Civilutskottets verksamhet riksmötet 2016/17

utskottsdokument 2016/17:verk

Civilutskottets verksamhet riksmötet

2016/17

Beredningsområde

Utskottet bereder ärenden om äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, jorda-, handels- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar (i den utsträckning ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredningsområde), försäkringsavtalsrätt, associationsrätt, skadeståndsrätt, transporträtt, konkursrätt, konsumentpolitik, internationell privaträtt, lagstiftning av annat allmänt civilrättsligt slag, bostadsförsörjning och annan bostadspolitik, plan- och bygglagstiftningen samt andra frågor som har nära samband med denna, vattenrätt, expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet.

Till utskottets beredningsområde hör ärenden inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.

Sammansättning

Under riksmötet 2016/17 hade utskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Caroline Szyber (KD), ordförande, dock inte fr.o.m. den 11 oktober 2016 t.o.m. den 30 april 2017

Johan Löfstrand (S), vice ordförande, dock inte fr.o.m. den 2 mars 2017 t.o.m. den 30 juni 2017

Ewa Thalén Finné (M)

Hillevi Larsson (S), vice ordförande fr.o.m. den 2 mars 2017 t.o.m. den 30 juni 2017 under Johan Löfstrands ledighet

Jessika Roswall (M), t.o.m. den 24 mars 2017

Carl-Oskar Bohlin (M)

Lars Eriksson (S)

Roger Hedlund (SD)

Thomas Finnborg (M)

Eva Sonidsson (S)

Ola Johansson (C)

Emma Hult (MP)

Mats Green (M), ordinarie ledamot fr.o.m. den 24 mars 2017

Leif Nysmed (S), ledig fr.o.m. den 9 januari 2017 t.o.m. den 30 juni 2017

Mikael Eskilandersson (SD)

Robert Hannah (L)

Nooshi Dadgostar (V)

Johanna Haraldsson (S)

Suppleanter

Shadiye Heydari (S), t.o.m. den 27 juli 2017

Lars Beckman (M), fr.o.m. den 23 februari 2017

Jonas Gunnarsson (S)

Maria Malmer Stenergard (M), t.o.m. den 23 februari 2017

Cecilie Tenfjord-Toftby (M), fr.o.m. den 27 april 2017

Maria Strömkvist (S)

Jimmy Ståhl (SD)

Ulrika Karlsson i Uppsala (M), t.o.m. den 2 maj 2017

Erik Ottoson (M), fr.o.m. den 18 maj 2017

Alexandra Völker (S)

Solveig Zander (C)

Agneta Börjesson (MP)

Margareta B Kjellin (M), t.o.m. den 14 februari 2017

Hans Unander (S), t.o.m. den 31 mars 2017

Teresa Carvalho (S), fr.o.m. den 6 april 2017

Jonas Millard (SD)

Said Abdu (L)

Lotta Johnsson Fornarve (V)

Tuve Skånberg (KD), fr.o.m. den 15 september 2016, ordförande fr.o.m. den 11 oktober 2016 t.o.m. den 30 april 2017 under Caroline Szybers ledighet

Aron Modig (KD), t.o.m. den 15 september 2016

Catharina Bråkenhielm (S)

Jonas Åkerlund (SD)

Markus Wiechel (SD)

Rasmus Ling (MP)

Helena Lindahl (C)

Hans Linde (V), t.o.m. den 7 juni 2017

Yasmine Posio Nilsson (V), fr.o.m. den 16 juni 2017

Annika Eclund (KD)

Lars Tysklind (L)

Christina Örnebjär (L), fr.o.m. den 29 september 2016

Fredrik Malm (L), t.o.m. den 27 september 2016

Extra suppleanter

Faradj Koliev (S), fr.o.m. den 9 januari 2017 t.o.m. den 30 juni 2017

Eva Lindh (S), fr.o.m. den 27 februari 2017 t.o.m. den 30 juni 2017

Eva-Lena Gustavsson (S), fr.o.m. den 31 augusti 2017

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Monica Hall, kanslichef, t.o.m. den 13 augusti 2017

