Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet 2012/13

utskottsdokument 2012/13:verk

Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2012/13

Konstitutionsutskottets beredningsområde

Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsmän och riksdagens myndigheter (utom Riksbanken) samt vissa frågor som rör Riksrevisionen.

Dessutom bereder KU ärenden som rör press- och partistöd, lagstiftning om radio, television och film liksom ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet.

Inom utskottets ämnesområde faller också kommunallagen och ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen samt ärenden som rör länsförvaltningen och rikets administrativa indelning.

Utskottet behandlar anslagsärenden inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

KU ska vidare granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. För detta ändamål har utskottet rätt att få ut protokollen över besluten i regeringsärendena, de handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Detta gäller även om ärendena är hemliga.

Granskningen omfattar vissa allmänt administrativa frågor där initiativet vanligen kommer från utskottet självt. Andra ärenden tas som regel upp efter anmälan av enskilda riksdagsledamöter.


Sammansättning

Under riksmötet 2012/13 hade konstitutionsutskottet följande sammansättning.

Ledamöter

Peter Eriksson (MP), ordförande

Per Bill (M), vice ordförande

Sven-Erik Österberg (S) t.o.m. 2012-09-30

Björn von Sydow (S) fr.o.m. 2012-10-01

Andreas Norlén (M)

Helene Petersson i Stockaryd (S)

Lars Elinderson (M)

Billy Gustafsson (S)

Karl Sigfrid (M)

Phia Andersson (S)

Karin Granbom Ellison (FP) tjl. fr.o.m. 2012-09-18 t.o.m. 2012-12-31

Hans Hoff (S)

Per-Ingvar Johnsson (C)

Hans Ekström (S)

Kajsa Lunderquist (M)

Tuve Skånberg (KD)

Jonas Åkerlund (SD)

Mia Sydow Mölleby (V)

Suppleanter

Ann-Britt Åsebol (M) t.o.m. 2012-11-29

Cecilia Brinck (M)

Lena Sommestad (S)

Sedat Dogru (M) fr.o.m. 2013-02-14

Caroline Helmersson Olsson (S)

Mats Johansson (M)

Per Svedberg (S)

Margareta B Kjellin (M)

Anna-Lena Sörenson (S)

Liselott Hagberg (FP) t.o.m. 2012-09-30

Stefan Käll (FP) fr.o.m. 2012-10-01

Jan-Olof Larsson (S)

Åsa Torstensson (C)

Jabar Amin (MP)

Ulrik Nilsson (M)

Valter Mutt (MP)

Penilla Gunther (KD)

Johnny Skalin (SD)

Marianne Berg (V)

Thomas Strand (S) t.o.m. 2012-12-05

Marie Granlund (S) fr.o.m. 2012-12-06

Allan Widman (FP)

Johan Pehrson (FP)

Göran Lindell (C)

Thoralf Alfsson (SD)

Caroline Szyber (KD) tjl. fr.o.m. 2013-08-22

Lars-Axel Nordell (KD)

Suzanne Svensson (S)

Björn Söder (SD)

Mathias Sundin (FP) ersatte Karin Granbom Ellison (FP) under tiden
2012-09-18 t.o.m. 2012-12-31

Som framgår av uppställningen tillhör sex ledamöter Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Miljöpartiet de gröna, en Folkpartiet liberalerna, en Centerpartiet, en Sverigedemokraterna, en Vänsterpartiet och en Kristdemokraterna.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Kristina Svartz, kanslichef

Peder Nielsen, bitr. kanslichef

Kristina Örtenhed, föredragande

Thomas Larue, föredragande

Katarina Delin, föredragande

Jenny Jonasson, föredragande

Ann-Charlotte Bragsjö, föredragande

Lars Widlund, föredragande (halvtid)

Kerstin Siverby, byrådirektör

Tony Holmstedt, byråassistent

Katharina Wahl, byråassistent

Anna Öhman, byråassistent, fr.o.m. 2012-09-17 t.o.m. 2013-05-12

Riksdagsstipendiaten Matilde Millares tjänstgjorde som föredragande under våren 2013.


Utskottets verksamhet

Ärenden som behandlats av utskottet

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (KU1)

I betänkande KU1 behandlade utskottet regeringens proposition. 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 utgiftsområde 1 Rikets styrelse och redogörelse 2011/12:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2011 och motioner från allmänna motionstiden hösten 2012. I betänkandet behandlades även riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2013.

Utrikesutskottet yttrade sig över propositionen och motioner i de delar som rörde utrikesförvaltningen.

Konstitutionsutskottet föreslog att anslagen inom utgiftsområdet ska uppgå till sammanlagt 11 978 842 000 kronor. Utskottet tillstyrkte de yrkanden i övrigt som regeringen, riksdagsstyrelsen och Riksdagens ombudsmän (JO) hade lagt fram, inklusive riksdagsstyrelsens lagförslag. Utskottet föreslog vidare att riksdagen lägger Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2011 till handlingarna. Företrädarna för Miljöpartiet de gröna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet förklarade i var sitt särskilt yttrande att de inte deltar i beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse eftersom deras partiers förslag till ramar för utgiftsområdet inte hade antagits av riksdagen i budgetprocessens första steg.

Utskottet avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns sex reservationer av S-, MP- och V-ledamöterna och tre särskilda yttranden av MP-, SD- och V-ledamöterna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Sekretess för uppgifter i utländska databaser (KU2)

I betänkande KU2 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:157 Sekretess för uppgifter i utländska databaser.

I propositionen föreslog regeringen att det införs en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om absolut sekretess för sådana uppgifter i en utländsk databas som genom direktåtkomst är elektroniskt tillgängliga för en svensk myndighet, men som myndigheten på grund av bestämmelser i en bindande EU-rättsakt eller ett av Sverige eller EU ingånget avtal med en annan stat eller en mellanfolklig organisation inte får behandla. Vidare föreslogs att den tystnadsplikt som följer av den föreslagna sekretessen ska ha företräde framför rätten enligt 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 december 2012.

Inga motioner hade väckts med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Bättre tillgång till kommunala föreskrifter (KU3)

I betänkande KU3 behandlade utskottet proposition 2011/12:149 Bättre tillgång till kommunala föreskrifter.

I propositionen föreslog regeringen en ändring i kommunallagen (1991:900) som syftar till att göra det tydligt att kommunernas och landstingens föreskrifter som huvudregel ska kungöras genom ett meddelande på den kommunala anslagstavlan. Dessutom ska föreskrifterna vara tillgängliga på kommunernas och landstingens webbplatser på ett samlat och ordnat sätt.

I propositionen redovisade regeringen även bedömningen att bestämmelser i olika förordningar om att kommunala föreskrifter ska kungöras i länets författningssamling och föras in i en ortstidning kan tas bort. Detsamma gäller bestämmelser om krav på tillhandahållande av tryckta exemplar av föreskrifter.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2013.

Inga motioner hade väckts med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag. Utskottet ansåg i likhet med regeringen att det i kommunallagen bör förtydligas att kommunernas och landstingens föreskrifter som huvudregel ska kungöras genom ett meddelande på den kommunala anslagstavlan. Föreskrifterna ska dessutom hållas tillgängliga på kommunernas och landstingens webbplatser för att kunskap om föreskrifterna ska vara lätt tillgänglig.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Frågeinstituten som kontrollinstrument (KU4, utskottsinitiativ)

I betänkande KU4 behandlade utskottet utvärderingsrapport 2011/12:RFR6 Frågeinstituten som kontrollinstrument, som tagits fram på uppdrag av utskottet. Rapporten innehåller överväganden, bedömningar och förslag rörande frågeinstituten. Utskottet tog ställning till dessa och föreslog med stöd av sin initiativrätt ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen som omfattar vissa förändringar av frågeinstitutens reglering och hur arbetet kring dem är organiserat. Bland annat föreslog utskottet att tidsramen för besvarande av skriftliga frågor utökas med en dag. Beträffande statsministerns frågestund anför utskottet att det ankommer på gruppledarna att sett över tid närmare utforma dessa frågestunder.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Hanteringsordning av Riksrevisionens rapporter m.m. (KU5)

I betänkande KU5 behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2011/12:RS3 Hanteringsordning av Riksrevisionens rapporter m.m. I framställningen föreslogs en särskild hanteringsordning i riksdagen för Riksrevisionens granskningsrapporter som avser Riksdagsförvaltningen och riksdagens övriga myndigheter. För att genomföra den särskilda hanteringsordningen krävdes en ändring i en tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen. Vidare föreslogs en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om sekretess i riksdagen för uppgifter som inhämtas från Riksrevisionen.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 oktober 2012.

Inga motioner hade väckts med anledning av framställningen.

Utskottet tillstyrkte förslaget om en särskild hanteringsordning, dock med den ändringen att ikraftträdandet för ändringen i riksdagsordningen bestämdes till den 1 januari 2013. Utskottet avstyrkte förslaget om en ny sekretessbestämmelse för uppgifter som inhämtas från Riksrevisionen till riksdagen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ändringar i radio- och tv-lagen (KU6)

I betänkande KU6 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:151 Ändringar i radio- och tv-lagen. I propositionen föreslogs att det skulle bli tillåtet med annonsavbrott som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. I övriga tv-sändningar föreslogs detta vara tillåtet endast om det föreligger synnerliga skäl. Ett annat av förslagen innebar att lagens bestämmelser om att tv-sändningar i viss utsträckning ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning ska gälla även för tv-sändningar i tråd, dvs. sändningar i kabel- och ip-nät.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2013.

Tre motioner hade väckts med anledning av propositionen (S, SD, V).

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om kortare annonsavbrott i direktsända sportevenemang. Därmed avstyrktes motioner i frågan. Utskottet avstyrkte regeringens förslag om kortare annonsavbrott i andra direktsändningar. Därmed tillstyrktes motioner i frågan.

Utskottet tillstyrkte regeringens övriga förslag till ändringar i radio- och tv-lagen med ett mindre tillägg i 11 kap. 1 § andra stycket.

I betänkandet fanns en reservation av S-, SD- och V-ledamöterna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Sekretess vid samarbete mellan europeiska energitillsynsmyndigheter (KU7)

I betänkande KU7 behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:7 Sekretess vid samarbete mellan europeiska energitillsynsmyndigheter.

I propositionen föreslog regeringen en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för att genomföra vissa bestämmelser om sekretess i två EU-direktiv, elmarknadsdirektivet och gasmarknadsdirektivet. Det föreslogs att sekretess ska gälla i en myndighets verksamhet som avser samarbete inom EU om tillsyn av marknaderna för el och naturgas för en uppgift som har lämnats av en tillsynsmyndighet i en annan stat eller av ett mellanstatligt organ, om det kan antas att myndighetens möjlighet att bedriva tillsyn motverkas om uppgiften röjs.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2013.

Inga motioner hade väckts med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (KU8)

Enligt 10 kap. 6 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I betänkande KU8 redovisade utskottet resultatet av uppföljningen för tiden den 1 januari–31 december 2011. Uppföljningen omfattar 124 subsidiaritetsprövningar som har genomförts i riksdagen under den nämnda perioden.

Utskottet hade berett övriga utskott möjlighet att yttra sig över vissa iakttagelser som utskottet hade gjort vid genomgången av de genomförda subsidiaritetsprövningarna. Yttranden inkom från finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Konstitutionsutskottet konstaterade att tröskelvärdena för att ett förslag ska omprövas av kommissionen, eller av någon annan förslagsställare, inte hade uppnåtts i något av de ärenden som hade prövats av riksdagen under 2011. Riksdagen, som prövar samtliga förslag, är det parlament som har avgett flest motiverade yttranden. Flera utskott föreslog i sina yttranden att det borde införas någon form av urval av vilka förslag som prövas. Enligt konstitutionsutskottets mening talade dock övervägande skäl för att behålla den nuvarande ordningen. Flera utskott efterfrågade ett löpande stöd för att uppnå likvärdiga bedömningar. Konstitutionsutskottet pekade i denna del bl.a. på möjligheten för andra utskott att begära ett yttrande från konstitutionsutskottet om det uppstår tveksamhet om subsidiaritetsprincipens innebörd och dess tillämpning i praxis.

Konstitutionsutskottet ansåg vidare att rutiner bör införas för att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i antagen lagstiftning.

Vissa reflektioner gjordes av utskottet i fråga om hur det samlade utfallet påverkar kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna. På finansutskottets område pågår det ett omfattande arbete bl.a. med att förstärka den ekonomiska och monetära politiken inom unionen. Det samlade utfallet inom dessa områden innebär att lagstiftningen på EU-nivå stärkts genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Även på skatteutskottets område sker en reell kompetensöverföring om två förslag som skatteutskottet under 2011 lämnat utlåtanden om genomförs. Justitieutskottet konstaterade i sitt yttrande att det samarbete som finns inom EU bl.a. på straffrättens område innebär att delar av den nationella kompetensen förs över till EU.

