Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2011/12

utskottsdokument 2011/12:2B0A4C

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2011/12

 

 

 

 

 

 

 

Beredningsområde

Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel tillhör utskottets beredningsområde.

Sammansättning

Under riksmötet 2011/12 hade miljö- och jordbruksutskottet följande sammansättning.

 

Ledamöter

Matilda Ernkrans (S)

Bengt-Anders Johansson (M)

Lars Hjälmered (M)  tjl. fr.o.m. 2012-09-01

Johan Löfstrand (S)

Helén Pettersson i Umeå (S)

Rune Wikström (M)

Jan-Olof Larsson (S)

Anita Brodén (FP)

Sara Karlsson (S)

Per Åsling (C) t.o.m. 2011-10-13

Roger Tiefensee (C) fr.o.m. 2011-10-19

tjl. 2011-10-03–11-12-04

Pyry Niemi (C)

Johan Hultberg (M)

Åsa Coenraads (M)

Åsa Romson (MP) t.o.m. 2011-09-19

Helena Leander fr.o.m. 2011-09-20

Irene Oskarsson (KD)

Josef Fransson (SD)

Jens Holm (V)

 

Suppleanter

Christer Akej (M)

Christina Karlsson (S)

Linda Arvidsson Wemmert (M) tjl. 2011-10-10–2011-12-23 samt
2012-03-12–2012-06-22

Jonas Gunnarsson (S)

Jenny Petersson (M)

Anna Wallén (S)

Lars Beckman (M)

Gunnar Sandberg (S)

Nina Lundström (FP)

Katarina Köhler (S)

Staffan Danielsson (C)

Roger Tiefensee (C) t.o.m. 2011-10-18

Kew Nordqvist (MP)

Sofia Arkelsten (M)

Tina Ehn (MP)

Otto von Arnold (KD)

Mikael Jansson (SD)

Jacob Johnson (V) tjl. 2012-01-18–2012-04-09

Christina Höj Larsen (V)  t.o.m. 2012-03-20

Olle Thorell (S)

Carina Ohlsson (S)

Lars Tysklind (FP)

Helena Lindahl (C)

Thoralf Alfsson (SD) t.o.m. 2012-01-24

William Petzäll (–) t.o.m. 2011-09-29

Richard Jomshof (SD) fr.o.m.  2012-01-25

Margareta Larsson fr.o.m. 2012-04-13

Andreas Carlson (KD)

Roland Utbult (KD)

Rickard Nordin (C) 2011-10-19–2012-09-05

Ulrika Carlsson i Skövde (C) fr.o.m. 2012-09-06

Åsa Romson (MP) fr.o.m. 2011-09-27

Inger Fredriksson (C) 2011-10-03–2011-12-04     

Tomas Avenborg (M) 2011-10-10–2011-12-23 samt

2012-03-12–2012-06-22

Emma Wallrup (V) 2012-01-18–2012-04-09

Pontus Haag (M) fr.o.m. 2012-09-01

 

 

Ordförande i utskottet har varit Matilda Ernkrans, vice ordförande Bengt-Anders Johansson. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Miljöpartiet de gröna, en Folkpartiet liberalerna, en Centerpartiet, en Kristdemokraterna, en Sverigedemokraterna, och en Vänsterpartiet.

 

Kansli

Utskottet assisterades av ett kansli bestående av

Björn G:son Wessman, kanslichef

Madeleine Holst, utskottsråd

Anna-Lena Kileus, föredragande

Helena Rudin, föredragande, tjl. fr.o.m. 2012-05-28

Christina Malmros, föredragande

Lena Sandström, föredragande

Fredrik Jonsson, föredragande fr.o.m. 2012-06-11

Eva Forsman, utskottshandläggare

Anna Klefborg, utskottsassistent fr.o.m. 2011-12-12


Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2011/12 höll miljö- och jordbruksutskottet 40 sammanträden med en sammanlagd sammanträdestid om 21 timmar och 39 minuter. Utskottet har lämnat 22 betänkanden och 3 utlåtanden till kammaren.

Utskottet behandlade 10 propositioner och 1 skrivelse med tillsammans 15 följdmotioner med sammanlagt 50 yrkanden. Dessutom behandlade utskottet 275 motioner med 545 yrkanden från allmänna motionstiden 2011.

Ärenden som har behandlats av utskottet

I betänkande MJU1 behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2012 om anslagen inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 28 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2011 med anknytning till budgeten. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård är indelat i två områden: Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik omfattar frågor som rör naturvård och biologisk mångfald, klimat, havs- vatten- och luftvård, havsplanering, sanering och efterbehandling av förorenade områden, avfall, miljöskydd, miljöövervakning, miljöforskning, kemikaliekontroll, meteorologi, hydrologi och oceanografi, hållbara städer samt internationellt miljösamarbete. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelstilldelning på anslag och bemyndiganden.

