Protokoll utskottssammanträde 2018/19:31

Arbetsmarknadsutskottets protokoll 2018/19:31

RIKSDAGEN

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:31

DATUM

2019-05-16

TID

10.00–10.56

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Val av andre vice ordförande

Mats Green (M) och Magnus Persson (SD) nominerades till andre vice ordförande.

Utskottet valde Mats Green (M) till andre vice ordförande.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 2

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2018/19:30.

§ 3

Vårändringsbudget för 2019 (AU2y)

Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2018/19:99 och motioner.

Utskottet justerade yttrande 2018/19:AU2y.

M-, SD-, V- och KD-ledamöterna anmälde avvikande meningar.

§ 4

Årsredovisning för staten 2018

Utskottet fortsatte behandlingen av skrivelse 2018/19:101.

Utskottet beslutade att inte yttra sig.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 5

Anställningsskyddet förlängs tills arbetstagaren fyllt 69 år (AU12)

Utskottet behandlade proposition 2018/19:91 och motion.

Ärendet bordlades.

§ 6

Övergripande ståndpunkter om arbetsmiljö på EU-nivå

Utskottet överlade med statsrådet Ylva Johansson, Arbetsmarknadsdepartementet, om övergripande ståndpunkter om arbetsmiljö på EU-nivå.

Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 2358-2018/19). Se bilaga 2.

S-, M-, C-, V-, KD- L- och MP-ledamöterna delade regeringens ståndpunkt.

SD-ledamöterna anmälde den ståndpunkt som framgår av bilaga 3.

Vid överläggningen närvarade tjänstemän från Arbetsmarknadsdepartementet samt Helena Fridman Konstantinidou från EU-nämndens kansli.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 7

Europeiska socialfonden plus för perioden 2021–2027

Statsrådet Ylva Johansson, Arbetsmarknadsdepartementet, informerade om förhandlingsläget kring Europeiska socialfonden plus för perioden 2021–2027.

Vid informationen närvarade tjänstemän från Arbetsmarknadsdepartementet samt Helena Fridman Konstantinidou från EU-nämndens kansli.

§ 8

Informellt ministermöte (EPSCO) i Bukarest 10–11 april 2019

Statsrådet Åsa Lindhagen, Arbetsmarknadsdepartementet, informerade om det informella ministermötet i Bukarest den 10–11 april 2019.

Vid informationen närvarade tjänstemän från Arbetsmarknadsdepartementet samt Helena Fridman Konstantinidou från EU-nämndens kansli.

§ 9

Antidiskrimineringsdirektivet

Statsrådet Åsa Lindhagen, Arbetsmarknadsdepartementet, informerade om förhandlingsläget kring antidiskrimineringsdirektivet.

Vid informationen närvarade tjänstemän från Arbetsmarknadsdepartementet samt Helena Fridman Konstantinidou från EU-nämndens kansli.

§ 10

Kommissionens meddelande om effektivare beslutsfattande inom EU på det sociala området.

Statsrådet Åsa Lindhagen, Arbetsmarknadsdepartementet, informerade om kommissionens meddelande om övergång till kvalificerad majoritet på det sociala området.

Vid informationen närvarade tjänstemän från Arbetsmarknadsdepartementet samt Helena Fridman Konstantinidou från EU-nämndens kansli.

§ 11

Kanslimeddelanden

  • Kanslichefen anmälde nya ärenden på sammanträdesplanen.
  • Kansliet lämnade EU-information.
  • Kanslichefen anmälde en inbjudan att delta i den svenska delegationen till FN:s politiska högnivåforum 2019 om hållbar utveckling, New York City 9–18 juli 2019.

§ 12

Nästa sammanträde

Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den

28 maj 2019 kl. 11.00.

Vid protokollet

Justeras den 28 maj 2019

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2018/19:31

§1-5

§6-12

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Anna Johansson (S), ordf.

X

X

Gulan Avci (L), förste vice ordf.

X

X

Mats Green (M)

X

X

Patrik Björck (S)

X

X

Saila Quicklund (M)

X

X

Magnus Persson (SD)

X

X

Helén Pettersson (S)

Martin Ådahl (C)

X

X

Ali Esbati (V)

X

X

Josefin Malmqvist (M)

X

X

Ebba Hermansson (SD)

X

X

Johan Andersson (S)

X

X

Sofia Damm (KD)

X

O

Serkan Köse (S)

X

X

Alexander Christiansson (SD)

X

X

Leila Ali-Elmi (MP)

X

X

Maria Nilsson (L)

X

X

SUPPLEANTER

Johanna Haraldsson (S)

X

X

Hanif Bali (M)

Marianne Pettersson (S)

O

O

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Henrik Vinge (SD)

Ann-Christin Ahlberg (S)

Alireza Akhondi (C)

O

O

Ciczie Weidby (V)

O

O

Lars Beckman (M)

Sara Seppälä (SD)

Patrik Engström (S)

Désirée Pethrus (KD)

O

X

Kadir Kasirga (S)

Juno Blom (L)

Sven-Olof Sällström (SD)

Rebecka Le Moine (MP)

Vakant (M)

Mattias Karlsson i Norrhult (SD)

Linda Lindberg (SD)

Roger Haddad (L)

Robert Hannah (L)

Vakant (MP)

Annika Qarlsson (C)

Christina Höj Larsen (V)

Hans Eklind (KD)

Camilla Brodin (KD)

Roza Güclu Hedin (S)

EXTRA SUPPLEANTER

Henrik Edin (L)

N = Närvarande

V = Votering

X = ledamöter som deltagit i handläggningen
O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2018/19:31

Överläggningspromemoria till arbetsmarknadsutskottet om övergripande ståndpunkter om arbetsmiljö på EU-nivå

Dokument:

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid möte med arbetsmarknadsutskottet: -

1. Bakgrund

Sedan EU-samarbetet inleddes har arbetet med att främja arbetstagares hälsa och säkerhet löpande utvecklats på EU-nivå.

I Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 31.1 framgår att varje arbetstagare ska ges rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden.

I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) framgår av artikel 9 att EU i sin politik och verksamhet ska beakta de krav som är förknippade med bland annat en hög hälsoskyddsnivå för människor.

Vidare framgår av artikel 153 i EUF-fördraget, att unionen har befogenhet att besluta om bland annat åtgärder för förbättringar, särskilt av arbetsmiljön, för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet. På detta område kan Europaparlamentet och rådet genom direktiv anta minimikrav, som gör det möjligt för EU-länder att anta ytterligare, strängare bestämmelser.

EU-lagstiftningen på arbetsmiljöområdet består av ett ramdirektiv och ett antal särdirektiv. Utöver dessa finns produktdirektiv (exempelvis maskindirektivet) och ett antal andra direktiv som har betydelse ur arbetsmiljösynpunkt. Ramdirektivet utgör grundbulten för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet på EU-nivå och innehåller övergripande principer för arbetsmiljön som helhet. Syftet med direktivet är att initiera åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. De relaterade särdirektiven kompletterar ramdirektivets allmänna principer till bland annat vissa specifika arbetsplatser, specifika risker och utsatta grupper samt arbetsuppgifter.

I särdirektiven definieras hur dessa risker ska bedömas och, i vissa fall, hur gränsvärdena för exponering för vissa ämnen och medel ska bestämmas.

Kommissionens arbetsmiljöstrategi COM (2014) 332 om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020 beskriver viktiga utmaningar, strategiska mål och åtgärder för att komma till rätta med problem på arbetsmiljöområdet. Kommissionen övervakar genomförandet av den strategiska ramen genom att utnyttja befintliga forum och med full medverkan av EU-institutionerna och alla relevanta intressenter.

Arbetsmiljödirektiven har nyligen utvärderats och resultatet av utvärderingen finns i kommissionens meddelande COM (2017) 12. Utvärderingen beaktade bland annat framtidens arbetsliv och dess utmaningar. Utredningen ledde till att kommissionen föreslog en uppdatering av sex direktiv (faktapromemoria 2016/17:FPM65). Vidare har tre revideringar nyligen gjorts av carcinogen-och mutagendirektivet, samtliga har förankrats i riksdagen (2015/16:FPM97, 2016/17:FPM62, 2017/18:FPM77).

Den 21 mars 2019 presenterade det rumänska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd sitt utkast till rådsslutsatser med den fritt översatta rubriken “En arbetsmarknad i förändring; reflektioner om nya arbetsförhållanden och konsekvenser för arbetstagarnas arbetsmiljö” (se överläggning i AU den 4 april 2019). Slutsatserna väntas sättas upp på EPSCO-rådets dagordning för antagande i juni.

Förutom rådsslutsatserna, pågår diskussioner löpande på teknisk nivå om det framtida arbetsmiljöarbetet inom EU, bland annat inom Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor (Advisory Committee on Safety and Health at Work, ACSH) och Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha).

En fjärde revidering av carcinogen- och mutagendirektivet planeras. Kommissionen planerar även en revidering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG om maskiner (maskindirektivet).

Mot bakgrund av ovan, och med anledning av att diskussionerna om inriktningen på EU-samarbetet under kommande lagstiftningsperiod 2019– 2024 påbörjats, anges nedan regeringens ståndpunkter för det fortsatta arbetsmiljöarbetet på EU-nivå.

