Protokoll utskottssammanträde 2016/17:5

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2016/17:5

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:5
DATUM	2016-10-13
TID	07.30 – 07.55 08.10–09.05
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Kommissionens förslag om hormonstörande ämnen Utskottet överlade med miljöminister Karolina Skog, Miljö- och energidepartementet, om: KOM(2016) 350 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om hormonstörande ämnen och om utkasten till kommissionens akter om vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande ämnen enligt EU:s lagstiftning om växtskyddsmedel och biocidprodukter Underlaget utgjordes av promemoria (dnr 1.6.2-56-2016/17). Regeringens ståndpunkt: Regeringens ståndpunkt är att kommissionens förslag inte är förenliga med EU-lagstiftningen. Regeringen verkar för att förslagen ändras så att de överensstämmer med det som lagstiftarna har beslutat om och därmed säkerställer den skyddsnivå som växtskyddsmedelsförordningen och biocidförordningen syftar till. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Miljöråd 17 oktober 2016 Miljöminister Karolina Skog med medarbetare lämnade information inför Miljörådet, dagordningspunkterna 1-3 och 5-7, den 17 oktober 2016.
§ 3	Kommissionens förslag om utsläpp av växthusgaser m.m. Utskottet överlade med Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Utrikesdepartementet, om: KOM (2016) 479 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen KOM (2016) 482 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen KOM (2016) 500 meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén. Påskynda EU:s övergång till en koldioxidsnål ekonomi Meddelande som åtföljer åtgärderna inom ramstrategin för energiunionen: förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas utsläpp av växthusgaser 2021-2030, förslag om inkludering av utsläpp och bindning av växthusgaser i markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i klimat- och energiramen för 2030 samt meddelandet om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Underlaget utgjordes av promemoria (dnr 1.6.2-57-2016/17). Preliminär svensk ståndpunkt KOM (2016) 479 och KOM (2016) 500: Regeringen välkomnar förslaget som innebär en målsättning och ett regelverk för utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) inom EU:s klimat- och energiramverk till 2030. Hanteringen av utsläpp och upptag från mark-användning och skogsbruk är viktiga delar av EU:s genomförande av Parisavtalet. Regeringen betonar vikten av att alla medlemsstater och sektorer bidrar till att uppnå EU:s långsiktiga klimatmål. Inkluderandet av LULUCF-sektorn i EU:s klimat- och energiramverk till 2030 måste göras på ett sådant sätt att ambitionen i ramverket inte minskas. Regeringen anser att ramverket i första hand ska syfta till att åstadkomma utsläppsminskningar om minst 40 procent till 2030. Ökning av upptag av koldioxid i skog och mark är mer osäker och minde permanent än utsläppsminskningar som sker exempelvis då fossila bränslen fasas ut. Åtgärder inom LULUCF bör ses som en kompletterande åtgärd. Regelverket för LULUCF-sektorn måste också utformas så att det inte hindrar möjligheter till en långsiktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilsnåla material från jord- och skogsbruket. Regeringen anser att regelverket bör understödja åtgärder som långsiktigt ger hög klimatnytta, där minskad användning av fossila råvaror är en central del, före lösningar som ger bokförda utsläppsminskningar på kort sikt. Regeringen bedömer att ett aktivt, hållbart skogsbruk bättre kan bidra till klimatomställningen än en tillfälligt ökad inlagring av kol i skogsmark samtidigt som övriga miljökvalitetsmål, bl.a. levande skogar ska nås. En sådan politik bidrar också till regeringens mål för sysselsättning, tillväxt och regional utveckling. Regeringen betonar vikten av robusta och rättvisande bokföringsregler för LULUCF-sektorn för att upprätthålla ramverkets trovärdighet. Regeringen välkomnar att reglerna bygger på tidigare beslutade bokföringsregler inom EU samt på de riktlinjer som gäller för rapportering under