Finansutskottets verksamhet riksmötet 2016/17

utskottsdokument 2016/17:verk

Finansutskottets verksamhet riksmötet

2016/17

Finansutskottets beredningsområde

Finansutskottet (FiU) bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt ärenden som rör Riksbankens verksamhet. Till utskottets uppgifter hör också att sammanställa statens budget och bereda ärenden om

utgiftstak och ramar för utgiftsområden

anslag inom utgiftsområdena

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

25 Allmänna bidrag till kommuner

26 Statsskuldsräntor m.m.

27 Avgiften till Europeiska unionen

granskning och beräkning av statens inkomster

penning- och valutapolitiken

statsskuldspolitiken

kredit- och fondväsendet och det affärsmässiga försäkringsväsendet

kommunal ekonomi

statliga arbetsgivarfrågor

statlig statistik

statlig redovisning, revision och rationalisering samt andra förvaltnings-ekonomiska ärenden

Riksrevisionen i den utsträckning ärendena inte hör till konstitutionsutskottet

statlig egendom

offentlig upphandling

budgettekniska frågor.

Finansutskottets sammansättning

Under riksmötet 2016/17 hade finansutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Fredrik Olovsson (S), ordförande

Ulf Kristersson (M), vice ordförande

Monica Green (S)

Maria Plass (M)

Ingela Nylund Watz (S)

Oscar Sjöstedt (SD)

Jörgen Andersson (M)

Ingemar Nilsson (S) fr.o.m. den 6 april 2017

Emil Källström (C)

Janine Alm Ericson (MP)

Jan Ericson (M)

Marie Granlund (S)

Hans Unander (S) t.o.m. den 31 mars 2017

Dennis Dioukarev (SD)

Mats Persson (L)

Ulla Andersson (V)

Jakob Forssmed (KD)

Niklas Karlsson (S)

Suppleanter

Börje Vestlund (S)

Fredrik Schulte (M)

Adnan Dibrani (S)

Anette Åkesson (M)

Kalle Olsson (S)

Jimmy Ståhl (SD)

Maria Malmer Stenergard (M) t.o.m. den 10 november 2016

Johan Forssell (M)

Peter Persson (S)

Peter Helander (C)

Rasmus Ling (MP)

Jenny Petersson (M)

Leif Pettersson (S)

Johnny Skalin (SD)

Mathias Sundin (L)

Håkan Svenneling (V)

Emma Henriksson (KD)

David Lång (SD)

Sven-Olof Sällström (SD)

Maria Ferm (MP)

Per Åsling (C)

Karin Rågsjö (V)

Larry Söder (KD) fr.o.m. den 16 februari 2017

Andreas Carlson (KD) t.o.m. den 2 februari 2017

Maria Arnholm (L)

Said Abdu (L) fr.o.m. den 29 september 2016

Christer Nylander (L) t.o.m. den 27 september 2016

Björn Wiechel (S)

Aron Modig (KD)

Jessica Polfjärd (M)

Extra suppleanter

Camilla Mårtensen (L) 2017-05-02–2017-07-02

Marie-Louise Rönnmark (S) 2017-01-13–2017-04-01

Rolf Åbjörnsson (KD) 2017-01-12–2017-02-12

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Mikael Åsell, kanslichef

Pär Elvingsson, utskottsråd

Elisabeth Johansson, föredragande

Katarina Stenmark, föredragande

Ann-Charlott Tunved, föredragande

Lars Widlund, föredragande (även på KU)

Madeleine Orvelius, utskottshandläggare

Pia Sandberg, utskottsassistent

Sylvia Fredlund, utskottsassistent

Finansutskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet 2016/17 höll utskottet 51 sammanträden. Den sammanlagda sammanträdestiden uppgick till 29 timmar och 58 minuter.

Debattiden i kammaren för finansutskottets betänkanden var sammanlagt 20 timmar och 49 minuter.

Antal ärenden, förslag till beslut m.m.

I enlighet med den beslutsordning som riksdagen fastställt för sin behandling av den statliga budgeten lade finansutskottet under hösten 2016 fram förslag till ramar för utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster i sitt s.k. rambetänkande med anledning av regeringens budgetproposition (bet. 2016/17:FiU1). När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramarna för de 27 utgiftsområden som budgeten indelats i, är dessa utgiftsramar styrande för riksdagens fortsatta beredning av budgeten.

Våren 2017 behandlade finansutskottet förslagen i den ekonomiska vårpropositionen om riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetpolitiken (bet. 2016/17:FiU20).

Under riksmötet behandlade utskottet 12 propositioner, 12 skrivelser från regeringen, 4 framställningar och 4 redogörelser från olika riksdagsorgan samt 233 motionsyrkanden.

Utskottet lämnade 40 betänkanden till kammaren och 5 yttranden till andra utskott.

Betänkanden och utlåtanden

Statens budget 2017 – rambeslutet (FiU1)

I betänkandet behandlade utskottet budgetpropositionen för 2017 (2016/17:1) och 42 motioner.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2017. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2018 och 2019 samt förslag till utgiftstak för 2019. Utgifterna i statens budget 2017 uppgår till sammanlagt 972 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 980 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår till 7,4 miljarder kronor 2017.

Utskottet delade regeringens bedömning att den ekonomiska politiken även i fortsättningen ska vara inriktad på att genomföra viktiga och angelägna samhällsinvesteringar i stället för skattesänkningar. Som en följd av det stora antalet asylsökande under 2015 är en betydande del av utgifterna i statens budget, kopplade till migration och etablering, av tillfällig karaktär. Utgifter av tillfällig karaktär bör hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar. Därför försämras det finansiella sparandet tillfälligt 2017, jämfört med 2016. Utskottet stod bakom regeringens investeringar i välfärden, de s.k. välfärdsmiljarderna. Även regeringens satsningar på skolan och åtgärderna för kompetenshöjning och för snabbare etablering på arbetsmarknaden välkomnades. Utskottet välkomnade också investeringarna i bostäder och infrastruktur samt ökade klimatinvesteringar.

I betänkandet fanns 5 reservationer (M, SD, C, L och KD).

