Protokoll utskottssammanträde 2018/19:33

Näringsutskottets protokoll 2018/19:33

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:33

DATUM

2019-05-02

TID

10.30–12.00

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2018/19:32.

§ 2

Mineralpolitik (NU11)

Utskottet fortsatte behandlingen av motioner om mineralpolitik.

Utskottet fattade beslut i ärendet. Förslag till betänkande nr 11 justerades.

Reservation anmäldes

vid punkt 1 av S-, V-, L- och MP-ledamöterna,

vid punkt 2 dels av M-ledamöterna, dels av SD-ledamöterna, dels av V-ledamoten, dels av KD-ledamoten,

vid punkt 3 av M-, C- och KD-ledamöterna,

vid punkt 4 dels av V-ledamoten, dels av KD-ledamoten,

vid punkt 5 av V- och KD-ledamöterna,

vid punkt 6 av SD-ledamöterna.

§ 3

Elmarknadsfrågor (NU12)

Utskottet fortsatte behandlingen av motioner om elmarknadsfrågor.

Utskottet fattade beslut i ärendet. Förslag till betänkande nr 12 justerades.

Reservation anmäldes

vid punkt 1 av M-, SD-, KD- och L-ledamöterna,

vid punkt 2 av M- och KD-ledamöterna,

vid punkt 3 av SD- och L-ledamöterna,

vid punkt 4 dels av M-ledamöterna, dels av SD-ledamöterna, dels av C- och V-ledamöterna, dels av KD-ledamoten, dels av L-ledamoten.

§ 4

Riksdagens skrivelser till regeringen (NU3y)

Utskottet fortsatte behandlingen av yttrande till konstitutionsutskottet över skrivelse 2018/19:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2018 och motioner.

Utskottet fattade beslut i ärendet. Förslag till yttrande NU3y justerades.

§ 5

Handelspolitik (NU13)

Utskottet behandlade motioner om handelspolitik.

Ärendet bordlades.

§ 6

Vårändringsbudget för 2019

Utskottet behandlade fråga om yttrande till finansutskottet över proposition 2018/19:99 om vårändringsbudget för 2019.

Utskottet beslutade att avge yttrande.

Ärendet bordlades.

§ 7

Årsredovisning för staten 2018

Utskottet behandlade fråga om yttrande till finansutskottet över skrivelse 2018/19:101 om årsredovisning för staten 2018.

Utskottet beslutade att inte avge yttrande.

§ 8

Förslag om utskottsinitiativ

Utskottet fortsatte behandlingen av förslag från L-ledamoten om ett utskottsinitiativ gällande en omställning av energipolitiken enligt bilaga 2.

Utskottet beslutade att inte ta något initiativ.

SD- och L-ledamöterna anmälde avvikande mening och ansåg att utskottet borde ha tagit initiativ enligt det framlagda förslaget.

§ 9

Inbjudningar

Utskottet informerades om inbjudan att nominera 1–2 ledamöter till möte och middag med Islands talman Steingrímur J. Sigfússon.


Utskottet beslutade att överlåta till presidiet att avgöra frågan.

Utskottet informerades om inbjudan från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) till möte om verksamheten.

Utskottet beslutade att delta.

§ 10

Regeringens syn på effektsituationen

Utskottet beslutade att bjuda in statsrådet Anders Ygeman för information om regeringens syn på el- och effektsituationen i Skåne och Mälardalen.

§ 11

Nästa sammanträde

Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 9 maj kl. 10.00.

§ 12

Säkerhetsintroduktion

Biträdande enhetschefer Lisa Simonsson och Anders Wennersten, Säkerhetspolisen, säkerhetsspecialist Maria Lundström, riksdagens säkerhetsenhet och informationssäkerhetsansvarig Lukas Elestedt, riksdagens juridiska enhet, informerade om olika säkerhetsfrågor.

Vid protokollet

Bibi Junttila

Justeras den 14 maj 2019

Lars Hjälmered


NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2018/19:33

§ 1-4

§ 5

§ 6-12

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Carl-Oskar Bohlin (M), ordf.

X

X

X

Helene Hellmark Knutsson (S), v. ordf.