Jonas Pontén, kanslichef, fr.o.m. den 14 augusti 2017

Susanne Sjöblom, föredragande

Peter Scharmer, föredragande, tjl. fr.o.m. den 1 juni 2017

Johan Welander, föredragande, t.o.m. den 12 maj 2017

Miriam Kantor, föredragande

Emma Hellman, föredragande, fr.o.m. den 9 januari 2017

Solmaz Fadai Vikström, föredragande, fr.o.m. den 28 augusti 2017

Rebecca Heinemann, föredragande, fr.o.m. den 1 september 2017

Tommy Forsell, utskottshandläggare, tjl. fr.o.m. den 2 maj 2017

Sanna Helsing, utskottshandläggare, fr.o.m. den 14 augusti 2017

Anja Kalkitsas, utskottsassistent

Verksamheten

Under riksmötet höll utskottet 32 sammanträden. Sammanträdestiden uppgick till 25 timmar. Under sammanträdena behandlade utskottet 13 propositioner och 875 motionsyrkanden.

Under riksmötet lämnade utskottet 20 betänkanden till kammaren. I samtliga ärenden biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottet lämnade 4 yttranden till andra utskott.

Verksamheten bestod även av arbete med uppföljning och utvärdering samt EU-frågor.

Betänkanden

CU1 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för budgetåret 2017 (prop. 2016/17:1) som avser utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.

Utskottet tillstyrkte såväl regeringens förslag till anslag för 2017 inom utgiftsområde 18 som förslagen om bemyndiganden. Regeringens förslag innefattade bl.a. investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande, stöd till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer samt stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande. På det konsumentpolitiska området föreslog regeringen bl.a. ett ökat anslag till Konsumentverket för att inrätta ett forum för miljösmart konsumtion och livsstil samt ett ökat anslag till Fastighetsmäklarinspektionen för en mer aktiv, omfattande och underbyggd tillsyn av fastighetsmäklare.

Utskottet tillstyrkte även ett motionsförslag om ett tillkännagivande till regeringen som innebär att regeringen omgående bör besluta om en ändring i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2015. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns 16 reservationer. När det gällde anslagen för 2017 lämnade Sverigedemokraterna en reservation medan ledamöterna för Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna avstod från att delta i utskottets beslut. De valde i stället att redovisa sin syn på anslagen inom utgiftsområdet i särskilda yttranden.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU2 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag om ändringar i bl.a. årsredovisningslagen, lagen om ekonomiska föreningar, stiftelselagen och aktiebolagslagen. Regeringens förslag i propositionen, som byggde på ett EU-direktiv, innebar att alla företag av en viss storlek och vissa koncerner ska upprätta en hållbarhetsrapport med upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Vissa noterade bolag ska också i sin bolagsstyrningsrapport upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen med avseende på exempelvis ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag och avslå motionsyrkandena. I betänkandet fanns två reservationer.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU3 Ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2015/16:194 Ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik. I propositionen föreslogs att vissa ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik (Cotif) av den 9 maj 1980, i dess lydelse enligt ändringsprotokollet av den 3 juni 1999, skulle godkännas samt att fördragsändringarna skulle genomföras genom ändringar i lagen om internationell järnvägstrafik och järnvägslagen. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU4 En ny lag om personnamn

