Protokoll utskottssammanträde 2017/18:19

Socialförsäkringsutskottets protokoll 2017/18:19

RIKSDAGEN

SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:19

DATUM

2018-01–23

TID

11.00–11.45

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2017/18:18.

§ 2

EU-information på det migrationspolitiska området

Statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet återrapporterade från RIF-rådets möte den 7–8 december 2017.

§ 3

En färdplan för migrationspolitikens yttre och inre dimensioner

Utskottet överlade med regeringen, statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens meddelande om kommissionens bidrag till EU-ledarnas tematiska debatt om en färdplan för migrationspolitikens inre och yttre dimensioner, KOM(2017) 820 och faktapromemoria 2017/18:FPM39.

Regeringens preliminära ståndpunkt angiven i faktapromemorian var:

Regeringen verkar för att närma den interna och den externa dimensionen av EU:s migrationspolitik och välkomnar meddelandet som en utgångspunkt för de fortsatta diskussionerna om hur migrationssituationen bättre kan hanteras utifrån en bred ansats och ett helhetsperspektiv. De EU-gemensamma åtgärderna bör generellt utgöra bidrag till konstruktiva lösningar på vad som är globala utmaningar. Vad gäller EU:s gemensamma asylpolitik ser regeringen positivt på kommissionens förslag till färdplan.

Regeringens bestämda uppfattning är att samtliga medlemsstater ska vara skyldiga att ta emot skyddsbehövande. EU:s gemensamma asylsystem ska vara effektivt, rättssäkert, långsiktigt hållbart, humant och medge beslut av hög kvalitet som värnar asylrätten. En förutsättning för ett sådant system är att alla medlemsstater har ett fungerande och effektivt asylsystem. Regeringen anser att alla medlemsstater ska leva upp till principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning. Som en del av en helhetslösning bör Sverige dock i en avgörande slutförhandling där den svenska positionen i övrigt är väl återspeglad kunna acceptera alternativa åtaganden för solidaritet i vissa lägen. I en allvarlig krissituation måste emellertid utgångspunkten vara att alla medlemsstater ska bidra genom att ta emot människor i behov av skydd genom omfördelning. Ett rättvist system förutsätter att det finns en kompromissvilja bland alla medlemsstater.

Regeringen anser att de rättsakter som utgör det gemensamma europeiska asylsystemet är en helhet. Regeringen kan dock överväga möjligheten att någon eller några enstaka rättsakter antas i förväg under förutsättning att det påskyndar processen att uppnå ett fungerande och effektivt asylsystem och att svenska förhandlingspositioner inte undergrävs i övrigt, inklusive förhandlingarna om EU:s kommande budgetram.

Om en medlemsstat inte följer det gemensamma regelverket på asylområdet, måste det få långtgående konsekvenser. Regeringen verkar för att det ska vara möjligt att tillfälligt återinföra gränskontroller och att begränsa tillgången till stöd från EU-medel gentemot en medlemsstat som inte följer det gemensamma regelverket.

Vidarebosättning är ett väl beprövat system och det säkraste sättet för personer i behov av skydd att komma till EU. Regeringen verkar för ett ökat antal vidarebosättningsplatser till EU. Regeringen ställer sig därför bakom kommissionens uppmaning om att medlemsstaterna gemensamt bör erbjuda minst 50 000 platser för vidarebosättning från tredjeländer av personer i behov av internationellt skydd t.o.m. oktober 2019. Det är viktigt att visa solidaritet med de stora flyktingmottagande länderna och säkerställa fortsatt vidarebosättning till EU av de mest utsatta flyktingarna.

Säker, ordnad och laglig migration utgör en del i en långsiktigt hållbar lösning. Att underlätta rörlighet och cirkulär migration samtidigt som vi motverkar utnyttjandet av arbetstagare och människohandel är en prioritering. Regeringen välkomnar kommissionens förslag till pilotprojekt för laglig migration och initiativ för att stärka de positiva effekterna av arbetskraftsmigration.

En väl fungerande ordning för återvändande är viktig för ett gemensamt och hållbart europeiskt migrationssystem. Regeringen ställer sig därför bakom utökade ansträngningar i syfte att verkställa återvändandebeslut och som säkerställer att detta sker med full respekt för grundläggande rättigheter, inklusive asylrätten, och principen om non-refoulement. Det är viktigt med praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna och att medlemsstaterna nyttjar det stöd som Frontex kan ge när det gäller att samordna, organisera och finansiera återvändandeinsatser.

Regeringen betonar vikten av gemensamt ägarskap och genuint partnerskap med tredjeländer i skapandet av ett långsiktigt och hållbart samarbete.

Regeringen har kontinuerligt belyst vikten av att förbättra situationen för flyktingar och migranter i Libyen. Vid toppmötet i Abidjan fördömde EU:s och AU:s ledare övergrepp mot migranter och flyktingar i Libyen, och underströk behovet av att förbättra situationen längs den centrala Medelhavsrutten. Regeringen betonar inom EU och FN att IOM och UNHCR är centrala aktörer i detta arbete och att de behöver utökat stöd.