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:1 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och sex yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet tillstyrkte regeringens och Riksrevisionens förslag om anslag för utgiftsområde 2, som sammantaget uppgår till ca 15 miljarder kronor för 2017. Utskottet tillstyrkte också de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen och Riksrevisionen begärt och godkände regeringens förslag till investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Bland regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden fanns förslag om kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven samt ett förslag om kapitaljustering i Nordiska investeringsbanken. Utskottet tillstyrkte också regeringens förslag om att godkänna ändringar i stadgarna för Nordiska investeringsbanken. Regeringens budgetproposition bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Utskottet avstyrkte de alternativa budgetförslagen från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte deltagit i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (FiU3)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:1 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och ca 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om anslag inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner på ca 105,6 miljarder kronor för 2017. Därmed avstyrkte utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Utskottet tillstyrkte också regeringens förslag om ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125) och socialtjänstlagen (2001:453). Samtliga motionsförslag avstyrktes. Förslagen i budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

I betänkandet fanns 1 reservation (SD). Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i besluten. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

Utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. (FiU4)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:1 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och två yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., som totalt uppgår till ca 16,5 miljarder kronor för 2017.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsförslag med anledning av att de var i linje med regeringens förslag och därmed har tillgodosetts.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (FiU5)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:1 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen och två yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om ett anslag för utgiftsområde 27, som uppgår till ca 29,5 miljarder kronor för 2017. Därmed avstyrkte utskottet två motioner. Utskottet tillstyrkte också regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2017.

Utskottet framhöll att den svenska grundläggande restriktiva hållningen i EU-budgetpolitiken ligger fast och att den innebär en strävan efter att modernisera EU-budgeten.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (V).

AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014 (FiU6)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2015/16:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 och åtta yrkanden i en följdmotion. Utskottet behandlade dessutom motioner med förslag om bl.a. AP-fondernas placeringsregler, ombildning av Första och Sjätte AP-fonderna samt AP-fondernas riktlinjer för etik och miljö.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och avslog motionerna.

I skrivelsen redovisas resultatet av verksamheten i fonderna 2015. Dessutom redovisas regeringens utvärderingar av fondernas långsiktiga och aktiva förvaltning samt fondernas arbete med bl.a. hållbarhet och riskhantering, kontroll och regelefterlevnad.

Utskottet konstaterade att fondernas förvaltning gav ett resultat på drygt 65 miljarder kronor under 2015. Buffertkapitalet ökade med 45 miljarder kronor till 1 230 miljarder kronor i slutet av 2015.

Utskottet var starkt kritiskt till kostnadsutvecklingen i fonderna. Det är inte hållbart att kostnaderna stiger med 10 procent per år, vilket de har gjort under de senaste fyra åren. AP-fonderna bör omgående prioritera arbetet med att öka kostnadseffektiviteten i förvaltningen.

I betänkandet fanns 3 reservationer (V).

Nytt regelverk om upphandling (FiU7)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2015/16:195 Nytt regelverk om offentlig upphandling, fem yrkanden i följdmotioner och ett femtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om offentlig upphandling, lag om upphandling inom försörjningssektorerna och lag om upphandling av koncessioner med undantag av de föreslagna bestämmelserna om särskilda arbetsrättsliga villkor vid fullgörande av kontrakt. Propositionen innefattar dessutom följdändringar i ett antal lagar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta även de lagförslagen. De nya reglerna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2017.

Utskottet föreslog dessutom ett tillkännagivande om att regeringen, om den finner att den lagstiftning som riksdagen antar skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de bakomliggande EU-direktiven i svensk lagstiftning, bör utan dröjsmål återkomma med kompletterande förslag. Sådana eventuella tillkommande förslag till bestämmelser bör vara utformade för att säkerställa att ändamålsenliga arbetsvillkor kan ställas vid upphandling utan att det ger upphov till tillämpningssvårigheter eller andra oönskade konsekvenser.

Lagförslagen i propositionen grundar sig på tre EU-direktiv om offentlig upphandling från 2014. De nya direktiven bygger i sak till stora delar på direktiv om offentlig upphandling från 2004, som de ersätter. De nya direktiven innehåller därutöver ett antal nya bestämmelser som utvecklar och kompletterar den tidigare regleringen. Bland annat utvecklas skyldigheterna och möjligheterna att främja samhälleliga mål genom upphandling. Miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn ges ett ökat utrymme.

I betänkandet fanns 14 reservationer. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet avstod från att ta ställning i beslutet om tillkännagivande under punkt 3. Dessa partier redovisade i stället sina synpunkter i ett särskilt yttrande.

Utvecklingen inom den kommunala sektorn (FiU8)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2015/16:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. I sitt ställningstagande framhöll utskottet betydelsen av skrivelsen, som enligt utskottet är ett viktigt underlag för riksdagen i dess arbete med att följa upp verksamheterna i den kommunala sektorn. Utskottet välkomnade den fördjupade redovisning som görs i skrivelsen av riktade statsbidrag. Samtidigt ansåg utskottet att redovisningen i större utsträckning skulle kunna fokusera på uppnådda resultat. Vidare ser utskottet fram emot att fortsätta dialogen med Regeringskansliet om skrivelsens framtida utformning.

Riksrevisorernas årliga rapport 2015 (FiU9)

I betänkandet behandlade utskottet Riksrevisionens redogörelse 2015/16:RR5.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelsen till handlingarna.

Utskottet ansåg att den årliga rapporten fyller en viktig funktion genom att den ger riksrevisorerna möjlighet att översiktligt redovisa de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året. Liksom uttryckts flera gånger tidigare ser utskottet positivt på de generella slutsatser som riksrevisorerna drar baserat på mer specifika iakttagelser från den årliga revisionen av de statliga myndigheterna. Den typen av rapportering presenteras inte för riksdagen annat än i den årliga rapporten.

Utskottet kommenterade också strukturen på den årliga rapporten. För att ta till vara den möjlighet som riksrevisorerna har att i den årliga rapporten översiktligt redovisa de viktigaste iakttagelserna från revisionen och värna en effektiv resursanvändning i myndigheten, behöver riksrevisorerna överväga om den omfattande redovisningen i rapporten av resultatet från den årliga revisionen och sammanfattningar av samtliga effektivitetsrevisionens granskningar sorterade på respektive utgiftsområde främjar syftet med den årliga rapporten.

Statens budget för 2017 (FiU10)

I betänkandet sammanställde finansutskottet riksdagens beslut om statens budget för 2017. Den 23 november beslutade riksdagen att fastställa ramarna för respektive utgiftsområde och godkänna beräkningen av inkomsterna i statens budget 2017 i enlighet med finansutskottets förslag, vilket överensstämde med regeringens förslag. Under perioden den 1–16 december beslutade riksdagen hur anslagen ska fördelas inom respektive utgiftsområde. Fackutskottens förslag till anslagsfördelning inom respektive utgiftsområde för 2017 överensstämde med regeringens förslag. Riksdagen biföll utskottens förslag för samtliga utgiftsområden.