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2015/16:180 En ny lag om personnamn. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till en ny lag om personnamn. Förslagen syftade till att stärka enskildas möjligheter att själva välja sitt namn och till att göra lagstiftningen mer tillgänglig för den enskilde. Det innebär bl.a. att de automatiska förvärven av efternamn genom födelsen och adoption avskaffas, att alla efternamn ska förvärvas genom ansökan och att det ska finnas många möjliga efternamn att förvärva. Bland annat ska de vanligaste efternamnen i Sverige bli fria att förvärva för alla. Det ska också bli möjligt att förvärva ett dubbelt efternamn och bli enklare att byta namn, och hindren mot att byta namn flera gånger ska tas bort. För att förenkla hanteringen av namnärenden föreslog regeringen att Skatteverket blir ensam namnmyndighet. I betänkandet fanns två reservationer.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU5 Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2015/16:197 Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om verksamhet med bostadskrediter och till ändringar i bl.a. konsumentkreditlagen och lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. Genom förslagen genomförs EU-direktivet om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet i svensk rätt. Förslagen syftar till att stärka konsumenternas ställning och främja en välfungerande bolånemarknad, och även till att minska problemen med överskuldsättning. Lagändringarna innebär bl.a. att konsumenten ska få tydligare information, bättre insyn i hur räntan bestäms och minst sju dagars betänketid att överväga ett erbjudande om en bostadskredit. Konsumenten ska också få ett förslag till en amorteringsplan. Förslaget om en ny näringsrättslig lag om verksamhet med bostadskrediter innebär bl.a. skärpta regler för rådgivning avseende bostadskrediter; t.ex. införs ett förbud för den som utger sig för att lämna oberoende rådgivning att ta emot ersättning från någon annan än konsumenten. I betänkandet fanns tre reservationer.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU6 Associationsrätt

I betänkandet behandlade utskottet ett fyrtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Utskottet föreslog fyra tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden som rörde könsfördelningen i bolagsstyrelser, sänkt krav på aktiekapital och revision. För det första bör regeringen verka för att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestämma könsfördelningen i styrelsen. För det andra bör regeringen inom EU verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser. För det tredje bör reger-ingen återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks till 25 000 kronor. För det fjärde bör regeringen ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Utskottet föreslog avslag på övriga motionsyrkanden som bl.a. gällde personligt betalningsansvar för styrelseledamöter i aktiebolag, förenklingar för små bolag samt redovisning. I betänkandet fanns nio reservationer.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU7 Ersättningsrätt

I betänkandet behandlade utskottet 18 yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2015/16 och 2016/17. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Motionsyrkandena handlade bl.a. om obligatorisk hemförsäkring, flytträtt för gruppförsäkring, handläggning av trafikskadeärenden, solidariskt skadeståndsansvar och vårdnadshavares skadeståndsansvar. I betänkandet fanns tre reservationer.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU8 Insolvens- och utsökningsrätt

I betänkandet behandlade utskottet ett sjuttiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Utskottet föreslog två tillkännagivanden till regeringen. Enligt det första tillkännagivandet bör regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att fastighetsägares möjligheter till handräckning av otillåtna bosättningar förbättras. Det andra tillkännagivandet innebär att regeringen bör se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot fordonsmålvakter. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden som bl.a. gällde skuldsanering, budget- och skuldrådgivning, löneutmätning, åtgärder mot överskuldsättning och preskriptionsavbrott. I betänkandet fanns tolv reservationer.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU9

Beteckningen har inte använts.


CU10 Familjerätt

I betänkandet behandlade utskottet cirka 190 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Utskottet föreslog fyra tillkännagivanden till regeringen. Det första tillkännagivandet innebär att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möjligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsas ytterligare. Det andra tillkännagivandet innebär att regeringen bör analysera vad som ligger bakom att så många som ca 300 personer är registrerade i folkbokföringen som gifta med fler än en person och överväga om det finns behov av förtydliganden i lagstiftningen i syfte att säkerställa att polygama äktenskap inte erkänns i Sverige. Det tredje tillkännagivandet innebär att regeringen i ett kommande lagstiftningsarbete med anledning av ett betänkande från 2014 års vårdnadsutredning särskilt bör beakta det som utskottet anfört. Det fjärde tillkännagivandet innebär att regeringen snarast bör ta initiativ till en uppföljning av hur lagstiftningen om överförmyndare, gode män och förvaltare fungerar. I det sammanhanget bör regeringen även överväga andra förbättringar av systemet med gode män och förvaltare. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden som bl.a. gällde erkännande av äktenskap mellan personer av samma kön, stärkta rättigheter för transpersoner m.fl., utredningar om faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption och ändringar i namnlagen. I betänkandet fanns 17 reservationer.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU11 Framtidsfullmakter

