Protokoll utskottssammanträde 2019/20:24

Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2019/20:24

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2019/20:24

DATUM

2020-03-17

TID

11.00 – 12.10 12.50-13.25

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Kommissionens meddelande Den europeiska gröna given

Utskottet överlade med EU-minister Hans Dahlgren, åtföljd av medarbetare från Statsrådsberedningen, Näringsdepartementet, Miljödepartementet, Infrastrukturdepartementet och Finansdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens meddelande om en europeisk grön giv (COM(2019) 640), Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1513-2019/20) och faktapromemoria (2019/20:FPM13).

Överläggningen föranledde inledningsvis en diskussion bland utskottets ledamöter om formen för dagens överläggning om meddelandet om den gröna given i sin helhet i förhållandet till kommande berednings- och förhandlingsarbete avseende de olika enskilda initiativ som kommissionen presenterar i meddelandet.

EU-ministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian och faktapromemorian (bilaga 2).

Överläggningen motiverade EU-ministern att inför framtida förhandlingar och diskussioner om de initiativ som kommissionen presenterar i meddelandet om den gröna given beakta nedanstående kompletterande texter från M-, SD-, C-, respektive KD-ledamöterna.

(M och KD) Åtgärderna [inom den gröna given] behöver följas upp och utvärderas med avseende på klimatnyttan när de väl har genomförts för att säkerställa att den förda politiken är ändamålsenlig.

(M och KD) I sammanhanget [av en strategi för en hållbar och smart mobilitet] är det viktig att Sverige är pådrivande för bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för förnybara biodrivmedel i EU. I samband med den planerade översynen av energiskattedirektivet behöver statsstödsreglerna också ses över för att möjliggöra differentiering av skatterna på drivmedel utifrån miljöpåverkan.

(M och KD) Livsmedelsfrågorna bör ha koppling till den nationella livsmedelsstrategin, med betoning på konkurrenskraftig produktion.

(M och KD) EU:s insatser ska främja förutsättningarna för det hållbara svenska skogsbruket och bygga på existerande definitioner av ett hållbart skogsbruk. EU:s skogsstrategi måste värna skogens klimatnytta. Därför är bioekonomin och den växande skogens roll att binda koldioxid samt skogsprodukters möjlighet att ersätta fossilbaserade produkter centrala i omställningen av samhället. Att skogsstrategin inte underordnas strategin för biologisk mångfald är därför av avgörande betydelse.

(M och KD) EU:s skogsstrategi efter 2020 ska vara jämbördig och av samma relevans som andra EU-strategier, särskilt EU:s strategier om biologisk mångfald, bioekonomi respektive om klimatanpassning.

(M och KD) EU:s och den inre marknadens styrka är betydelsefull för vår förmåga att forma globala standarder och påverka omvärlden i klimatarbetet.

(M och KD) Arbetet med att minska utsläppen globalt ska prioriteras högt i EU:s biståndssamarbeten.

(SD) Utveckling av ny teknik måste bli en stor del av den nya given.

(C) Det är angeläget att den höga ambitionen omsätts i konkret politik och lagstiftning, samt ett mål om investeringar, liksom förslag till förutsättningar för långsiktiga investeringar för att genomföra politiken. Regeringen efterfrågar att kommissionen tar fram en strategi för att se till att omarbetning av nu gällande lagstiftning görs på ett sätt så att investeringar inte läggs på is i väntan på att regelverken ska revideras.

(C) Regeringen uppmärksammar att medlemsstaternas kollektiva ansvar för att nå målsättningarna innebär att samtliga medlemsstater ska utforma nationell politik för att nå målen. Medlemsstaterna ska kunna gå längre än nuvarande ambitioner, men detta ska inte kunna kompensera för ickehandling/passivitet från andra medlemsstater.

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

M-, SD-, och KD-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3.


Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 2

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2019/20:23.

§ 3

Övergripande miljöfrågor (MJU12)

Utskottet behandlade motioner om övergripande miljöfrågor.