Enligt konstitutionsutskottet krävs ett utökat samarbete mellan de nationella parlamenten för att, i de fall där det finns invändningar mot ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen, kunna samla så många länder som möjligt, om de i protokollet angivna tröskelvärdena för att få ett förslag omprövat ska kunna uppnås. I detta sammanhang framhöll utskottet att kontakter med riksdagens ständiga representant i Bryssel kan vara en möjlig väg att uppmärksamma andra länder på de invändningar som ett utskott, sedermera riksdagen, har och att få ett förslag omprövat.

Utskottet konstaterade att en viss kvantitativ förbättring av antalet motiveringar från kommissionen märks, men att det återstår en hel del innan kommissionen uppfyller kraven i protokollet.

Utskottet anmälde resultatet av uppföljningen för riksdagen enligt 10 kap. 6 § åttonde stycket riksdagsordningen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Reglering av riksdagens nämnder (KU9)

I betänkande KU9 behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2012/13:RS1 Reglering av riksdagens nämnder.

Riksdagsstyrelsen föreslog ett delvis nytt regelverk för nämndmyndigheter under riksdagen. Förslaget innebar i huvudsak att alla nämndmyndigheter, utom Partibidragsnämnden och Riksdagens ansvarsnämnd, skulle få nya instruktioner som delvis bygger på äldre motsvarande författningar. Nya bestämmelser föreslogs om nämndernas ledning m.m. De nya lagar med instruktioner som föreslogs gäller Valprövningsnämnden, Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Riksdagens arvodesnämnd samt Riksdagens överklagandenämnd. Riksdagens ansvarsnämnd ska som tidigare ha en instruktion beslutad av riksdagsstyrelsen. Styrelsen hade uppdragit åt riksdagsdirektören att ytterligare utreda en reglering av Partibidragsnämnden.

Vidare föreslog riksdagsstyrelsen i framställningen en reglering i lagen om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, som bl.a. innebar att arvode till nämndernas ledamöter, med undantag för Riksdagens arvodesnämnd, betalas i form av antingen årsarvode eller sammanträdesarvode.

Riksdagsstyrelsen föreslog också ändringar i syfte att klarlägga ansvarsfördelningen mellan Riksdagsförvaltningen och nämnderna, så att det framgår av Riksdagsförvaltningens instruktion att förvaltningen ska biträda nämndmyndigheterna och svara för de utbetalningar som krävs med anledning av beslut som fattas av nämnderna.

Ändringsförslagen medför en del följdändringar i andra författningar.

De nya bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2013. Bestämmelserna om nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en redogörelse till riksdagen för sin verksamhet under det senaste kalenderåret tillämpas dock första gången i fråga om verksamhetsåret 2013. 

Inga motioner hade väckts med anledning av framställningen.

Utskottet tillstyrkte riksdagsstyrelsens förslag. I den del riksdagsstyrelsens förslag avsåg delegering till någon hos en myndighet som utför kansligöromål för nämnden när det gäller att pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar kunde förslaget enligt utskottets mening inte anses strida mot grundändamålet med regleringen om utlämnande av allmänna handlingar. Vikten av skyndsamhet i prövningen av framställningar om utfående av allmänna handlingar talade enligt utskottet för att nämndmyndigheterna ges denna möjlighet till delegering. Utskottet framhöll särskilt att sådan delegering inte får bli slentrian och att en nämnd som använder sig av denna möjlighet får förutsättas lägga sig vinn om en noggrann prövning och en tydlig avgränsning av varje delegering.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU10)

I betänkande KU10 redovisade utskottet sin allmänna granskning. Granskningen avsåg regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation, regeringsprotokollen, vissa förvaltningsärenden, hantering av hemliga handlingar inom Regeringskansliet, regeringens avlämnande av propositioner, delegation och subdelegation inom Arbetsmarknadsdepartementets och Finansdepartementets områden, regeringens styrning av förvaltningsmyndigheter, regeringens handläggning av överträdelseärenden och regeringens handläggning av internationella överenskommelser inklusive beslut inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Upphovsrätt och handlingsoffentlighet (KU11)

I betänkande KU11 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2012/13:54 Upphovsrätt och handlingsoffentlighet. I skrivelsen redovisade regeringen sin bedömning i fråga om behovet av förändrad reglering för att lösa den intressekonflikt mellan upphovsrätt och handlingsoffentlighet som kan uppstå när en handling som omfattas av upphovsrättsligt skydd lämnas in till en myndighet. Skrivelsen har överlämnats med anledning av ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2011/12:KU21, rskr. 2011/12:270).

Inga motioner hade väckts med anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (KU12)

I betänkande KU12 behandlade utskottet redogörelse 2012/13:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2011–30 juni 2012.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelsen till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Snabbare omval (KU13, utskottsinitiativ)

I betänkande KU13 tog konstitutionsutskottet ett utskottsinitiativ enligt 3 kap. 7 § riksdagsordningen och föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att i ett lämpligt sammanhang låta utreda vissa frågor som gäller omval. Vidare gjorde utskottet vissa uttalanden om förstärkning av Valprövningsnämndens beredningsorganisation.

Utskottet framhöll det angelägna i att framtida omval kommer till stånd på kortare tid än som skedde efter 2010 års allmänna val. För att uppnå detta är det nödvändigt att förkorta både handläggningstiden i Valprövningsnämnden och tiden för genomförande av ett omval som Valprövningsnämnden har beslutat om.

Valprövningsnämndens beredningsorganisation behöver förstärkas, enligt utskottet. De resurser som Valprövningsnämnden behöver måste ställas till dess förfogande, särskilt när nämnden prövar överklaganden av val. De tjänstemän i Valprövningsnämndens beredningsorganisation som har sin ordinarie anställning inom Riksdagsförvaltningen måste i samband med hanteringen av överklagande av val kunna frigöras från sin ordinarie syssla för att ägna sig åt sin uppgift i Valprövningsnämnden i den utsträckning som nämnden behöver. Utskottet framhöll att Valprövningsnämndens arbete med överprövning av val är av utomordentligt stor betydelse för förtroendet för demokratin och att det därför måste ges hög prioritet.

