Protokoll utskottssammanträde 2019/20:14

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2019/20:14

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2019/20:14
DATUM	2019-12-12
TID	08.00 – 10.45 11.05 – 11. 25
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Kommissionens förslag om fastställande för år 2020 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten Utskottet överlade med statssekreterare Per Callenberg, Näringsdepartementet, om COM(2019) 483 Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2020 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten Underlaget utgjordes av en den 10 december 2019 översänd kommenterad dagordning. Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer vilka innebär att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen. Regeringens målsättning är också att åtgärderna ska vara i linje med Livsmedelsstrategin och Agenda 2030. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs, och att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten samt att de fleråriga planerna för Nordsjön respektive för Västliga vatten tillämpas för de bestånd som omfattas av planerna. Mot denna bakgrund är regeringen generellt positiv till kommissionens förslag. Regeringen anser generellt att en stor obalans mellan fiskemöjligheter som naturligt förekommer i samma fångst bör undvikas samt att associerade åtgärder som tekniska regleringar är viktiga i syfte att undvika oönskade bifångster eller för att minska fiskeridödlighet. Regeringen stödjer att kameraövervakning kan införas som alternativ till tekniska regleringar. V-ledamoten anmälde en avvikande ståndpunkt: Vi anser att fredningsperioden som kommissionen föreslår inte träffar rätt. Vi vill hellre se att regeringen arbetar för ett reduktionsmål med innebörden att åstadkomma en minskning av ålfisket som ligger så nära ICES rekommendation om nollkvot som möjligt. Ordförande konstaterade att det i utskottet fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller införandet av kapacitetsbegränsningar för östlig torsk i Östersjön, datainsamling och kontrollåtgärder i Östersjön, och av förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller definitivt upphörande för fiskeflottor som fiskar efter östlig torsk i Östersjön Utskottet överlade med statssekreterare Per Callenberg, Näringsdepartementet, om COM(2019) 564 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller införandet av kapacitets-begränsningar för östlig torsk i Östersjön, datainsamling och kontrollåtgärder i Östersjön, och av förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller definitivt upphörande för fiskeflottor som fiskar efter östlig torsk i Östersjön Underlaget utgjordes av en den 10 december 2019 översänd kommenterad dagordning. Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen. Regeringens målsättning är också att åtgärderna ska vara i linje med Livsmedelsstrategin och SDG-målen. Regeringen anser att omständigheterna är extraordinära och läget akut och att det är nödvändigt att snabbt agera för att anpassa flottkapaciteten och undvika att denna kapacitet överförs till fiske av andra arter och lindra de socioekonomiska effekter till följd av överenskommelsen om fiskemöjligheter i Östersjön för 2020 som innebar att inget riktat fiske efter östlig Östersjötorsk tillåts under 2020, men även omfattande sänkningar av fiskemöjligheter för torsk och sill i västra Östersjön. En snabb återhämtning av bestånden till hållbara nivåer kan inte förväntas ske givet Östersjöns dåliga miljöstatus, vilket ytterligare stärker behovet av åtgärder. Regeringen har allmänt en restriktiv inställning till kompensationsstöd inom EHFF. Regeringen anser dock att dessa omständigheter motiverar möjligheten till åtgärder av det slag som kommissionen föreslår. Regeringen anser att det är viktigt att EHFF fortsätter att understödja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens långsiktiga mål och därmed att medel för uppnående av dessa mål även fortsättningsvis säkras inom fonden så att dessa mål inte påverkas negativt. När det gäller fiskerikontroll anser regeringen att regelefterlevnad och kontroll är viktiga element för att säkerställa ett hållbart fiske och att målen som sätts upp inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken nås. Regeringen anser att kontrollåtgärderna ska vara ändamålsenliga, kostnadseffektiva, proportionerliga, leda till förbättrad och effektiv fiskerikontroll, men utan att öka den administrativa bördan för företagen. Samtidigt är det viktigt att det ges lika villkor för fiskets aktörer. Detta uppnås genom att kontrollkraven uppfylls på ett likvärdigt sätt i medlemsstaterna och därigenom ges rättvisa konkurrensförhållanden för fiskets aktörer. När det gäller datainsamling anser regeringen att datainsamling ska vara kostnadseffektiv, ändamålsenlig och bidra till att relevant vetenskaplig rådgivning ska kunna tas fram och ligga till grund för förvaltningsbeslut som syftar till att uppfylla målen och principerna i den gemensamma fiskeripolitiken. Regeringen stödjer åtgärder som bidrar till att uppnå balans mellan fiskeflottans kapacitet och tillgängliga fiskeresurser i syfte att uppnå målet om ett långsiktigt hållbart fiske. Regeringen stödjer således målsättningen med förslaget att via stödåtgärder uppnå balans mellan kapacitet och tillgängliga fiskeresurser i Östersjön. Regeringens bedömning är att det finska kompromissarbetet ligger inom ramen för denna målsättning och regeringen kommer att verka för att regeringens övergripande målsättning återspeglas i den slutliga kompromissen. Följande tillägg gjordes till den svenska ståndpunkten gjordes: Den sista meningen i andra stycket ändras till följande lydelse: En snabb återhämtning av bestånden till hållbara nivåer kan inte förväntas ske givet Östersjöns dåliga miljöstatus, vilket ytterligare stärker behovet av åtgärder samtidigt som de socioekonomiska aspekterna måste beaktas. Ordförande konstaterade att det i utskottet fanns stöd för regeringens ståndpunkt i denna utformning. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Jordbruks- och fiskeråd 16 - 17 december 2019 Statssekreterare Per Callenberg, Näringsdepartementet, med medarbetare lämnade information inför Jordbruks- och fiskerådet den 16 - 17 november 2019.
§ 4	Miljöråd 19 december 2019 Utskottet beslutade enligt 7 kap. 12 § Riksdagsordningen att överlägga med statssekreterare Gunvor G Ericson, Miljödepartementet, om punkten 4 på rådsdagordningen: Rådets dagordningspunkt 4 EU:s miljö- och klimatpolitik under den nya valperioden Underlaget utgjordes av en den 9 december 2019 översänd kommenterad dagordning. Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt under den nya kommissionens mandatperiod och initiativet till en grön giv. Det är angeläget att den höga ambitionen omsätts i konkret politik och lagförslag. Ett förslag om ett åttonde miljöhandlingsprogram med hög ambitionsnivå och konkreta och mätbara prioriteringar och mål bör presenteras tidigt under 2020. EU:s miljö- och klimatpolitik under mandatperioden bör bidra till genomförandet av Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Regeringen anser att en klimatlag på EU-nivå bör lägga fast ett långsiktigt utsläppsmål om netto-nollutsläpp till senast 2050 samt vägledande principer för att nå detta mål. EU:s mål för minskningar av växthusgasutsläpp till 2030 bör skärpas till minst 55 procent jämfört med 1990 och vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. En översyn av EU:s 2030-mål bör möjliggöra att EU kan höja sitt åtagande under Parisavtalet under 2020. Som en konsekvens av skärpta mål behöver EU:s sektors- och genomförandelagstiftning, processer och regelverk ses över så snart som möjligt. Regeringen anser att EU-finansiering inte ska kunna gå till investeringar i fossil energi. Regeringen anser att Industriutsläppsdirektivet behöver revideras för att bidra till att nå klimatmålen och möta dagens miljöproblem. Regeringen framhåller vikten av att en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi innehåller konkreta och ambitiösa åtgärder som bidrar till omställningen till en resurseffektiv och giftfri cirkulär ekonomi. Handlingsplanen bör omfatta initiativ till en textilstrategi och fortsatta åtgärder på EU-nivå för att förebygga och hantera de miljöproblem som uppkommer på grund av plast och mikroplast. Fortsatta och förstärkta åtgärder behövs för att minska riskerna för hälsa och miljö kopplade till skadliga kemikalier. Regeringen efterfrågar striktare regler gällande hormonstörande ämnen i all relevant lagstiftning, att all relevant lagstiftning bör beakta kombinationseffekter och att ämnen i högre grad hanteras gruppvis för att undvika så kallad falsk substitution. Kommissionen bör presentera en strategi för giftfri miljö i enlighet med det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Kommissionen bör också presentera en EU-handlingsplan för PFAS och vidta åtgärder för att minska utsläpp av läkemedel i miljön. Regeringen anser att kommissionen tidigt under mandatperioden bör presentera ett förslag om en ambitiös strategi med mål för biologisk mångfald efter 2020. Strategin bör innehålla åtgärder som adresserar de viktigaste påverkansfaktorerna som orsakar förlust av biologisk mångfald och dess ekosystemtjänster, däribland förändringar i användningen av mark, vatten, och hav, direkt exploatering av arter, klimatförändringar, föroreningar och invasiva främmande arter. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Sverigedemokraterna ser det som viktigt att ett land som Sverige står upp för frihandeln och vill att det betonas tidigt i arbetet med den nya gröna given att tullar på handelsområdet inte bör vara en del av unionens klimatpolitik. Sverigedemokraterna anser inte att det är önskvärt att förändra unionens klimatmål till 2030. Statssekreterarna Gunvor G Ericson och Eva Svedling med medarbetare lämnade under övriga punkter på dagordningen information inför Miljörådet den 19 december 2019. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Prioriteringar inom EU:s klimatpolitik På Miljödepartementets initiativ överlade utskottet med statssekreterare Eva Svedling, Miljödepartementet, om Prioriteringar inom EU:s klimatpolitik Underlaget utgjordes av en översänd promemoria (dnr 862-2019/20). Förslag till svensk ståndpunkt: Denna ståndpunkt är inte uttömmande och regeringen avser att återkomma till riksdagen då mer av den kommande gröna given är presenterad och konkreta förslag har presenterats som relaterar till punkterna nedan. Översyn av EU:s 2030-mål Riksdagen har ställt sig bakom att EU:s mål för minskningar av växthusgasutsläpp till 2030 bör skärpas till minst 55 procent jämfört med 1990 och vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Regeringen anser att det är centralt för EU:s internationella trovärdighet att översynen av 2030-målet sker tillräckligt tidigt för att EU ska kunna höja sitt åtagande under Parisavtalet under 2020. För att nå EU ska kunna nå netto-nollutsläpp senast 2050 och Parisavtalets 1,5-gradersmål behöver lagstiftningen i klimatramverket till 2030 skärpas, framför allt inom EU ETS och ESR. Regeringen avser också verka för att EU:s sektors- och genomförandelagstiftning, processer och regelverk ses över så tidigt som möjligt för att ett skärpt 2030-mål ska kunna nås. EU:s utsläppshandelssystem Riksdagen har tidigare ställt sig bakom att EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) bör skärpas. Regeringen föreslår att Sverige verkar för att skärpa EU ETS genom en höjning av den linjära reduktionsfaktorn. Även reglerna för upptag i marknadsstabilitetsreserven bör ses över och annulleringarna av utsläppsrätter från reserven fortsätta, för att säkerställa att överskottet av utsläppsrätter på marknaden inte blir så stort att det hämmar handelssystemets styrverkan. Regeringen anser även att den fria tilldelningen i EU ETS bör fasas ut på sikt i enlighet med principen om att förorenaren betalar. Regeringen avser verka för att kommissionen under 2020 ska analysera konsekvenserna av att utvidga EU ETS till nya sektorer. Regeringen vill framhålla vikten av att en utvidgning av EU ETS inte får leda till att omställningen till netto-nollutsläpp till senast 2050 försvåras jämfört med dagens omfattning av utsläppshandelssystemet. Även kraven för flyget i EU ETS bör skärpas, t.ex. genom ökad andel auktionering av utsläppsrätter och genom att flyget omfattas av samma linjära reduktionsfaktor som övriga delar av den handlande sektorn. EU:s ansvarsfördelningsförordning Regeringen anser att EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR) behöver innebära tillräckligt skarpa åtaganden för att säkerställa att alla medlemsländer och berörda sektorer genomför den klimatomställning som krävs för att uppnå de långsiktiga målen. Även de flexibiliteter som är möjliga för att uppfylla åtagandet inom ESR behöver ses över för att säkerställa att de uppsatta målen nås. Klimatpakt Regeringen välkomnar kommissionens intention att etablera en klimatpakt, med syfte att öka det medborgerliga engagemanget i klimatpolitiken och uppmuntra till livsstilsförändringar, exempelvis inom transportsektorn. Regeringen välkomnar att kommissionen avser att arbeta för att regioner, städer, civilsamhälle och industri ska involveras mer i klimatomställningen. Regeringen välkomnar också initiativ inom ramen för klimatpakten som uppmuntrar till ändrade vanor avseende transporter och främjar användning av förnybara bränslen. Klimatlag på EU-nivå Regeringen anser att en klimatlag på EU-nivå bör lägga fast ett långsiktigt utsläppsmål om att EU ska nå netto-nollutsläpp senast 2050 och därefter uppnå negativa utsläpp i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål, genom att göra det rättsligt bindande. Vidare bör en sådan lag även fastslå vägledande principer för hur omställningen ska understödjas genom befintlig och framtida lagstiftning. Regeringen avser exempelvis verka för att all relevant EU-lagstiftning ses över för att tillse att den är förenlig med, och i möjligaste utsträckning bidrar till, uppfyllandet av målsättningen om klimatneutralitet till senast 2050 och Parisavtalets 1,5-gradersmål. Även ny lagstiftning behöver utformas för att vara i linje med ett sådant mål. Vidare anser regeringen att klimatlagen bör precisera att målet om netto-nollutsläpp till 2050 ska gälla varje enskilt medlemsland och inte bara EU som helhet. Klimatlagen bör också reflektera Parisavtalets princip om att varje översyn ska innebära en ökad ambitionsnivå jämfört med den föregående. Översynen av lagstiftningen ska bara kunna leda till att klimatambitionen skärps. Regeringen stödjer att utsläppsbudgetar som idag finns fastställda i EU ETS och genom ESR bör fortsätta tillämpas på samma sätt i den lagstiftning som ska genomföra EU:s klimatmål fram till 2050. Regeringen anser att EU-medel inte ska gå till fossil energi och ska bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle. Ordförande konstaterade att det i utskottet fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Överläggning om Sveriges ståndpunkt avseende EU-kommissionens rekommendationer till Sverige med anledning av tidigare inlämnad bokföringsrapport enligt LULUCF-förordningen (EU 2018/841) Utskottet inledde en överläggning om Sveriges ståndpunkt avseende EU-kommissionens rekommendationer till Sverige med anledning av tidigare inlämnad bokföringsrapport enligt LULUCF-förordningen (EU 2018/841). Ärendet bordlades.
§ 7	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2019/20:12.
§ 8	Skogspolitik (MJU7) Utskottet behandlade motioner om skogspolitik. Ärendet bordlades.
§ 9	Inkomna EU-dokument EU-dokument enligt bilaga 2 anmäldes och föranledde ingen vidare åtgärd.
§ 10	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 17 december 2019 kl. 09.00.
Vid protokollet Justeras den 23 januari 2020 Kristina Yngwe

