Miljöråd 19 juni 2017 (dp. 4 och 6 d)
Utskottet beslutade enligt RO7:12 att överlägga med statssekreterare Eva Svedling, Utrikesdepartementet, om följande punkt på rådsdagordningen:
Rådets dagordningspunkt 4. Sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem
Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i
- kommenterad dagordning inkommen 2017-06-12
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen vill se att rådet i de fortsatta förhandlingarna enas om en ståndpunkt för ESR och LULUCF, så att förhandlingar med Europaparlamentet kan inledas så snart som möjligt. Med tanke på läget i omvärlden är EU:s ledarskap i klimatfrågan viktigare än någonsin och ett skyndsamt och ambitiöst genomförande av Parisavtalet i EU är avgörande. Regeringen föreslår att Sverige i de avslutande förhandlingarna fortsätter förhandla i linje med det mandat vi har och verkar enligt nedanstående.
För att värna ambitionsnivån och miljöintegritet anser regeringen att utsläppsutrymmet i ESR inte bör öka jämfört med kommissionens förslag. Regeringen vill även se ändamålsenliga översynsklausuler i båda förslagen som möjliggör för EU att höja sin ambition till 2030 och delta fullt ut i Parisavtalet med dess planerade översyner. Det är också avgörande att Sveriges överprestation i förhållande till 2030-målet ska kunna annulleras till nytta för klimatet.
Inkluderandet av LULUCF i EU:s klimat- och energiramverk till 2030 måste göras på ett sådant sätt att ambitionen i ramverket inte minskas. En central fråga för regelverket för LULUCF är hur referensnivån för skogsbruk sätts. Regelverket ska vara transparent och robust, för att säkra miljöintegriteten, samtidigt som det svenska självbestämmandet i skogsfrågor inte får äventyras.
Regelverket bör utformas så att det inte hindrar möjligheter till en långsiktigt ökad och hållbar produktion inom jord- och skogsbruket eller insatser för biologisk mångfald. Bland annat bör avverkning upp till en hållbar nivå inte leda till bokförda utsläppsökningar. Detta bör säkerställas genom att referensnivån för brukad skogsmark sätts utifrån en prognos om framtida hållbar avverkningsnivå utan justering för skogsbrukets historiska intensitet. Detta möjliggör en långsiktigt ökad, hållbar produktion av bioenergi och fossilsnåla material från skogsbruket.
Följande tillägg till den svenska ståndpunkten, vilket godkändes av statssekreteraren, lämnades:
När det gäller hur beslutet om den nya referensnivån ska fattas, föreslår regeringen att Sverige stödjer att uppdatering av bilagan till förordningen, där referensnivåerna listas, kan antas genom en delegerad akt eller genom en genomförandeakt. Förutsättningen är dock att medlemsländerna beräknar sina referensnivåer själva och att omräkning efter granskning av referensnivån inte kan göras av kommissionen, utan endast av medlemsländerna själva.
V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:
I våra tidigare avvikande meningar anförde Vänsterpartiet att:
2016-10-13
EU:s totala utsläppsmål måste skärpas till att avse en minskning av utsläppen av växthusgaser till 2030 med 60 %. Därför borde Sverige verka för att ambitionsnivån i ansvarsfördelningen (ESR) höjs så att det övergripande målet om 60 % minskning kan nås. Vi delar inte den svenska positionen om att flexibilitet behövs för att nå målen inom ESR. Vi anser att alla utsläppsminskningar ska göras i de respektive medlemsländerna och inte genom uppköp av osäkra krediter.
Angående förslaget om LULUCF måste regeringen än tydligare stå emot de s.k. flexibilitetsförslag som riskerar att urholka ambitionsnivån i förslaget.
2017-04-06
Det är bra att Sverige har en kritisk inställning till de s.k. flexibiliteterna i förslaget och att man vill minska dessa, men vi anser att Sverige borde verka för att möjligheten att använda krediter från andra system borde undvikas helt och hållet. Det är olyckligt att Sverige öppnar för en referensnivå baserad på prognos istället för det historiska skogsbruket. Det riskerar att underminera integriteten i systemet. Sverige måste också tydligare motsätta sig ökade möjligheter att använda skogsbruket som en kolsänka. Det riskerar annars att ytterligare underminera systemets miljö- och klimatintegritet.
Utöver våra tidigare avvikande meningar i frågan, som redovisas ovan, vill vi framhålla följande:
Sverige borde tydligare markera mot de uppenbara kryphål som föreslås medges i förslaget. De riskerar äventyra miljöintegriteten i förslaget och totalt sänka ambitionsnivåerna. Den nu föreslagna reserven borde Sverige motsätta sig helt och hållet. Den är ännu ett exempel för förslag som urvattnar helheten. Vi motsätter oss också den svenska positionens förslag om att tillåta ökade skogsavverkningar. De riskerar totalt sett att öka utsläppen. Vi anser också att sanktionerna mot de som bryter mot förordningen bör bli tydligare och mer verkningsfulla än som föreslås i nuläget.
M-, SD-, C-, L- och KD-ledamöterna anmälde följande särskilda yttrande:
Vi konstaterar att regeringens nu redovisade ståndpunkt överensstämmer med tidigare givet mandat och avstår därför att lägga en avvikande mening. Vi vill dock i detta sammanhang understryka en del av den ståndpunkt som överenskoms på EU-nämnden i oktober 2016 om att det ska vara principer från Europeiska rådet, inklusive kostnadseffektivitet, som ska styra ansvarsfördelningen för de bindande minskningarna av medlemsstaternas växthusgaser 2021–2030. EU:s klimatmål bestämdes hösten 2014, och i kommissionens förslag till bördefördelning har Sveriges andel av minskningarna i förhållande till övriga medlemsländer blivit stor. Andra medlemsländer behöver ta ett större ansvar för EU:s utsläppsminskningar. Flexibiliteter för att säkerställa att utsläppsminskningarna ska genomföras på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt bör finnas för att inte undergräva svensk konkurrenskraft.
Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.
Statssekreterare Eva Svedling lämnade under övriga punkter på rådsdagordningen, inklusive en ny punkt angående FN:s klimatavtal från Paris, information inför Miljörådet den 19 juni 2017.
Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
|