Förhandlingarna om EU:s kommande budgetram kan inte föregripas med ett ställningstagande om ett nytt finansiellt instrument.


Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade ståndpunkt utom avseende följande meningar, som således utgår:

Som en del av en helhetslösning bör Sverige dock i en avgörande slutförhandling där den svenska positionen i övrigt är väl återspeglad kunna acceptera alternativa åtaganden för solidaritet i vissa lägen. I en allvarlig krissituation måste emellertid utgångspunkten vara att alla medlemsstater ska bidra genom att ta emot människor i behov av skydd genom omfördelning. Ett rättvist system förutsätter att det finns en kompromissvilja bland alla medlemsstater.

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:
Sverigedemokraterna har sedan tidigare klargjort hållningen att det bör åligga varje enskilt medlemsland att forma sin respektive migrationspolitik. Vi avvisar därför alla former av styrning avseende mottagande av tredjelandsmedborgare. Vi har också framhållit att vi inte delar regeringens ståndpunkt vad gäller krav på att samtliga medlemsstater ska tvingas att ta emot asylsökande. Vi har därutöver motsatt oss bildandet av en gemensam asylbyrå. Mot bakgrund av detta delar vi inte välkomnandet av den föreslagna färdplanen eller ingången till förhandlingar gällande ett gemensamt asylsystem. Vidare måste regeringen betona vikten av principen om första asylland och poängtera att gemensamma insatser för att säkra unionens gränser inte får gå ut över möjligheten för enskilda länder att hålla sina respektive gränser. Möjlighet till permanenta gränskontroller bör även eftersträvas.

V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:
Vänsterpartiet står fast vid tidigare invändningar som rör t.ex. frågan om återtagandeavtal, ökat återvändande via Frontex samt gränskontroller. I dessa fall hänvisar vi till tidigare avvikande meningar. Därutöver stödjer Vänsterpartiet ett ökat antal vidarebosättningsplatser till EU. Regeringen behöver dock verka för fler platser. Den svenska ståndpunkten bör vara att medlemsstaterna ska erbjuda 240 000 platser för vidarebosättning per år, ett mål som också antagits av EU-parlamentet hösten 2017. Situationen för flyktingar och migranter i Libyen måste förbättras. Den svenska ståndpunkten bör därför kompletteras med följande mening: ”EU bör inrätta ett Europeiskt Search and Rescue program på Medelhavet i stället för att som nu samarbeta med och finansiera libyska militära grupperingar som begår omfattande och dokumenterade övergrepp mot flyktingar och migranter.

§ 4

EU-information på det migrationspolitiska området

Statssekreterare Lars Westbratt, m.fl., Justitiedepartementet informerade utskottet om det bulgariska ordförandeskapets prioriteringar och om EU-domstolens mål C-404/17 om begäran av förhandsavgörande rörande tolkningen av direktiv 2013/32/EU (asylprocedurdirektivet).

§ 5

Kanslimeddelanden

Anmäldes:

– Eventuellt deltagande av Johanna Jönsson (C) vid parlamentarisk konferens i FN, New York, om migration den 22–23 februari 2018.

– Eventuellt deltagande av Maria Ferm (MP) vid interparlamentariskt utskottsmöte i Europaparlamentet, Bryssel om migration den 27 februari 2018.

§ 6

Nästa sammanträde

Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 25 januari 2018 kl. 10.30

Vid protokollet

Justeras den 25 januari 2018


SOCIALFÖRSÄKRINGS-UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2017/18:19

§ 1–6

§

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Fredrik Lundh Sammeli (S), ordf.

X

Johan Forssell (M), vice ordf.

X

Carina Ohlsson (S)

Mikael Cederbratt (M)

X

Phia Andersson (S)

Jennie Åfeldt (SD)

X

Lars-Arne Staxäng (M)

Yilmaz Kerimo (S)

X

Solveig Zander (C)

O

Rickard Persson (MP)

O

Tina Ghasemi (M)

Kerstin Nilsson (S)

X

Linus Bylund (SD)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

X

Rossana Dinamarca (V)

O

Aron Modig (KD)

X

Teresa Carvalho (S)

X

SUPPLEANTER

Mathias Tegnér (S)

Maria Abrahamsson (M)

X

Marie Olsson (S)

X

Carl-Oskar Bohlin (M)

Johanna Haraldsson (S)

Julia Kronlid (SD)

Jörgen Warborn (M)

Patrik Björck (S)

Fredrik Christensson (C)

Maria Ferm (MP)

X

Amir Adan (M)

Paula Holmqvist (S)

Heidi Karlsson (SD)

O

Barbro Westerholm (L)

Christina Höj Larsen (V)

Désirée Pethrus (KD)

Serkan Köse (S)

Paula Bieler (SD)

X

Hanna Wigh (-)

Marco Venegas (MP)

Daniel Riazat (V)

Emma Henriksson (KD)

Yasmine Larsson (S)

X

Fredrik Malm (L)

Mats Persson (L)

Johanna Jönsson (C)

X

Larry Söder (KD)

Finn Bengtsson (M)

Helena Bonnier (M) extra suppleant

X

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.