Höständringsbudget för 2016 (FiU11)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:2 Höständringsbudget för 2016. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och anslag, ändrad användning av anslag samt ändrade bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Utskottet tillstyrkte därmed bl.a. regeringens förslag om bemyndiganden för att hantera regeringens avsikter i fråga om artillerisystemet Archer.

Sverigedemokraterna deltog inte i beslutet. De redovisade i stället sina ställningstaganden i ett särskilt yttrande.

En uppdaterad fondlagstiftning (UCITS V) (FiU12)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:170 En uppdaterad fondlagstiftning (UCITS V) i vilken regeringen föreslog ändringar i lagen om värdepappersfonder, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden, lagen om värdepappers-marknaden och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Ändringarna syftar huvudsakligen till att anpassa den svenska fond-lagstiftningen till ändringarna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/91/EU av den 23 juli 2014 om ändring av direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) när det gäller förvaringsinstitutsfunktioner, ersättningspolicy och sanktioner. Anpassningar görs även till kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/438 av den 17 december 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller krav på förvaringsinstitut.

Ändringarna innebär bl.a. nya regler om förvaringsinstituts ansvar och upp-gifter, detaljerade regler om utformningen av fondbolags ersättningspolicy samt nya regler om tillsyn, sanktioner och rapportering av missförhållanden.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 november 2016.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder (FiU13)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:3 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag, vilket innebär ändringar i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Ändringarna görs för att anpassa den svenska lagstiftningen till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande.

Ändringarna innebär bl.a. att Finansinspektionen får rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt de aktuella EU-förordningarna samt en årlig avgift för tillsyn av dessa, och att Finansinspektionens beslut enligt EU-förordningarna får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 februari 2017.

Effektiv bekämpning av marknadsmissbruk (FiU14)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:22 Effektiv bekämpning av marknadsmissbruk.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag, vilket innebär att två nya lagar antas: en lag med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning (kompletteringslagen) och en lag om straff för marknadsmissbruk. Dessutom ändras lagen om handel med finansiella instrument, lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, lagen om elektronisk kommunikation, lagen om handel med utsläppsrätter, lagen om värdepappersmarknaden, offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och lagen om ingripande mot marknadsmissbruk vid handel med grossistenergiprodukter. Lagförslagen syftar till att anpassa den svenska lagstiftningen till ändrade EU-regler när det gäller marknadsmissbruk.

Förslagen innebär i huvudsak följande. Kompletteringslagen samlar de bestämmelser om utredningsbefogenheter och administrativa sanktioner som marknadsmissbruksförordningen föreskriver att medlemsstaterna ska införa, straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk införs i lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden och i OSL införs bl.a. bestämmelser om skydd för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som har lämnats frivilligt till Finansinspektionen och skydd av uppgifter som kan röja identiteten på antingen den person som rapporterar en överträdelse av bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen eller den som påstås vara ansvarig för överträdelsen.

Lagarna föreslogs träda i kraft den 1 februari 2017.

Riksrevisionens rapport om granskningen av Årsredovisning för staten 2015 (FiU15)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2016/17:36 Riksrevisionens rapport om granskningen av skrivelsen Årsredovisning för staten 2015. Transparens och tydlighet är centralt för ett högt förtroende för finanspolitiken och därmed också för årsredovisningen för staten. Regeringen är positiv till flertalet av revisionens rekommendationer, och utskottet välkomnade regeringens ambition att inom ramen för budgetlagens bestämmelser förtydliga redovisningen och förbättra transparensen i dokumentet. Utskottet ansåg att det finns fördelar med en samlad behandling av ärenden med anknytning till de budgetpolitiska målen och ramverket för finanspolitiken. I det sammanhanget framhöll utskottet vikten av att Riksrevisionen tydligt fokuserar på sin uppgift som revisionsmyndighet.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksrevisionens rapport om skyddet för pensionssparare (FiU16)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2016/17:40.

Utskottet ansåg liksom regeringen att Riksrevisionen i sin rapport tar upp flera viktiga frågor om reglering av och tillsyn över den särskilda förmånsrätt som ska skydda pensionssparare respektive investerare som har placerat kapital i säkerställda obligationer. Utskottet konstaterade att regeringen anser att de insatser som regeringen och Finansinspektionen hittills har gjort och har för avsikt att genomföra på området är tillräckliga och att de har dragit stor lärdom av vad som hände på området under finanskrisen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering (FiU17)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2016/17:54 Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle lämna ett tillkännagivande om att regeringen ska ge samtliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data samt tillgängliggöra de offentliga handlingar som till en liten eller ingen kostnad kan bli öppna data. Utskottet tillstyrkte därmed kommittémotion 2016/17:2530 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 31 och delvis kommittémotion 2016/17:3190 av Mathias Sundin m.fl. (L) och delvis motion 2016/17:372 av Rickard Nordin (C).

I övrigt föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden om öppen källkod, en it-haverikommission och digital förvaltning. Utskottet hänvisade till det arbete som redan pågår inom dessa områden.

I betänkandet fanns tre reservationer (M, SD och L) och ett särskilt yttrande (S, MP och V).

EU-förslag om europeisk statistik om personer och hushåll (FiU18)

I utlåtandet behandlade utskottet kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, KOM(2016) 551.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning. Enligt utskottets uppfattning var förslaget i dess nuvarande skick inte förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter (FiU19)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2016/17:52 Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter och ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och avslå motionsyrkandet med hänvisning till pågående beredningsarbete i Regeringskansliet.


Riktlinjer för den ekonomiska politiken (FiU20)

I betänkandet behandlade utskottet 2017 års ekonomiska vårproposition 2016/17:100 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt fem yrkanden i följdmotioner.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Utskottet välkomnade att regeringen skulle ansluta sig till den breda parlamentariska uppslutningen i Överskottsmålskommittén om att ändra överskottsmålets nivå till en tredjedels procent av BNP, komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare och införa ett ordnat system för en återkommande översyn av målnivån.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren, och utskottet delade regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2017 också blir relativt hög, 2,6 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker från 6,6 procent 2017 till 6,2 procent 2020.

Målet att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Politiken bör därför fortsätta att inriktas på att ytterligare förbättra kunskaperna och minska ojämlikheterna, bl.a. genom att utbilda fler lärare och öka lärartätheten och attraktiviteten i läraryrket. Även vården och omsorgen ska vara jämlik och trygg och utskottet anser liksom regeringen att politiken borde inriktas på att öka resurserna till vården.