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2016/17:30 Framtidsfullmakter - en ny form av ställföreträdarskap för vuxna. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till en ny lag om framtidsfullmakter. Den nya lagen ger enskilda en möjlighet att utse någon som kan ha hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter, om de senare i livet inte själva kan det. Framtidsfullmakter är ett alternativ till ordningen med gode män och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Framtidsfullmakter stärker enskildas självbestämmande genom att förbättra möjligheterna att planera framtiden och behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem. Utskottet ställde sig också bakom behörighetsregler för anhöriga till personer som inte längre kan ha hand om sina ekonomiska angelägenheter. Förslaget skapar en rättslig ram för sådana vardagliga rättshandlingar som många anhöriga redan i dag utför. Vidare föreslog utskottet ett tillkännagivande. Enligt utskottet bör regeringen ta initiativ till att överväga frågan om upprättande och hantering av elektroniska framtidsfullmakter. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden. I betänkandet fanns tre reservationer.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU12 Konsumenträtt

I betänkandet behandlade utskottet ca 110 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Utskottet föreslog två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden om snabblån och om lagreglerna vid köp av levande djur. Enligt det ena tillkännagivandet behöver regeringen vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning till konsumenter på snabblånemarknaden. Enligt det andra tillkännagivandet bör regeringen både nationellt och inom EU initiera överväganden om huruvida reglerna i konsumentköplagen för köp av levande djur är ändamålsenligt utformade. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden som gällde bl.a. telefonförsäljning, bluffakturor, reklam riktad till barn, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, konsumentvägledning, betalningstider i näringslivet och miljömärkning av produkter. I betänkandet fanns 18 reservationer.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU13 Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2016/17:159 Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning. Utskottet ställde sig i huvudsak bakom regeringens förslag till ändringar i utsökningsbalken och lagen om betalningsföreläggande och handräckning. De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär att det införs en ny form av särskild handräckning som ska tillämpas vid ett otillåtet besittningstagande när sökanden vill att svaranden ska flytta från hans eller hennes mark, byggnad eller liknande. Ändringarna syftar till att göra det enklare för bl.a. markägare att få tillbaka besittningen till sin mark, samtidigt som de som uppehåller sig på platsen tillförsäkras en rättssäker process. Det nya, mer effektiva förfarandet ska kallas för avlägsnande. För att underlätta för markägaren att få en ansökan om avlägsnande prövad av Kronofogdemyndigheten ska det under vissa förutsättningar vara möjligt att ansöka om avlägsnande utan att behöva lämna uppgifter om vilka svarandena är. Avlägsnandet ska även kunna genomföras mot personer som har tillkommit efter det att ansökan lämnades in. Särskilda bestämmelser införs som skyddar rättssäkerheten vid ett avlägsnande. Kronofogdemyndigheten ska bl.a. göra en intresseavvägning när myndigheten prövar hur och när ett avlägsnande ska genomföras. Myndigheten kan även meddela anstånd med avlägsnandet. Särskild hänsyn ska tas till om det finns barn på platsen. Utskottet föreslog två ändringar i regeringens lagförslag. Tidsfristen för ett avlägsnande ska vara fem dagar från det att svaranden underrättades om verkställigheten, och Kronofogdemyndighetens handläggningstid bör inte överstiga tre veckor från det att handlingarna kom in. Vidare föreslog utskottet fyra tillkännagivanden till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen senast årsskiftet 2017/2018 ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av regleringen. Regeringen bör också ta initiativ till att Polismyndighetens befogenheter att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en otillåten bosättning med stöd av polislagen förtydligas. Regeringen bör även återkomma med ett lagförslag som innebär att samma ansvar för kostnader ska gälla alla vid utslaget kända svarande. Regeringen bör slutligen ta initiativ till att sökandens ansvar för förrättningskostnader begränsas. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden. I betänkandet fanns nio reservationer.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU14 Bostadspolitik

I betänkandet behandlade utskottet ca 100 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Motionsyrkandena handlade om åtgärder på bostadsmarknaden, kommunal bostadsförmedling, kommunala allmännyttiga bostadsbolag, s.k. byggemenskaper, bostäder för unga och studenter, boenden för våldsutsatta, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet i vissa bostadsområden, möjligheten att äga sin bostad, kreditgarantier på landsbygden samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. I betänkandet fanns 13 reservationer.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU15 Planering och byggande

I betänkandet behandlade utskottet ca 230 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Utskottet föreslog två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden som rörde översyn av dels plan- och bygglagen, dels tillgänglighetskraven för studentbostäder. Utskottet ansåg att regeringen dels bör fortsätta det arbete som har inletts för att förbättra och förenkla plan- och bygglagen, dels bör utreda möjligheten att minska de krav som ställs på studentbostäder när det gäller tillgänglighet m.m. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden som bl.a. gällde regional fysisk planering, privat initiativrätt till detaljplaner och kortare handläggningstider för plan- och byggärenden. I betänkandet fanns 30 reserva-tioner.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU16 Kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2016/17:125 Kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning. Den föreslagna nya lagen syftar till att tillämpningen av förordningen ska fungera på ett ändamålsenligt sätt.

Kammaren biföll utskottets förslag.


CU17 Bokföringsbrott i filialer

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2016/17:149 Bokföringsbrott i filialer. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till nya lagregler som ska klargöra att ett utländskt företag som bedriver näringsverksamhet i Sverige genom en filial är bokföringsskyldigt enligt bokföringslagen för den svenska verksamheten. Den som åsidosätter bokföringsskyldigheten i en sådan filial ska kunna göras ansvarig för bokföringsbrott. Förslagen berör även fysiska personer som är bosatta utomlands. Syftet med lagändringarna är enbart att återställa rättsläget när det gäller bokföringsbrott i filialer till det som var lagstiftarens avsikt vid reglernas tillkomst.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU18 Skärpt ansvar för fartygsvrak

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2016/17:178 Skärpt ansvar för fartygsvrak. Utskottet ställde sig bakom reger-ingens förslag om att riksdagen ska godkänna 2007 års internationella Nairobi-konvention om avlägsnande av vrak (vrakkonventionen). Utskottet ställde sig också bakom de lagändringar i bl.a. sjölagen som föreslagits till följd av tillträdet. Lagändringarna innebär att fartygets ägare ska vara skyldig att avlägsna fartygsvrak som utgör en fara för sjöfarten eller för miljön, eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med faran. Ägaren ska också svara för de kostnader som åtgärderna medför, förutom i vissa undantagsfall. När det är fråga om större fartyg ska ägaren dessutom vara skyldig att ha en ansvarsförsäkring, eller ställa en annan betryggande säkerhet, för att täcka sitt ansvar. Sjöfartsverket ska märka ut ett vrak som bedöms utgöra en fara och utfärda varningar. Om fartygsägaren inte tar bort vraket självmant eller vidtar någon annan åtgärd för att undanröja den fara som vraket medför, ska Sjöfartsverket vidta åtgärden på fartygsägarens bekostnad. Om det behövs en omedelbar åtgärd, ska Sjöfartsverket ingripa direkt. I betänkandet fanns en reservation.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU19 Nya regler för europeiska småmål

