Protokoll utskottssammanträde 2019/20:15

Finansutskottets protokoll 2019/20:15



Finansutskottet


Protokoll

Utskottssammanträde 2019/20:15

Datum

2019-11-28

Tid

kl. 10.30-11.09, ajournering 11.09-11.12, 11.12-11.15

Närvarande

Se bilaga 1

§ 1

Förslaget till taxonomi
Fortsatt överläggning hölls med statssekreterare Ulf Holm om EU:S taxonomiförordning.

Underlag för överläggningen var departementets uppdaterade överläggnings-promemoria och presentation, samt en muntlig föredragning av statssekreteraren.

Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (dnr. 661-2019/20).

Regeringens ståndpunkt under mötet utvecklades på förslag av Elisabeth Svantesson (M) med två meningar som regeringen lade till sin ståndpunkt:

Det svenska skogsbruket möjliggör klimatomställningen till ett fossilfritt samhälle. Därför anser regeringen att det är av största vikt att klassificeringen av hållbara investeringar inte försvårar för ett fortsatt svenskt aktivt skogsbruk.

S-, M-, C-, V-, KD-, L- och MP-ledamöterna delade regeringens ståndpunkt.

SD-ledamöterna anmälde den ståndpunkt som framgår av bilaga 2.

§ 2

Anmälningar

  • Möte den 13 december kl. 9.30-10 med Världsbanksgruppens president David Malpass Gemensamt med utrikesutskottet.
  • Intresse av deltagande anmäls till kansliet.
  • Fråga från ECB om yttrande över förslaget om skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster
  • Kansliet informerade om frågan från ECB och förväntat svar från riksdagen.

§ 3

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll nr. 2019/20:14.

§ 4

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering (FiU19)

Utskottet fortsatte behandlingen av prop. 2019/20:37.

Utskottet justerade betänkande 2019/20:FiU19.

§ 5

Övrigt
M-, V- och KD-ledamöterna föreslog ett utskottsinitiativ gällande EU-avgiften.

Utskottet ajournerade sig kl. 11.09-11.12.

Utskottet beslutade att kalla statssekreterarna Max Elger och Paula Carvalho Olovsson för överläggning om EU:s långtidsbudget till sammanträdet den 3 december.

§ 6

Nästa sammanträde

Tisdag 3 december kl. 11.00.

Justeras

Fredrik Olovsson


Närvaro och voteringsförteckning – – Bilaga 1 till protokoll 2019/20:15

§1-6

Ledamöter

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Fredrik Olovsson (S) Ordförande

X

Elisabeth Svantesson (M) vice ordförande

X

Gunilla Carlsson (S)

X

Edward Riedl (M)

-

Oscar Sjöstedt (SD)

X

Adnan Dibrani (S)

O

Emil Källström (C)

X

Ulla Andersson (V)

X

Jan Ericson (M)

X

Dennis Dioukarev (SD)

-

Ingela Nylund Watz (S)

X

Jakob Forssmed (KD)

X

Ingemar Nilsson (S)

X

Mats Persson (L)

X

Charlotte Quensel (SD)

X

Karolina Skog (MP)

X

Mattias Karlsson i Luleå (M)

X

Suppleanter

Björn Wiechel (S)

X

Sofia Westergren (M)

X

Eva Lindh (S)

O

Josefin Malmqvist (M)

Sven-Olof Sällström (SD)

Johan Andersson (S)

Lars Thomsson (C)

Ida Gabrielsson (V)

Saila Quicklund (M)

Ann-Christine From (SD)

Monica Haider (S)

Hampus Hagman (KD)

Teres Lindberg (S)

Joar Forssell (L)

Staffan Eklöf (SD)

X

Rasmus Ling (MP)

Kjell Jansson (M)

Jörgen Grubb (SD)

Clara Aranda (SD)

Johan Pehrson (L)

Gulan Avci (L)

Sofia Nilsson (C)

Tony Haddou (V)

Larry Söder (KD)

Andreas Carlson (KD)

Janine Alm Ericson (MP)

Jörgen Hellman (S)

Sultan Kayhan (S)

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

N= Närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

V= Votering O= ledamöter som härutöver varit närvarande


Bilaga 2 till protokoll 2019/20:15

Avvikande ståndpunkt

anmäld vid Finansutskottets möte den 28 november 2019 av Sverigedemokraterna

Inför överläggningen den 28 november har regeringen skrivit ett överläggnings-PM till Finansutskottet angående taxonomin, där följande står att läsa:

”Att besluta om tekniska urvalskriterier för att bedöma om en aktivitet kan klassas som miljömässigt hållbar har delegerats till kommissionen. Speciella krav och ramarna för utformningen av dessa kriterier specificeras i lagtext som beslutas av medlemsstaterna, via rådet, och parlamentet. Kommissionen har i sin tur etablerat en teknisk expertgrupp för att inledningsvis föreslå kriterier för klimatrelaterade utsläpp och klimatanpassning. Expertgruppens förslag till kriterier ska vara teknikneutrala och utgår från etablerad forskning.”

Sverigedemokraterna känner oro för att inflytande från bland annat länder där skogssektorn spelar mindre roll för ekonomin eller har mindre positiva effekter för miljö och klimat, kan medföra att kriterier utformas, enligt vilka svenska bioekonomisatsningar baserade på skogsråvara inte bedöms som gröna investeringar. Detta kan leda till minskad kapitalförsörjning särskilt från europeiska finansiärer. Osäkerheterna är för stora, såväl vad gäller utformning av regelverket som omfattningen.

Till denna osäkerhet bidrar europaparlamentets förhandlingsposition beträffande bankutlåning och brunlistning, samt regeringens i sin ståndpunkt aviserade oreserverat positiva hållning till att vidare utveckla taxonomin (sidan 5 i regeringens PM). Under mötet framkom även att regeringen också ser risker med det föreslagna systemet.

Sverigedemokraterna är i detta läge inte beredda att uttala sitt stöd för regeringens ståndpunkter i nuvarande utformning. Vi begär därför redan nu att ny överläggning ska hållas mellan regering och finansutskott eller EU-nämnd efter att trilogen avslutats och ett förslag finns vid handen.

Vi anser att regeringen i sitt arbete gentemot EU speciellt bör grunda sina ställningstaganden på följande:

  • Skogssektorn, inklusive såväl skogsbruk som vidareförädling är den av Sveriges näringar som bidrar mest till omställningen till cirkulär ekonomi. Dessutom bidrar skogsskötseln i Sverige till bindning av koldioxid i såväl växande träd som i skogsprodukter. En stor del av produkterna ersätter dessutom andra material som inte är cirkulära och som leder till stora utsläpp av koldioxid.
  • 50 % av Sveriges skogar ägs av 330 000 enskilda skogsägare och består av ett mycket stort antal relativt små egendomar på i medeltal 45 hektar, men ofta betydligt mindre än så. Den enskilda egendomen kan inte alltid vara en kolsänka, eftersom små skogsegendomar kan bestå till övervägande del av avverkningsmogen skog. När mycket gammal skog på en liten fastighet avverkas, kan detta inte motsvaras av tillväxten på resten av fastigheten. Däremot motsvaras det som avverkas i hela Sverige med god marginal av den skog som växer varje år i vårt land. Bedömningen av skogens funktion som kolsänka bör således inte göras på enskilda egendomar utan på svensk skog i sin helhet.
  • För bedömning av rikets alla skogars koldioxidbalans finns EU-verktyget LULUCF, och så länge Sveriges skogar har en stor nettobindning av koldioxid (i storleksordningen 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år), bör skogsprojekt i Sverige bedömas i relation till rikets skogars sammanlagda koldioxidbalans. Ur synvinkeln koldioxid är svensk skogsnäring en av världens klimatvänligaste näringar. I länder där skogarna inte har ett positivt koldioxidupptag kan däremot en bedömning projekt för projekt vara rimlig.

Sverigedemokraterna den 28 november 2019

Oscar Sjöstedt/ Dennis Dioukarev/ Charlotte Quensel