Utskottet höll också med regeringen om att klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver därför fortsätta att integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Utskottet föreslog att regeringens skrivelse skulle läggas till handlingarna, dvs. att ärendet skulle avslutas. Skrivelsen handlade om Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017. Riksrevisionen pekade där på brister kring utgiftstaket och regeringens redovisning. Med anledning av det föreslog utskottet att riksdagen skulle rikta två tillkännagivanden till regeringen:

Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen. Utskottet konstaterar att regeringen inte är transparent med sin redovisning.

Regeringen bör sätta utgiftstaket på en nivå så att det återfår sin styrande effekt. I dag är marginalerna för utgifter i statens budget mycket stora. Det kan bl.a. göra att utgiftstaket inte längre fungerar som stöd för att uppnå överskottsmålet.

I betänkandet fanns fem reservationer (M, SD, C, L, KD) som föreslog att riksdagen ska besluta om andra riktlinjer för den ekonomiska politiken och två reservationer (S, MP, V) som föreslog att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande till regeringen.


Vårändringsbudget för 2017 (FiU21)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:99 Vårändringsbudget för 2017 och två yrkanden i en följdmotion.

Utskottet behandlade även skrivelse 2016/17:38 Meddelande om kommande förslag om ändringar i bestämmelserna om beskattning av fastigheter som överlåts till juridiska personer och ett yrkande i en följdmotion väckt med anledning av skrivelsen.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändrade inkomster och utgifter för 2017, ändrade bemyndiganden och ekonomiska åtaganden och godkännanden av ändrad användning av anslag. Därutöver ansåg utskottet, i likhet med försvarsutskottet, att ändamålet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beredskap skulle specificeras så att det framgår att anskaffningen av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan i syfte att öka tillgängligheten till JAS 39C/D-systemet, mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget.

Två motionsyrkanden som väckts med anledning av vårändringsbudgeten avstyrktes.

Utskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna och att motionsyrkandet avstyrkas.

I betänkandet fanns en reservation.

Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor (FiU22)

I betänkandet behandlade utskottet ett utskottsinitiativ och ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet föreslog i betänkandet ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en ny regelbunden skrivelse om Internationella valutafondens (IMF) och andra internationella finansiella institutioners arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet. Förslaget är ett utskottsinitiativ.

Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå motioner om finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor. Motionerna handlade om kapitaltäckning och risktagande i banker, makrotillsyn och hushållens skuldsättning, EU:s bankunion, bankstrukturfrågor, kontanthantering och betaltjänster, konkurrens och transparens på finansmarknaden, regelverk och tillsyn, fakturabedrägerier samt SBAB. Utskottet hänvisade främst till pågående utredningar och arbeten, på såväl EU-nivå som nationell nivå, inom finansmarknadsområdet.

I betänkandet redogjordes för aktuella bedömningar av den finansiella stabiliteten från IMF, Riksbanken, Finansinspektionen och Finansiella stabilitetsrådet. Utskottet ansåg att det är viktigt att följa och bevaka bedömningarna av den finansiella stabiliteten i Sverige och internationellt. Det finansiella systemet är centralt för en väl fungerande ekonomi, men samtidigt känsligt för störningar som kan leda omfattande samhällsekonomiska kostnader.

I betänkandet fanns nio reservationer (M, SD, V, C, L).

Riksbankens förvaltning 2016 (FiU23)

I betänkandet granskade utskottet Riksbankens förvaltning för 2016.

Utskottet behandlade Riksbankens framställningar 2016/17:RB1 Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2016 och 2016/17:RB2 Förslag till disposition av Riksbankens vinst för räkenskapsåret 2016 samt riksbanksfullmäktiges verksamhetsberättelse för 2016.

I betänkandet behandlades även redogörelse 2016/17:RR2 Riksrevisionens redogörelse om revisions-berättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2016 samt fem yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle bevilja riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och bevilja Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2016. Utskottet föreslog också att riksdagen skulle fastställa Riksbankens resultat- och balansräkning för 2016 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst 2016. Förslaget innebär bl.a. att Riksbanken levererar in 2,5 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Utskottet avstyrkte riksbanksfullmäktiges förslag om att 60 miljoner kronor räknas av från inleveransen till statens budget och att riksdagen bemyndigar Riksbanken att använda medlen för att finansiera extern forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet. Utskottet delar riksbanksfullmäktiges uppfattning att det kan finnas behov av avancerad forskning och allmänt kompetensförstärkande insatser inom Riksbankens kärnområden, men anser att finansiering av extern forskning ligger utanför de uppgifter som enligt riksbankslagen ankommer på Riksbanken. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen i beredningen av statens budget för 2018 ska pröva möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning,

som riksbanksfullmäktige föreslår i framställningen 2016/17:RB2.

Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2014–2016 (FiU24)

I betänkandet redovisade utskottet sin årligt återkommande utvärdering av penningpolitiken. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört om penningpolitiken för perioden 2014–2016. Se vidare under rubriken Utskottets årliga utvärdering av penningpolitiken.

Statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)

I betänkandet behandlade utskottet ett tjugotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2016/17 inom området statlig förvaltning och statistik.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkanden i motioner om bl.a. den statliga myndighetsstrukturen, kostnadseffektivitet i de statliga myndigheterna, staten som arbetsgivare, statens fastigheter och statlig mark, statens ägande i Akademiska Hus AB samt samkörning av lägenhetsregistret. Motionsyrkandena avstyrks bl.a. med hänvisning till redan vidtagna åtgärder, till pågående beredningsarbete och till att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

I betänkandet fanns sju reservationer (M, SD, C, L, V, KD).

Kommunala frågor (FiU26)

I betänkandet behandlade utskottet ca 20 motionsyrkanden om kommunala frågor från den allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på hur man tänker arbeta för att öka mångfalden inom välfärdssektorn. Utskottet tillstyrkte därmed kommittémotion 2016/17:3123 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 5 och delvis kommittémotion 2016/17:2970 av Helena Lindahl m.fl. (C). I övrigt föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden om offentliga arbetsgivare (anställda inom offentlig sektor), kommunala tillsynsavgifter, produktivitet och effektivitet i den gemensamma välfärden, avknoppning av kommunal verksamhet, det kommunala utjämningssystemet samt kommunala bolag och deras konkurrenssituation. Utskottet hänvisade bl.a. till pågående och avslutade utredningar som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

I betänkandet fanns 2 reservationer (S, MP, V och SD)

Riksrevisionens årsredovisning för 2016 (FiU27)

I betänkandet granskade utskottet Riksrevisionens årsredovisning för 2016 (2016/17:RR1).