Utskottet hade gjort en uppföljning av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2012 för 20 Allmän miljö- och  naturvård samt en fördjupad uppföljning av biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört i dessa avsnitt. I betänkandet behandlades även regeringens skrivelse 2010/11:157 Riksrevisionens granskning av klimatinsatser utomlands – statens inköp av utsläppskrediter. Vidare behandlades två följdmotioner med åtta yrkanden. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Samtliga motionsförslag avstyrktes.

I betänkande MJU2 behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2012 om anslag inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 17 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2011. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel omfattar verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd, rennäring och samefrågor. Vidare omfattar utgiftsområdet även verksamhet inom utbildning och forskning. Utgiftsområdet omfattar 29 anslag, två färre än föregående år, som följd av att Fiskeriverket avvecklades den 30 juni 2011. Anslagsmedlen har övertagits av Havs- och vattenmyndigheten, som inrättades den 1 juli 2011, under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelstilldelning på anslag och bemyndiganden samt ställde sig i övrigt bakom de bedömningar som regeringen redovisat. Utskottet hade gjort en uppföljning och analys av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2012 för utgiftsområde 23. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört i dessa avsnitt. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkande MJU3 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:27 Ändring i lagen om tävling med hästdjur. Regeringen föreslog i propositionen att det i lagen (2007:629) om tävling med hästdjur införs ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva om en skyldighet för arrangörer av hästtävlingar att lämna information till tillsynsmyndigheten om de tävlingar som undantas från principen om icke-diskriminering. Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2012. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

I betänkande MJU4 behandlade utskottet regeringens proposition 2010/11:151 Nytt unionsregister för utsläppsrätter. I propositionen föreslogs flera ändringar i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Huvuddelen av ändringarna motiverades av att de nationella utsläppsregistren i EU:s medlemsstater ersattes av ett nytt unionsregister på EU-nivå. Därutöver föreslogs ändring av definitionen av flygverksamhet och ändringar som syftade till att klargöra vad en övervaknings- och rapporteringsplan för flygverksamheter skulle innehålla och förtydliganden i miljöbalken. Förslaget om ändring i lagen om handel med utsläppsrätter föreslogs träda i kraft den 1 januari 2012 i fråga om vissa paragrafer medan förslagen i övrigt föreslogs träda i kraft den dag regeringen bestämde.

Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.

I betänkande MJU5 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:58 Eftersök av vilt vid sammanstötning med spårbundna fordon samt ett följdmotionsyrkande. Regeringen föreslog ändringar i jaktlagen (1987:259) som innebar att bestämmelserna om eftersök av vilt som har varit inblandat i en sammanstötning med motorfordon skulle utvidgas till att avse även vilt som hade kolliderat med spårbundna fordon. Polismyndigheten skulle även när det gällde vilt som hade varit inblandat i en sammanstötning med spårbundna fordon kunna vidta de åtgärder som behövdes för att viltet skulle kunna spåras upp och avlivas. Polismyndigheten skulle också kunna ge någon annan i uppdrag att vidta sådana åtgärder. I betänkandet behandlades även en fråga om samisk representation i älgförvaltningsområdenas älgförvaltningsgrupper i de områden där medlemmar i samebyar enligt 25 § rennäringslagen (1971:437) har rätt att jaga. Ändringarna i jaktlagen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2012.

Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen hade gjort i propositionen, tillstyrkte regeringens lagförslag och avstyrkte motionsyrkandet.

I utlåtande MJU6 behandlade utskottet Europeiska kommissionens grönbok om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter – en strategi med stort europeiskt mervärde för att främja Europas smaker (KOM(2011) 436). Med grönboken vill kommissionen inleda en översyn av EU:s politik för säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer samt initiera en diskussion om hur nuvarande system skulle kunna utvecklas och förbättras som instrument i den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet uttalade som övergripande ståndpunkt att informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder inte ska finansieras med offentliga medel, men eftersom ett system med offentligt stöd till informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder redan existerar, ligger det i svenskt intresse att se till att gemenskapens medel används på ett så klokt och effektivt sätt som möjligt. Utskottet föreslog att utlåtandet skulle läggas till handlingarna.

I utlåtande MJU7 behandlade utskottet Europeiska kommissionens meddelande om den gemensamma fiskeripolitikens internationella dimension (KOM(2011) 424). I meddelandet presenterades den nya inriktningen på den reformerade gemensamma fiskeripolitikens internationella dimension. Det framhölls att reformen av den gemensamma fiskeripolitiken har till syfte att garantera ett hållbart utnyttjande av havets levande resurser samtidigt som man arbetar mot solida ekonomiska resultat. Samtidigt borde ett hållbart utnyttjande av fiskbestånden uppnås på global nivå genom att till 2015 ha kommit ned på fiskeridödlighetsnivåer som är förenliga med en maximal hållbar avkastning (Maximum Sustainable Yield, MSY) och mildra fiskets inverkan på de marina ekosystemen. För att uppnå detta föreslog kommissionen ett antal åtgärder.

