Jordbruks- och fiskeråd den 14 maj 2019
Utskottet beslutade enligt 7 kap. 12 § RO att överlägga med landsbygdsminister Jennie Nilsson, Näringsdepartementet, om följande punkter på rådsdagordningen:
Rådets dagordningspunkt 3. Reformpaketet för GJP efter 2020;
Förordningen om strategiska planer inom GJP
Underlaget utgjordes av en den 6 maj 2019 översänd kommenterad dagordning.
Förslag till svensk ståndpunkt
Vägledande principer för regeringen i förhandlingarna om CAP är totalt väsentligt minskade utgifter, marknadsorientering, lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner samt förenkling.
Regeringen är positiv till kommissionens ansats att ge medlemsländerna en ökad flexibilitet i genomförandet samt att politiken i högre grad än i dag ska vara resultatorienterad. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom grunderna för kommissionens förslag till genomförandemodell. För att CAP ska bli mer resultatorienterad krävs det att kommissionen går från dagens uppföljning av regelefterlevnad till ett resultatorienterat system där kommissionen följer upp genomförandet med relevanta indikatorer. Det är viktigt att förslaget till ny genomförandemodell innebär att implementering och uppföljning blir enklare både för myndigheterna och stödmottagare.
Regeringen anser att det är viktigt att indikatorerna i så stor utsträckning som möjligt utgår från befintliga data och att valet av indikatorer även speglar målen för CAP på ett bra sätt. När det kommer till enskilda indikatorer är därför regeringen positiv till att antibiotikaanvändning i jordbruket är något som kommer att följas upp. Några exempel på indikatorer som är mindre lämpliga är indikatorn om rättvis fördelning av stöd och indikatorn som anger hur stor andel av marken som omfattas av grundvillkor då det är en indikator som kan innebära svårigheter att få fram relevant data. Datumet för den årliga resultatrapporten, 15 februari, kan vara en utmaning för stödmyndigheten och det är därför viktigt att det som ska rapporteras in bygger på data som i hög utsträckning kan tas fram direkt från befintliga stödregister och inte kräver allt för omfattande ombearbetning av data. Regeringen ser det som rimligt med en årlig rapportering av indikatorerna givet övergången till en resultatorienterad genomfröandemodell. Om det i de fortsatta tekniska diskussionerna är möjligt att hitta en enklare administrativ modell där indikatorerna endast redovisas var annat år bedömer regeringen att det finns skäl att överväga detta.
Regeringen ser en risk med att planeringen och rapporteringen av så kallade enhetsbelopp för stödåtgärder som inte är areal- eller djurbaserade kan bli administrativt betungande. Det är därför viktigt att arbetet på teknisk nivå fortsätter i dessa delar för att hitta en lösning som går att hantera för stödmyndigheterna. Det är även viktigt att inte formerna för resultatrapporten eller fastställandet av årliga milstolpar i sig styr vilka åtgärder medlemsländerna väljer i sitt arbete med den strategiska planen.
Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.
Rådets dagordningspunkt 6b. Uppföljning av domen från EU-domstolen i mål C-528/16 - Information från den nederländska delegationen
Utskottet enades om att regeringens ska ha en ståndpunkt som utgår från att frågan behöver vara prioriterad. Statsrådet åtog sig att utifrån denna utgångspunkt återkomma med en formulerad ståndpunkt till sammanträdet i EU-nämnden den 10 maj 2019.
Landsbygdsminister Jennie Nilsson med medarbetare lämnade under övriga punkter på rådsdagordningen information inför Jordbruks- och fiskerådet den 14 maj 2019.
Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
|