Utskottet konstaterade att den anlitade revisorn bedömer att Riksrevisionens årsredovisning i alla väsentliga avseenden är rättvisande.

Utskottet betonade vikten av spårbarhet i redovisningen när förändringar görs. En över tiden stabil och ändamålsenlig underindelning av verksamheten är att föredra. Genom den uppföljningsrapport som Riksrevisionen lämnar som ett komplement till årsredovisningen är det möjligt för utskottet att bedöma Riksrevisionens resultat, och där är den djupa uppföljningen särskilt intressant. Den årliga revisionen är enligt utskottet en mycket viktig del av Riksrevisionens granskningsverksamhet. Ambitionen om att inför revisionsåret 2017 säkra större kontinuitet i enskilda revisionsteam ser utskottet positivt på. När det gäller omorganisationen av effektivitetsrevisionen i nio mindre enheter ser utskottet positivt på att Riksrevisionen utvecklar sina arbetssätt för att på bästa sätt ta vara på den kompetens personalen har när det gäller både att arbeta fram granskningsidéer och att delta i kvalitetssäkringen. Avslutningsvis betonade utskottet liksom förra året vikten av att Riksrevisionen tar vara på den allsidighet som det ges utrymme för i lagen om statlig revision när det gäller inriktningen på effektivitetsrevisionen för att granskningarna inte ska bli för ensidiga åt det ena eller andra hållet.

Efter avslutad revision föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga Riksrevisionens årsredovisning för 2016 till handlingarna.

Medgivande för Riksbanken att ge kredit till Internationella valutafonden (FiU28)

I betänkandet behandlade utskottet Riksbankens framställning 2016/17:RB3 Medgivande för Riksbanken att ge kredit till Internationella valutafonden.

Finansutskottet föreslog att riksdagen skulle medge att Riksbanken ingår ett nytt avtal om en kredit till Internationella valutafonden (IMF) på 7,4 miljarder s.k. särskilda dragningsrätter (SDR). SDR är IMF:s speciella valutaenhet, och 7,4 miljarder SDR motsvarar ca 92 miljarder kronor.

Under 2012 och 2013 slöt IMF bilaterala låneavtal med ett antal medlemsländer, inklusive Sverige, för att stärka sina utlåningsresurser. Avtalen löper ut under 2016 och 2017, och om inte avtalen ersätts med nya minskar IMF:s utlåningsresurser med cirka en tredjedel. Både IMF och Riksbanken anser att det osäkra världsekonomiska läget motiverar att IMF även i fortsättningen har tillgång till bilaterala krediter vid sidan av det permanenta medlemskapitalet och det lite mer långsiktiga lånearrangemanget NAB (New Arrangement to Borrow).

Enligt utskottet är IMF en viktig global finansiell institution, och det är avgörande att IMF har tillgång till de resurser som krävs för att hantera kriser i det internationella betalningssystemet. Sverige är en liten öppen ekonomi med stor utrikeshandel och är därför starkt beroende av stabila marknader och ett väl fungerande internationellt betalningssystem.

Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s nya lånearrangemang (NAB) (FiU29)

I betänkandet behandlade utskottet Riksbankens framställning 2016/17:RB4 Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s nya lånearrangemang (NAB).

Finansutskottet föreslog att riksdagen skulle medge att Riksbanken förlänger Sveriges åtagande i Internationella valutafondens (IMF) lånearrangemang NAB med ytterligare fem år fr.o.m. den 17 november 2017.

NAB är en kompletterande finansieringskälla för IMF vid sidan av medlemsländernas kapital i organisationen. NAB är ett temporärt arrangemang och gäller under fem år. IMF:s styrelse beslutade i slutet av 2016 att förlänga NAB med ytterligare fem år samt att genomföra två mindre tekniska förändringar av NAB:s funktionssätt. Både IMF och Riksbanken anser att det osäkra världsekonomiska läget talar för att IMF även i fortsättningen bör ha tillgång till extra utlåningsresurser via NAB. Sveriges åtagande i NAB uppgår för närvarande till 2,26 miljarder SDR (särskilda dragningsrätter), motsvarande ca 28 miljarder kronor.

Utskottet anser att IMF är en viktig global finansiell institution och att det är avgörande att IMF har tillgång till de resurser som krävs för att hantera kriser i det internationella betalningssystemet. Sverige är en liten öppen ekonomi med stor utrikeshandel och är därför starkt beroende av stabila marknader och ett väl fungerande internationellt betalningssystem.

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för Priip-produkter (FiU30)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:78 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för Priip-produkter.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Propositionen innehåller förslag till en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Regeringen anser att bestämmelserna behövs för att förordningen ska ges genomslag i Sverige. Finansinspektionen föreslås bli behörig myndighet enligt EU-förordningen. Dessutom finns bl.a. bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och om skadeståndsskyldighet för Priip-produktutvecklare.

Den nya lagen och ändringen i offentlighets- och sekretesslagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018. För fysiska och juridiska personer som omfattas av artikel 32 i EU-förordningen ska lagen tillämpas för första gången den 1 januari 2020.

Arbetsrättsliga villkor vid upphandling (FiU31)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:163 Arbetsrättsliga villkor vid upphandling och en följdmotion.

Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag med den ändringen att det bör framgå av ikraftträdandebestämmelserna i de tre upphandlingslagarna att bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor enbart ska tillämpas på upphandlingar som påbörjas efter ikraftträdandet. Utskottet avstyrkte förslaget i följdmotionen.

Propositionen innehåller förslag till bestämmelser om arbetsrättsliga villkor vid upphandling och är ett led i genomförandet av tre EU-direktiv om upphandling. Förslagen innebär att upphandlande myndigheter och enheter i upphandlingar ska ställa villkor på lön, semester och arbetstid, om det är behövligt och de går att fastställa. De villkor som leverantören minst ska uppfylla ska anges enligt den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige. Villkoren får dock inte anges till en lägre nivå än vad som följer av lag. Innan villkoren bestäms ska berörda centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer ha fått tillfälle att yttra sig.

När svensk rätt inte är tillämplig ska villkoren ställas enligt Internationella arbetstagarorganisationens (ILO) kärnkonventioner. Därutöver får de ställas enligt de arbetsrättsliga bestämmelser som gäller där arbetet utförs.