X

X

X

Mattias Jonsson (S)

X

X

X

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

X

Mattias Bäckström Johansson (SD)

X

X

X

Monica Haider (S)

X

X

X

Helena Lindahl (C)

Birger Lahti (V)

X

O

X

Lotta Olsson (M)

O

O

O

Tobias Andersson (SD)

Mathias Tegnér (S)

X

X

X

Camilla Brodin (KD)

X

X

X

Åsa Eriksson (S)

X

X

X

Arman Teimouri (L)

X

X

X

Eric Palmqvist (SD)

X

X

X

Lorentz Tovatt (MP)

X

X

X

Peter Helander (C)

X

X

X

SUPPLEANTER

Patrik Engström (S)

Vakant (M)

Gunilla Svantorp (S)

Saila Quicklund (M)

Charlotte Quensel (SD)

X

X

X

Johanna Haraldsson (S)

Per Schöldberg (C)

X

X

X

Lorena Delgado Varas (V)

O

X

O

Jörgen Warborn (M)

Josef Fransson (SD)

Joakim Sandell (S)

Vakant (KD)

Isak From (S)

Helena Gellerman (L)

Matheus Enholm (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Gulan Avci (L)

Johan Pehrson (L)

Maria Gardfjell (MP)

Staffan Eklöf (SD)

Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Rickard Nordin (C)

Ilona Szatmari Waldau (V)

Hampus Hagman (KD)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Daniel Andersson (S)

Ida Karkiainen (S)

Niels Paarup-Petersen (C)

Åsa Hartzell (M)

X

X

X

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

Ny energipolitik för Sverige – – – Bilaga 2


En säker och klimatneutral elförsörjning är avgörande för att Sverige ska kunna klara övergången till ett klimatmässigt hållbart samhälle med bibehållen välfärd. Sverige har i dag en säker, effektiv elproduktion med konkurrenskraftiga priser
och med små utsläpp av växthusgaser. En av hörnstenarna i elförsörjningen är kärnkraften.

Den rådande inriktningen av energipolitiken genomfördes genom olika riksdagsbeslut 2017—2018 med utgångspunkt i den energiöverenskommelse som slöts 2016 mellan fem av riksdagens åtta partier. Det syfte som uttalades var att överenskommelsen skulle utgöra ett förutsägbart ramverk som skulle underlätta de investeringar som är nödvändiga för att klara klimatomställningen.

Det sakliga innehållet blev dock ett annat. Det övergripande målet formulerades som att Sverige år 2040 ska ha hundra procent förnybar elproduktion, något som utesluter kärnkraft eftersom denna energikälla inte klassas som förnybar.

Samtidigt som överenskommelsen uttalade att det inte skulle finnas hinder för investeringar i ny kärnkraft sattes alltså målet att kärnkraften skulle bort till år 2040.

Därigenom har energiöverenskommelsen ökat den politiska osäkerheten i energisektorn, i stället för att minska den. Den svenska kärnkraftssektorn är i en fas där viktiga investeringsbeslut behövs, bland annat för att möjliggöra en förlängd livstid för befintlig kärnkraft. När den förda energipolitiken bygger på att kärnkraften inte är långsiktigt önskvärd kommer detta att höja den politiska risken, vilket på rent företagsekonomiska grunder blir avhållande på investeringar.

Vi står inför en situation där ytterligare två reaktorer riskerar att avvecklas i närtid, Ringhals 1 och 2, som båda ägs av statliga Vattenfall. Om detta sker ökar risken för att Sverige vid effekttoppar gör sig beroende av importerad el, som till stor del kommer från fossila energikällor. Beroendet ökar också av de två oljedrivna kraftverken i Stenungsund och Karlshamn, som i dag fungerar som effektreserv. Även detta skulle ur klimatsynpunkt vara ett steg i helt fel riktning.

Vi ser med oro på den ökade effektutmaningen. Det är tydligt att leveranssäkerheten sjunker i det svenska elsystemet, eftersom el från förnybara energikällor som vind inte alltid finns tillgänglig när elbehovet är som störst. Den senaste vintern var den första utan Oskarshamn 1. Om Ringhals 1 och 2 stängs i närtid Försvinner en betydande andel stabil elproduktion utan att tillräckliga


åtgärder vidtagits För att garantera fortsatt leveranssäkerhet. I somras blev vi påminda om att vattenbrist och dålig nederbörd påverkade vattenkraftens kapacitet, och våren 2019 har redan börjat med torka på flera håll i landet. Sammantaget behöver vi hantera ett effektunderskott. Det totala behovet av elektricitet kan dessutom med all sannolikhet väntas öka i framtiden på grund av elektrifieringen av fordonsflottan och industriella processer, näringslivets strukturomvandling och en växande befolkning.

