Protokoll utskottssammanträde 2018/19:6

Socialförsäkringsutskottets protokoll 2018/19:6

RIKSDAGEN

SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:6

DATUM

2018-10-25

TID

10.00-12.40

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2018/19:5.

§ 2

Moderna och rättssäkra regler för att hålla utlänningar i förvar (SfU10)

Utskottet behandlade prop. 2017/18:284 och motioner.

Ärendet bordlades.

§ 3

Föräldrapenning för fler familjekonstellationer och reserverad grundnivå (SfU11)

Utskottet behandlade prop. 2017/18:276 och motioner.

Ärendet bordlades.

§ 4

EU-frågor på det socialpolitiska området

Statssekreterare Agneta Karlsson, Socialdepartementet återrapporterade från Epsco-rådets möte den 21–22 juni 2018 och från det informella Epsco-mötet den 19–20 juli 2018.

§ 5

EU-frågor på det socialpolitiska området

Statssekreterare Agneta Karlsson, m.fl., Socialdepartementet, informerade utskottet om:

– Det österrikiska ordförandeskapets prioriteringar på det socialpolitiska området
– Den nya socialfonden (ESF+)
– Revideringen av EU:s förordningar om samordning av de sociala trygghetssystemen (883/2004, 987/2009)
– EU-domstolens dom i mål C-679/16
– Rådsrekommendation om socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare
– Kommissionens direktivförslag om balans mellan arbeta och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare, COM(2017) 253

§ 6

EU-frågor på det migrationspolitiska området

Statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet, återrapporterade från RIF-rådets möten den 4–5 juni 2018 och den 11–12 oktober 2018 samt från det informella mötet för rättsliga och inrikes frågor den 12–13 juli 2018.

§ 7

Revidering av EU:s VIS förordning

Utskottet överlade med regeringen, statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag till reviderad VIS förordning, COM(2018) 302 och regeringens faktapromemoria 2017/18:FPM113.

Regeringens preliminära ståndpunkt angiven i faktapromemorian var:

Regeringen välkomnar förslaget till reviderad VIS-förordning och delar kommissionens bedömning av behovet av en revidering av förordningen. Förslaget förbättrar möjligheterna att hantera nya migrations- och säkerhetsutmaningar samt att skydda EU:s yttre gräns. Det bidrar också till en förenklad hantering av viseringsansökningar.

Det är av säkerhetsskäl välkommet att viseringsansökningar automatiskt kan kontrolleras mot andra relevanta EU-databaser. Det bidrar även till att förenkla hanteringen av viseringsansökningarna.

Regeringen stödjer att det i VIS-databasen förs in kopior av de viseringssökandes resehandlingar samt information om långtidsviseringar och uppehållstillstånd.

Regeringen anser att det är nödvändigt att åldersgränsen för upptagande av fingeravtryck från barn sänks. Förslaget kan bidra till att ge barn bättre skydd mot bl.a. människohandel, samtidigt som barnets bästa sätts i centrum.

Regeringen anser också att det är viktigt att brottsbekämpande myndigheter och Europol får en förenklad tillgång till VIS för att upptäcka, förhindra eller utreda terrorbrott eller andra allvarliga brott, på strikta villkor och enligt EU:s dataskyddsregler.

Integritetsfrågor och hög informationssäkerhet med ett starkt dataskydd är av central betydelse för regeringen i de kommande förhandlingarna.

Eventuella utgifter på statens budget ska hanteras genom omprioriteringar inom beslutade ekonomiska ramar.

Eventuella utgifter på EU-budgeten ska hanteras som en integrerad del av förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram. Den svenska positionen i förhandlingarna är att EU-budgetens totala storlek behöver minska till följd av att en medlemsstat lämnar unionen. Om förslaget leder till ökade kostnader för statsbudgeten ska finansiering ske i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), vilka bl.a. innebär att Sveriges andel av merkostnaden ska finansieras på berört utgiftsområde.

Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade ståndpunkt.

V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:

Den svenska ståndpunkten bör vara att regeringen motsätter sig förslaget på grund av dess interoperabilitet, som är ytterst långtgående och är mer av ett politiskt vägval än en teknisk justering. Interoperabiliteten öppnar upp för datasökningar som åsidosätter tidigare principer kring proportionalitet och datasäkerhet, syfte med insamlad data samt integritetsskydd. Åldersgränsen för att ta fingeravtryck på barn bör inte heller sänkas.