klimatkonventionen. Regeringen anser dock att regelverket i högre grad behöver beakta de olika klimatförhållanden som råder inom olika delar av EU och att en längre period för beräkning av beskogning bör kunna tillämpas i länder med kallt klimat. Regeringen analyserar kommissionens förslag till regler för rapportering, övervakning och bokföring och vad de får för konsekvenser för Sverige. Regeringen ställer sig positiv till en gemensam process inklusive vägledning och teknisk granskning för hur medlemsstaternas referensnivåer för skogsbruk sätts, för att skapa en transparent och trovärdig process. Regeringen värnar det nationella självbestämmandet i skogsfrågor och anser därför att det är viktigt att medlemsstaterna även fortsättningsvis beslutar om sina referensvärden för skogsbruk nationellt. Utformningen av flexibiliteten måste göras så att systemets faktiska ambitionsnivå och miljömässiga integritet upprätthålls. Det är viktigt att flexibiliteten inte utformas så att vissa medlemsländer inte behöver genomföra de åtgärder och den omställning som krävs. På grund av osäkerheter i sektorns nettoupptag välkomnar regeringen möjligheten att använda utsläppsenheter från andra sektorer för att kompensera för minskade bokförda upptag i LULUCF-sektorn. Regeringen analyserar nu vilka konsekvenser de föreslagna flexibiliteterna kan få för Sverige, för omställningstrycket inom EU och för klimatutsläppen. Regeringens uppfattning är att kommissionens förslag är otydligt i de delar som rör hur medlemsländernas bokföring sker i registren och att detta behöver förtydligas för att öka transparensen. Huvuddragen för redovisningen av hur målen uppfylls behöver framgå i förordningen. Förslaget omfattar möjligheter att anta delegerade akter för ändringar av hur bokföring och avräkning ska ske i registersystemet samt för att justera en medlemsstats skogliga referensnivå efter granskning. Regeringen betonar att väsentliga bestämmelser för tillämpningen av förordningen bör placeras i själva förordningen. EU:s mål inom 2030-ramverket bedöms inte räcka för att nå Parisavtalets mål om att sträva mot att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader. Regeringen anser att Sverige ska vara drivande i arbetet för en höjning av ambitionsnivån inom EU till 2030 och på längre sikt. Förslaget innehåller en översynsklausul som anknyter till Parisavtalets femåriga översynscykel (artikel 15). Regeringen anser att översynsklausulen i kommissionens förslag är för svagt formulerad. EU ska öka sin ambitionsnivå och delta i Parisavtalets femåriga ambitionscykler. Därför behöver översynsklausulen vara tydlig med att Parisavtalet beaktas fullt ut i det fortsatta genomförandet av 2030-ramverket för klimat och energi. Preliminär svensk ståndpunkt KOM (2016) 482 och KOM (2016) 500: Regeringen välkomnar att kommissionen har lagt fram ett förslag till ansvarsfördelning för perioden 2021-2030. Ansvarsfördelningen är en central del av hur EU ska nå målen till 2030 och uppfylla sitt åtagande under Parisavtalet. Sverige tilldelas högsta möjliga mål i förslaget -40 procent och regeringen är beredd att ta ansvar och visa fortsatt hög ambition i arbetet för de utsläppsminskningar som krävs om Parisavtalets mål ska uppnås. Regeringen betonar vikten av att alla medlemsstater och sektorer bidrar till att uppnå EU:s långsiktiga klimatmål. Regeringen anser att viss flexibilitet behövs men att det är viktigt att den inte utformas så att vissa medlemsländer inte behöver genomföra de åtgärder och den omställning som krävs. Utformningen av flexibiliteten måste göras så att systemets faktiska ambitionsnivå och miljömässiga integritet upprätthålls. Regeringen analyserar nu vilka konsekvenser de föreslagna flexibiliteterna kan få för Sverige, för omställningstrycket inom EU och för klimatutsläppen. Regeringen anser att förslagets system för bokföring och avräkning behöver vara transparent och tydligt. Det måste också vara tydligt hur flexibiliteterna ska bokföras i registren. Regeringens uppfattning är att kommissionens förslag är otydligt i dessa delar. Kommissionen föreslås få befogenhet att anta en delegerad akt med stöd av artikel 11 i förslaget, men huvuddragen för redovisningen av hur målen uppfylls behöver framgå i förordningen. Förslaget omfattar möjligheter att anta delegerade och genomförandeakter för ändringar av flexibiliteten med LULUCF, för hur bokföring och avräkning ska ske i registersystemet och för den årliga tilldelningen av utsläppsenheter. Regeringen betonar att väsentliga bestämmelser för tillämpningen av förordningen bör placeras i själva förordningen. EU:s mål till 2030 bedöms inte räcka för att nå Parisavtalets mål om att sträva mot att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader. Regeringen anser att Sverige ska vara drivande i arbetet för en höjning av ambitionsnivån inom EU till 2030 och på längre sikt. Förslaget innehåller en översynsklausul som anknyter till Parisavtalets femåriga översynscykel (artikel 14). Regeringen anser att översynsklausulen i kommissionens förslag är för svagt formulerad. EU ska öka sin ambitionsnivå och delta i Parisavtalets femåriga ambitionscykler. Därför behöver översynsklausulen vara tydlig med att Parisavtalet beaktas fullt ut i det fortsatta genomförandet av 2030-ramverket för klimat och energi. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: I förslaget till förordning framgår att upptag inom LULUCF-sektorn till en begränsad mängd kan användas för ländernas måluppfyllelse inom ansvarsfördelningen. Sverigedemokraterna anser att Sveriges linje bör vara att upptaget från LULUCF-sektorn ska kunna användas i så hög grad som möjligt för detta ändamål. När det kommer till förslaget för ansvarsfördelningen anser Sverigedemokraterna att Sveriges linje bör vara att avvisa förslaget och verka för att målet för Sverige sänks till en nivå som motsvarar ett medelvärde bland länderna inom EU. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Vänsterpartiet anser att EU:s totala utsläppsmål måste skärpas till att avse en minskning av utsläppen av växthusgaser till 2030 med 60 %. Därför borde Sverige verka för att ambitionsnivån i ansvarsfördelningen (ESR) höjs så att det övergripande målet om 60 % minskning kan nås. Vi delar inte den svenska positionen om att flexibilitet behövs för att nå målen inom ESR. Vi anser att alla utsläppsminskningar ska göras i de respektive medlemsländerna och inte genom uppköp av osäkra krediter. Angående förslaget om LULUCF måste regeringen än tydligare stå emot de s.k. flexibilitets-förslag som riskerar att urholka ambitionsnivån i förslaget. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 4	Miljöråd 17 oktober 2016 Statsrådet Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, med medarbetare lämnade information inför Miljörådet, dagordningspunkten 4, den 17 oktober 2016.
§ 5	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 18 oktober 2016 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 20 oktober 2016 Matilda Ernkrans

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2016/17:5

§ 1-2

§ 3-5

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

X

X

Kristina Yngwe (C), vice ordf.

X

X

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

X

X

Isak From (S)

X

X

Johan Hultberg (M) tjl. t.o.m. 2017-02-26

-

-

Sara Karlsson (S)

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

Åsa Coenraads (M)

X

-

Jan-Olof Larsson (S)

X

X

Stina Bergström (MP)

X

X

Gunilla Nordgren (M)

X

X

Monica Haider (S)

-

-

Anders Forsberg (SD)

X

X

Lars Tysklind (L)

X

X

Jens Holm (V)

X

X

Lars-Axel Nordell (KD)

X

X

Marianne Pettersson (S)

X

X

SUPPLEANTER

Johan Büser (S)

Jesper Skalberg Karlsson (M)

X

X

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD)

O

-

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Rickard Nordin (C)

Emma Nohrén (MP)

O

O

Sten Bergheden (M)

Mikael Dahlqvist (S)

Aron Emilsson (SD)

Nina Lundström (L)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

X

X

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Magnus Oscarsson (KD)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Said Abdu (L)

Magnus Manhammar (S)

Larry Söder (KD)

Roland Gustbée (M) extra suppleant t.o.m. 2017-02-26

O

X

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande