Protokoll utskottssammanträde 2019/20:15

Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2019/20:15

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2019/20:15

DATUM

2019-12-17

TID

09.00 – 09.30, 09.50 – 10.20, 10.40 – 11.30

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Sammanträde vid arbetsplenum

Utskottet beslutade om att sammanträda samtidigt med arbetsplenum tisdagen den 17 december 2019 kl. 11.00.

§ 2

Fortsatt överläggning om Sveriges ståndpunkt avseende EU-kommissionens rekommendationer till Sverige med anledning av tidigare inlämnad bokföringsrapport enligt LULUCF-förordningen (EU 2018/841)

Utskottet överlade med statssekreterare Eva Svedling åtföljd av medarbetare från Miljödepartementet och Näringsdepartementet.

Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria

(dnr 786-2019/20).

Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2).

Överläggningen motiverade statssekreteraren att göra följande tillägg till ståndpunkten:

Det bör göras en referenskörning utan klimateffekter inklusive en känslighetsanalys på hur klimatmodellen påverkar tillväxten och förrådsuppbyggnaden.

Stormmoduleringar ska genomföras. Stormfällda träd kan visserligen till viss del tillvaratas, men de träd som blåser ner i skyddade områden kommer inte tillvaratas utan ligger kvar i bestånden. Här behövs en analys hur detta påverkar referensnivån.

Konsekvenserna av den simulerade förrådsuppbyggnaden på framtida avverkningsnivå behöver analyseras vidare p.g.a. risken för ökad naturlig avgång.

Regeringen bör också beskriva balansen mellan de kriterier som krävs för att få fram en skoglig referensnivå och hur olika scenarier kopplat till realistiska tillväxtuppskattningar och förenligheten med art 8.5 andra stycket, Annex IV del A bland annat punkterna (a) och (f) beaktats för att återspegla bl.a. förändringar i åldersbaserade skogsegenskaper.

Regeringen ska återrapportera till utskottet så fort som möjligt efter årsskiftet tillsammans med en bedömning av huruvida det är möjligt att rapportera resultatet som en teknisk justering till EU-kommissionen.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.


V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet menar att det arbete som ligger bakom SLU:s framtagandet av referensnivån är gediget och vi ser inget behov av att ge dem uppdraget att revidera ytterligare. Vi uppfattar att syftet med det utökade uppdraget till SLU är att kunna höja referensnivån ytterligare. Istället ser Vänsterpartiet behov av en än striktare referensnivå.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 3

Ordförandes tack

Ordförande tackade utskottets ledamöter, suppleanter och utskottets kansli för arbetet under hösten och önskade alla en god jul och ett gott nytt år, ordförande tackades i sin tur av förste vice ordförande för väl genomfört arbete.

§ 4

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 23 januari 2020 kl. 08.00.

Vid protokollet

Justeras den 23 januari 2020

Kristina Yngwe



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2019/20:15

§ 1 – 4

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

tjl. t.o.m. 2020-05-03

-

Hanna Westerén (S)

X

Isak From (S)

X

John Widegren (M)

X

Runar Filper (SD)

X

Magnus Manhammar (S)

X

Elin Segerlind (V)

X

Betty Malmberg (M)

X

Martin Kinnunen (SD)

-

Malin Larsson (S)

X

Magnus Oscarsson (KD)

-

Marlene Burwick (S)

X

Nina Lundström (L)

X

Mats Nordberg (SD)

X

Ulrika Heie (C)

-

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

O

Marléne Lund Kopparklint (M)

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M), vik. andre vice ordf. t.o.m 2020-05-03 (M)

X

Yasmine Eriksson (SD)

O

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Staffan Eklöf (SD)

X

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

X

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

X

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

O

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande


Bilaga 2 till

prot. 2019/20:15

Regeringens överläggningspromemoria (dnr 786-2019/20).

Regeringen avser att föreslå en reviderad referensnivå för skog för kommissionen som en del av den bokföringsrapport Sverige i enlighet med LULUCF-förordningen åtagit oss att redovisa. Referensnivån baseras på ett kompletterande underlag från SLU med beräkningar som beaktar LULUCF-förordningens krav, EU-kommissionens tekniska rekommendationer och den tekniska bedömningen från expertgruppen avseende den svenska bokföringsrapporten samt Miljö- och jordbruksutskottet mening i frågan.