Ärendet bordlades.

§ 4

Information från landsbygdsministern om läget angående coronaviruset

Kanslichefen informerade att jordbruks- och fiskerådet den 23 mars är inställt och att det istället planeras att hållas ett informellt videorådsmöte.

På miljö- och jordbruksutskottets sammanträde den 19 mars 2020 kommer landsbygdsminister Jennie Nilsson istället att informera om de möten som hon har haft med livsmedelsbranschen angående det nya coronaviruset.

§ 5

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 19 mars 2020 kl. 8.00.

Vid protokollet

Justeras den 2 april 2020

Maria Gardfjell



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2019/20:24

§ 1–2

3–5

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

tjl. t.o.m. 2020-05-03

-

-

Hanna Westerén (S)

X

X

Isak From (S)

-

-

John Widegren (M)

-

-

Runar Filper (SD)

-

-

Magnus Manhammar (S)

X

X

Elin Segerlind (V)

-

-

Betty Malmberg (M)

X

X

Martin Kinnunen (SD)

-

-

Malin Larsson (S)

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

-

-

Marlene Burwick (S)

-

-

Nina Lundström (L)

-

-

Mats Nordberg (SD)

-

-

Ulrika Heie (C)

X

O

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

Monica Haider (S)

X

X

Louise Meijer (M), vik. andre vice ordf. t.o.m 2020-05-03 (M)

X

X

Yasmine Eriksson (SD)

X

X

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Staffan Eklöf (SD)

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

X

X

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

X

X

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

O

X

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

X

X

Helena Antoni (M)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande


MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2019/20:24

Överläggning den 17 mars 2020 om kommissionens meddelande om en europeisk grön giv (dnr 1513-2019/20)

Förslag till svenska ståndpunkter

Regeringen välkomnar, på ett övergripande plan, såväl meddelandet om en europeisk grön giv för Europeiska unionen som att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt under den nya kommissionens mandatperiod. Det är angeläget att den höga ambitionen omsätts i konkret politik och lagstiftning.

Förslagen behöver åtföljas av gedigna konsekvensanalyser för EU. Konsekvenserna för Sverige behöver också analyseras noga.

Regeringen välkomnar särskilt förslag med tydligt europeiskt mervärde och där den europeiska plattformen kan användas för att lösa gränsöverskridande miljö- och energiproblem. När reglering behövs på EU-nivå är det viktigt att ta hänsyn till att kostnadseffektiviteten för specifika åtgärder kan skilja sig åt mellan medlemsstater och beroende på när i tiden de genomförs.

Omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa måste påskyndas, omfatta alla sektorer samt genomföras på ett samhällsekonomiskt effektivt och inkluderande sätt inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Regeringen välkomnar att den gröna given ska bidra till en konkurrenskraftig ekonomi som också skyddar, bevarar och förbättrar EU:s naturkapital och biodiversitet samt allmänhetens hälsa och välbefinnande.

Regeringen stödjer ansatsen att EU-budgeten ska bidra till en klimatomställning i hela EU. Utgiftsdrivande åtgärder, som exempelvis fonden för rättvis omställning (Just Transition Fund) behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF).

Regeringen stödjer ambitionen att integrera hållbarhet i all EU-politik för att nå klimat- och miljömålen. Som en konsekvens av skärpta mål för miljö och klimat behöver EU:s sektors- och genomförandelagstiftning, processer och regelverk ses över så snart som möjligt så att dessa bidrar till, och inte motverkar, att miljö- och klimatmålen nås. För ett effektivt genomförande av förslag relaterade till den gröna given, bör insatser när så är lämpligt integreras i redan befintliga EU-verktyg och -processer. Samtidigt är det viktigt att varje politikområde hanteras inom den mest lämpliga ramen för EU-samarbetet, baserad på den fördragsfästa kompetensfördelningen och utifrån proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna.

