Kulturutskottets verksamhet vid riksmötet 2002/03

Kulturutskottets verksamhet vid riksmötet 2002/03

Kulturutskottets beredningsområde

Kulturutskottet (KrU) bereder ärenden som rör allmänna kultur- och bildningsändamål, folkbildning, ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt samarbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Utskottet bereder även ärenden om kyrkofrågor och ärenden om radio och television i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredningsområde.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid tillhör kulturutskottets beredningsområde. Inom utgiftsområdet finns politikområdena 28 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 29 Ungdomspolitik och 30 Folkrörelsepolitik. Vidare inrymmer utgiftsområde 17 vissa anslag inom fyra andra politikområden. Till dessa hör anslagen till Statens biografbyrå samt bidrag till utbyte av TV-sändningar med Finland, till medieforskning och dokumentation samt europeiskt mediesamarbete, allt inom politikområde 27 Mediepolitik. Vidare återfinns anslagen till folkbildningen inom politikområde 25 Utbildningspolitik, anslaget till Statens ljud- och bildarkiv inom politikområde 26 Forskningspolitik samt anslaget till  Lotteriinspektionen inom politikområde 2 Finansiella system och tillsyn.

Utskottets sammansättning m.m.

Under riksmötet 2002/03 hade kulturutskottet följande sammansättning.

Ledamöter

Lennart Kollmats (fp), ordf. Annika Nilsson (s), vice ordf. tjl. 17/4– 30/6 2003 Lars Wegendal (s), vice ordf. 17/4–30/6 2003 Kent Olsson (m) Eva Arvidsson (s) Paavo Vallius (s) Gunilla Tjernberg (kd) Peter Pedersen (v) Suppleanter Louise Malmström (s), t.o.m. 23/10 2002 Matilda Ernkrans (s) Fredrik Olovsson (s) Tobias Billström (m) Hans Backman (fp), tjl. 21/1–28/3 2003 Ingela Thalén (s), fr.o.m. 19/11 2002 Niclas Lindberg (s) Helena Höij (kd) Siv Holma (v) Susanne Eberstein (s) Anna Ibrisagic (m) Kenth Högström (s) Torkild Strandberg (fp) Lars-Ivar Ericson (s) Sonia Karlsson (s)

Nikos Papadopoulos (s) Lena Adelsohn Liljeroth (m) Tommy Ternemar (s) Cecilia Wikström (fp) Birgitta Sellén (c) Göran Persson i Simrishamn (s) Anna Lindgren (m) Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) Rossana Dinamarca (v) Margareta Pålsson (m) Berit Högman (s) Leif Björnlod (mp) Henrik Westman (m), fr.o.m. 15/10 2002 Axel Darvik (fp), fr.o.m. 15/10 2002 Dan Kihlström (kd), fr.o.m. 15/10 2002 Sven Bergström (c), fr.o.m. 15/10 2002 Mikaela Valtersson (mp), 15/10 2002– 22/1 2003 Ewa Larsson (mp), 23/1–30/6 2003 Tasso Stafilidis (v), fr.o.m. 24/10 2002 Anne Marie Brodén (m), fr.o.m. 19/2 2003 Lars Lilja (s), fr.o.m. 12/3 2003 Lena Ödeen (fp), 24/1–28/3 2003 Johan Andersson (s), 17/4–30/6 2003

Som framgår av uppställningen tillhörde åtta av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, tre Moderata samlingspartiet och två Folkpartiet liberalerna. Kristdemokraterna och Centerpartiet företräddes av en ledamot vardera. Miljöpartiet de gröna valde att inte låta sig representeras i kulturutskottet. Partiet överlät platsen till Vänsterpartiet som därför företräddes av två ledamöter i utskottet.