Liberalerna har länge efterfrågat en konsekvensanalys av vad stängningar av reaktorer betyder för leveranssäkerheten, för energiimportberoende samt vilka konsekvenser det har för klimatet. Energiöverenskommelsen från 2016 har som syfte att på alla sätt öka andelen förnybar elproduktion — även om det för oss var oklart med vilket mål i sikte då svensk elproduktion har varit i det närmaste helt fri från klimatpåverkan sedan tidigt 80-tal. Självändamålet om förnybar produktion formulerades utan en seriös analys av vad det innebär för effektbalans och leveranssäkerheten.

Det behövs ett leverenssäkerhetsmål som beaktar samhällets behov och som utgår för elförsörjningens betydelse för vår konkurrenskraft som industrination. Svenska elkonsumenter behöver veta vad de kan förvänta sig av sina elleverantörer. Elintensiv industri måste våga investera i Sverige. Dagens höga elkvalitet är en svensk konkurrensfördel som måste värnas.

Sverige behöver en energipolitik vars överordnade mål är en klimatvänlig och stabil elproduktion med konkurrenskraftiga priser. Då ska politiken inte ha som utgångspunkt att en av våra viktigaste klimatneutrala energikällor ska avvecklas. Utgångspunkten är i stället att alla energikällor behövs — så länge som de är fossilfria.

Det behövs därför nya ramar för den långsiktiga svenska energipolitiken. Det centrala är att elproduktionen är fossilfri och stabil och att utbyggnaden ska drivas på av marknaden och byggas när den behövs och där den behövs.

Återstående fossilbaserad elproduktion ska fasas ut ur systemet. Den politiskt styrda avvecklingen av kärnkraften ska avbrytas. Det är inte Ringhals I och 2 som borde avvecklas, utan oljekraftverken i Stenungsund och Karlshamn.

Kärnkraftsforskningen ska underlättas och utveckling av nya reaktorer välkomnas. Av särskilt intresse är utvecklandet av fjärde generationens kärnkraftverk, som radikalt skulle kunna minska mängden högaktivt avfall.

Det behövs mer likvärdiga villkor För koldioxidfria kraftslag. Elcertifikatssystemet liksom andra former av subventioner snedvrider konkurrensen mellan energikällor. Lika förutsättningar är det mest kostnadseffektiva sättet att nå målet att eliminera utsläppen av koldioxid. All form av fossilfri elproduktion ska välkomnas och bedömas på likvärdiga villkor sol, vind och vatten men också kärnkraft.


Det behövs en ny energipolitik för Sverige. Med stöd i bestämmelserna i riksdagsordningen 9 kap. 16 § hemställer jag därför om att näringsutskottet gör ett utskottsinitiativ med ett förslag till tillkännagivande från riksdagen till regeringen om en omställning av energipolitiken med följande utgångspunkter:

  • De övergripande energipolitiska målen ersätts med en ny målstruktur där ett
  • av målen ska vara att Sverige senast år 2040 ska ha 100 procent fossilfri
  • elproduktion (i stället för 100 procent förnybar elproduktion).

Ett leverenssäkerhetsmål måste fastställas.

De båda oljekraftverken i Stenungsund och Karlshamn avvecklas. I stället bibehålles Ringhals I och 2 som uppgraderas och livstidsförlängs.

Planeringen återupptas för två nya reaktorer i Ringhals av fjärde generationens reaktortyp.

Utredning tillsätts om prissättningen av el. Leveranssäker fossilfri el ska premieras, istället för som nu väderberoende el som bara levererar när vädret är gynnsamt.

Utredning tillsätts för att pröva om Vattenfall ska ges ett nytt uppdrag att ha det övergripande ansvaret För en långsiktig stabil och klimatvänlig svensk elförsörjning.

Sverige ska i EU verka För utökad forskning om fjärde generationens kärnkraft.

Arman Teimouri
Ledamot näringsutskottet (L)