Vad gäller europeiska planeringsterminen anser regeringen att den även fortsättningsvis bör fokusera på sina kärnfrågor som rör att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser samt främja hållbar ekonomisk tillväxt, välfungerande arbetsmarknader och social inkludering.

Kvinnors och mäns klimatpåverkan skiljer sig åt och även hur de i sin tur påverkas av klimatförändringarna. Därför anser regeringen att EU:s gröna giv måste genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv i såväl analys- som genomförande- och uppföljningsfasen.

Preliminära ståndpunkter beträffande några av de viktigare initiativ och förslag som aviserats i meddelandet framgår av faktapromemorian (2019/20:FPM13). Regeringen återkommer till riksdagen med mera utvecklade ståndpunkter när dessa initiativ och förslag har presenterats och kunnat analyseras.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2019/20:FPM13: Meddelande om en europeisk grön giv

2.1 Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar på ett övergripande plan meddelandet om en europeisk grön giv för Europeiska unionen och att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt under den nya kommissionens mandatperiod. Det är angeläget att den höga ambitionen omsätts i konkret politik och lagstiftning. Förslagen behöver åtföljas av gedigna konsekvensanalyser för EU. Konsekvenserna för Sverige behöver också analyseras noga. Regeringen välkomnar särskilt förslag med tydligt europeiskt mervärde och där den europeiska plattformen kan användas för att lösa gränsöverskridande miljö- och energiproblem. När reglering behövs på EU-nivå är det viktigt att ta hänsyn till att kostnadseffektiviteten för specifika åtgärder kan skilja sig åt mellan medlemsstater och beroende på när i tiden de genomförs. Omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa måste påskyndas, omfatta alla sektorer samt genomföras på ett samhällsekonomiskt effektivt och inkluderande sätt inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. Regeringen välkomnar att den gröna given ska bidra till en konkurrenskraftig ekonomi som också skyddar, bevarar och förbättrar EU:s naturkapital och biodiversitet samt allmänhetens hälsa och välbefinnande. Regeringen stödjer ansatsen att EU-budgeten ska bidra till en klimatomställning i hela EU. Utgiftsdrivande åtgärder, som exempelvis fonden för rättvis omställning (Just Transition Fund) behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF).

Regeringen stödjer ambitionen att integrera hållbarhet i all EU-politik för att nå klimat- och miljömålen. Som en konsekvens av skärpta mål för miljö och klimat behöver EU:s sektors- och genomförandelagstiftning, processer och regelverk ses över så snart som möjligt så att dessa bidrar till, och inte motverkar, att miljö- och klimatmålen nås. För ett effektivt genomförande av förslag relaterade till den gröna given, bör insatser i när så är lämpligt integreras i redan befintliga EU-verktyg och -processer.

Samtidigt är det viktigt att varje politikområde hanteras inom den mest lämpliga ramen för EU-samarbetet, baserad på den fördragsfästa kompetensfördelningen och utifrån proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna.

Vad gäller planeringsterminen anser regeringen att den även fortsättningsvis bör fokusera på sina kärnfrågor som rör att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, främja hållbar ekonomisk tillväxt, välfungerande arbetsmarknader och social inkludering.

Kvinnors och mäns klimatpåverkan skiljer sig åt, och även hur de i sin tur påverkas av klimatförändringarna. Därför anser regeringen att EU:s gröna giv måste genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv i såväl analys- som genomförande- och uppföljningsfasen.

Regeringen avser återkomma till riksdagen med specifika synpunkter när de enskilda initiativen har presenterats. I detta skede har regeringen följande preliminära ståndpunkter beträffande några av de viktigare initiativen i meddelandet.

Regeringen anser att en klimatlag på EU-nivå bör lägga fast det långsiktiga utsläppsmålet om netto-nollutsläpp till senast 2050 samt vägledande principer för att nå detta mål. EU:s mål för minskningar av växthusgasutsläpp till 2030 bör skärpas till minst -55% jämfört med 1990 och vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Lagstiftningen i klimatramverket till 2030 behöver skärpas, framför allt inom EU:s utsläppshandelssystem och förordningen om ansvarsfördelning för utsläpp av växthusgaser inom 2030-ramverket. Samtidigt får regelverket inte hindra en långsiktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilfria material från jord- och skogsbruket. En översyn av EU:s 2030-mål bör möjliggöra att EU kan höja sitt åtagande under Parisavtalet under 2020, i god tid innan klimattoppmötet COP26.

Regeringen välkomnar en genomgripande analys från kommissionen om hur en gränsjusteringsmekanism för koldioxid skulle kunna utformas så att den praktiskt fungerar som en klimatåtgärd och ett effektivt verktyg för att motverka koldioxidläckage, samtidigt som effekterna på handel och konkurrenskraft inklusive förenligheten med WTO-regelverket analyseras.

Regeringen välkomnar att en strategi för klimatanpassning tas fram i syfte att ge ett europeiskt mervärde och samordningsvinster. Ett stärkt EU-arbete bidrar också till regeringens mål för klimatanpassning om att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringarna genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter.

Regeringen stödjer inte en övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet på skatteområdet. Det är viktigt att respektera medlemsstaternas befogenheter på skatteområdet, liksom de nationella parlamentens roll vid beslut om skattefrågor. Enhälligheten säkrar regeringens och riksdagens inflytande och befogenhet över skattefrågorna.

Regeringen ser fram emot en översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS), bl.a. för att ökade kostnader för utsläppen ska bli en starkare drivkraft i klimatomställningen. Regeringen välkomnar vidare en översyn av förnybart- och energieffektiviseringsdirektiven mot bakgrund av ökad ambition, liksom initiativ som siktar på att ta sig an långsiktiga utmaningar på energiområdet.

EU:s industripolitik måste bidra till omställningen till ett klimatneutralt samhälle och tillvarata de möjligheter som en omställning till en cirkulär och biobaserad ekonomi, strukturomvandling, digitalisering samt den ökade betydelsen av tjänstefiering och regionala värdekedjor medför. Regeringen framhåller vikten av att en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi innehåller konkreta och ambitiösa åtgärder som bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi med resurseffektiva och giftfria kretslopp. Handlingsplanen bör omfatta initiativ till en textilstrategi och fortsatta åtgärder på EU-nivå för att förebygga och hantera de miljöproblem som uppkommer på grund av plast, mikroplast och inom byggsektorn.

Regeringen välkomnar kommissionens översyn av EU:s åtgärder mot föroreningar från stora industrianläggningar. Regeringen anser att det måste finnas en samstämmighet mellan handlingsplanen för cirkulär ekonomi, industristrategin och industriutsläppsdirektivet.

Regeringen ställer sig positiv till en revidering av byggproduktförordningen och att denna tar hänsyn till cirkulär ekonomi.

Regeringen ser positivt på kommissionens initiativ om en strategi för en hållbar och smart mobilitet. Det behövs en kombination av olika styrmedel, som regleringar, prissättning, finansiering och information för att minska transportsektorns utsläpp. EU behöver särskilt bidra till fler fordon med nollutsläpp eller mycket låga utsläpp, snabb elektrifiering och en övergång till hållbara förnybara drivmedel samt ökad transporteffektivitet, t ex genom att underlätta för överflyttning till järnväg. Regeringen välkomnar kommissionens initiativ till en strategi för en hållbar livsmedelskedja. Hållbara livsmedelssystem bör utöver fokus på en hållbar livsmedelsproduktion även innehålla verktyg för konsumenter som underlättar hållbara och hälsomässiga val.

Regeringen stödjer en hållbar animalieproduktion med strängare djurskyddskrav och ett förebyggande djurhälsoarbete som ger friska djur och en låg antibiotikaanvändning, samt utvecklingen av nya klimatsmarta, vegetariska livsmedel och ökad odling av proteingrödor. Den nya gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken kommer att vara centrala delar för att nå målsättningarna i strategin.