Denna punkt förklarades omedelbart justerad.

§ 8

Reviderad förordning om ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring

Utskottet överlade med regeringen, statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag till reviderad förordning om ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring, COM(2018) 303 och regeringens faktapromemoria 2017/18:FPM111.

Regeringens preliminära ståndpunkt angiven i faktapromemorian var:

Regeringen välkomnar och ställer sig bakom förslaget om en revidering av ILO-förordningen. Det är viktigt att sambandsmännen för invandring används strategiskt och effektivt. Samtidigt är det grundläggande att den medlemsstat, institution eller myndighet som sänder ut en sambandsman för invandring också är den som även fortsättningsvis främst fattar beslut kring sambandsmannens placering, uppdrag och arbetsbeskrivning. En viktig förutsättning för sambandsmännens arbete är att migranters grundläggande rättigheter, inklusive asylrätten, värnas. Eventuella utgifter på EU-budgeten ska hanteras som en integrerad del av förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram. Den svenska positionen i förhandlingarna är att EU-budgetens totala storlek behöver minska till följd av att en medlemsstat lämnar unionen. Om förslaget leder till ökade kostnader för statens budget ska finansiering ske i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), vilka bland annat innebär att Sveriges andel av merkostnaden ska finansieras på berört utgiftsområde.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens redovisade ståndpunkt.

Denna punkt förklarades omedelbart justerad.

§ 9

Förordning om Asyl- och migrationsfonden

Utskottet överlade med regeringen, statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag till förordning om inrättande av Asyl- och migrationsfonden, COM(2018) 471 och regeringens faktapromemoria 2017/18:FPM146.

Regeringens preliminära ståndpunkt angiven i faktapromemorian var:

Regeringens vägledande prioritering i förhandlingen om nästa fleråriga budgetram är en väsentligt minskad EU-budget när Storbritannien lämnar och en stabiliserad svensk EU-avgift. För ytterligare svenska ståndpunkter gällande förslaget till flerårig budgetram för EU 2021–2027, se faktapromemoria 2017/18:FPM99.

Regeringen välkomnar förslaget till en förordning om inrättande av en asyl- och migrationsfond. Fondens syfte är att bidra till en effektivare hantering av migrationsströmmar inom EU och stödja den gemensamma asyl- och migrationspolitiken. Fonden bedöms därför ha ett europeiskt mervärde. Därtill stödjer fonden åtgärder, t.ex. vidarebosättning och omplacering av skyddsbehövande, samt frivillig återvandring och återintegrering, som är prioriterade av den svenska regeringen. Fonden premierar vidare de medlemsstater som visar solidaritet inom migrationspolitiken och regeringen bedömer därför att fonden inom ramen för regeringens budgetrestriktiva hållning, bör prioriteras i förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram. För att uppnå regeringens vägledande prioritering om en minskad EU-budget när Storbritannien lämnar avser regeringen dock ifrågasätta storleksordningen på den ökning av finansieringen till Asyl- och migrationsfonden som föreslagits av kommissionen. En närmare analys av hela förslaget behöver göras innan regeringen kan ta ställning till förslagets enskilda delar.

Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade ståndpunkt.

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Då fondens huvudsakliga uppgift är att samla ihop stora belopp från medlemsländerna för att senare betala ut dem igen måste behovet av fonden starkt ifrågasättas. Det är orimligt att länder som upprätthåller en fungerande migrationspolitik ska tvingas att betala för länder som inte gör det. Övervakningen och försvaret av EU:s yttre gränser är visserligen ett viktigt ändamål. Det är emellertid orimligt att EU:s budget ska öka så kraftigt, samtidigt som stora resurser ska gå till att öka mottagningskapaciteten.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 10

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010

Utskottet överlade med regeringen, statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens ändrade förslag till Europaparlamentet och rådets förordning om Europeiska Unionens asylmyndighet och om upphävandet av förordning (EU) nr 439/2010, COM(2018) 633 och en överläggningspromemoria upprättad av Justitiedepartementet den 23 oktober 2018.