2. Regeringens ståndpunkt

Regeringens målsättning för arbetsmiljöområdet inom EU-samarbetet är en hög skyddsnivå. Medlemsstaternas rätt att gå längre än minimidirektiv ska värnas och respekteras. En viktig utgångspunkt för regeringen är också att skyddsnivån ökar på arbetsmiljöområdet.

En hög skyddsnivå för arbetsmiljö utgör även en del av genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter (punkt 10).

Alla som arbetar har rätt till en god arbetsmiljö, oavsett arbetsgivarens storlek och formen för arbetet.

Regeringen stödjer arbetet med regelförenkling och att minska den administrativa bördan. Regelförenkling ska ske med beaktande av en hög skyddsnivå och ska inte leda till lägre skyddsnivåer för arbetstagare.

Regeringen anser att alla förslag till regeländringar måste åtföljas av väl genomförda konsekvensutredningar, där konsekvenser för företag tydligt redovisas.

Regeringen anser att det är viktigt att kunna möta arbetsmiljöutmaningarna i ett förändrat arbetsliv. Osund konkurrens, nya former för arbete, digitalisering och delningsekonomi är exempel på nya arbetsmiljöutmaningar. Ett förändrat arbetsliv kan exempelvis leda till intensifiering av arbetet, försämrad psykosocial arbetsmiljö samt att gränsen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut.

Regeringen anser att arbetsmiljöarbetet och regelverket inom EU bör genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnor och män befinner sig inom olika sektorer på arbetsmarknaden med olika villkor och arbetsmiljörisker. Det finns tydliga könsskillnader i fråga om vilka arbetsmiljörisker som kvinnor och män utsätts för och vilken slags arbetsrelaterad ohälsa de drabbas av.

Regeringen anser att en god arbetsmiljö och systematiskt arbetsmiljöarbete är en förutsättning för ett långt arbetsliv. Den demografiska utvecklingen kräver ett arbetsliv som är inkluderande i alla åldrar genom bland annat riskbedömningar hur riskfaktorer påverkar olika arbetstagare.

Regeringen anser att det mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och i ett förändrat arbetsliv måste finnas förutsättningar för ett inkluderande arbetsliv där också de med sviktande hälsa eller funktionsnedsättningar kan vara med och bidra.

Att se över regelverket är ett sätt att möta och hantera nya arbetsmiljörisker samt säkerställa en hög skyddsnivå. När det gäller eventuella regeländringar på EU-nivå är regeringen därför positiv till en revidering av fem arbetsmiljödirektiv, som regeringen, likt Arbetsmiljöverket bedömer är i behov av en modernisering (direktiv 90/269/EEG om manuell hantering av laster, direktiv 90/270/EEG om bildskärmar, direktiv 2009/104/EG om användning av arbetsutrustning, direktiv 92/91/EEG och 92/104 EEG om utvinningsindustrin).

Vidare anser regeringen, i enlighet med tidigare förankrad ståndpunkt i riksdagen, att det är av stor betydelse både för arbetstagarnas hälsa och för rättvis konkurrens att EU-lagstiftningen som rör carcinogen- och mutagendirektivet uppdateras i enlighet med den vetenskapliga utvecklingen på området.

Regeringen anser att det är viktigt med en god regelefterlevnad och effektiv marknadskontroll. Att EU:s produktregler följs är både en fråga om att säkerställa en hög skyddsnivå och att främja rättvis konkurrens. En god ordning på produktmarknaden är ett verktyg för en arbetsmiljö med enbart säkra produkter på våra arbetsplatser.

En viktig utgångspunkt för regeringen är att arbetsmiljöarbetet inom EU respekterar medlemsstaternas kompetens, inklusive nationella arbetsmarknadsmodeller samt parternas autonomi.

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2018/19:31

Övergripande ståndpunkter om arbetsmiljö på EU-nivå

Sverigedemokraterna har följande ståndpunkt.

Sverigedemokraterna var negativa till införandet av den sociala pelaren och vi är även nu kritiska till att den genomförs och sätter avtryck på flera olika områden. Vi anser inte att sociala frågor ska hanteras på EU-nivå.

Vi ser inte heller något behov av lagstiftning på EU-nivå inom det sociala området, där arbetsmiljöfrågorna ingår, utan vi anser istället att arbetsmiljöfrågorna faller inom ramen för den nationella kompetensen.

Som ett led i att vi ställer oss kraftigt negativa till att sociala frågor hanteras på EU-nivå vill vi inte se hänvisningar till den sociala pelaren när det talas om EU:s kommande arbetsmiljöarbete och eftersom regeringen motiverar arbetsmiljöarbetet med hänvisning till den sociala pelaren kan vi inte ställa oss bakom regeringens ståndpunkt.