Regeringen stödjer att kommissionen tidigt under mandatperioden presenterar ett förslag om en strategi med mål för biologisk mångfald efter 2020. Strategin bör innehålla åtgärder som adresserar de viktigaste påverkansfaktorerna som orsakar förlust av biologisk mångfald och dess ekosystemtjänster. Regeringen välkomnar en ökad ambition för att minska användning av och risker med kemiska växtskyddsmedel och antibiotika inom EU.

Regeringen välkomnar att kommissionen tar fram en ny skogsstrategi för EU under 2020 för att ersätta den nuvarande som löper ut efter 2020. Regeringen anser att strategin även fortsättningsvis ska betona skogens mångsidighet och ta sin utgångspunkt i hållbart skogsbruk och därmed omfatta både brukande och bevarande av skog som jämbördiga mål. Regeringens målsättning är att EU:s skogsstrategi efter 2020 ska vara jämbördig och samstämmig med, och av samma relevans som andra EU-strategier, särskilt EU:s strategier om biologisk mångfald, bioekonomi respektive om klimatanpassning. Skogsstrategin ska också vara samstämmig med övriga delar av den gröna given. Samtidigt ska det nationella självbestämmandet i skogliga frågor fortsatt värnas.

Regeringen välkomnar kommissionens nollutsläppsvision för en giftfri miljö. Kommissionen bör också presentera en EU-handlingsplan för högfluorerade ämnen (PFAS) och vidta åtgärder för att minska utsläpp av läkemedel i miljön.

Miljöambitionerna kan inte uppnås av EU på egen hand då klimatförändringarna inte begränsas till nationsgränser. Genom internationellt samarbete och handel kan den globala miljöpåverkan minska, hållbar konsumtion stärkas och den cirkulära ekonomin utvecklas. Regeringen anser att användningen och utvecklingen av internationella standarder bör främjas för att undvika en fragmentering i den globala handeln. Regeringen avser därför verka för att främja en utveckling av europeiska standarder som i största möjliga utsträckning överensstämmer med internationella standarder. Regeringen anser vidare att Sverige bör driva på för att de internationella och europeiska regelverken för bl.a. exportkrediter och annan offentlig handelsfinansiering bidrar till hållbarhet och uppfyllandet av Parisavtalet. Vidare vill regeringen lyfta fram vikten av EU:s fortsatta arbete för att underlätta handel med miljövaror och -tjänster.

Handelns betydelse för genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet blir allt mer framträdande. Hållbarhetsdimensionen är en viktig utgångspunkt för nya frihandelsförhandlingar. Sverige ska verka för fler djupa och breda frihandelsavtal mellan EU och tredje part, att dessa tar hänsyn till miljö och hållbarhet, inklusive Parisavtalet.

Regeringen anser att kommissionen bör analysera möjligheten att inkorporera Parisavtalet som en väsentlig klausul i samarbetsavtal, inklusive frihandelsavtal med tredje part. Regeringen anser att det fortsatta arbetet med den gröna given i högre grad bör inkludera åtgärder ifråga om tjänster, särskilt främjande av konsumtion av hållbara tjänster samt av förmedlingstjänster som möjliggör den cirkulära ekonomin.

EU:s miljö- och klimatpolitik under mandatperioden bör bidra till genomförandet av Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling. EU ska vara ledande i den globala omställningen till klimatsmarta samhällen och genomförandet av Parisavtalet. I denna ledarroll ligger också att driva på andra länder att öka sin ambitionsnivå.

Ett förslag om ett åttonde miljöhandlingsprogram med hög ambitionsnivå och konkreta och mätbara prioriteringar och mål bör presenteras tidigt under 2020.