Förslagen i bestämmelserna ska, till skillnad från förslagen i propositionen Nytt regelverk om upphandling (prop. 2015/16:195), endast tillämpas på direktivstyrda upphandlingar, dvs. upphandlingar vars värden uppgår till minst gällande tröskelvärden, vilket innebär att cirka två tredjedelar av alla upphandlingar undantas från regelverket. Även andra inskränkningar och förtydliganden har gjorts i förhållande till den tidigare propositionen. Den framlagda propositionen var ett resultat av förhandlingar och en överenskommelse mellan regeringen, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.

I betänkandet fanns en reservation (M, C, L).

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juni 2017.

Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FiU32)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:173 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Fysiska och juridiska personer som bedriver finansiell och viss annan verksamhet ska få större krav på sig att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet. Dessutom ska huvudmän registreras, för att på så vis öka insynen i ägande och kontroll av juridiska personer och juridiska konstruktioner. EU-parlamentet har tidigare antagit det fjärde penningtvättsdirektivet. Syftet med direktivet är att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Nu ska direktivet införas i svensk rätt, och då behöver den svenska lagen skrivas om.

Utskottet ställde sig i allt väsentligt bakom regeringens lagförslag som trädde i kraft den 1 augusti 2017.

Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (FiU33)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:129 Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner och tre yrkanden i en följdmotion. Vidare hade Riksbanken lämnat in en skrivelse i ärendet.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lagändringar som syftar till att genomföra betalkontodirektivet i svensk rätt.

Propositionen innehåller lagförslag på tre materiella områden: regler om avgiftsinformation, regler som underlättar för byte av betaltjänstleverantör och regler om tillhandahållande av betalkonto med grundläggande funktioner.

Utskottet avstyrkte den motion som hade väckts med anledning av propositionen.

I betänkandet fanns en reservation (V) och ett särskilt yttrande (M, C, L, KD).

Årsredovisning för staten 2016 (FiU34)

I betänkandet behandlade utskottet Skrivelse 2016/17:101 Årsredovisning för staten 2016 och redogörelse 2016/17:RR4 Riksrevisionens redogörelse för granskning av Årsredovisning för staten 2016.

Årsredovisningen för staten är ett viktigt komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget. Utskottet konstaterade att regeringen förklarar väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och utfall på både inkomsttitlar, anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och utlåning. Med anledning av utfallet av Riksrevisionens årliga revision av de statliga myndigheternas årsredovisningar för 2016 förutsätter utskottet att regeringen återkommer med en redogörelse av eventuella vidtagna och planerade åtgärder i budgetpropositionen för 2018. Enligt utskottet är det av central betydelse att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande för att regeringen ska kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna.

Nya regler om marknader för finansiella instrument (MiFID II och MiFIR) (FiU35)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:162 Nya regler om marknader för finansiella instrument (MiFID II och MiFIR) och en motion.

Propositionen innehåller nya regler om marknader för finansiella instrument. Reglerna bygger på tvingande EU-regler, bl.a. handlar det om hur värdepappersföretag får bedriva sin verksamhet i sitt hemland och gränsöverskridande.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lagändringar och ansåg att riksdagen borde avslå motionsyrkandena.

I betänkandet fanns två reservationer (V).

Lagändringarna föreslogs träda i kraft 2 augusti 2017.

(FiU36)

Beteckningen har inte använts.

Riksrevisionens rapport om Statens servicecenter (FiU37)

I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2016/17:77 Riksrevisionens rapport om Statens servicecenter.

I skrivelsen konstaterar regeringen att granskningen tyder på att kvaliteten i Statens servicecenters (SSC) tjänster generellt är god, och regeringen bedömer att staten totalt sett har minskat sina kostnader genom att man inrättat SSC. Samtidigt instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att SSC:s förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet till viss del har varit bristfälliga och att förtroendet för SSC:s tjänster behöver förbättras.

Utskottet välkomnade att regeringen i myndighetens regleringsbrev för 2017 har infört ett mål om ökad kundnöjdhet. Utskottet välkomnade också att regeringen under perioden 2017–2021 även avser att stegvis utvidga förordningsregleringen av SSC:s lönerelaterade tjänster, vilket förväntas leda till att anslutningsgraden successivt ökar.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändringar i tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet (FiU38)

I utlåtandet behandlade utskottet kommissionens förslag till ändring i förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag, här kallad tillsynsförordningen (KOM(2016) 850) och kommissionens förslag till ändring i kapitaltäckningsdirektivet (KOM(2016) 854).

Utskottet ansåg att kommissionens förslag stred mot proportionalitetsprincipen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med 10 kap. 3 § riksdagsordningen.

Kommissionens ändringsförslag om pelare 2-bestämmelserna innebär bl.a. att pelare 2-kravet inte får ta höjd för system- eller makrotillsynsrisker, vilket i dag är tillåtet.

Utskottet ansåg att de föreslagna begränsningarna minskar medlemsstaternas flexibilitet att hantera identifierade system- och makrotillsynsrisker. En för låg nivå på ett instituts kapital i förhållande till de risker som institutet är exponerat mot eller utsätter det finansiella systemet för kan innebära stora konsekvenser för statsfinanserna och samhällsekonomin som helhet. Således måste en medlemsstat på nationell nivå ha möjlighet och rättighet att vidta de åtgärder som anses motiverade för att säkerställa den finansiella stabiliteten i landet. Utskottet ville understryka att medlemsstaternas möjlighet och rättighet att vidta eventuella ytterligare åtgärder i syfte att säkerställa den finansiella stabiliteten i respektive land måste värnas.

Riksrevisionens rapport om internationella jämförelser av inkomstskillnader (FiU39)

I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2016/17:65 Riksrevisionens rapport om internationella jämförelser av inkomstskillnader.

I rapporten har Riksrevisionen granskat Statistiska centralbyråns (SCB) förutsättningar att lämna ut data till den internationella forskningsdatabasen LIS, Luxembourg Income Study. Databasen består av mikrodata om skatter, socialförsäkringar och bidrag för medborgare i 47 länder.

Riksrevisionen bedömer att intresset för frågor som handlar om inkomstfördelning har ökat och att det är viktigt att uppgifter från svenska myndigheter finns med i databasen. SCB har tidigare levererat uppgifter till LIS, men av rättsliga skäl har det inte gjorts de senaste tio åren. Riksrevisionen anser därför att nya lösningar för att kunna dela med sig av uppgifterna bör tas fram. Regeringen håller med och ska reda ut hur SCB på nytt kan ges förutsättningar att lämna information till LIS.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (V).