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2019/20:14

§ 1

§ 2-6

§ 7-10

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

X

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf. tjl. t.o.m. 2020-05-03

-

-

-

Hanna Westerén (S)

X

X

X

Isak From (S)

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

Runar Filper (SD)

X

X

X

Magnus Manhammar (S)

X

X

X

Elin Segerlind (V)

X

X

X

Betty Malmberg (M)

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

X

-

Marlene Burwick (S)

-

-

-

Nina Lundström (L)

X

X

X

Mats Nordberg (SD)

X

X

X

Ulrika Heie (C)

X

-

-

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

X

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M), vik. andre vice ordf. t.o.m 2020-05-03 (M)

Yasmine Eriksson (SD)

O

O

O

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Staffan Eklöf (SD)

O

O

O

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

O

O

O

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

O

X

X

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET		Bilaga 2 till protokoll 2019/20:14
Till MJU inkomna EU-dokument m.m. 21 november – 9 december 2019
COM-dokument. (Kommissionens utkast till lagförslag och andra meddelanden från kommissionen inklusive det förberedande arbetet till lagförslag såsom grön- och vitböcker, rapporter m.m.)
Beteckning	Rubrik
COM(2019) 619	Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om upprättande av en flerårig förvaltningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet, om ändring av förordningarna (EG) nr 1936/2001, (EU) 2017/2107 och (EU) 2019/833 och om upphävande av förordning (EU) 2016/1627
C-dokument för kännedom. (Handlingar som rör rättsakter från kommissionens eget ansvarsområde, bl.a. genomförandeakter och delegerade akter som lämnats till rådet och parlamentet för kännedom).
Beteckning	Rubrik
C(2019) 7644	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 23.10.2019 om ändring av bilaga I till beslut 2012/137/EU vad gäller upptagandet av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland i förteckningen över tredjeländer eller delar därav från vilka sperma från tamsvin får föras in till unionen
C(2019) 8092	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2019 om tillfälliga djurhälsokrav för sändningar av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel som har sitt ursprung i unionen och som återvänder till unionen efter att ha nekats införsel till ett tredjeland
C(2019) 8359	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 26.11.2019 om fastställande av åtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionen av Fusarium circinatum Nirenberg & O’Donnell (tidigare Gibberella circinata) och om upphävande av kommissionens beslut 2007/433/EG
C(2019) 8378	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 26.11.2019 om ändring av bilaga II till beslut 93/52/EEG vad gäller status som officiellt fri från brucellos (B. melitensis) och av bilaga II till beslut 2003/467/EG vad gäller status för vissa regioner i Spanien som officiellt fria från brucellos samt av bilagorna I och II till beslut 2008/185/EG vad gäller sjukdomsfri status och godkännande av utrotningsprogram avseende Aujeszkys sjukdom för vissa regioner i Italien
C(2019) 8396	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 26.11.2019 om ändring av genomförandebeslut 2013/764/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa klassisk svinpest i vissa medlemsstater
C(2019) 8474	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 26.11.2019 om månadsbetalningar från EGFJ för att täcka utgifter som betalats av medlemsstaternas utbetalande organ i oktober 2019
C(2019) 8551	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2019 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2018/320 vad gäller tillämpningsperioden för djurhälso-skyddsåtgärder avseende salamandrar vad gäller svampen Batrachochytrium salamandrivorans