Regeringens ståndpunkt angiven i promemorian var:

Regeringen välkomnar kommissionens förslag. EASO:s kapacitet måste stärkas och mandatet behöver därför ses över. Det praktiska samarbetet på asylområdet måste överlag förbättras inom EU.

Det är centralt att medlemsstaterna på ett korrekt sätt genomför antagen lagstiftning och det är därför viktigt att den nya myndigheten fokuserar på sin huvuduppgift, dvs. att främja ett enhetligt genomförande av EU-rätten genom ett utökat operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna.

Ett gemensamt asylsystem förutsätter ett fungerande verktyg för att säkerställa att alla länder följer sina åtaganden.

Det är viktigt att den nya myndighetens uppgifter inte duplicerar det arbete som görs idag av t.ex. UNHCR och International Organization for Migration (IOM).

Utgångspunkten är att eventuella utgifter på statens budget måste hanteras genom omprioriteringar inom beslutade ekonomiska ramar. Eventuella utgifter för EU-budgeten i nuvarande fleråriga budgetram (2019–2020) ska hanteras genom omprioritering inom befintliga ramar och utgifter efter 2020 ska hanteras som en integrerad del av förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.

Det är positivt att kommissionen ser över möjligheterna för medlemsstaterna att få ytterligare stöd under en begränsad period i vissa angivna situationer. Det är dock viktigt att hitta den rätta balansen mellan myndighetens utökade mandat och nationell suveränitet. Ett utökat mandat får inte medföra att medlemsstaterna i en normalsituation kan undandra sig att ta fullt ansvar för sin nationella asylprocess.

Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade ståndpunkt.

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Ansvaret för att genomföra den nationella migrationspolitiken ska helt och hållet åvila respektive medlemsstat. Det finns inget mervärde i att till stora kostnader grunda en ny supranationell myndighet som ska utföra sådant som medlemsstaterna redan utför. Frågan måste också ställas om migrationstjänstemän från olika medlemsstater överhuvudtaget kan bistå andra medlemsstater på ett meningsfullt sätt i så nationella frågor. Om den föreslagna asylbyråns tjänstemän saknar rätt att fatta beslut i migrationsärenden försvinner själva poängen med dem. Om de å andra sidan får fatta beslut riskerar de att ersätta nationella migrationsmyndigheter. Detta medför att den nationella suveräniteten kränks, men också att medlemsstater kan undandra sig ansvaret för genomförandet av den egna nationella migrationspolitiken.

Denna punkt förklarades omedelbart justerad.

§ 11

Reviderat återvändandedirektiv

Utskottet överlade med regeringen, statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag till revidering av återvändandedirektivet, COM(2018) 634, regeringens faktapromemoria 2018/19:FPM4 och en överläggningspromemoria upprättad av Justitiedepartementet den 23 oktober 2018.

Regeringens ståndpunkt angiven i överläggningspromemorian var:

En väl fungerande ordning för återvändande är viktig för ett gemensamt europeiskt migrationssystem. Systemet ska vara effektivt, rättssäkert, långsiktigt hållbart, humant och medge beslut av hög kvalitet som värnar asylrätten. Regeringen ställer sig därför bakom utökade ansträngningar för att verkställa återvändandebeslut, inklusive syftet med revideringen av återvändandedirektivet.

Den övergripande målsättningen för regeringen är att få till stånd en ändamålsenlig ordning som ger ansvariga myndigheter goda förutsättningar att effektivt verkställa återvändandebeslut. En sådan ordning ska även säkerställa att detta sker på ett rättssäkert och värdigt sätt med bibehållen respekt för grundläggande rättigheter, inklusive asylrätten, och principen om non-refoulement.

Det är bra att den starka kopplingen mellan EU:s asyl- och återvändandesystem tydliggörs i regelverket och det är viktigt att bestämmelserna är utformade i överensstämmelse med övriga rättsakter på asyl- och migrationsområdet. Ett visst utrymme behövs för att beakta den specifika situationen i olika medlemsstater.

Regeringen anser när det gäller särskilda gränsförfaranden för återvändande att omfattningen och utformningen av tillämpningen behöver kunna anpassas till medlemsstaternas olika förutsättningar, och inte medföra oproportionerliga utgifter för medlemsstaterna eller EU.