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar (FiU40)

I betänkandet granskade utskottet proposition 2016/17:105 Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lagändringar som ska minska risken för att en privatperson drabbas av en betalningsanmärkning på grund av en skuld som han eller hon inte känner till. Lagändringarna görs i kreditupplysningslagen och i offentlighets- och sekretesslagen. Förslaget innebär att en gäldenär som betalar en skuld i samband med Kronofogdemyndighetens underrättelse inte drabbas av någon betalningsanmärkning. Genom lagändringarna får en betalningsanmärkning för ett krav i ett allmänt mål om verkställighet bara ges om målet har pågått efter det att Kronofogdemyndigheten har underrättat gäldenären om målet och han eller hon har haft tillräcklig tid att bevaka sin rätt, eller om Kronofogdemyndigheten har bedömt att det inte behövs någon sådan underrättelse. Kreditupplysningar ska på så vis bättre spegla gäldenärens betalningsvilja och betalningsförmåga.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Yttranden till andra utskott

2016/17:FiU1y till utrikesutskottet över Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna 2014 och 2015.

2016/17:FiU2y till konstitutionsutskottet över en promemoria som tagits fram inom KU om uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen.

2016/17:FiU3y till utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram för 2017.

2016/17:FiU4y till utrikesutskottet över verksamheten i Europeiska unionen under 2016.

2016/17:FiU5y till utrikesutskottet över vitboken om EU:s framtid.

Subsidiaritetsprövningar av EU-förslag

Under riksmötet 2016/17 gjorde utskottet 14 subsidiaritetsprövningar av förslag till rättsakter från EU-kommissionen.

Av dessa ansåg utskottet att kommissionens förslag till ändring i förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag, här kallad tillsynsförordningen (KOM(2016) 850), och kommissionens förslag till ändring i kapitaltäckningsdirektivet (KOM(2016) 854) stred mot subsidiaritetsprincipen och skrev ett utlåtande till kommissionen (FiU38). Ett svar från kommissionen på utskottets utlåtande kom in den 13 juni.


Överläggningar och information med anledning av vissa EU-frågor

Den 15 september 2016 informerade statssekreterare Karolina Ekholm om bilaterala lån till IMF.

Den 25 oktober 2016 hölls överläggningar med finansmarknadsminister Per Bolund om

förändringar av fjärde penningtvättsdirektivet (4AMLD)

ändrade regler för europeiska riskkapitalfonder (EuVECA) och fonder för socialt företagande EuSEF)

unionsprogram för stärkt delaktighet för konsumenter i finansmarknadslagstiftningen (CSP).

Den 25 oktober 2016 informerade finansmarknadsminister Per Bolund om

aktuella EU-frågor

penningmarknadsfonder

prospektförordningen.

Den 27 oktober 2016 informerade civilminister Ardalan Shekarabi om ett nytt regelverk om upphandling.

Den 29 september 2016 informerades utskottet av finansminister Magdalena Andersson, riksbankschef Stefan Ingves och statssekreterare Ulrika Modéer inför IMF:s och Världsbankens årsmöten.

Den 29 september 2016 informerade finansminister Magdalena Andersson om

aktuella EU-ärenden.

fördjupningen av EMU Brexit

europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

översynen av den fleråriga budgetramen.

Den 18 oktober 2016 informerade H.G. Wessberg, ledamot av Europeiska revisionsrätten och Peter Eklund, kanslichef i Europeiska revisionsrätten om revisionsrättens årsrapport för 2015.

Den 10 november 2016 hölls överläggningar med statssekreterare Max Elger om EU:s budget 2017 inför Ekofin/budget den 16 november.

Den 10 november 2016 finansminister Magdalena Andersson om kommissionens förslag om ändringar i förordningen om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi).

Den 17 januari 2017 hölls överläggningar med finansmarknadsminister Per Bolund om

kommissionens förslag till revidering av regelverken om kapitaltäckning och krishantering, KOM(2016) 850–854

kommissionens förslag om återhämtning och resolution av centrala motparter, KOM(2016) 856.

Den 17 januari 2017 informerade finansmarknadsminister Per Bolund utskottet om

kommissionens avslutade förhandlingar om penningmarknadsfonder

prospektförordningen och pågående förhandlingar om en gemensam insättningsgarantiförsäkring i bankunionen.

Den 28 mars 2017 informerade finansminister Magdalena Andersson, riksbankschef Stefan Ingves och ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin om

IMF och Världsbanksgruppens årsmöten

det världsekonomiska läget

policyfrågor IMF och policyfrågor Världsbanksgruppen

Finansminister Magdalena Andersson informerade även utskottet om aktuella EU-frågor, rapport från högnivågruppen om EU:s egna medel, kommande förhandlingar om EU-budgeten, brexit och vitboken om EU:s framtid.

Den 25 april 2017 informerade statssekreterare Karolina Ekholm och Oscar Stenström utskottet om Sveriges konvergensprogram och nationella reformprogrammet för 2017.

Den 1 juni 2017 informerade Katarina Areskoug, chef för kommissionens representation i Sverige, utskottet om EU-kommissionens rekommendationer till Sverige.

Den 8 juni 2017 hölls överläggningar med civilminister Ardalan Shekarabi om kommissionens förslag om Europeisk företagsstatistik.

Den 8 juni 2017 hölls överläggningar med finansmarknadsminister Per Bolund och statssekreterare Ulf Holm om kommissionens förslag om revidering av förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.

Den 8 juni 2017 hölls information med finansmarknadsminister Per Bolund, finansminister Magdalena Andersson och statssekreterare Ulf Holm om

bankpaketet

förberedelserna inför brexitförhandlingarna

utmaningarna med betalningsmarknadens strukturomvandling och arbetet att bemöta dom

avgiftsuttaget till resolutionsreserverna och betydelsen av huvudkontorets placering i en filialstruktur.

Den 20 juni 2017 hölls en överläggning med statssekreterare Max Elger över EU:s årsbudget och EU:s fleråriga budget efter 2020.

Den 5 september 2017 hölls en överläggning med finansmarknadsminister Per Bolund över

förordning om en europeisk privat pensionsprodukt (PEPP)

revideringar av Esma- och Emir-förordningarna när det gäller tillsyn för centrala motparter inom EU och i tredjeland

ändring av artikel 22 i stadgan för Europeiska centralbanken.


Utskottets årliga utvärdering av penningpolitiken

I mitten av maj 2017 justerade utskottet sitt årliga betänkande om penningpolitiken (2016/17:FiU24). Betänkandet innehåller en utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2014–2016 och bygger bl.a. på Riksbankens rapport Redogörelse för penningpolitiken 2016.