C(2019) 8555	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2019 om ändring av beslut 2005/51/EG vad gäller den period under vilken jord som förorenats av bekämpningsmedel eller långlivade organiska föroreningar får föras in till unionen med avseende på dekontaminering
C(2019) 8570	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2019 om antagande av en trettonde uppdatering av listan över områden av gemenskapsintresse i den boreala biogeografiska regionen
C(2019) 8571	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 27.11.2019 om ändring av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2008 om djurhälsoåtgärder för bekämpning av lumpy skin disease i vissa medlemsstater genom förlängning av dess tillämpningsperiod
C(2019) 8577	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2019 om fastställande av ett format för rapportering av uppgifter om livsmedelsavfall och för inlämning av kvalitets-kontrollrapporten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG
C(2019) 8579	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2019 om ändring av beslut 2009/821/EG vad gäller förteckningarna över gränskontrollstationer och veterinärenheter i Traces
C(2019) 8583	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2019 om antagande av en trettonde uppdatering av listan över områden av gemenskapsintresse i den biogeografiska Medelhavsregionen
C(2019) 8586	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2019 om antagande av en trettonde uppdatering av listan över områden av gemenskapsintresse i den kontinentala biogeografiska regionen
C(2019) 8587	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2019 om antagande av en elfte uppdatering av listan över områden av gemenskapsintresse i den pannoniska biogeografiska regionen
C(2019) 8588	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2019 om antagande av en åttonde uppdatering av listan över områden av gemenskapsintresse i den makaronesiska biogeografiska regionen
C(2019) 8589	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2019 om antagande av en trettonde uppdatering av listan över områden av gemenskapsintresse i den alpina biogeografiska regionen
C(2019) 8591	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2019 om antagande av en trettonde uppdatering av listan över områden av gemenskapsintresse i den atlantiska biogeografiska regionen
C(2019) 8592	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 25.11.2019 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater
C(2019) 8683	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 26.11.2019 om tilläggsbetalningar eller avdrag som ska göras för att justera EGFJ: s månadsbetalningar för utgifter som verkställts av medlemsstaternas utbetalande organ för budgetåret 2019
C(2019) 8745	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.11.2019 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater
Övriga överlämnade dokument som rör EU-arbetet för kännedom.
Rådsrapporter
Rapport från Allmänna rådet 19 nov. 2019	Rapport från möte i Allmänna rådet dem 19 november 2019
Rapport från Jordbruks- och fiskeråd 18 nov. 2019	Rapport från möte i Jordbruks- och fiskerådet den 18 november 2019
Färdplaner
Färdplaner bevarande- och kontrollåtgärder i fiskeripolitiken	Meddelande om färdplaner för införlivande i EU-rätten av bevarande- och kontrollåtgärder beslutade i externa fiskeorganisationer
Antagna dokument
Dokument antagna av Europa-parlamentet 21-24 oktober 2019
Dagordningen för kommissionens veckomöte	Lista över möjliga punkter för kommissionens kommande möten, dokumentet SEC(2019) 2318.
Fakta-PM
2019/20:FPM7	Förordning om fiskemöjligheter i Västerhavet 2020
2019/20:FPM8	Förordning om ändring av flerartsplanen för Östersjön och ändring av EU:s havs- och fiskerifond
2019/20:FPM9	Övergångsregler för den gemensamma jordbrukspolitiken