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2019/20:24

§1 Kommissionens meddelande Den europeiska gröna given - avvikande ståndpunkter

M- och KD- ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi anser att Sveriges ståndpunkt bör kompletteras enligt följande tillägg med kursiverad text:

Beslut måste utvärderas och följas upp med avseende på koldioxidläckage och vid behov förändras för att förhindra att EU:s klimatpolitik leder till ökade globala utsläpp.

Regeringen stödjer ansatsen att EU-budgeten ska bidra till en klimatomställning i hela EU. Utgiftsdrivande åtgärder, som exempelvis fonden för rättvis omställning (Just Transition Fund) behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF), främst genom minskade anslag till strukturfonder.

Regeringen välkomnar vidare en översyn av förnybart- och energieffektiviseringsdirektiven mot bakgrund av ökad ambition, liksom initiativ som siktar på att ta sig an långsiktiga utmaningar på energiområdet. Därmed bör fossilfri energi, inklusive kärnkraft och förnybara kraftkällor, så effektivt som möjligt bidra till Europas omställning.

Regeringen stödjer en hållbar animalieproduktion med strängare djurskyddskrav och ett förebyggande djurhälsoarbete som ger friska djur och en låg antibiotikaanvändning, samt utvecklingen av klimatsmarta, vegetariska livsmedel och ökad odling av proteingrödor. Strategin från jord till bord ska leda till stärkt konkurrenskraft och ökad livsmedelsproduktion i Sverige och Europa. Svenska bönder har kommit mycket långt i sitt hållbarhetsarbete. Regeringen ska vara pådrivande för att strategin leder till att de andra medlemsländerna möter samma höga hållbarhets- och djurskyddskrav som svenska bönder.

Strategin bör innehålla åtgärder som adresserar de viktigaste påverkansfaktorerna som orsakar förlust av biologisk mångfald och dess ekosystemtjänster. I strategin för biologisk mångfald är det viktigt att beakta ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter. Likaså att implementeringen av naturvårdsdirektiven tar ökad hänsyn till medlemsländernas skilda nationella förutsättningar.

Regeringen anser att kommissionen bör analysera möjligheten att inkorporera Parisavtalet som en väsentlig klausul i samarbetsavtal, inklusive frihandelsavtal med tredje part. Det viktigt att miljöambitionerna inte används som förevändning för protektionism. Det är även betydelsefullt att utveckla flexibla mekanismer inom ramen för Parisavtalets artikel 6 för att säkerställa att insatser kommer till stånd genom internationellt samarbete. Länder med större resurser har ett ansvar att hjälpa länder med mindre resurser att långsiktigt prioritera klimatfrågan och hjälpa till att åstadkomma effektiva utsläppsminskningar.



SD-ledam
oten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverigedemokraterna välkomnar att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt på den europeiska dagordningen. Sverigedemokraterna vill anföra några punkter där vi inte delar regeringens ståndpunkt:

  • Vi önskar bibehålla 2030-målet som det ser ut idag men arbeta för ett 2050 mål där skogen som kolsänka i en större grad än idag räknas med.
  • När det kommer till ren, prisvärd och säker energiförsörjning vill vi se ett särskilt fokus på kärnkraft i den svenska ståndpunkten. Kärnkraften är central för många länders energiförsörjning och EU bör arbeta för att främja investeringar i ny kärnkraft. EU bör alltid tala om fossilfri energi istället för om förnybar.
  • Innan beslut tas om klimatmål bör en land för land-analys tas fram.
  • Sverige bör inte ”välkomna” skogsstrategin utan notera denna för att tydliggöra att skogen är en nationell angelägenhet.
  • SD motsätter oss idag att havsvindsstrategin läggs fram.


  • KD-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:


    Kristdemokraterna står bakom de förslag till ändringar som presenterades i det gemensamma M / KD-förslaget. Dessa bygger till stor del på tidigare antagna ståndpunkter i EU-nämnden. Därför tycker vi det är konstigt att regeringen inte redan hörsammat dessa ändringar utan att man fortsätter driva på vissa frågor där man vet att man har en majoritet emot sig.

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.