Utskottet konstaterade att Riksbanken fortsatte att föra en extremt expansiv penningpolitik under 2016 efter omläggningen av penningpolitiken 2014. Reporäntan sänktes till –0,5 procent samtidigt som köpen av statsobligationer utökades med ytterligare 75 miljarder kronor, till sammanlagt 275 miljarder kronor. Utskottet konstaterade att de senaste årens penningpolitik var en följd av det mycket låga internationella inflationstrycket och den starkt expansiva och okonventionella penningpolitik som förts av centralbankerna runt om i världen, särskilt av Europeiska centralbanken (ECB). Utskottet upprepade sin tidigare ståndpunkt att Riksbankens handlingsalternativ för att upp den låga svenska inflation mot inflationsmålet på 2 procent har varit starkt begränsade.

Utskottet noterade att inflationen och inflationsförväntningarna fortsatte att stiga under 2016, men att inflationen fortfarande låg en bra bit under inflationsmålet och långt under målet för hela utvärderingsperioden 2014–2016. Utskottet konstaterade dock den expansiva penningpolitiken bidragit till en fortsatt hög tillväxt i den svenska ekonomin och att arbetslösheten sjönk ytterligare under 2016.

Utskottet välkomnade Riksbankens analys i redogörelsen över penningpolitikens effekter. Analysen skulle enligt utskottet vinna ytterligare på att kompletteras med en analys av penningpolitikens fördelningseffekter.


Öppna utfrågningar, seminarier m.m.

Den 27 september 2016 hölls en öppen utfrågning med riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Per Jansson om den aktuella penningpolitiken.

Den 15 november 2016 hölls en öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken med riksbankschef Stefan Ingves och förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick.

Den 14 mars 2017 hölls en öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken med riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Henry Ohlsson.

Den 16 maj 2017 hölls en öppen utfrågning om Finanspolitiska rådets rapport, Svensk finanspolitik 2017, med Professor Harry Flam, Finanspolitiska rådets ordförande presenterade rapporten och finansminister Magdalena Andersson, som gav sin syn på rapporten.

Den 13 juni 2017 hölls en öppen utfrågning om den finansiella stabiliteten med riksbankschef Stefan Ingves, Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och riksgäldsdirektör Hans Lindblad. Finansmarknadsminister Per Bolund kommenterade stabilitetsbedömningarna.

Interna utfrågningar m.m.

Den 18 okt 2016 informerade revisionsrättens ledamot H.G. Wessberg och Peter Eklund, kanslichef i Europeiska revisionsrätten utskottet om årsrapporten.

Den 25 okt 2016 informerade finansmarknadsminister Per Bolund utskottet om AP-fonderna och Falcon Funds.

Den 27 oktober 2016 informerade civilminister Ardalan Shekarabi utskottet om förslagen i propositionen om ett nytt regelverk om upphandling.

Den 10 november 2016 informerade ränteexperterna Elisabeth Kopelman, ekonom, SEB och Harry Flam, professor, Stockholms universitet utskottet om sin syn på den aktuella penningpolitiken.

Den 1 december 2016 informerade Craig Beaumont från IMF utskottet om artikel 4 och FSAP.

Den 13 december 2016 besökte riksbanksfullmäktiges presidiums ordförande Susanne Eberstein och vice ordförande Michael Lundholm utskottet för att informera om aktuella frågor.

Den 12 januari 2017 informerade Marianne Nessén, avdelningen för penningpolitik, utskottet om förändringar i riksbankens rapport Redogörelse för penningpolitiken.

Den 23 februari 2017 informerade ränteexperterna Jimmy Boumediene, prognoschef Handelsbanken och Bo Becker, professor Stockholms Handelshögskola, utskottet om sin syn på den aktuella penningpolitiken.

Den 30 mars 2017 informerade riksbankschef Stefan Ingves utskottet om Riksbankens penningpolitik 2016.

Den 4 april 2017 besökte de nya riksrevisorerna Stefan Lundgren, Helena Lindberg och Ingvar Mattson utskottet för att delge deras ansvarsfördelning för granskningsområdena och informera om Riksrevisionens uppföljningsrapport. Riksrevisionens ekonomichef Alexandra Hård af Segerstad informerade utskottet om Riksrevisionens årsredovisning 2016.

Den 20 april 2017 informerade Cecilia Skingsley, vice riksbankschef och Erik Thedeén, generaldirektör Finansinspektionen, utskottet om kontanthanteringsfrågor i relation till betalkonto med grundläggande funktioner.

Den 20 juni 2017 informerade förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick utskottet om ränteprognoser och prisindex i inflationsmålet.

Utrikes resor och konferenser

Den 4–5 oktober 2016 deltog två ledamöter i IMF:s och Världsbankens höstmöte i Washington D.C.

Den 12 oktober 2016 deltog tre ledamöter i OECD:s parlamentariska nätverk i Paris.

Den 16–18 oktober 2016 deltog två ledamöter vid SESS-konferens (f.d. artikel 13-konferens) om ekonomisk styrning i Bratislava.

Den 8 november 2016 deltog en ledamot i en konferens om hanteringen av EU-medel i Bryssel.

Den 30 januari–1 februari 2017 deltog 3 ledamöter på europeiska parlamentarikerveckan i Bryssel.

Den 8–10 februari 2017 deltog 4 ledamöter vid OECD:s parlamentarikerdagar i Paris.

Den 6–7 april 2017 deltog en ledamot vid mötet för utskotten och för ekonomiska frågor och miljö i Valetta, Malta.

Den 17–18 april 2017 deltog en ledamot vid IMF:s och Världsbankens parlamentariska nätverk i Washington D.C.

Den 6–7 juni 2017 deltog en ledamot vid OECD:s parlamentarikerdagar i Paris.

Inkommande besök m.m.

Den 28 september 2016 tog utskottet emot Norges finansutskott.

Den 25 januari 2017 tog två ledamöter emot Georgiens finansutskott och riksrevision.

Den 2 februari 2017 tog kansliet emot en delegation från Sydafrikas anslagsutskott.

Den 15 februari 2017 tog kansliet emot den norska riksrevisionens kollegium.

Den 4 april 2017 tog kansliet emot besök av Sydkoreas finansutskott.

20 april 2017 tog kansliet emot Afghanistans riksrevision för ett lunchmöte.

Den 25 april 2017 tog kansliet emot Tanzanias riksrevision.

Den 10 maj 2017 tog utskottet emot tidigare FiU-ledamöter i samband med riksdagens veteranförenings årsmöte.

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Verksamhetsberättelser

Utskottens och EU-nämndens verksamhetsberättelser innehåller årliga sammanfattningar av verksamheten.