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2016/17:123 Nya regler för europeiska småmål. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till nya lagregler som ska komplettera den reviderade förordningen om det europeiska småmålsförfarandet. Förfarandet är ett alternativ till ordinarie förfaranden för handläggning av tvistemål och syftar till att effektivisera handläggningen och sänka kostnaderna i gränsöverskridande tvister om mindre värden. EU-förordningen som förfarandet bygger på har reviderats för att förfarandet ska bli snabbare och enklare att använda sig av för konsumenter och företag. Bland annat har värdegränsen för målen höjts från 2 000 till 5 000 euro. Förfarandet är direkt tillämpligt i Sverige men kräver kompletterande svenska bestämmelser.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU20 Fler steg för en effektivare plan- och bygglag

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2016/17:151 Fler steg för en effektivare plan- och bygglag. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen. Ändringarna, som syftar till att göra planprocessen mer effektiv, innebär bl.a. att plan- och bygglagens regler om länsstyrelsens yttranden under detaljplaneprocessen kompletteras med en möjlighet för kommunen att under arbetet med att ta fram en detaljplan begära ett planeringsbesked från länsstyrelsen i de frågor som staten råder över. Syftet är att det, t.ex. tidigt i planprocessen, ska gå att klarlägga om det finns skäl för ingripande mot planeringen från statens sida. Vidare införs en tidsfrist om två månader för länsstyrelsens beslut att upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser efter överprövning. Fler planer ska också kunna antas av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden. Lagändringarna innebär även att ytterligare åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. I betänkandet fanns sju reservationer.

Kammaren biföll utskottets förslag.

CU21 Tidsbegränsade bygglov för bostäder

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2016/17:137 Tidsbegränsade bygglov för bostäder. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen. Ändringarna innebär att det i plan- och bygglagen förs in en särskild reglering om tidsbegränsade bygglov för byggnader för bostadsändamål. Syftet är att göra det möjligt att använda tillfälliga bostäder som ett komplement till permanent byggande där bostadsbehovet inte fullt ut kan tillgodoses genom ordinarie plan- och byggprocesser. Ändringarna skapar också större möjligheter till en effektivare markanvändning, bl.a. under pågående plan- och byggprocesser. Ändringarna innebär en förenkling i förhållande till de möjligheter som redan finns att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. En bedömning ska göras av om platsen kan återställas och inte, som enligt befintlig reglering, av om behovet av åtgärden är tillfälligt. Ett tidsbegränsat bygglov får ges för sammanlagt högst 15 år. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 maj 2017 och upphör att gälla den 1 maj 2023.

I betänkandet fanns fyra reservationer.

Kammaren biföll utskottets förslag.

Yttranden till andra utskott

Utskottet lämnade följande yttranden:

2016/17:CU1y till finansutskottet över budgetpropositionens förslag om utgiftsramen för utgiftsområde 18 samt motstående motionsförslag.

2016/17:CU2y till utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram 2017 - Ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum (KOM(2016) 710) i de delar som rörde civilutskottets beredningsområde.

2016/17:CU3y till trafikutskottet över proposition 2016/17:45 Värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur och följdmotioner i de delar som rörde civilutskottets beredningsområde.

2016/17:CU4y till konstitutionsutskottet över regeringens skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2016. Ingen motion hade väckts med anledning av skrivelsen.

EU-frågor

Flera frågor inom utskottets beredningsområde berörs av EU-samarbetet. Det gäller bl.a. konsumenträtten, associationsrätten, transporträtten, försäkrings- och avtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten och den internationella privaträttsliga lagstiftningen. Även familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten berörs alltmer av samarbetet inom EU.

Av de 20 betänkanden som utskottet lämnade under riksmötet var 4 omedelbart relaterade till Sveriges medlemskap i EU (CU2, CU5, CU16 och CU19).

Under riksmötet subsidiaritetsprövade utskottet följande tre lagstiftningsförslag från kommissionen.

Förslag till ny Bryssel II-förordning, KOM(2016) 411.

Förslag till ändring av direktivet om byggnaders energiprestanda, KOM(2016) 765.

Förslag till direktiv om företagsrekonstruktion och en andra chans för företagare, KOM(2016) 723.

I samtliga fall ansåg utskottet att förslagen var förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Utskottet har haft fem överläggningar med regeringen.

Den 11 oktober 2016 och den 14 februari 2017 överlade utskottet med statsrådet Per Bolund om kommissionens förslag till ny förordning om konsumentskyddssamarbete inom EU, KOM(2016) 283 (se prot. 2016/17:3 och prot. 2016/17:19).

Den 31 januari 2017 överlade utskottet med statssekreterare Nils Vikmång (Statsrådsberedningen) om kommissionens förslag till ändring av direktivet om byggnaders energiprestanda, KOM(2016) 765 (se prot. 2016/17:18).

Den 14 februari 2017 överlade utskottet med statssekreterare Catharina Espmark (Justitiedepartementet) om kommissionens förslag till ny Bryssel II-förordning, KOM(2016) 411 (se prot. 2016/17:19).

Den 16 maj 2017 överlade utskottet med statssekreterare Catharina Espmark (Justitiedepartementet) om kommissionens förslag till direktiv om företagsrekonstruktion och en andra chans för företagare, KOM(2016) 723 (se prot. 2016/17:30).

Regeringen besökte vid fem tillfällen utskottet för att lämna information i EU-frågor. Statssekreterare Catharina Espmark (Justitiedepartementet) deltog vid fyra av dessa tillfällen och statssekreterare Ulf Holm (Finansdepartementet) vid ett tillfälle. Utöver informationstillfällena i utskottet lämnade regeringen även skriftlig information om pågående lagstiftningsärenden i EU och faktapromemorior om EU-förslag.

Alla EU-dokument som lämnas till riksdagen hänvisas till det utskott vars beredningsområde berörs. EU-dokument som hänvisas till civilutskottet anmäls till ledamöterna i en särskild förteckning med korta kommentarer från kansliet om dokumentets art och innehåll. Förteckningen innehåller länkar till respektive dokuments dossier i riksdagens EU-diarium Lemur.

Kansliet sammanställer regelbundet en särskild EU-promemoria, Aktuellt i EU, om aktuella frågor som rör utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att vara ett underlag för utskottets arbete med EU-frågorna.

Utvärderings- och forskningsfrågor

Utskottet har haft en arbetsgrupp bestående av tre utskottsledamöter - Jessika Roswall (M), ersatt av Lars Beckman (M) fr.o.m. den 16 maj 2017, Mikael Eskilandersson (SD) och Johanna Haraldsson (S) - som berett allmänna frågor om uppföljnings- och utvärderingsinsatser samt forsknings- och framtidsfrågor.

Utskottet har analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik i budgetpropositionen för 2017. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen (bet. 2016/17:CU1).

Utskottet beslutade våren 2015 att göra en uppföljning av om den nya fastighetsmäklarlagen har fått avsedd effekt. Den 15 november 2016 presenterades resultatet av uppföljningen för utskottet vid ett öppet sammanträde. Rapporten publicerades i serien Rapporter från riksdagen (2016/17:RFR2).

På uppdrag av uppföljningsgruppen upprättade utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat våren 2017 en promemoria om barns skuldsättning (dnr 2490-2016/17). I promemorian redovisas bl.a. lagändringar under senare år, skuldutvecklingen över tid och aktuella åtgärder från relevanta myndigheter.

Den 29 mars 2017 höll utskottet ett internt kvällsseminarium med inbjudna forskare från Kungliga Tekniska högskolan som informerade om två projekt om hur man mäter prisutveckling på bostadsmarknaden samt om lönsamhet och kundnöjdhet för gröna byggnader och lågenergibyggnader.

I utskottets arbete med att följa upp riksdagsbeslut m.m. ingick även flera aktiviteter som redovisas nedan under rubrikerna Offentliga och interna utfrågningar och Resor och besök.