Utskottets kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Lena Axelsson-Westlund, kanslichef

Karin Josephson, föredragande

Maria Lindh Sjöström, föredragande, tjl. fr.o.m. 7/1 2003

Anna-Lisa Stoican, föredragande, fr.o.m. 1/12 2002

Brita Grönlund, byråassistent, t.o.m. 1/6 2003

Charlotte Rundelius, byråassistent

Tina Hökebro, byråassistent fr.o.m. 1/5 2003

Erica Nilsson, extra föredragande under tiden 21/10–30/11 2002

Utskottets verksamhet

Utskottets verksamhetsplan

Under mandatperioden 2002/03–2005/06 tillämpar utskottet den av Riksdagskommittén förordade metoden att – när det är möjligt – koncentrera arbetet under ett riksmöte till vissa av ämnesområdena inom utskottets beredningsområde och att därmed inte ta upp alla ämnesområden till behandling varje år under fyraårsperioden (KrU prot. 2002/03:10.3). Utskottet får därigenom mera tid och möjligheter att vid behov inhämta mera ingående information inom respektive ämnesområde och ärende, t.ex. vid studieresor och studiebesök samt genom utfrågningar och information vid utskottssammanträden.

Ärenden som har behandlats av utskottet

En nummerordnad förteckning över utskottets betänkanden samt ett yttrande till annat utskott under riksmötet 2002/03 finns i utskottets tryckta register. En sammanfattning av varje ärende finns i respektive betänkande. I det följande lämnas en kort redovisning för de behandlade ärendena ämnesvis.

Jämlikhetsmålet för kulturpolitiken

Riksdagen beslöt hösten 1996 om sju nya nationella mål för kulturpolitiken (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1 s. 39–42). Ett av målen kallas ofta för jämlikhetsmålet. Det lyder: Kulturpolitiken skall verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. De kulturpolitiska målen är sektorsövergripande och skall gälla för all statlig verksamhet både inom och utom kulturområdet. Avsikten är att de också skall kunna vara vägledande för kommunal och landstingskommunal kulturpolitik.

Våren 2002 lämnade regeringen en s.k. resultatskrivelse, Kultur och delaktighet (skr. 2001/02:176), till riksdagen. Utskottet behandlade skrivelsen och motioner väckta med anledning av skrivelsen i sitt budgetbetänkande hösten 2002 (bet. 2002/03:KrU1 s. 33–43). Utskottet framhöll att denna första resultatskrivelse av nytt slag får ses som ett första steg i en utveckling där utskottet och berörda departement för en dialog. Utskottet framhöll att skrivelsens ansats är bred men påpekade också att t.ex. barns, ungdomars och handikappades delaktighet i kulturen berörts mycket kortfattat eller inte alls. Utskottet påpekade också att resultatskrivelser bör utformas så att resultatbedömning och anslagskonsekvenser kan kopplas samman vid budgetbehandlingen. Utskottet ansåg att det är viktigt att kopplingen mellan resultat och de statliga insatserna görs tydligare, då verksamhet ofta har flera finansiärer, t.ex. kommuner och landsting. Kommande skrivelser bör kunna skapa förutsättningar för riksdagen att även identifiera områden och frågor som bör lyftas fram i framtida resultatskrivelser. Utskottet föreslog att riksdagen med de synpunkter som utskottet anfört skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Budget för år 2003

I protokollsutdrag till finansutskottet tillstyrkte utskottet regeringens förslag till ram om drygt 8,3 miljarder kronor för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för budgetåret 2003. Inom denna ram föreslog kulturutskottet i sitt budgetbetänkande (bet. 2002/03:KrU1, 29 reservationer) omfördelning av medel mellan två anslag. Utskottet föreslog att 2,5 miljoner kronor skulle föras över från anslaget till nationell och internationell ungdomsverksamhet till anslaget till allmänna samlingslokaler. Utskottet föreslog också att Ungdomsstyrelsen – liksom under år 2002 – skulle få disponera sammanlagt 4 miljoner kronor under anslaget till allmänna samlingslokaler för stöd till samlingslokalorganisationernas informationsinsatser och utredningsarbete när det gäller ungdomars utnyttjande av samlingslokaler. Regeringens budgetförslag i övrigt tillstyrktes av utskottet, vilket bl.a. innebar förstärkta resurser för museisektorn, dansområdet och svensk film samt instiftande av ett litteraturpris på 5 miljoner kronor till Astrid Lindgrens minne. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle besluta att den ökning av medlen till regionala teater- och dansinstitutioner som regeringen föreslagit även skulle få användas för bidrag till musikinstitutioner m.m. Utskottet föreslog även att riksdagen skulle begära en utvärdering av samtliga stödformer under anslaget Litteraturstöd. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag att det särskilda anslaget Stöd till bokhandeln skulle upphöra, men föreslog samtidigt att medlen för sortimentsstöd till s.k. servicebokhandlar skulle finnas kvar och fortsättningsvis fördelas av Kulturrådet.

Representanterna i kulturutskottet för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har, efter det att finansutskottet tillstyrkt regeringens förslag till ram för utgiftsområde 17, avstått från att delta i utskottets beslut om medelsanvisning. De påminner om huvuddragen i sina respektive budgetförslag i särskilda yttranden till budgetbetänkandet.

Radio- och TV-frågor

Utskottet tillstyrkte i sitt budgetbetänkande (bet. 2002/03:KrU1) regeringens förslag att höja TV-avgiften med 72 kronor till 1 812 kronor per helt år fr.o.m. den 1 januari 2003. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle godkänna regeringens medelsberäkning om sammanlagt knappt 5,9 miljarder kronor för den avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Ett särskilt distributionskonto har tidigare inrättats för att hantera kostnaderna för TV-distribution i samband med övergången från analog till digital teknik. Utskottet tillstyrkte i budgetbetänkandet regeringens förslag att dels föra över medel från rundradiokontot (som innehåller TV-avgiftsmedlen) till distributionskontot, dels föra över sammanlagt 523,2 miljoner kronor från distributionskontot till Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

Under våren 2003 lämnade regeringen två propositioner till riksdagen som rör radio- och TV-området. Proposition 2002/03:64 Kapitaltillskott till Teracom AB behandlades av kulturutskottet och proposition 2002/03:72 Digitala TV-sändningar behandlades av konstitutionsutskottet.

I enlighet med proposition 2002/03:64 föreslog kulturutskottet (bet. 2002/03:KrU7, 3 reservationer) att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att besluta om ett lån i Riksgäldskontoret för att finansiera ett villkorat ägartillskott på högst 500 miljoner kronor till Teracom AB. Lånet skulle rymmas inom en tidigare beslutad ram som avser lån i Riksgäldskontoret år 2003 för investeringar i anläggningstillgångar inom statens verksamhet. Utskottet anförde att regeringens bedömning var rimlig, nämligen att ett sådant kapitaltillskott behövs för att säkra överlevnaden för företaget som drabbats av tillfälliga svårigheter och beräknas bli lönsamt igen. Utskottet konstaterade samtidigt att Teracom AB inte hade begärt någon sådan garanti som riksdagen tidigare beslutat om för att lösa företagets ekonomiska problem.

I betänkandet redovisade kulturutskottet också att regeringen i vårproposition 2002/03:100 (s. 200–201) föreslagit att kapitaltillskottet till Teracom AB skulle omfinansieras via ett nytt särskilt konto i Riksgäldskontoret. Medel avsågs föras till detta konto genom extra utdelningar från statligt ägda bolag. Detta ärende behandlades senare av finansutskottet (bet. 2002/03:FiU21 s. 28).

Konstitutionsutskottet beredde kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2002/03:72 om digitala TV-sändningar och att delta i utfrågningar av representanter för Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB och TV 4 AB. Kulturutskottet yttrade sig över de delar av propositionen som rörde digitala sändningar av public service-företagens program (yttr. 2002/03:KrU1y, 5 avvikande meningar). Kulturutskottet tillstyrkte regeringens förslag att täckningsgraden för de sändarnät, där public service-företagen inryms, åtminstone inledningsvis skall vara 98–99 % av hushållen. De digitala sändningarna av public service-företagens program skall vara okrypterade och – utöver den obligatoriska TV-avgiften – kostnadsfria. Utskottet förutsatte att detta skulle gälla både public service-företagens nuvarande utbud och kommande tilläggstjänster, t.ex. uppläsning av textremsan. Kulturutskottet tillstyrkte att det analoga TV-nätet skall släckas etappvis och att de analoga sändningarna helt skall ha upphört senast den 1 oktober 2007. Kulturutskottet ansåg att den kommission som skall förbereda övergången skall ha konsumenten i centrum för arbetet, främst frågan om hur konsumenterna påverkas av teknikskiftet.