En tidsfrist för när ett omval senast ska genomföras efter Valprövningsnämndens beslut därom kan enligt utskottets mening bidra till att öka förutsättningarna för snabbare omval i framtiden. En sådan frist bör vara så kort som det är praktiskt möjligt.

Med ändrade förutsättningar för omval – så att förutsättningarna för omval ska vara i princip desamma som för det ordinarie valet – skulle möjligheterna förbättras att snabbt genomföra omval. Detta har betydelse för längden på en författningsreglerad tidsfrist för omval. Under alla omständigheter bör regelverket anpassas så att förutsättningarna för omval ska vara i princip desamma som för det ordinarie valet, med undantag för vissa korrigeringar. På så sätt förbättras förutsättningarna att snabbt genomföra omval.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet hade anfört om att i ett lämpligt sammanhang låta utreda dels ändrade förutsättningar för omval så att förutsättningarna för omval ska vara i princip desamma som för det ordinarie valet, dels en i författning bestämd tidsfrist för genomförande av omval som ska vara så kort som det är praktiskt möjligt.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Subsidiaritet och proportionalitet (KU14, utlåtande)

I utlåtande KU14 behandlade utskottet Europeiska kommissionens rapport om subsidiaritet och proportionalitet (KOM(2012) 373). Rapporten är den 19:e rapporten om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (även kallad 19:e rapporten om bättre lagstiftning). Rapporten avser 2011 och iakttagelser kring bl.a. vissa av kommissionens initiativ och lagstiftningsförslag som givit upphov till frågor kring subsidiariteten. Rapporten behandlar bl.a. tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt viktiga ärenden där iakttagandet av subsidiaritetsprincipen har ifrågasatts.

Konstitutionsutskottet redogjorde i utlåtandet för några av sina viktigaste iakttagelser inom ramen för utskottets tredje uppföljning av riksdagens prövning av subsidiaritetsprincipens tillämpning. Uppföljningen visar att cirka en sjättedel av de unionsförslag som subsidiaritetsprövades under perioden den 1 januari 2011–31 december 2011 saknade eller innehöll bristfälliga subsidiaritetsmotiveringar. Ofullständiga subsidiaritetsmotiveringar utgör enligt utskottet en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess. Unionsförslag som helt saknar motivering bör betraktas som ett åsidosättande av subsidiaritetsprotokollet. En tänkbar ordning skulle enligt utskottet vara att dessa förslag skickas tillbaka till förslagsställaren. Utskottet var även tveksamt till subsidiaritetskontrollens effektivitet under dess nuvarande former. Såväl åttaveckorsfristen som nivåerna på trösklarna för gula och orange kort borde ses över. Utskottet ansåg att det är viktigt att utskotten bevakar subsidiaritetsprincipens hantering i den fortsatta lagstiftningsprocessen, särskilt i de fall då ett motiverat yttrande har lämnats.

Konstitutionsutskottet tog även upp iakttagelser som gjorts av kammarkansliets EU-samordning vad gäller kriterierna för subsidiaritetsprotokollets tillämpningsområde och utvecklingen av en s.k. doktrin om ett slags exklusiv befogenhet för frågor av viss art. Slutligen pekade utskottet på vikten av att bevaka frågor om hur den långsiktiga utvecklingen av unionsrätten påverkar kompetensfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna inom ramen för fördragens bestämmelser. Utskottet kommer i fortsättningen att bevaka dessa viktiga frågor.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten (KU15, utlåtande)

I utlåtande KU15 behandlade utskottet kommissionens 7:e årsrapport om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten (KOM(2012) 375). Rapporten innehåller bl.a. en redovisning av de viktigaste ämnen som föranlett yttranden från de nationella parlamenten till kommissionen under 2011 med anledning av kommissionens initiativ till en förstärkning av den politiska dialogen mellan kommissionen och de nationella parlamenten, det s.k. Barrosoinitiativet. I rapporten återges även kommissionens syn på utvecklingen av sina förbindelser med de nationella parlamenten under den närmaste framtiden.

Konstitutionsutskottet påminde om att den politiska dialogen mellan kommissionen och Sverige under de rådande svenska konstitutionella förhållandena sker genom regeringen som är ansvarig inför riksdagen. Endast inom ramen för subsidiaritetskontrollmekanismen ges riksdagen, med stöd av fördragen, möjlighet att på det sätt som anges i riksdagsordningen kommunicera direkt med bl.a. kommissionen. Riksdagens behandling av ett granskningsutlåtande avslutas med att kammaren lägger utlåtandet till handlingarna. Att Riksdagsförvaltningen sänder utlåtandena för kännedom till kommissionens generalsekretariat utgör inte, under gällande svenska konstitutionella förhållanden, någon dialog i folk- eller statsrättslig mening.

Vad gäller den dialog med de nationella parlamenten som kommissionen avser att fördjupa inom ramen för den europeiska planeringsterminen respektive det kommande lagförslaget om kontrollen av Europols verksamhet delar konstitutionsutskottet fullt ut de synpunkter som finans- och justitieutskotten lämnat i sina yttranden. Således betonas i utlåtandet vikten av dels att varje medlemsstats budgetprocess respekteras inom ramen för de förpliktelser som följer av fördragen och de behov som unionssamarbetet kräver, dels att det finns en parlamentarisk övervakning av såväl Europols som Eurojusts verksamhet.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Allmänna helgdagar m.m. (KU16)

I betänkande KU16 behandlade utskottet 26 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012. Yrkandena avsåg flaggdagar och flaggning, en minnesdag för Raoul Wallenberg, frågor om den svenska nationalsången, en nationell dag till minne av slaveriets avskaffande, svenska hedersmedborgare, första maj som allmän helgdag, ett minnesår för demokratins genombrott, ordensväsendet och medborgarskapsceremonier.

Ett antal av motionsyrkandena rörde samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet tidigare hade behandlat under valperioden och bereddes av den anledningen i förenklad ordning. Yrkandena som bereddes förenklat behandlade EU-flaggan, Europadagen och dagen för val till Europaparlamentet som allmän flaggdag, ordensväsendet och medborgarskapsceremonier.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för riksdagsstyrelsen som sin mening vad utskottet anfört om att riksdagen bör uppmärksamma att hundra år förflutit sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige.