Offentliga och interna utfrågningar

Den 13 oktober 2016 informerade företrädare från Riksdagens ombudsmän (JO) om överförmyndarfrågor.

Den 25 oktober 2016 informerade utredaren Gunnar Larsson om utredningsbetänkandet Rätten till en personförsäkring (SOU 2016:37).

Den 10 november 2016 höll utskottet en offentlig utfrågning om marknadsföring i sociala medier. Programmet för utfrågningen och stenografiska uppteckningar m.m. har publicerats i serien Rapporter från riksdagen (2016/17:RFR9).

Den 16 november 2016 höll utskottet ett internet kvällsseminarium där utredaren, utskottets vice ordförande Johan Löfstrand (S), informerade om utredningsbetänkandet Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter (SOU 2016:68).

Den 17 november 2016 informerade företrädare för Boverket om aktuella frågor.

Den 29 november 2016 fick utskottet information från företrädare för Havs- och vattenmyndigheten om myndighetens arbete med tillståndsprövning av dammar och vattenkraftverk för att bevaka vattenanknutna naturvärden och myndighetens arbete med vägledning av tillsynsmyndigheterna.

Den 29 november 2016 informerade närings- och innovationsminister Mikael Damberg tillsammans med utredaren Stefan Pärlhem civilutskottet och näringsutskottet om en kartläggning som gjorts av betalningstider i näringslivet.

Den 24 januari 2017 informerade företrädare för Statens geotekniska institut om aktuella frågor.

Den 14 februari 2017 informerade statssekreterare Catharina Espmark

(Justitiedepartementet) om polygama äktenskap.

Den 21 februari 2017 informerade statsrådet Peter Eriksson utskottet i fråga om trafikbuller vid bostadsbyggande.

Den 23 mars 2017 höll utskottet en offentlig utfrågning om riktvärden för trafikbuller. Programmet för utfrågningen och stenografiska uppteckningar m.m. har publicerats i serien Rapporter från riksdagen (2016/17:RFR17).

Den 20 april 2017 informerade utredaren Monica Felding civilutskottet och socialutskottet om utredningsbetänkandet Se barnet! (SOU 2017:6).

Den 27 april 2017 informerade statssekreterare Catharina Espmark (Justitiedepartementet) om regeringens proposition 2016/17:159 Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning.

Den 16 maj 2017 informerade företrädare för Konsumentverket utskottet om Konsumentrapporten 2017.

Den 7 juni 2017 informerade utredaren Agneta Börjesson utskottet om utredningsbetänkandet Stärkt ställning för hyresgäster (SOU 2017:33).

Resor och besök

Den 23 november 2016 besökte utskottet Järfälla kommun för information om kommunens arbete på samhällsbyggnads- och bostadsområdet.

Den 23 november 2016 besökte utskottet statsrådet Peter Eriksson.

Den 5-6 december 2016 gjorde utskottet en resa till Gävle och besökte Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Kronofogdemyndigheten. Utskottet fick vidare möjlighet att träffa företrädare för branschorganisationen ULI Geoforum.

Den 2 februari 2017 besökte utskottet Konsumentverket i Karlstad.

Den 10 maj 2017 deltog utskottet i veterandagen.

Den 8 juni 2017 lämnade företrädare för Statens konstråd och Konstnärernas Riksorganisation information till utskottet på temat konstnärlig gestaltning i våra livsmiljöer. Utskottet fick även en guidad visning av den offentliga konsten på stationen Stockholm City.

Den 3-6 september 2017 gjorde utskottet en resa till Wien och Graz i Österrike. Huvudinriktningen för besöket var att studera hållbart byggande i trä. Utskottet studerade också bl.a. hur man arbetar med hållbar samhällsplanering. Vidare besökte utskottet FN:s kommission för internationell handelsrätt (Uncitral) i Wien.

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017

Verksamhetsberättelser

Utskottens och EU-nämndens verksamhetsberättelser innehåller årliga sammanfattningar av verksamheten.