Utskottet föreslog i ett särskilt betänkande (bet. 2002/03:KrU6, 12 reservationer) att riksdagen skulle avslå motioner om radio- och TV-frågor, bl.a. om finansieringsformen för public service, public service-företagens medelsanvändning, riktlinjer för den framtida public service-verksamheten och en översyn av Våldsskildringsrådets uppdrag.

Lotterifrågor

I proposition 2002/03:93 Vissa frågor inom spelområdet m.m. föreslog regeringen ändringar i lotterilagen för att stärka föreningslivets ställning på lotterimarknaden. Vidare föreslogs ändringar i lotterilagen och skattelagstiftningen för att underlätta internationellt samarbete på lotteriområdet. Bland annat föreslogs att svenska deltagare i ett i utlandet anordnat s.k. poolspel avseende vadhållning på hästar skulle undantas från inkomstskatt på eventuella vinster. I stället skulle den svenska arrangören betala lotteriskatt. Socialutskottet avgav yttrande i fråga om spelmissbruk m.m. Kulturutskottet tillstyrkte regeringens förslag (bet. 2002/03:KrU8, 22 reservationer). Med hänvisning till att regeringen aviserade en rad olika förslag och utredningar på spelområdet avstyrkte utskottet motioner om bl.a. spelmissbruk, marknadsföring, tillsynsfrågor samt idrottsrörelsens och föreningslivets andel av spelmarknaden.

Kulturarvsfrågor

Med hänvisning till bl.a. pågående utredningar och ställningstaganden i tidigare utskottsbetänkanden avstyrkte utskottet motionsyrkanden i betänkandena 2002/03:KrU2 Kulturmiljöfrågor (5 reservationer) och 2002/03:KrU3 Museer och utställningar (15 reservationer).

Kulturutskottet har under tidigare riksmöten lämnat förslag till Riksdagens revisorer om granskning av uppdragsarkeologi, dvs. arkeologiska undersökningar bekostade av markexploatörer. Riksdagens revisorer har, inom ett delprojekt i en större granskning benämnd Myndigheter på marknaden (förstudie 2001/02:9), granskat frågan om uppdragsarkeologi. Resultatet redovisades i rapporten Arkeologi på uppdrag (2002/03:3), som har remissbehandlats. Därefter lämnade Riksdagens revisorer sitt förslag till riksdagen under våren 2002 (förs. 2002/03:RR11). Förslaget samt motioner från allmänna motionstiden och motioner väckta med anledning av förslaget behandlades preliminärt av utskottet under maj 2003. Utskottets betänkande i frågan avses justeras och behandlas av riksdagen under 2003/04 års riksmöte.

Ungdoms- och idrottsfrågor

I budgetbetänkandet (bet. 2002/03:KrU1) tillstyrkte utskottet att drygt 455 miljoner kronor beräknades under anslaget till idrotten. Dessutom tillstyrkte utskottet att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma skulle verka för att bolagsstämman skulle besluta att ge idrotten ett bidrag på högst 160 miljoner kronor. Det bör nämnas att idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet enligt riksdagens beslut dessutom får en del av överskottet från AB Svenska Spels värdeautomater, år 2002 ca 363 miljoner kronor. Ungdomsorganisationerna får resterande del av överskottet år 2002, nämligen 86 miljoner kronor.

Som nämnts under rubriken Budget för år 2003 föreslog utskottet en överföring av 2,5 miljoner kronor från anslaget till ungdomsorganisationerna, vars bidrag därigenom skulle bli knappt 87,9 miljoner kronor. Medlen skulle föras över till samlingslokalorganisationerna som även föreslogs få oförändrade resurser år 2003, dvs. 4 miljoner kronor, för informationsinsatser och utredningsarbete när det gäller ungdomars utnyttjande av samlingslokaler (bet. 2002/03:KrU1).

Med hänvisning bl.a. till sina tidigare ställningstaganden till regeringsförslag om idrotts- respektive ungdomspolitiken avstyrkte utskottet motionsyrkanden i betänkandena 2002/03:KrU4 Idrottsfrågor (12 reservationer) och 2002/03:KrU5 Ungdomsfrågor (12 reservationer).

Sammanträdestider

Under 2002/03 års riksmöte (tiden den 1 oktober 2002 t.o.m. den 15 september 2003) höll utskottet 21 sammanträden. Sammanträdestiden omfattade 30 timmar och 20 minuter.

Antal ärenden

Utskottet behandlade tre propositioner och en skrivelse från regeringen samt motioner som väckts med anledning av dem. Skrivelsen slutbehandlas hösten 2003 under 2003/04 års riksmöte. Härutöver behandlades motioner från allmänna motionstiden hösten 2002. Sammanlagt avlämnade utskottet 8 betänkanden och 1 yttrande till annat utskott.

Till betänkandena fogades sammanlagt 110 reservationer och 33 särskilda yttranden.

Vidare avgavs ett yttrande genom protokollsutdrag till finansutskottet över budgetpropositionens förslag till ram för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för år 2003 samt beräknad ram för år 2004 (prot. 2002/03:2.7).

Regeringen har i slutet av maj 2003 avgivit ytterligare en skrivelse (2002/03:129), Arkitektur, form och design. Behandlingen av skrivelsen samt två följdmotioner har skjutits upp till 2003/04 års riksmöte.

Utfrågningar m.m.

Som ett led i utskottets berednings- och uppföljningsarbete har på utskottets begäran information lämnats vid olika sammanträden med utskottet av representanter för Kulturdepartementet (kultur- och mediefrågor) och Utbildningsdepartementet (ungdomsfrågor).

På utskottets begäran har företrädare för Stiftelsen framtidens kultur i november 2002 samt Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund i mars 2003 informerat om sin verksamhet.

I anslutning till behandlingen av Riksdagens revisorers förslag 2002/03:
RR11 Arkeologi på uppdrag inhämtade utskottet i maj 2003 information från Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna i Stockholms län och Västernorrlands län samt Arkeologikonsult AB och Societas Arhaeologica Upsaliensis.

EU-frågor

För utskottets information i EU-frågor har utskottets kansli gjort en informationspromemoria som beskriver den aktuella situationen inom utskottets olika beredningsområden. Material som kommit till riksdagen och som berör kulturutskottets verksamhetsområde har överlämnats för kännedom till utskottets ledamöter.

Under riksmötet 2002/03 har information om behandlingen inom EU av kultur-, medie- och ungdomsfrågor lämnats av representanter för Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet.

En studieresa till olika EU-institutioner i Bryssel gjordes den 13–15 april 2003 med de ledamöter och aktiva suppleanter i utskottet som inte tidigare gjort liknande besök för att studera frågor inom kulturutskottets beredningsområde. Information i kultur-, medie- och ungdomsfrågor lämnades av företrädare för Sveriges ständiga representation vid EU, Europeiska kommissionen samt svenska intresseorganisationers företrädare verksamma i Bryssel. Informationsbesök gjordes vid Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.

Studieresor och studiebesök

Inrikes

Utskottet gjorde i mars en studieresa till Värmlands län för att bl.a. studera kulturens betydelse för den regionala utvecklingen, kulturarvsfrågor, ungdomars kultur och egenföretagande inom kultursektorn m.m. I maj 2003 gjorde utskottet en studieresa till Dalarnas län för att studera kulturarvsfrågor och förutsättningarna för och inriktningen av teater och musik i länet.

Utskottet har som ett led i uppföljningsarbetet och inför ärendebehandling också besökt

Kungl. Dramatiska Teatern (november 2002),

Statens kulturråd (november 2002),

Lotteriinspektionen (december 2002),

Riksantikvarieämbetet (januari 2003),

Riksteatern (mars 2003)

Svenska Filminstitutet (april 2003) och

Stiftelsen Skansen (juni 2003).

Ledamöter och suppleanter har representerat utskottet vid seminarier och konferenser anordnade av

Agenda Kulturarv (november 2002),

Bokpriskommissionen (december 2002),

Stockholms läns landstings konstnämnd och AF Kultur Stockholm (AMS) om forskning om konstnärliga uttrycksmedel i vårdmiljöer (november 2002),

Riksantikvarieämbetet, höstmöte (november 2002),

Länsmuseernas samarbetsråd i samband med rådets årsmöte (mars 2003),

Konstnärernas Riksorganisation (KRO), Västerbottens läns landsting och Museum Anna Nordlander om Konst och genus (maj 2003) och

Jordbruksdepartementet om samepolitik (maj 2003).

Utrikes

Som nämnts ovan under rubriken EU-frågor har en delegation från kulturutskottet gjort en studieresa den 13–15 april 2003 till EU i Bryssel. I samband med besöket i Bryssel gjorde delegationen också ett informationsbesök vid Sveriges ambassad i Belgien.

Under år 2003 anordnar Nordiska kulturfonden en konferensserie om kulturpolitik, tendenser i respektive nordiskt land, framtida utmaningar och vägval. Kulturutskottet har varit representerat vid seminarier i Stockholm den 7–9 mars, Reykjavik, Island den 9–10 maj och Torshavn, Färöarna den 14–15 juni. (De två sista seminarierna i serien anordnas i Helsingfors respektive Köpenhamn under hösten 2003.)

I oktober tog representanter för kulturutskottet emot ordföranden i det skotska parlamentets utbildnings- och kulturutskott, Ms. Karen Gillon.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering sker i flera olika former.

I det föregående under rubriken Ärenden som har behandlats av utskottet redovisas utskottets förslag under riksmötet 2002/03 att riksdagen skulle begära att regeringen gör en utvärdering av samtliga stödformer under anslaget Litteraturstöd.

Under våren 2003 deltog, som nämnts ovan, representanter för utskottet i tre seminarier anordnade av Nordiska kulturfonden. Vid seminarierna redovisades och diskuterades kulturpolitiskt relevant forskning.

Utskottet har föreslagit Riksdagens revisorer att granska bl.a. uppdragsarkeologin. Under rubriken Kulturarvsfrågor har redovisats att revisorerna avgivit förslaget 2002/03:RR11 Arkeologi på uppdrag. Förslaget har preliminärt behandlats av utskottet under våren 2003 och avses slutbehandlas hösten 2003.

Utskottet har tidigare även föreslagit revisorerna att granska förvaltningen, bevarandet och vården av landets kulturarv av rörliga bilder. Revisorerna har gjort en informationsrapport Kulturarvet och rörliga bilder (2002/03:2) som i juni 2003 överlämnats till kulturutskottet och regeringen. Revisorerna föreslår att regeringen skall ta fram en strategi med principiella ställningstaganden och prioriteringar samt göra ekonomiska analyser. Regeringen bör därefter ge riksdagen ett mer utvecklat underlag för fortsatta ställningstaganden i frågan.

Ett viktigt led i uppföljningsarbetet är granskning på konstitutionsutskottets anmodan av regeringens årliga skrivelse (skr. 2002/03:75) till riksdagen med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Utskottet fann år 2003 inte någon anledning att avge yttrande i frågan till konstitutionsutskottet.

I det löpande uppföljningsarbetet ingår studiebesök och studieresor inom landet, information på utskottets begäran från myndigheter, institutioner m.m. samt kontakter med organisationer och andra företrädare för verksamhet inom utskottets beredningsområde.

I den ordinarie ärendehanteringen ingår en omfattande och regelmässig uppföljning i form av underhandskontakter via kansliet med myndigheter, institutioner m.m. som redovisas muntligen och skriftligen för utskottet. Som ett av många exempel kan nämnas att vid behandlingen av motionsyrkanden om radio- och TV-frågor (bet. 2002/03:KrU6) fann utskottets kansli anledning att med Sveriges Television AB (SVT) ingående diskutera och för utskottet redovisa de varierande beräkningsmetoder som SVT använt för att redovisa hur stor andel av programmen som textats.

Elanders Gotab, Stockholm  2003