Utgångspunkten är att eventuella utgifter på statens budget måste hanteras genom omprioriteringar inom beslutade ekonomiska ramar. Eventuella utgifter för EU-budgeten i nuvarande fleråriga budgetram (2019–2020) ska hanteras genom omprioritering inom befintliga ramar och utgifter efter 2020 ska hanteras som en integrerad del av förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.

Regeringen kommer fortsätta att analysera förslaget i alla dess delar.

Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade ståndpunkt.

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Vi välkomnar kommissionens förslag till revidering av återvändandedirektivet, och menar att regeringen i högre grad bör ställa sig positiv till förslaget i dess helhet. Regeringen bör särskilt välkomna förslaget om särskilt gränsförfarande, som i kommissionens beskrivning kan ”effektivisera återvändandeförfarandet och stärka dess koppling till avslutandet av asylförfaranden”. Vidare bör regeringen särskilt välkomna och verka för utökade möjligheter till längre förvarshållande i väntan på en möjlig avvisning eller utvisning.

V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:

Den svenska ståndpunkten bör vara att regeringen motsätter sig kommissionens föreslagna ändringar i de delar som rör gränsförfaranden eftersom dessa riskerar att åsidosätta asylrätten och utöka möjligheterna till samt längden på förvar på ett sätt som varken är proportionellt eller rimligt.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 12

EU-frågor på det migrationspolitiska området

Statssekreterare Lars Westbratt, m.fl., Justitiedepartementet informerade utskottet om reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet, kommissionens meddelande om bättre lagliga migrationsvägar till Europa, COM(2018) 635. Vidare gavs en kortare information om partnerskapsramen mellan Afrika och EU och den externa aspekten av migration.

§ 13

Övriga frågor

Utskottet beslutade att begära information om regeringens bedömning av subsidiaritetsfrågan i följande lagstiftningsförslag:

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 vad gäller förnyade åtaganden för de återstående belopp som anslagits till stöd för genomförandet av rådets beslut (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601 eller omfördelning av dessa till andra åtgärder inom ramen för de nationella programmen, COM(2018) 719

– Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010 Europeiska kommissionens bidrag till stats- och regeringschefernas informella möte i Salzburg den 19–20 september 2018, COM(2018) 633.

§ 14

Nästa sammanträde

Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den
6 november 2018 kl 11.00.

Vid protokollet

Justeras den 6 november 2018


SOCIALFÖRSÄKRINGS-UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2018/19:6

§ 1–2

§ 3

4-5

6–11

12

13

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Johan Forssell (M), ordf.

X

X

X

X

X

X

Rikard Larsson (S), vice ordf.

X

X

X

X

X

X

Carina Ohlsson (S)

X

X

X

X

X

X

Katarina Brännström (M)

X

X

X

X

X

X

Paula Bieler (SD)

X

X

X

X

X

X

Teresa Carvalho (S)

X

X

X

X

X

X

Solveig Zander (C)

O

X

X

O

Nooshi Dadgostar (V)

O

X

X

O

O

O

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Julia Kronlid (SD)

X

X

X

O

O

O

Kadir Kasirga (S)

X

X

X

X

X

X

Hans Eklind (KD)

X

X

X

X

X

X

Björn Petersson (S)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

X

X

X

X

X

X

Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

X

X

X

X

X

X

Maria Ferm (MP)

Arin Karapet (M)

X

X

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Emilia Töyrä (S)

O

O

O

O

Ann-Sofie Alm (M)

Marianne Pettersson (S)

X

X

X

X

X

X

Josefin Malmqvist (M)

X

X

X

X

X

X

Jennie Åfeldt (SD)

X

X

X

Paula Holmqvist (S)

Johanna Jönsson (C)

X

O

O

X

X

X

Christina Höj Larsen (V)

X

O

O

X

X

X

Ellen Juntti (M)

Linda Lindberg (SD)

O

O

O

O

O

O

Åsa Karlsson (S)

Pia Steensland (KD)

Dag Larsson (S)

Fredrik Malm (L)

Anne Oskarsson (SD)

Annika Hirvonen Falk (MP)

Marléne Lund Kopparklint (M)

Clara Aranda (SD)

Mikael Strandman (SD)

Mats Persson (L)

Barbro Westerholm (L)

Jonny Cato Hansson (C)

O

O

O

O

O

Ciczie Weidby (V)

Jimmy Loord (KD)

Sofia Damm (KD)

Janine Alm Ericson (MP)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande