Protokoll utskottssammanträde 2017/18:32

Utskottens protokollArbetsmarknadsutskottets protokoll 2017/18:32

RIKSDAGEN

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:32

DATUM

2018-04-24

TID

11.00–11.30 11.51–12.05

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:31.

§ 2

Förslag till direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen Utskottet överlade med statsrådet Ylva Johansson, Arbetsmarknadsdepartementet, om förslag till direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen, COM(2017) 797. Underlaget utgjordes av en överläggningspromemoria (dnr 1769-2017/18). Se bilaga 2. Statsrådet redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian. Statsrådet förtydligade att de två främsta prioriteringarna för regeringen i förhandlingarna var ståndpunkterna om direktivets semidispositivitet och definitionen av arbetstagarbegreppet. Överläggningen föranledde statsrådet att göra följande tillägg till regeringens ståndpunkt: Det ska tydliggöras att frågor som rör sysselsättning och social kompetens i huvudsak är nationell kompetens och bör förbli det. Det är viktigt att denna princip fortsatt upprätthålls för svensk del eftersom vår arbetsmarknadsmodell och vår socialpolitik skiljer sig avsevärt från andra medlemsländers. Direktivets nuvarande utformning riskerar att underminera grunden för den svenska kollektivavtalsmodellen genom att rubba balansen mellan parternas självreglering och lagstiftning. I det fortsatta arbetet bör Sverige därför verka för att minimivillkor för anställningsskydd inte införs. Vidare måste möjligheten för parterna att göra avsteg från reglerna i direktivet vara absolut, utan möjlighet till överprövning. Det är inte heller förenligt med den svenska modellen och partsautonomin att kollektivavtalen ska underkastas krav om att vara klara, tydliga och fullständiga eller kunna prövas materiellt av myndigheter. Även detta bör Sverige motverka. SD-ledamöterna anmälde en avvikande mening. Se bilaga 3. Vid överläggningen närvarade även tjänstemän från Arbetsmarknadsdepartementet samt Helena Fridman Konstantinidou från EU-nämndens kansli.

§ 3

Förslag till förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten Utskottet överlade med statsrådet Ylva Johansson, Arbetsmarknadsdepartementet, om förslag till förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten COM(2018) 131. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets Faktapromemoria 2017/18:FPM72. Statsrådet redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen anser att det är viktigt att underlätta den fria rörligheten för arbetstagare och tjänster, förbättra administrationen och tillämpningen av befintliga regelverk och bidra till att motverka fel och bedrägerier. Regeringen avser arbeta för att inrättandet av en ny myndighet inte innebär att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella arbetsmarknadsmodeller och sociala trygghetssystem samt arbetsmarknadens parters autonomi och kollektivavtalens ställning äventyras. Regeringen anser vidare att finansieringen ska ske inom de framtida minskade ramar som följer av EU:s minskade inkomster efter Brexit. Regeringen anser att noggranna överväganden och klargöranden bör göras om den föreslagna myndighetens nytta och mervärde, men är positivt inställd till syftet med initiativet. Det behövs ytterligare analys om bl.a. vilka sakområden och uppgifter myndigheten är lämpad att hantera. Det gäller till exempel myndighetens uppgift att medla mellan medlemsstaterna och stödja gemensamma inspektioner. Regeringen avser arbeta för att säkerställa att inrättandet av ny myndighet innebär ett tydligt avgränsat uppdrag och mandat samt bidrar till effektivisering av arbetet på området. Regeringen avser verka för att myndigheten ska präglas av god förvaltningskultur, effektiv myndighetsstyrning och resurseffektivitet. Om befintliga samarbetsstrukturer mellan medlemsstaterna integreras i eller tas över av myndigheten anser regeringen att medlemsstaternas nuvarande inflytande bör bibehållas. Övergångsperioder kan vara nödvändiga för att värna pågående arbete. Regeringen anser att myndighetens namn bör återspegla dess mandat och uppgifter på området för arbetskraftens rörlighet och samordningen av de sociala trygghetssystemen. Regeringen avser verka för att myndigheten placeras i en medlemsstat med starka parter på arbetsmarknaden. M-, C-, L- och KD-ledamöterna framförde synpunkter på regeringens ståndpunkt. SD-ledamöterna ställde sig bakom dessa synpunkter. Statsrådet förklarade att synpunkterna låg i linje med regeringens ståndpunkt och att regeringen kunde inkomma med en reviderad skriftlig ståndpunkt som tillgodosåg de framförda synpunkterna. Ärendet bordlades. Vid överläggningen närvarade även tjänstemän från Arbetsmarknadsdepartementet samt Helena Fridman Konstantinidou från EU-nämndens kansli.

§ 4

Informella Epsco den 17–18 april 2018 Statsrådet Ylva Johansson, Arbetsmarknadsdepartementet, återrapporterade från det informella Epsco-mötet i Sofia den 17–18 april 2018. Vid informationen närvarade även tjänstemän från Arbetsmarknadsdepartementet samt Helena Fridman Konstantinidou från EU-nämndens kansli.

