O

O

Sten Bergheden (M)

Mikael Dahlqvist (S)

Aron Emilsson (SD)

Fredrik Malm (L)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Magnus Oscarsson (KD)

-

O

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Said Abdu (L)

Magnus Manhammar (S)

Larry Söder (KD)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.