Hänsyn till historisk avverkningsintensitet

Referensnivån ska enligt förordningen baseras på en kontinuerlig hållbar skogsbrukspraxis, såsom den dokumenterats under perioden referensperioden 2000–2009. Den reviderade referensnivå som nu föreslås tar hänsyn till historiska avverkningsnivåer. Detta bedömer regeringen är en nödvändighet givet hur Kommissionen formulerat sina tekniska rekommendationer. Referensnivån är därför ca 9 miljoner ton CO2e lägre än den som rapporterades i den preliminära bokföringsrapporten från januari 2019 som utformades i överensstämmelse med Miljö- och jordbruksutskottets ställningstagande vid dess sammanträde den 29 januari 2019.

Referensnivån medger ökad framtida avverkning utan att utsläpp behöver bokföras

Regeringskansliets bedömning är att den föreslagna referensnivån i kombination med den så kallade kompensationsregeln för skogsrika länder i LULUCF-förordningen kommer att möjliggöra en ökad avverkningsnivå jämfört med den avverkningsnivå vi haft under de senaste åren utan att ökade utsläpp från brukad skogsmark bokförs.

Referensnivån baseras på en sammanlagd svensk bruttoavverkning för perioden 2021 - 2025 på 92,3 miljoner m3sk (skogskubikmeter) vilket är i samma storleksordning som de beräkningar som gjordes för den preliminära bokföringsrapporten. Kompensationsregeln tillåter Sverige att avverka ytterligare cirka 4 miljoner m3sk per år. Sammanlagt bedöms således ca 96 miljoner m3sk kunna avverkas per år under perioden 2021 – 2025 utan att Sverige behöver bokföra ökade utsläpp från brukad skogsmark.

Det kan jämföras med dagens avverkningsnivå som Skogsstyrelsen redovisar som, efter omräkning för att få jämförbara tal, motsvarar cirka 88 miljoner m3sk.

Nästan all tillgänglig tillväxt kan avverkas utan negativ effekt i bokföringen

Referensnivån baseras på en avverkning av cirka 92% av tillväxten som är tillgänglig för avverkning. Om kompensationsregeln tillämpas innebär det att cirka 96 % av tillgänglig tillväxt kan avverkas utan att ökade utsläpp från brukad skogsmark bokförs.

Inga framtida begränsningar av avverkningsnivån

Regeringen bedömer att ett aktivt, hållbart skogsbruk kan bidra till klimatomställningen genom att ersätta fossil råvara och genom en långsiktigt ökad inlagring av kol i skogsmark samtidigt som övriga miljökvalitetsmål, bl.a. levande skogar ska nås. Tillräcklig tillgång till hållbar biomassa från den svenska skogen och fortsatt lönsamhet och villighet att investera i hela skogens värdekedja kommer säkerställas genom hållbar skogstillväxt och inom ramen för de nationella miljökvalitetsmålen. Därför kommer regeringen inte att vidta några åtgärder för att begränsa avverkningsnivåerna även om Sverige på grund av kraftigt ökad avverkning riskerar bokföra utsläpp från brukad skogsmark.

Istället kommer ett eventuellt underskott att kunna kompenseras genom det upptag av koldioxid som kan förväntas ske i andra markbokföringskategorier. Skulle avverkningen stiga så mycket att ytterligare åtgärder fordras kommer underskottet att kompenseras i sin helhet genom övriga flexibiliteter som finns i förordningen. Även åtgärder för ökad tillväxt kan öka avverkningsutrymmet.

Sveriges tidigare fastlagda position gäller fortsatt

Kommissionen presenterade den 11 december 2019 ett meddelande där en revidering av LULUCF-förordningen avses göras senast 2021. Den svenska positionen i det fortsatta förhandlingsarbetet är den som tidigare fastslagits i Miljö- och Jordbruksutskottet och påverkas inte av att den reviderade referensnivån, som en följd av KOM:s rekommendationer, tar hänsyn till den historiska intensiteten. Det innebär att Sverige fortsatt vill se ett regelverk som möjliggör en långsiktigt ökad, hållbar produktion av bioenergi och fossilsnåla material från skogsbruket. Sverige anser fortsatt att referensnivåerna bör beräknas utifrån en prognos om framtida hållbar avverkningsnivå utan justering för skogsbrukets historiska intensitet och att hänsyn tas till den klimatnytta särskilt skogrika länder kan bidra med i likhet med i dagens förordning genom att den s.k. ”no debit rule” behålls.

Regeringen avser återkomma till utskottet om den närmare utformningen av Sveriges positioner inför den kommande förhandlingen om revidering av LULUCF-förordningen när ett förslag lagts av kommissionen.

Fortsatt påverkans- och analysarbete

Regeringen avser att noga följa det fortsatta arbetet med LULUCF-förordningen utifrån svenska ståndpunkter om hur referensnivån för brukad skogsmark ska utformas. Sverige bör också tydliggöra att det svenska förslaget till reviderad referensnivå inte ska ses som ett ändrat ställningstagande vad gäller tolkningen av LULUCF-förordningens regelverk kring beräkning av referensnivån för brukad skogsmark.

De svenska modelleringssystemen för beräkning av referensnivån för brukad skogsmark bör utvecklas för att på ett bättre sätt beakta den ökade risk för störningar såsom torka, brand, stormfällning och skadeangrepp som ett förändrat klimat och ett kraftigt ökat virkesförråd leder till. Modelleringssystemet bör också kunna utvecklas för att långsiktigt kunna ta hänsyn till fysiska begräsningar i ökad täthet i virkesförråd per arealenhet. Dessutom bör erfarenheter från andra medlemsstater med liknande förutsättningar som Sverige, inklusive den metodik och ansats som dessa använt, studeras för att undersöka om de bättre kan bidra till att nå målsättningen om att basera referensnivån för brukad skogsmark på högsta hållbara avverkningsnivå. Det gäller t ex de analysverktyg och metoder som Finland använt.

Bakgrund

Sveriges ambition är att vara ett föregångsland i klimatomställningen. En övergripande målsättning vi haft och har gällande beräkningar av nettoupptag av växthusgaser vid markanvändning är att de ska vara transparenta, verifierbara, kvantifierbara och att reglerna ger en bibehållen ambitionsnivå och hög miljöintegritet.

LULUCF-förordningen trädde i kraft den 9 juli 2018. En central utgångspunkt är att länderna åtagit sig att upprätta och upprätthålla en bokföring som ger en korrekt bild av utsläpp och upptag av koldioxid i brukad mark, bland annat i brukad skogsmark. Alla medlemsstater har i enlighet med förordningen lämnat in en nationell bokföringsrapport för skogsbruket.

Under våren granskades medlemsstaternas bokföringsrapporter av en tekniks expertgrupp ledd av EU-kommissionen där också representanter för medlemsstaterna ingick. Sverige representerades av Näringsdepartementet och SLU. Kommissionen meddelade i juni sina tekniska rekommendationer till medlemsstaterna som återspeglar slutsatserna av den tekniska granskningen. Regeringskansliet har granskat rekommendationerna och noterar att kommissionen i vissa avseenden inte verkar göra samma tolkning av förordningen som utgjorde utgångspunkt för den referensbana Sverige skickade in i våras.

Kommissionen menar i sina tekniska rekommendationer som publicerades i juni angående bokföringsrapporten att Sveriges sätt att beräkna referensnivå inte följer förordningens krav. Regeringen uppdrog därför under hösten till Sveriges Lantbruksuniversitet att ta fram ett nytt underlag till bokföringsrapport utifrån de rekommendationer som kommissionen gett med beaktande av Miljö- och jordbruksutskottet mening i frågan. Av uppdraget framgår att målet är att referensnivån i möjligaste mån ska ge utrymme för högsta möjliga hållbara avverkningsnivå.

Enligt EU-förordningen ska Kommissionen under 2020 fastställa referensnivåerna som ska gälla för markanvändningskategorin skogsbruk för respektive medlemsstat genom en s.k. delegerad akt. Förfarandet innebär att kommissionen genom ett beslut fastställer den referensnivå som ska gälla för Sverige under perioden 2021 - 2025.

Skulle Sverige inte justera sin beräkning av referensnivån i enlighet med den gängse tolkningen av förordningen och EU-kommissionens rekommendationer finns en risk att EU-kommissionen fastställer en lägre referensnivå än den Sverige föreslagit. Det skulle kunna innebära att nivån sänks med en risk för att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att minska utsläpp i andra delar av samhället eller att utsläppsenheter behöver förvärvas från andra EU länder. Sveriges trovärdighet i klimatfrågan och ledande roll i EU arbetet skulle också riskera undergrävas.