§ 5

Förslag till förordning om inrättade av Europeiska arbetsmyndigheten Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av COM(2018) 131. Ärendet bordlades.

§ 6

Kanslimeddeladen Kansliet informerade om en inkommen Faktapromemoria 2017/18:FPM70 om kommissionens meddelande om genomförande av europeiska pelaren för sociala rättigheter.

§ 7

Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 26 april 2018 kl. 10.00.

Vid protokollet Justeras den 26 april 2018

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2017/18:32

§ 1–3

§ 4–7

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Raimo Pärssinen (S), ordf.

X

X

Jessica Polfjärd (M), vice ordf.

X

X

Annelie Karlsson (S)

Jessika Roswall (M)

X

X

Ann-Christin Ahlberg (S)

X

X

Sven-Olof Sällström (SD)

X

X

Jan Ericson (M)

X

X

Patrik Björck (S)

X

X

Annika Qarlsson (C)

X

X

Marco Venegas (MP)

X

X

Christian Holm Barenfeld (M)

X

X

Eva-Lena Jansson (S)

Magnus Persson (SD)

X

X

Said Abdu (L)

Ali Esbati (V)

X

X

Désirée Pethrus (KD)

Helén Pettersson i Umeå (S)

X

X

SUPPLEANTER

Magnus Manhammar (S)

X

X

Erik Andersson (M)

O

Serkan Köse (S)

X

X

Boriana Åberg (M)

Kerstin Nilsson (S)

Paula Bieler (SD)

Eva Lohman (M)

Johan Andersson (S)

Johanna Jönsson (C)

Rickard Persson (MP)

Lisbeth Sundén Andersson (M)

Paula Holmqvist (S)

Mattias Karlsson (SD)

Maria Arnholm (L)

Christina Höj Larsen (V)

Annika Eclund (KD)

Jasenko Omanovic (S)

Johnny Skalin (SD)

Markus Wiechel (SD)

Maria Ferm (MP)

Annika Hirvonen Falk (MP)

Fredrik Christensson (C)

Rossana Dinamarca (V)

Penilla Gunther (KD)

Robert Hannah (L)

X

X

Mats Persson (L)

Fredrik Schulte (M)

Johanna Haraldsson (S)

Lars Mejern Larsson (S)

Lars-Axell Nordell (KD)

EXTRASUPPLEANTER

Erik Slottner (KD)

X

X

N= Närvarande V= Votering

X = ledamöter som deltagit i handläggningen O= ledamöter som härutöver har varit närvarande

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET		Bilaga 2 till protokoll 2017/18:32
	Promemoria 2018-04-19 A2017/02489
Arbetsmarknadsutskottet, Diarienummer: 1769-2017/18

Överläggningspromemoria om kommissionens förslag till direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska Unionen (arbetsvillkorsdirektivet)

Bakgrund

Kommissionen presenterade den 21 december 2017 förslaget till direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i EU som ska ersätta det s.k. upplysningsdirektivet. Kommissionens förslag till ett nytt direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor syftar till att främja säkrare och tryggare anställningar och samtidigt säkerställa arbetsmarknadens anpassningsförmåga och förbättra levnads- och arbetsvillkor.

Enligt förslaget ska det bl.a. införas EU-definitioner av arbetstagare och arbetsgivare som ska omfattas av direktivet. Vidare föreslås en uppdatering av informationsbestämmelserna som idag finns i upplysningsdirektivet, som handlar om en arbetstagares tillgång till information om villkor för anställningen, samt att informationen ska lämnas senast den första dagen av anställningen och att den kan lämnas elektroniskt. Det föreslås även att medlemsstaterna ska utarbeta mallar och modeller för den skriftliga informationen och tillhandahålla information till arbetsgivaren om nationella lagar, andra författningar och relevanta kollektivavtal. Vidare föreslås införande av minimikrav för anställningsvillkor. Minimikraven föreslås innefatta maximal längd för provanställning, parallella anställningar, minsta förutsägbarhet för arbete, omvandling till annan anställningsform och rätt till utbildning. Minimikraven som anges i direktivet (d.v.s. materiella rättigheter men inte informationen) får ändras genom kollektivavtal som ingåtts mellan arbetsmarknadens parter enligt nationell lagstiftning eller praxis. Slutligen föreslås bestämmelser om bl.a. tvistelösning och sanktioner.

Regeringen har gjort preliminära överväganden om förslaget i Fakta-PM, 2017/18:FPM49. Efter att ha överlagt i AU i januari har regeringen välkomnat det övergripande syftet med förslaget men samtidigt varit kritiska till att införa en europeisk anställningsskyddslagstiftning. Regeringen även i övrigt varit utforskande och sökt klargöranden från kommissionen om förslaget. Efter tre möten i rådsarbetsgruppen informerade regeringen i mars berörda utskott i riksdagen om läget i förhandlingarna. Medlemsstaterna ger stöd för förslagets målsättningar och har inga större invändningar på innehållet i förslaget. Ordförandeskapet har aviserat att de siktar på en allmän inriktning vid EPSCO juni.

Regeringen bedömer att det är viktigt att Sverige framöver aktivt deltar i förhandlingsarbetet på ett konstruktivt sätt för att kunna påverka förslagets inverkan på den svenska modellen. Skälet till detta är att en majoritet av medlemsstaternas är positivt inställda till direktivförslaget som beslutas med kvalificerad majoritet i rådet och Europaparlamentet är medbeslutande.

Regeringens ståndpunkt

Frågor som rör sysselsättning och socialpolitik är fundamentala för alla medlemsstater. EU arbetar i många avseenden med dessa frågor. Exempelvis finns gemensamma regler för skydd av arbetstagare och medlemsländerna samverkar också inom ramen för EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020. 

Regeringen ställer sig bakom intentionen i direktivförslaget – att det är angeläget att skapa tydliga och förutsebara arbetsvillkor och att dessa ska anpassas till hur arbetsmarknaden utvecklas.

I Sverige finns idag ett omfattande regelverk för att säkerställa goda arbetsvillkor, men till skillnad från många andra länder regleras dessa i hög utsträckning i kollektivavtal. Att regleringen sker genom kollektivavtal möjliggör en anpassning till såväl branschspecifika som företagsspecifika förhållanden. Ett minimidirektiv inom arbetslivsområdet bör säkerställa att parterna fortsatt ska kunna reglera arbetsvillkor genom kollektivavtal och att deras autonomi värnas.

När det gäller de utökade informationskraven riskerar den att öka den administrativa bördan för arbetsgivare. Både genom att omfattningen av den information som ska tillhandahållas och den grupp som har rätt till information utökas, liksom att tiden ska ges från anställningens första dag. En modernisering av informationsbestämmelserna ger dock ett förbättrat arbetstagarskydd. Att medlemsstaterna åläggs att tillgängliggöra bestämmelser i kollektivavtal på ett klart, tydligt och fullständigt sätt för unionsmedborgare är svårt i en svensk kontext då det finns över 600 nationella kollektivavtal och därtill ett okänt antal lokala kollektivavtal. 

Genom direktivförslaget införs nya arbetstagar- och arbetsgivarbegrepp på EU-nivå. Det civilrättsliga arbetstagarbegreppet enligt svensk rätt är tvingande och inte reglerat i lag, utan följer av praxis. Av praxis följer att avgörandet av om någon är eller har varit arbetstagare görs genom en sammanvägd bedömning av en rad omständigheter. Eftersom arbetstagarbegreppet utvecklats i praxis anpassas det till utvecklingen på arbetsmarknaden. En ny definition på EU-nivå riskerar att påverka det svenska arbetstagarbegreppet och skapa gränsdragningsproblematik mot exempelvis uppdragstagare. Därtill kan den få effekter på rättsområden där medlemsstaterna har exklusiv kompetens, såsom socialförsäkring och skattelagstiftning.

Med anledning av ovanstående bör Sverigeverka för att direktivet inte innebär ett stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Därmed bör arbetstagar- och arbetsgivarbegreppet fortsatt regleras enligt nationell rätt samt medlemsstaternas skyldighet att tillhandahålla information om tillämplig rätt begränsas till lag och författning. Regeringen anser även att parternas autonomi bör säkerställas vad gäller möjligheten att göra avsteg i kollektivavtal, vilket innebär att direktivet ska respektera parternas avtalsfrihet och deras ansvar att säkerställa ett fullgott skydd åt arbetstagarna. Slutligen anser regeringen att medlemsstaternas olika tviste- och förhandlingslösningar måste respekteras.

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2017/18:32

Förslag till direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen

Avvikande mening (SD)

Sverigedemokraterna anser att arbetsgivar- och arbetstagarbegreppet fortsatt ska regleras enligt nationell rätt. Likaledes ska medlemsstaternas skyldighet att tillhandahålla information om tillämplig rätt begränsas till lag och författning. Sverigedemokraterna anser inte att svenska företag ska drabbas av ytterligare administrativ börda. Det är dessutom, precis som regeringen påpekar, oerhört svårarbetat att medlemsstaterna åläggs tillgängliggöra bestämmelser då det i Sverige finns över 600 nationella kollektivavtal och okänt antal lokala. Sverigedemokraterna anser att dessa skapar tillräckligt tydliga och förutsebara arbetsvillkor.

Vidare måste medlemsstaternas olika tviste- och förhandlingslösningar respekteras.

Utifrån detta anser Sverigedemokraterna att regeringen bör avstyrka förslaget. Det blir en kraftig inskränkning i den svenska modellen om detta direktiv införs. Vi måste alla värna vår framgångsrika svenska modell.