Protokoll utskottssammanträde 2017/18:10

Utskottens protokollUtbildningsutskottets protokoll 2017/18:10

UTBILDNINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:10
DATUM	2017-11-14
TID	11:00–11:40
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

	EU-överläggning med regeringen enligt RO 7 kap. 12 § om utkast till rådsslutsatser om halvtidsutvärderingen av jordobservationsprogrammet Copernicus Utskottet överlade med statsrådet Helene Hellmark Knutsson, politiskt sakkunnige Camilla Georgsson, ämnesrådet Magnus Härviden, ämnesrådet David Edvardsson och departementssekreteraren Christian Hansen, samtliga från Utbildningsdepartementet, samt departementssekreteraren Sandra Olivera, Näringsdepartementet, om halvtidsutvärderingen av jordobservationsprogrammet Copernicus. Underlag för överläggningen Rådspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 504-2017/18) KOM(2017) 617 Rapport från Kommissionen om halvtidsutvärderingen av Copernicusprogrammet (2014-2020) Rådsdokument WK 12499/2017 INIT Rådsdokument 13846/17 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Utkastet till slutsatser ligger i linje med tidigare svenska positioner för Copernicus. En datapolicy med fri, full och öppen tillgång till data är en förutsättning för att främja framväxten av innovativa företag nedströms, jämte de offentliga institutionella användarna, som skapar applikationer och tjänster för ökad samhällsnytta. Regeringen avser att fortsätta bevaka att datapolicyn inte begränsas till exempel av protektionistiska skäl. Regeringen betonar också vikten av koordinering mellan olika sensorer och system och integration av olika slags data för största möjliga nytta, såsom Copernicus Sentinel-satelliter, andra samarbetande satelliter och markbaserad utrustning. Likaså behöver användargränssnitten för att nå och behandla data vara enkla och snabba för att öka spridningen bland aktörer och stimulera framväxten av kommersiella tillämpningar. Vikten av Copernicus som verktyg för bättre kunskap och beslutsunderlag om miljö- och klimatfrågor, bland annat för Arktis, betonas. Utskottet: Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens nu redovisade ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning med regeringen enligt RO 7 kap. 12 § om vägen framåt för EU:s rymdprogram Utskottet överlade med statsrådet Helene Hellmark Knutsson, politiskt sakkunnige Camilla Georgsson, ämnesrådet Magnus Härviden, ämnesrådet David Edvardsson och departementssekreteraren Christian Hansen, samtliga från Utbildningsdepartementet, samt departementssekreteraren Sandra Olivera, Näringsdepartementet, om vägen framåt för EU:s rymdprogram. Underlag för överläggningen Rådspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 505-2017/18) Rådsdokument WK 12499/2017 INIT Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser den europeiska rymdstrategin från 2016 bör vara vägledande för vägen framåt. Driftsättningen av de två flaggskeppsprogrammen Copernicus och Galileo som är operativa men under uppbyggnad bör prioriteras liksom rymdövervakningsprogrammet (SST) före nya initiativ. EU och Sverige kan då få fortsatta fördelar bland annat genom tillgång till data för applikationer och tjänster för ökad samhällsnytta, vilket ger bidrag till ekonomisk tillväxt och ökad konkurrenskraft samt förbättrar excellensen i forskning, innovation och teknologi. När det gäller att optimera samhällsnyttan och den ekonomiska nyttan av rymdverksamheten bör användningen av data och tjänster som rymdinfrastrukturen levererar och möjliggör, t.ex. jordobservationsdata från Copernicus och navigerings- och positioneringsinformation från Galileo, främjas och kommuniceras till aktörer även utanför de traditionella rymdrelaterade sektorerna. En datapolicy som innebär fri, full och öppen tillgång till data är en förutsättning för detta. Då kan nya innovativa företag växa fram nedströms genom att vidareförädla den information som rymdsystemen genererar och tillhandahåller. Regeringens övergripande mål är att iaktta budgetrestriktivitet och säkerställande av budgetkontroll varför prioriteringar bör göras successivt i samverkan mellan medlemsstaterna och kommissionen när de program och åtgärdspaket som den europeiska rymdstrategin hänvisar till ska genomföras. Utskottet: Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens nu redovisade ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning med regeringen enligt RO 7 kap. 12 § om utkast till rådsslutsatser om den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 Utskottet överlade med statsrådet Helene Hellmark Knutsson, politiskt sakkunnige Camilla Georgsson, ämnesrådet Magnus Härviden, ämnesrådet David Edvardsson och departementssekreteraren Christian Hansen, samtliga från Utbildningsdepartementet, samt departementssekreteraren Sandra Olivera, Näringsdepartementet, om den preliminära utvärderingen av Horisont 2020. Underlag för överläggningen Rådspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 506-2017/18) Rådsdokument 13834/17 Rådsdokument 14175/17 Rådsdokument WK 12499/2017 INIT Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen har överlagt med Utbildningsutskottet om preliminära svenska ståndpunkter inför nästa ramprogram. Om det slutliga utkastet till slutsatser bedöms ligga i linje med dessa, kan SE ge stöd till slutsatserna. I de fortsatta förhandlingarna anser regeringen att följande områden särskilt bör avspeglas i rådsslutsatserna: Projekt i FP9 ska, liksom i Horisont 2020, prioriteras utifrån excellens där de högst rankade ansökningarna finansieras. Forskning och innovation ska fortsatt vara integrerade i ett sammanhållet ramprogram. Europeiska Innovationsrådet bör vara integrerat i FP9 och ges en tydlig inriktning mot banbrytande, marknadsskapande och skalbara innovationer Strukturen i Horisont 2020 med tre pelare bör behållas Kommissionen måste Eftersträva starkare synergier mellan sammanhållningspolitiken och forsknings- och innovationspolitiken. Det är viktigt att integrera jämställdhets- och genusperspektiv i alla delar av ramprogrammet. Underlätta för länder utanför det europeiska forskningssamarbetet att delta i FP9 och göra det mer attraktivt att bjuda in dessa länder att delta i projektsamarbeten. Utskottet: Ordföranden konstaterade att det fanns majoritet för regeringens nu redovisade ståndpunkt. Sverigedemokraterna anmälde följande avvikande mening: Sverigedemokraterna anser att mycket i Horisont 2020 i grunden är bra. Vi ska ha ett intensivt forskningssamarbete i Europa. Vi ska samarbeta inom både forskning och innovation. Däremot har Horisont 2020 blivit för omfattande och dyrt. Initiativets storlek och kostnad gör att det skapas en inneboende dynamik som gör att hela samarbetet drivs mot överstatlighet, något vi principiellt är emot. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning med regeringen enligt RO 7 kap. 12 § om ansatsen till målinriktade insatser i det nionde ramprogrammet för forskning Utskottet överlade med statsrådet Helene Hellmark Knutsson, politiskt sakkunnige Camilla Georgsson, ämnesrådet Magnus Härviden, ämnesrådet David Edvardsson och departementssekreteraren Christian Hansen, samtliga från Utbildningsdepartementet, samt departementssekreteraren Sandra Olivera, Näringsdepartementet, om ansatsen till målinriktade insatser i det nionde ramprogrammet. Underlag för överläggningen Rådspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 507-2017/18) Rådsdokument WK 12499/2017 INIT Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Med utgångspunkt i de synpunkter om nästa ramprogram som tagits fram av Utbildnings- och Näringsdepartementen avser regeringen att framför att FP9 bör ta ytterligare steg mot ett utmaningsdrivet och målinriktat program i syfte att uppnå tydliga förbättrande effekter i samhället. Som framhålls i Lund Revisited Declaration 2015 behövs fokus på samordning, excellent forskning och innovation, globalt samarbete samt effekter i samhället för att framgångsrikt bemöta samhällsutmaningar. Målet måste vara att föra samman resurser och kunskap från olika discipliner för att med gemensam kraft bemöta en viss samhällsutmaning. Interaktion mellan forskarsamhälle, användare, offentlig sektor och näringsliv under hela forsknings- och innovationsprocessen är en nyckelfaktor. Därtill behövs ett mer tvärvetenskapligt angreppssätt där samhällsvetenskap och humaniora inkluderas redan i ansatsen för projekten där så är tillämpligt. Likaså behövs ett jämställdhetsperspektiv inkluderas tidigt i processen. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att såväl grundforskning som marknads- och samhällsnära insatser behövs för att effekter i samhället ska kunna uppnås. Den tendens till lägre andel grundforskning i samarbetsprojekten som märkts bör motverkas. Utmaningar som definierats av svenska aktörer på nationell nivå bör även vara relevanta i utformningen av nästa ramprogram. Exempel på utmaningar som definierats på nationell nivå är klimat och miljö, hälsa, ökad digitalisering, ett hållbart samhälle samt förbättrade kunskapsresultat i det svenska skol- och utbildningssystemet. Det är viktigt att samhällsutmaningarna och de målinriktade insatserna tas fram i en kommande strategisk process där Kommissionen tillsammans med både MS och relevanta samhällsaktörer involveras. Att möta samhällsutmaningar kräver långsiktigt perspektiv, vilket också behöver tas hänsyn till i implementeringen av FP9 och dess projekt. Större särskilda framtida insatser inom EU-samarbetet, som partnerskapsprogram bör strömlinjeformas och utvecklas i sådan riktning att de bidrar till att förverkliga de övergripande målinriktade insatserna som diskuteras inför nästa ramprogram Utskottet: Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens nu redovisade ståndpunkt, med tillägget att exemplen på utmaningar bör breddas. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:9.
	Inkomna EU-dokument Inkomna EU-dokument anmäldes enligt bilaga 2.
	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 23 november 2017 kl. 10.00.
Vid protokollet Jonas Brynhildsen Justeras torsdagen den 23 november 2017 Lena Hallengren

UTBILDNINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2017/18:10

§ 1-7

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Lena Hallengren (S), ordförande

X

Christer Nylander (L), vice ordförande

X

Erik Bengtzboe (M)

X

Thomas Strand (S)

X

Betty Malmberg (M)

Caroline Helmersson Olsson (S)

X

Stefan Jakobsson (SD)

X

Michael Svensson (M)

Håkan Bergman (S)

X

Ulrika Carlsson (C)

Elisabet Knutsson (MP)

X

Maria Stockhaus (M)

X

Gunilla Svantorp (S)

X

Robert Stenkvist (SD)

X

Daniel Riazat (V)

X

Annica Eclund (KD)

X

Roza Güclü Hedin (S)

X

SUPPLEANTER

Lena Emilsson (S)

Eva Sonidsson (S)

Ida Drougge (M)

X

Olle Thorell (S)

Marianne Pettersson (S)

Fredrik Christensson (C)

X

Niclas Malmberg (MP)

Hanif Bali (M)

Patrik Lundqvist (S)

Christina Östberg (SD)

Roger Haddad (L)

Linda Snecker (V)

Magnus Oscarsson (KD)

Sanne Lennström (S)

Richard Jomshof (SD)

Nina Kain (SD)

Emma Hult (MP)

Per Lodenius (C)

Lotta Johnsson Fornarve (V)

Sofia Damm (KD)

Maria Weimer (L)

Christina Örnebjär (L)

Ida Karkiainen (S)

Aron Modig (KD)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Ingela Nylund Watz (S)

Gustaf Lantz (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande