Protokoll utskottssammanträde 2016/17:15

Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2016/17:15

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:15

DATUM

2016-12-15

TID

07.45 – 09.10

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Miljöråd 19 december 2016 (dp. 4, 6 a och 6 f i). )

Utskottet informerades om att dagordningspunkt 4 nu endast avser en lägesrapport från kommissionen.

Utskottet beslutade enligt RO7:12 att överlägga med statsrådet Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Utrikesdepartementet, om följande punkt på rådsdagordningen:

Rådets dagordningspunkt 4. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar (EU ETS)

Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i

- kommenterad dagordning inkommen 2016-12-12

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen verkar för ett stabilt, långsiktigt och välfungerande handels-system med stärkt prissignal. Regeringen föreslår att Sverige stödjer en allmän inriktning under förutsättningen att den tydligt bidrar till ett sådant resultat. I de avslutande förhandlingarna om den detaljerade utformningen av den allmänna inriktningen föreslår regeringen att Sverige i möjligaste mån fortsätter att verka för svenska prioriteringar enligt nedan.

Översynen av EU:s regelverk, tillsammans med ny EU-lagstiftning bland annat inom ramen för Energiunionen, behöver präglas av insikten att alla parter måste höja ambitionerna för att målen för Parisavtalet ska kunna nås. EU:s klimatarbete måste vara anpassat till Parisavtalets femårscykler. Därför behöver EU hitta vägar för att höja de klimatambitioner som beslutats inom unionen. Det påverkar EUs system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) som är EU:s centrala styrmedel för att möjliggöra kostnadseffektiva utsläppsminskningar och måste utgöra ett starkt incitament för klimat-omställning i enlighet med Parisavtalet och premiera de anläggningar som leder utvecklingen.

För att åstadkomma ett välfungerande handelssystem med stärkt prissignal avser regeringen verka för åtgärder som stärker prissignalen och handels-systemets förutsebarhet, effektivitet och miljöintegritet. Åtgärder som stärker prissignalen bör genomföras på ett sätt som inte leder till ökad risk för koldioxidläckage.

Givet att Europeiska Rådet fastslagit att auktioneringsandelen inte ska minska efter 2020 stödjer regeringen kommissionens förslag för en fastställd andel auktionering. Samtidigt behöver risken för så kallat koldioxidläckage beaktas.

Regeringen avser därför betona vikten av att den fria tilldelningen ska vara tillräcklig för de mest konkurrensutsatta sektorerna inom EU ETS. För att säkerställa detta verkar regeringen för att gratis tilldelning till icke-konkurrensutsatta sektorer fasas ut från och med 2021. Regeringen föreslår att Sverige accepterar kommissionens förslag om en binär koldioxid-läckagelista som innebär att konkurrensutsatta sektorer får 100% gratis tilldelning upp till gällande riktmärke.

Kommissionens förslag innebär att riktmärken för fri tilldelning av utsläppsrätter ska uppdateras inför perioden 2021-2030 för att spegla den tekniska utvecklingen. Enligt kommissionens förslag kommer riktmärkena att skrivas ned varje år med en viss procentsats. Regeringen föreslår att Sverige stödjer en uppdatering och årlig nedskrivning av riktmärkena för fri tilldelning av utsläppsrätter. Samtidigt är det väsentligt att handelssystemet premierar de mest effektiva anläggningarna i varje sektor. För att premiera de mest effektiva anläggningarna bör de 10 % mest effektiva anläggningarna för varje produktriktmärke undantas från den årliga nedskrivningen av riktmärkena för gratis tilldelning. Regeringen anser att det också måste vara möjligt för de mest effektiva anläggningarna att nå relevant riktmärke. För industri med processrelaterade utsläpp är detta särskilt viktigt. Regeringen anser i detta sammanhang att riktmärket för råjärn behöver ses över för att bättre spegla verkliga förhållanden vid produktionen.

Enligt kommissionens förslag bör EU:s medlemsstater ge kompensation till konkurrensutsatta sektorer för högre elpriser till följd av utsläppsrättspriser (så kallad elpriskompensation). Regeringen anser att det ska inte ställas några direkta krav på medlemsstaterna att kompensera sin industri. När kompensation sker så ska det finnas gemensamma och restriktiva och regler för kompensation för indirekta effekter. Regeringen avser verka för ett årligt, obligatoriskt och transparent rapporteringsramverk för kompensation för indirekta effekter för att kunna göra en samlad bedömning av elpris-kompensations påverkan på svensk industris konkurrenskraft.

EU:s handelssystem behöver utformas på ett sätt så att EU kan delta fullt ut i de femåriga översynscyklerna för att höja EU:s ambitionsnivå under Parisavtalet. Regeringen föreslår att Sverige verkar för en stark översyns-klausul i EU ETS-direktivet som möjliggör senare skärpningar och att EU kan delta i den dialog under UNFCCC som genomförs 2018. Framtida översyner av EU ETS bör göras på ett tydligt, definierat och transparent sätt för att ge företagen under EU ETS största möjliga investeringssäkerhet.

Beslutet om att införa en marknadsstabilitetsreserv var ett viktigt steg mot att stabilisera utbudet och efterfrågan på utsläppsrätter på marknaden men fortfarande är prissignalen i systemet svag. Marknadsstabilitetsreservens integritet är central för att värna ett välfungerande EU ETS. Regeringen avser motverka kommissionens förslag om att ta 250 miljoner utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven för att inrätta en fond för anläggningar som går med i handelssystemet efter 2021.

För att stärka handelssystemets effektivitet och prissignal i närtid behövs också fler åtgärder för att skärpa EU ETS. Regeringen avser verka för åtgärder som stärker handelssystemets prissignal och effektivitet samtidigt som risken för koldioxidläckage beaktas. Regeringen stödjer att marknads-stabilitetsreserven skärps genom ett större upptag under en period med ett tydligt definierat slutdatum för när skärpningen upphör för att säkerställa förutsebarhet och långsiktighet. Regeringen anser att Sverige bör stödja en annullering av utsläppsrätter i marknadsstabilitetsreserven efter en viss tid.

Det är viktigt att de fonder som inrättas under EU ETS, framför allt fonder för att modernisera energisystemen i EU-medlemsländer med lägre inkomster, används för att främja en klimatomställning inom EU. Investeringar som finansieras av intäkter från handelssystemets fonder bör bidra till uppfyllandet av EU:s långsiktiga klimat- och energimål. Investeringar bör riktas mot förnybar energi, energieffektivisering och elinfrastruktur.

Följande justering av ståndpunkten, vilken godkändes av statsrådet, lämnades: En stärkt prissignal stödjer investeringar i ny teknik och innovation.

M-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

EU:s gemensamma utsläppshandelssystem, EU ETS, är ett helt centralt styrmedel för att nå EU:s klimatmål och ett i grunden välfungerade system. Basen för ett effektivt och ändamålsenligt system är förutsägbara, stabila, rättvisa och långsiktiga regler. Det bör vara regeringens utgångspunkt när reglerna för kommande handelsperiod inom EU ETS förhandlas.

Det övergripande målet för EU ETS är att sänka utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt inom unionen. Regeringen tycks dock vara av en annan uppfattning och ser ett högt pris på utsläppsrätter som ett självändamål. Det är olyckligt. Själva grundidén med EU ETS är att sätta ett tak för utsläppen inom unionen och att taket, dvs. en begränsad tillgång på utsläppsrätter, i kombination med efterfrågan på utsläppsrätter ska reglera priset på en EU-gemensam marknad och leda till att de mest kostnadseffektiva utsläppsminskningarna kommer till stånd. Politikens uppgift är alltså inte att reglera priset utan att sätta upp klimatmål som i sin tur blir styrande för taknivån inom handelssystemet. Det bör även vara regeringens ståndpunkt. Regeringen bör driva på för att EU:s klimatmål anpassas till Parisavtalets höjda ambitioner om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grader.

För att inte snedvrida konkurrensen inom EU, anser vi moderater att en gemensam modell för kompensation för indirekta kostnader bör utformas. Det bör regeringen driva. Att konkurrensen inom unionen idag snedvrids genom att medlemsstaterna tillämpar befintligt regelverk olika är djupt problematiskt. Det är dessutom orimligt att länder som inte har ställt om sin elproduktion ska få konkurrensfördelar gentemot länder som ligger långt framme i klimatomställningen. Det motarbetar hela utsläppshandelssystemets syfte.

Regeringen nämner återkommande i sitt förslag till svensk ståndpunkt behovet av en förstärkt prissignal. Dock är regeringens förslag otydliga, vilket öppnar för tolkningar som i sammanhanget inte är önskvärda. Regeringen bör förtydliga att den reduktionsfaktor man söker stöd för är Kommissionens förslag för att nå det redan beslutade utsläppsmålet för 2030, som i sig leder till en stärkt prissignal. Regeringen bör inte se mandatet att driva på för stärkt prissignal som ett mandat för att driva annullering av utsläppsrätter eller en skarpare reduktionsfaktor än det som idag ligger på bordet från Kommissionen. Om regeringen vill flytta 250 miljoner utsläppsrätter tillbaka till MSR, måste man också visa hur detta kan göras utan att utarma den fria tilldelningen och därmed öka risken för koldioxidläckage.

För att säkerställa att EU ETS minimerar risken för koldioxidläckage bör regeringen verka för en flexibilitetsmekanism mellan fri tilldelning och auktionering som träder in vid den händelse att den fria tilldelningen visar sig otillräcklig.

Regeringens förslag om riktmärken behöver förtydligas. I synnerhet bör regeringen tydliggöra hur förslaget om undantagande av nedskrivning ska tillämpas i verkligheten. Regeringen bör också klargöra vilken linje man avser driva i förhållande till de icke-allokerade utsläppsrätterna från innevarande handelsperiod.

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Sverigedemokraterna uppskattar utgångspunkten med ETS som ett av de mer effektiva instrumenten för att på ett kostnadseffektivt sätt begränsa utsläppen av växthusgaser. Eftersom länderna inom ETS endast står för en mindre del av utsläppen globalt är det emellertid viktigt att systemet inte leder till konkurrensnackdelar gentemot vår omvärld.

Sverigedemokraterna anser att de upprepade skrivningarna om ”stärkt prissignal” bör strykas ur den svenska ståndpunkten då det är viktigt att understryka att det i största möjliga mån är marknaden som ska sätta priset och inte politiken.

När det kommer till kommissionens förslag om en fastställd andel auktionering anser Sverigedemokraterna att regeringen bör förorda ett mer flexibelt system där man istället för förslaget om 57/43 % driver på för 57 (-5) /43 (+5)%.

Vidare motsätter sig Sverigedemokraterna regeringens ståndpunkt om att verka för annullering av utsläppsrätter samt regeringens linje att säga nej till kommissionens förslag om att ta 250 miljoner utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven för att inrätta en fond för anläggningar som går med i systemet efter 2021.

V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:

Vi välkomnar att ETS ska reformeras och att den svenska positionen överlag innebär flera skärpningar av systemet. Men utifrån det akuta läget för klimatet och i synnerhet med tanke på att tidigare beslut om ETS togs innan Parisavtalet måste EU och övriga industrialiserade länder åta sig högre klimatambitioner än idag. Sverige ska också verka för en skärpning av ETS enligt betänkandet från Miljömålsberedningen tidigare i år.

Därför vill vi att den svenska positionen ska tydliggöras enligt följande:

  • I ljuset av Parisavtalet och den alltmer allvarliga klimatförändringen ska Sverige verka för att en brantare linjär årlig utsläppskurva än på 2,2 procent. Kurvan borde justeras så att den motsvarar totala utsläppsminskningar för EU om 60 % till 2030 jämfört med 1990.
  • Att Sverige verkar för att en funktion för annullering av utsläppsrätter införs och att utsläppsrätter ska kunna annulleras utifrån behov på marknaden. Funktionen borde vara ny, men kan i andra hand kopplas till marknadsstabilitetsreserven. Vi noterar att det i dagsläget finns ett överskott på närmare två miljarder utsläppsrätter.
  • Att Sverige släpper kravet om att undanta 10 procent av anläggningarna från den årliga nedskrivningen av gratis tilldelning. Kravet riskerar att urholka miljöintegriteten i systemet.
  • Att Sverige inför ett system med lägsta pris på utsläppsrätter, ett så kallat golvpris.

Med dessa förslag till förbättringar kan EU ETS bli ett handelssystem som på allvar sätter ett högt pris på utsläpp samt minskar utsläppen i linje med vad vetenskapen säger. I övrigt välkomnar vi att EU-kommissionen ska komma med ett förslag för hur flygets utsläpp inom ETS bättre ska hanteras. Dessa utsläpp måste minskas kraftigt.

Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.

Till protokollet antecknades att det finns ett stort stöd i utskottet för att Sverige i det fortsatta förhandlingsarbetet verkar för en brantare reduktionskurva än den av Rådet överenskomna (2,2 %) och att när detta blir aktuellt avser statsrådet att återkomma till utskottet i denna fråga under det fortsatta förhandlingsarbetet.

Statsrådet Isabella Lövin med medarbetare lämnade därutöver under punkt 6a och 6 f i) på rådsdagordningen information inför Miljörådet den 19 december 2016.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 2

Miljöråd 19 december 2016 (dp. 1-3, 5, 6 b – e, f ii) - iv) och g-k)

Miljöminister Karolina Skog med medarbetare lämnade information inför Miljörådet, dp. 1-3, 5, 6 b – e, f ii) - iv) och g-k , den 19 december 2016.

§ 3

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokollen 2016/17:13 och 14.

§ 4

Kommissionens arbetsprogram 2017

Utskottet behandlade fråga om yttrande till utrikesutskottet med anledning av kommissionens arbetsprogram 2017.

Utskottet beslutade att inte yttra sig.

§ 5

Inkomna EU-dokument m.m.

Inkomna EU-dokument m.m. enligt bilaga 2 anmäldes och lades till handlingarna.

§ 6

Inkomna skrivelser

En inkommen skrivelse anmäldes och lades till handlingarna.

§ 7

Reseberättelse Kenya och Tanzania

Reseberättelsen anmäldes och lades utan erinran till handlingarna.

§ 8

Bemyndigande


Ordföranden bemyndigades att i förekommande fall inhämta regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen.

§ 9

Avgående ledamot

Ordförande tackade ledamoten Jan-Olof Larsson (S), som avgår med pension, för hans mångåriga arbete i utskottet.

§ 10

Ordförandes tack

Ordförande tackade utskottets ledamöter, suppleanter och utskottets kansli för arbetet under hösten och önskade alla en god jul och ett gott nytt år och ordförande tackades i sin tur för väl genomfört arbete.

§ 11

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 17 januari 2017 kl. 11.00.

Vid protokollet

Justeras den 17 januari 2017

Matilda Ernkrans



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2016/17:15

§ 1-11

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

X

Kristina Yngwe (C), vice ordf.

X

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

X

Isak From (S)

X

Johan Hultberg (M) tjl. t.o.m. 2017-02-26

Sara Karlsson (S)

X

Martin Kinnunen (SD)

X

Åsa Coenraads (M)

X

Jan-Olof Larsson (S)

X

Stina Bergström (MP)

X

Gunilla Nordgren (M)

X

Monica Haider (S)

X

Anders Forsberg (SD)

X

Lars Tysklind (L)

X

Jens Holm (V)

X

Lars-Axel Nordell (KD)

X

Marianne Pettersson (S)

X

SUPPLEANTER

Johan Büser (S)

O

Jesper Skalberg Karlsson (M)

X

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD)

O

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Rickard Nordin (C)

Emma Nohrén (MP)

Sten Bergheden (M)

Mikael Dahlqvist (S)

Aron Emilsson (SD)

Nina Lundström (L)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Magnus Oscarsson (KD)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Said Abdu (L)

Magnus Manhammar (S)

Larry Söder (KD)

Roland Gustbée (M) extra suppleant t.o.m. 2017-02-26

O

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH

JORDBRUKSUTSKOTTET

2016-12-15

Bilaga 2 till protokoll 2016/17:15

Till MJU inkomna EU-dokument m.m. 23 november – 11 december 2016

Beteckning

Rubrik

KOM- dokument

 

KOM(2016) 724

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Marknadssituationens utveckling inom mejerisektorn och genomförandet av bestämmelserna i ”mjölkpaketet”

KOM(2016) 735

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om ingående av ett avtal som ger Europeiska unionen särskild status i Internationella vinorganisationen (OIV)

KOM(2016) 738

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM LIVSMEDEL OCH LIVSMEDELSINGREDIENSER SOM BEHANDLATS MED JONISERANDE STRÅLNING FÖR 2015

KOM(2016) 748

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillgången till utbildning för servicetekniker i säker hantering av klimatvänlig teknik för att ersätta eller minska användningen av fluorerade växthusgaser

KOM(2016) 749

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om hinder som orsakas av bestämmelser, standarder och lagstiftning mot användning av klimatvänliga tekniker inom sektorerna för kylning, luftkonditionering, värmepumpar och skum

KOM(2016) 750

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om definition, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, samt om skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker

KOM(2016) 776

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av åtgärder angående biodlingssektorn i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter

KOM(2016) 781

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för 2017 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Svarta havet

K- dokument

K(2016) 7569

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2016 om ändring av beslut 2011/163/EU om godkännande av planer som lagts fram av tredjeländer i enlighet med artikel 29 i rådets direktiv 96/23/EG

K(2016) 7579

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 25.11.2016

om månadsbetalningar från EGFJ för att täcka utgifter som betalats av medlemsstaternas utbetalande organ i oktober 2016

K(2016) 7690

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 30.11.2016

om avslutande av räkenskaperna för medlemsstaternas utbetalande organ vad gäller utgifter som finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) under det sista genomförandeåret för Ejflus programperiod 2007–2013

(16 oktober 2014–31 december 2015)

K(2016) 7836

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 7.12.2016 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater

K(2016) 7852

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2016

om vissa tillfälliga skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i Sverige

K(2016) 7857

KOMMISSIONENS BESLUT av den 7.12.2016 om tillstånd till utbetalning av nationellt stöd för produktion och saluföring av renar

och renprodukter i Sverige

K(2016) 8436

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 8.12.2016 om ändring av bilagan till genomförandebeslut (EU) 2016/2122 om skyddsåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 i vissa medlemsstater

Fakta-PM

2016/17:FPM29

Förordning om fiskemöjligheter i Västerhavet 2017

Antagna dokument

Dokument antagna av Europa-parlamentet 24-27 oktober 2016

Rådsmöten

Rapport från TTE (transport)

Rapport från TTE (transport) den 1 december 2016

Övrigt

Stämningsansökan

Stämningsansökan Sverige mot kommissionen ogiltigförklarande av kommissionens genomförandebeslut C(2016) 5644 om beviljande av tillstånd för vissa användningar av blysulfatkromat, gul och röd blyskromatmolybdatsulfat enligt REACH-förordningen


MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2016/17:15

Inkomna skrivelser

Dnr

Avsändare / ämne

780-2016/17

KSLA /Frön för framtiden

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.