Utskottet avstyrkte samtliga övriga motionsyrkanden. Utskottet hänvisade i huvudsak till tidigare ställningstaganden i de frågor som berörs i dessa motioner.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Riksdagens arbetsformer m.m. (KU17)

I betänkande KU17 behandlade utskottet 69 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012. Motionsyrkandena gällde främst frågor om riksdagens arbetsformer i olika avseenden. Motionerna rörde förändringar i motionsrätten och i utskottens arbete med motionsberedning, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden, införande av ett framtidsutskott, platsen för EU-nämndens sammanträden, utskottens utrikes resor, riksdagsledamöternas placering i kammaren, votering på distans, kvittningssystemet, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksmötets öppnande, riksdagshörna i Luleå, barnkonsekvensanalys av riksdagens beslut, förslagsbox för allmänheten och lobbying. Andra motionsyrkanden gällde Riksdagsförvaltningen. Som exempel kan nämnas motioner om miljöförbättrande åtgärder, minnesmärken och visitkort med punktskrift. Några motionsyrkanden gällde arbetsvillkoren för riksdagsledamöterna. Som exempel kan nämnas motioner om arvodet och inkomstgarantin.

Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlade våren 2011 i betänkandet 2010/11:KU19. Dessa motionsyrkanden behandlades nu i förenklad ordning. Det gällde motioner om användning av elektroniska signaturer i riksdagen, solceller på riksdagens tak m.m. och en rökfri arbetsmiljö.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns fem reservationer av MP-, SD- och V-ledamöterna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Vallagsfrågor m.m. (KU18)

I betänkande KU18 behandlade utskottet 47 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om vallagsfrågor. Det gällde i huvudsak frågor om proportionalitet och valkretsindelning, samtycke till kandidatur i val, valsedlar, elektroniskt röstningsförfarande, snabbare omval, granskning av rösträkning samt dubbla medborgarskap. Sju motioner som rörde samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet hade behandlat tidigare under mandatperioden behandlades i förenklad ordning.

Utskottet avstyrkte samtliga motioner, flertalet med hänsyn till pågående utrednings- eller beredningsarbete.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Offentlig förvaltning (KU19)

I betänkande KU19 behandlade utskottet 54 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2010, 2011 och 2012. Motionerna avsåg bl.a. den offentliga sektorns organisation, länsstyrelsernas uppgifter, olika frågor som rör kontakten med myndigheter, revision av myndigheters vetenskaplighet, e-legitimation och skydd för arbetstagare som slår larm.

Ett antal motionsyrkanden bereddes i förenklad ordning. Dessa rörde samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet tidigare hade behandlat under valperioden. Det rörde yrkanden om myndighetsanställda, länsstyrelsernas ärendebehandling och avidentifierade myndighetshandlingar.

Utskottet avstyrkte samtliga motioner, bl.a. med hänvisning till beredning av olika utredningsförslag.

I betänkandet fanns två reservationer av S-, MP-, SD- och V-ledamöterna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskningsbetänkande (KU20)

I betänkande KU20 redovisade utskottet sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Granskningen redovisades under huvudrubrikerna:

Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen m.m.

Handläggningen av vissa regeringsärenden m.m.

Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen m.m.

Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning

Vissa frågor rörande militärt samarbete med Saudiarabien.

Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.

I betänkandet fanns 5 reservationer av M-, MP-, FP-, C-, SD-, V- och KD-ledamöterna.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)

I betänkande KU21 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2012/13:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen och riksdagsstyrelsens redogörelse 2012/13:RS4 Redogörelse för behandlingen under 2012 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

Utskottet noterade att den andel riksdagsskrivelser och tillkännagivanden som slutbehandlats i årets skrivelse är större än tidigare, vilket är positivt, i synnerhet som det totala antalet redovisade tillkännagivanden i år är det högsta på fem år. Även den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden utvecklades i gynnsam riktning och är i årets skrivelse strax under två och ett halvt år. Mot bakgrund av påpekanden från bl.a. socialförsäkrings- och näringsutskotten konstaterade konstitutionsutskottet att vissa beredningsåtgärder i ett antal tillkännagivanden har fördröjts. Konstitutionsutskottet delade utskottens bedömningar och förutsatte att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att samtliga utskotts synpunkter ska beaktas. Vidare avvisade konstitutions- och näringsutskotten regeringens slutbehandling av två tillkännagivanden.

Därutöver kunde utskottet konstatera att två tillkännagivanden på justitie- och socialförsäkringsutskottens område saknas i regeringens redogörelse. Ett av dessa två beslutades under våren 2009 och har gått helt förlorat i regeringens korrespondens med riksdagen, vilket enligt konstitutionsutskottet är anmärkningsvärt. Med anledning av detta betonar utskottet på nytt och med skärpa vikten av att regeringens redogörelse är fullständig och korrekt. Utskottet förutsatte, mot bakgrund av att utskottet tidigare har uppmärksammat saknade tillkännagivanden, att eventuella kvarvarande brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas för att det inträffade inte ska upprepas.

Utskottet ansåg att det fanns ett fortsatt utrymme för ökad tydlighet i riksdagsstyrelsens redogörelse.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens och riksdagsstyrelsens redogörelser till handlingarna.

I betänkandet fanns en motivreservation av S-, MP- och V-ledamöterna och ett särskilt yttrande av M-, FP-, C- och KD-ledamöterna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommunala och regionala frågor (KU22)

I betänkande KU22 behandlade utskottet 46 motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2011 och 2012. Det gällde i huvudsak frågor om kommunalt partistöd, återkallelse av uppdrag i nämnder och styrelser, tjänstledighet från förtroendeuppdrag, titeln borgmästare, representation i nämnder, utskott och styrelser, direktvalda geografiska nämnder, verkställighet av beslut och om sanktioner, kommunala folkomröstningar, kommunala pensionärsråd, begreppet stad, jäv vid tillsyn enligt plan- och bygglagen, tidpunkt för tillträde för kommunala bolags styrelser, kommunindelning, kommunal samverkan och en regionaliseringsreform. Fem motioner gällde frågor som har behandlats tidigare under mandatperioden och därför nu behandlats i förenklad ordning.

Utskottet avstyrkte motionerna, i de flesta fall med hänvisning till pågående arbete.

I betänkandet fanns en reservation av SD-ledamoten.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommittéberättelse 2012 (KU23)

I betänkande KU23 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2012/13:103 Kommittéberättelse 2013.

Konstitutionsutskottet noterade att det råder en jämn könsfördelning inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer med undantag för gruppen ordförande m.m. Utskottet förutsätter att regeringen arbetar aktivt för att säkerställa en jämn könsfördelning även inom denna grupp. Vidare bedömer utskottet att det vore lämpligt att spännvidden i könsfördelningen för kommittéer med fler ledamöter redovisas i kommande kommittéberättelser.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. 

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Reglering av Partibidragsnämnden (KU24)

I betänkande KU24 behandlade utskottet framställning 2012/13:RS3 Reglering av Partibidragsnämnden. Riksdagsstyrelsen föreslog ett delvis nytt regelverk för Partibidragsnämnden. Förslaget innebar att Partibidragsnämnden skulle få en instruktion i form av en lag. Regler föreslogs om verksamhetsansvar, att nämnden ska ha en arbetsordning och att nämnden ska lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. För Partibidragsnämnden har det saknats regler om arvoden och om kostnadsersättningar vid resor m.m. Arvoden till ledamöter i nämnden föreslogs, liksom för flertalet av riksdagens nämndmyndigheter, regleras i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Arvoden ska fastställas i form av årsarvoden. Nämnden ska besluta om ersättning till sekreterare och andra som tjänstgör hos nämnden. För resor som ledamöter, sekreterare och andra som tjänstgör hos nämnden gör i sitt uppdrag föreslås Riksdagsförvaltningen betala resekostnadsersättning och traktamente enligt de bestämmelser som gäller för arbetstagare vid Riksdagsförvaltningen. Riksdagsstyrelsen föreslog också att det i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter införs ett uttryckligt författningsstöd för att överklaga Partibidragsnämndens beslut om att avslå, eller med förbehåll inskränka, en begäran om utlämnande av allmänna handlingar.

Ändringarna bedömdes ge en viss kostnadsökning.

De nya bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2013.  

Inga motioner hade väckts med anledning av framställningen.

Utskottet tillstyrkte riksdagsstyrelsens förslag.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Indelning i utgiftsområden (KU25)

I betänkande KU25 behandlade utskottet dels 2013 års ekonomiska vårproposition (2012/13:100) förslagspunkterna 2–5 som gällde ändringar av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, dels ett yrkande från en följdmotion.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag till ändringar av ändamål och verksamheter på utgiftsområden samt avstyrka motionsyrkandet.

I betänkandet fanns en reservation av V-ledamoten.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld (KU26, utlåtande)

I utlåtande KU26 behandlade utskottet kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar, KOM(2013) 231.

Syftet med grönboken är enligt kommissionen att inleda en bred allmän diskussion om konsekvenserna av den pågående omvandlingen av det audiovisuella medielandskapet, som kännetecknas av att traditionella sändningstjänster och internet successivt växer samman (konvergerar).

Utskottet framhöll bl.a. att den svenska grundlagens bestämmelser om etableringsfrihet innebär att möjligheten att reglera beställ-tv – som vanligen tillhandahålls genom tråd – är begränsad. Etableringsfriheten hindrar inte att nätinnehavare åläggs en skyldighet att vidaresända vissa program för att tillgodose allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning (den s.k. must carry-principen).

Enligt utskottet måste det allmänna eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Utskottet underströk vidare att tvingande regler som innebär att svenska myndigheter ska blockera eller ålägga internetleverantörer att blockera webbsidor med visst innehåll är svårförenliga med informationsfriheten och den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. Utskottet ville därför i stället framhålla lösningar som bygger på frivillighet.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Yttranden till andra utskott

2012/13:KU1y till finansutskottet över proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 i den del som avser förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse 2013–2016 och motioner.

2012/13:KU2y till finansutskottet över subsidiaritetsfrågan i kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om faktablad för investeringsprodukter, KOM(2012) 352.

2012/13:KU3y till skatteutskottet över proposition 2012/13:4 Genomförande av det nya EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning.

2012/13:KU4y till finansutskottet över proposition 2012/13:39 Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen.

2012/13:KU5y till justitieutskottet över proposition 2012/13:69 Kränkande fotografering och motioner.

2012/13:KU6y till justitieutskottet över proposition 2012/13:115 En ny kameraövervakningslag och motioner.

2012/13:KU7y till utrikesutskottet över skrivelse 2012/13:80 Årsboken om EU – Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen 2012 och motioner.

EU-frågor

Utskottet fortsatte under riksmötet att följa och behandla EU-frågor inom sitt beredningsområde. Information om aktuella EU-frågor har lämnats av företrädare för regeringen och Regeringskansliet vid följande tillfällen.

Den 16 oktober 2012 informerade statssekreteraren Sandberg vid Statsrådsberedningen och företrädare från Finansdepartementet om kommissionens förslag till förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och stiftelser. Den 20 november 2012 lämnade företrädare från Statsrådsberedningen och Justitiedepartementet information om förslaget till förordning om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt, öppenhetsförordningen, EU:s anslutning till Europakonventionen om mänskliga rättigheter, förslaget till direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området, översynen av datalagringsdirektivet, direktivet om användning av PNR-uppgifter och god förvaltning i EU. Statsrådet Ullenhag från Arbetsmarknadsdepartementet lämnade den 18 december 2012 information om ramprogrammet för EU:s byrå för grundläggande rättigheter. Den 17 januari 2013 lämnade statssekreteraren Wåglund Söderström från Statsrådsberedningen information om tidigareläggning av valet till Europaparlamentet 2014. Företrädare för Justitiedepartementet lämnade den 22 januari 2013 information om kommissionens förslag till allmän uppgiftsskyddsförordning. Den 14 maj 2013 informerade statssekreteraren Graner från Justitiedepartementet utskottet om en skrivelse från kommissionen gällande offentlighetsprincipen och det europeiska medborgarinitiativet.

Under riksmötet har utskottet hållit följande överläggningar med regeringen.

Den 8 november 2012 överlade utskottet dels med statsrådet Ohlsson vid Statsrådsberedningen om kommissionens förslag till förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och stiftelser, KOM(2012) 499, dels med statssekreteraren Lindblad vid Finansdepartementet om kommissionens arbetsdokument som ska ligga till grund för en ändring av budgetförordningen i syfte att införa en ny avdelning om finansieringen av europeiska politiska partier, KOM(2012) 500. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens övergripande förhandlingslinje, men att det i vissa delar fanns andra åsikter i utskottet än den som regeringen redovisat, exempelvis gällande den del av förslaget som innebär att kontrollen av hur europeiska partier och stiftelser tänker använda EU-medlen ska föregå utbetalningen av dessa medel.

Den 20 november 2012 och den 28 maj 2013 överlade utskottet med statssekreteraren Graner från Justitiedepartementet om förslaget till allmän uppgiftsskyddsförordning, KOM(2012) 11. Vid det första tillfället konstaterade ordföranden att det fanns ett starkt stöd i utskottet för uppfattningen att kommissionens förslag till förordning vore ett steg bakåt. I det fortsatta förhandlingsarbetet borde regeringen göra allt som står i dess makt för en reglering i ett direktiv snarare än en förordning. Vidare kan delegerade akter accepteras endast om det är absolut nödvändigt. Vid det andra tillfället konstaterade ordföranden att det alltjämt fanns stöd för den tidigare beredda handlingslinjen.

Den 14 februari 2013 överlade utskottet med statssekreteraren Wåglund Söderström från Statsrådsberedningen om kommissionens förslag till förordning om stadgar och finansiering av europeiska politiska partier och stiftelser, KOM(2012) 499. Ordföranden konstaterade att utskottet alltjämt stod bakom sina uttalanden från en tidigare överläggning med regeringen under 2012. Därutöver framförde utskottet att regeringen bör föreslå att flytta Europaparlamentets roll i registreringen och verifieringen av europeiska politiska partier och stiftelser, särskilt bedömningen av hur EU:s grundläggande värderingar respekteras av dessa, till en annan institution (t.ex. kommissionen) i syfte att minimera risken för godtycklighet.

Den 12 mars 2013 överlade utskottet med statsrådet Norman om vissa delar av kommissionens förslag till ändring av förordning om europeisk statistik, KOM(2012) 167. Utskottets ordförande konstaterade att ett enigt utskott står bakom regeringens linje i de fortsatta förhandlingarna som innebar att regeringen motsätter sig vissa tilläggsförslag från Europaparlamentet.

Den 20 juni 2013 överlade utskottet med statsrådet Larsson från Socialdepartementet om förslaget till reviderat tobaksproduktsdirektiv, KOM(2012) 788. Regeringens ståndpunkt och förhandlingslinje inför det fortsatta förhandlingsarbetet framgick av en promemoria från Socialdepartementet. Ordföranden konstaterade att det inte fanns stöd för regeringens förslag till ståndpunkt och förhandlingslinje (se 2 § konstitutionsutskottets protokoll 2012/13:50). I stället ansåg utskottet att regeringens ståndpunkt och förhandlingslinje bl.a. skulle vara att Sverige vid förhandlingen ska framföra att omfattningen av hälsovarningarna kan strida mot svenska grundlagar. Sverige ska därför i en ensidig deklaration framföra att det är osäkert om och hur Sverige kan genomföra direktivet avseende hälsovarningarnas storlek. Vidare ska Sverige framföra att det för närvarande pågår ett översynsarbete gällande svenska tryck- och yttrandefrihetliga grundlagsbestämmelser avseende utformningen av varningstexter, innehållsdeklarationer och annan liknande produktinformation.

Den 12 september 2013 överlade utskottet med statsrådet Ullenhag från Arbetsmarknadsdepartementet om rådsslutsatser om utvärderingen av EU:s byrå för grundläggande rättigheter. Ordföranden konstaterade att utskottet inte hade några synpunkter på regeringens preliminära ståndpunkt. Vid samma tillfälle överlade utskottet även med statsrådet Ullenhag om kommissionens förslag till rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integration av romer i medlemsstaterna, KOM(2013) 460. Regeringen ställde sig i huvudsak positiv till förslaget om en rådsrekommendation om effektiva åtgärder för romsk inkludering i medlemsstaterna. Ordföranden konstaterade att utskottet inte hade några synpunkter på regeringens preliminära ståndpunkt.

Inkommande EU-dokument samt behandlingen av dessa vid EU:s institutioner har löpande anmälts till utskottet. Särskild vikt har lagts vid bl.a. översynen av EU:s rättsliga ram för skyddet av personuppgifter (förslaget till allmän uppgiftsskyddsförordning), förslag om finansiering av europeiska politiska partier och stiftelser, EU:s åtgärder för integreringen av romerna, förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten samt frågor kring subsidiaritet och proportionalitet.

Utskottet lämnade ett betänkande (KU8) om konstitutionsutskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Utskottet lämnade dels ett granskningsutlåtande (KU15) om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten, dels ett granskningsutlåtande (KU14) om Europeiska kommissionens rapport om subsidiaritet och proportionalitet. Utskottet lämnade även ett granskningsutlåtande (KU26) om grönboken om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld.

I övrigt har konstitutionsutskottet behandlat olika EU-relaterade ärenden i ett antal yttranden till andra riksdagsutskott. I ett yttrande till finansutskottet (KU2y) över subsidiaritetsfrågan i kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om faktablad för investeringsprodukter, KOM(2012) 352, betonade konstitutionsutskottet vikten av att förslag till lagstiftningsakters tillämpningsområde ska definieras tydligt och avgränsat. Inte minst gäller detta förslagets bestämmelser om att ge kommissionen befogenheter att anta delegerade akter. Utskottet konstaterade, bl.a. mot bakgrund av förslagets bestämmelser om administrativa sanktioner och åtgärder, att sådana föreskrifter skulle vara svåra att förena med bl.a. exklusivitetsprincipen i svensk tryck- och yttrandefrihetlig grundlagsreglering.

Utskottet har vidare lämnat ett yttrande till finansutskottet (KU4y) om regeringens proposition 2012/13:39 Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen. Den sammantagna bedömningen från utskottet var att ett godkännande av fördraget i enlighet med regeringens förslag kan beslutas inom ramen för gällande grundlagsreglering och utan befogenhetsöverlåtelse. Godkännande av fördraget i enlighet med regeringens förslag förutsätter således enligt utskottet ingen särskild beslutsordning.

I ett yttrande till utrikesutskottet (KU7y) som gällde regeringens skrivelse 2012/13:80 Årsboken om EU – Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen 2012 uttalade utskottet bl.a. att det kan det finnas anledning att bevaka i vilken omfattning kommissionen ges befogenheter att anta delegerade akter. Utskottet uttalade sig även om Europaparlamentets säte, och förutsatte att regeringen stöder alla strävanden för att Europaparlamentets kostsamma flyttning mellan två orter ska upphöra.

Uppföljning och utvärdering

Under riksmötet avslutade utskottet sitt arbete med uppföljning och utvärdering av 2010 års val. Arbetet resulterade i ett utskottsinitiativ (2012/13:KU13).

Utskottet påbörjade uppföljning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

Forsknings- och framtidsfrågor

Utskottet hade beslutat att påbörja en kunskapsöversikt om subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.

Offentliga och interna utfrågningar

Utskottet anordnade under riksmötet totalt 17 utfrågningar i 6 granskningsärenden.

Utskottet fick muntlig information vid 23 tillfällen i aktuella ärenden om Riksdagsförvaltningens årsredovisning, riksdagsstyrelsens budgetförslag, aktuella EU-frågor, JO:s ämbetsberättelse, lagstiftningsarbetet gällande offentlig redovisning av bidrag till politiska partier, kränkande fotografering och en lägesrapport om översynen av riksdagsordningen.

Den 29 november 2012 höll utskottet ett öppet sammanträde vid överlämnandet av JO:s ämbetsberättelse.

Den 24 januari 2013 höll utskottet ett gemensamt seminarium med fem andra utskott i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond om riksdagens mål- och resultatstyrning: Vilka mål, vilka resultat?

Ett kvällsseminarium hölls den 6 mars 2013 om det pressetiska systemet. Inbjudna gäster var journalisten Nils Funcke och chefen för Timbro Medieinstitut Mats Ohlin.

Den 29 maj 2013 höll utskottet ett gemensamt seminarium med Riksrevisionen och finansutskottet med anledning av Riksrevisionens 10-årsjubileum 2003–2013.

Den 13 juni 2013 höll utskottet ett öppet seminarium om dagspressens ekonomiska läge. Inbjuda deltagare var förbundsordförande i Svenska Journalistförbundet Jonas Nordling, fil.dr., Nordicom och SOM-institutet vid Göteborgs universitet Jonas Ohlsson, chefredaktör och ansvarig utgivare vid Östran Gunilla Persson och chefredaktör och ansvarig utgivare vid Dagens Nyheter Peter Wolodarski.

Resor och besök

Den 5–11 oktober 2012 deltog ledamoten Per-Ingvar Johnsson (C) i World Forum for Democracy i Strasbourg.

Den 9–10 oktober 2012 deltog ordförande Peter Eriksson (MP) och en föredragande i Europaparlamentets konferens om dataskyddslagstiftning i Bryssel.

Den 10–11 december 2012 deltog ordförande Peter Eriksson (MP) och vice ordförande Per Bill (M) i en ICC-konferens i Rom.

Den 11–13 februari 2013 deltog ledamoten Lars Elinderson (M) i ett möte med OECD-nätverk i Paris.

Den 3–6 februari 2013 gjorde utskottet en delegationsresa till Moskva.

Den 24–28 februari 2013 gjorde utskottet en delegationsresa till Berlin, och delegationen delade upp sig för besök i Warszawa och Haag.

Den 22–27 mars 2013 deltog ledamoten Helene Petersson i Stockaryd (S) i IPU:s 128:e vårförsamling i Quito, Ecuador.

Den 10–11 september 2013 besökte utskottet Ålands lagting.

Information om utskottet och dess verksamhetsområde

Den 25 oktober 2012 tog ordförande Peter Eriksson (MP) och ledamöterna Andreas Norlén (M), Helen Petersson i Stockaryd (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Hans Ekström (S), Cecilia Brinck (M) och biträdande kanslichefen emot en delegation från Estlands parlament.

Den 6 november 2012 tog ordförande Peter Eriksson (MP) och ledamöterna Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S) och biträdande kanslichefen emot en delegation från Republiken Moçambique.

Den 4 december 2012 tog ordförande Peter Eriksson (MP) och ledamöterna Andreas Norlén (M), Tuve Skånberg (KD) och Lena Sommestad (S) emot en delegation från Egyptens parlament.

Den 12 december 2012 tog ledamöterna Helene Petersson i Stockaryd (S) och Tuve Skånberg (KD) emot en fransk parlamentariker från Europarådets parlamentariska församling.

Den 14 mars 2013 tog ordförande Peter Eriksson (MP) och ledamöterna Lars Elinderson (M), Karin Granbom Ellison (FP), Per-Ingvar Johnsson (C), Tuve Skånberg (KD) och Jonas Åkerlund (SD) emot besök av Greco.

Den 16 mars 2013 deltog utskottet i riksdagens ”Öppet hus”. Ledamöterna Per Bill (m), Björn von Sydow (S), Mia Sydow Mölleby (V), Cecilia Brink (M), kanslichefen och en föredragande deltog.

Den 26 mars 2013 tog ordförande Peter Eriksson (MP) och ledamöterna Billy Gustafsson (S) och Per-Ingvar Johnsson (C) emot ett kambodjanskt besök.

Den 29 april 2013 tog vice ordförande Per Bill (M) emot besök från tyska delstatsparlamentet i Sachsen.

Den 3 maj 2013 tog ledamoten Karl Sigfrid (M) och Sedat Dogru (M) emot besök från Europaparlamentets LIBE-utskott.

Den 28 maj 2013 tog Tuve Skånberg (KD) emot besök av Palestinas riksrevisor.

Den 13 juni 2013 tog ordförande Peter Eriksson (MP), viceordförande Per Bill (M) och en föredragande emot talmannen och en delegation med bl.a. parlamentsledamöter vid Moçambiques parlament.

Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet

Utskottet lämnade 26 betänkanden till kammaren och 7 yttranden till andra utskott. Dessutom lämnades två granskningsbetänkanden: det ena innehöll resultatet av allmänna granskningar i januari 2013, det andra resultatet av särskilda granskningen i juni 2013. Det allmänt inriktade granskningsbetänkandet omfattade 9 huvudpunkter och vårens granskningsbetänkande 21 anmälda granskningsärenden, redovisade under 5 huvudrubriker.

Under riksmötet höll utskottet sammanlagt 106 sammanträden, 52 sammanträden med allmänna ärenden och 54 sammanträden med granskningsärenden. Den sammanlagda sammanträdestiden under riksmötet omfattade 95 timmar och 28 minuter.

Till utskottet hänvisades under riksmötet 5 propositioner, 302 motionsyrkanden, 4 skrivelser från regeringen samt 3 framställningar och 3 redogörelser från olika riksdagsorgan. Utskottet behandlade 6 propositioner, 272 motionsyrkanden, 3 skrivelser, 3 framställningar och 3 redogörelser under riksmötet.

Elanders, Stockholm 2013