Utskottet välkomnade kommissionens meddelande och stöder många av de reformer som kommissionen föreslår men underströk att politiken även måste genomföras i praktiken för att ge resultat. För att EU ska vara trovärdig i internationella sammanhang ansåg utskottet att EU:s egen fiskeripolitik måste förbättras både internt och externt. Detta blir särskilt tydligt i förhållande till de s.k. partnerskapsavtalen mellan EU och tredjeländer. Det räcker inte med att åberopa principer i olika dokument om ingen tar ansvar för att de efterlevs. Mot bakgrund av hur det ser ut i dag ansåg utskottet att EU, med kommissionen i spetsen, måste ställa krav. Förhandlingar ska inte inledas om nya avtal eller för att förnya protokoll om inte vissa grundläggande villkor är uppfyllda. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.

I utlåtande MJU8 prövade utskottet kommissionens ändrade förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1290/2005 och rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (KOM(2011) 634 slutlig). Detta förslag ersatte ett tidigare förslag till ändring rörande livsmedelshjälp till de sämst ställda i unionen (KOM(2010) 486 slutlig). Utskottet påminde    kommissionen om sina tidigare yttranden om utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen som redovisas i miljö- och jordbruksutskottets utlåtanden 2010/11:MJU7 respektive 2010/11:MJU21. Utskottet ansåg att båda förslagen stred mot subsidiaritetsprincipen i den del som avsåg utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen. Utskottet fann det anmärkningsvärt att inget av förslagen har innehållit någon motivering mot bakgrund av subsidiaritetsprincipen och att kommissionen underlåter att uppfylla denna skyldighet som är av största vikt för ett brett demokratiskt förtroende för beslutsprocessen inom EU.

Utskottet ansåg alltjämt att den rättsliga grund som kommissionen angett för förslaget var felaktig, trots att kommissionen lagt till artikel 175.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och därmed föreslagit en dubbel rättslig grund.

Utskottet konstaterade att det enda skälet till att livsmedelsstöd infördes för 20 år sedan var att det vid den tidpunkten fanns interventionslager som man ville utnyttja på bästa sätt. Det skälet saknas i dag då interventionslagren i det närmaste är tomma. Kommissionens förslag innebar, enligt utskottets mening, att den gemensamma jordbrukspolitikens mål tydligt utvidgas till att omfatta socialpolitiska insatser som finansieras via budgetmedel som är avsatta för jordbrukspolitik. Varken syftet med eller innehållet i den föreslagna rättsakten kan innefattas av något av den gemensamma jordbrukspolitikens mål i artikel 39 i EUF-fördraget. Som riksdagen tidigare har framfört kan det huvudsakligen socialpolitiska syftet att tillhandahålla livsmedel till de sämst ställda i och för sig anses rymmas inom unionens mål. Det framgår emellertid av fördragen att socialpolitik främst hör till medlemsstaternas ansvar. Det är ett ansvar som många gånger delas med myndigheter på regional och lokal nivå. Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Oavsett valet av rättslig grund kan målen för den planerade åtgärden, som i huvudsak är socialpolitiska, i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, på central nivå eller på regional och lokal nivå. Riksdagen ansåg således att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle besluta att avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

 I betänkande MJU9 behandlade utskottet 19 motionsyrkanden om svensk och internationell havsmiljö från den allmänna motionstiden 2011. Motionsförslagen avsåg bl.a. Sveriges övergripande målsättningar för den svenska och internationella havspolitiken, EU:s strategi för Östersjön, arbetet inom Helcom, förbud mot oljeborrning, hantering av miljöfarliga vrak, åtgärder för att minska övergödningen, förbud mot avfall från fartyg, översyn av enskilda avlopp, pilotprojekt för utvinning av alger, ersättning för musselodling samt barlastkonventionen. Samtliga motionsförslag avstyrktes av utskottet.

I betänkande MJU10 behandlade utskottet 24 motionsyrkanden om livsmedelskontroll från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog upp frågor om upphandling av livsmedel, märkning av livsmedel, en översyn av livsmedelslagstiftningen samt tillsyn och vägledning. Utskottet föreslog med anledning av två motionsyrkanden ett tillkännagivande om att regeringen med kraft skulle verka för att ett förbud mot azofärgämnen som livsmedelstillsats återinförs i Sverige inom ramen för EU:s regelverk. Vidare borde regeringen verka för att en nationell, frivillig överenskommelse träffas med branschen om att branschen ytterligare begränsar användning och saluföring av livsmedel som innehåller azofärgämnen och att tillsynen förbättras över det regelverk som gäller azofärgämnen i livsmedel. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

I betänkande MJU11 behandlade utskottet 29 motionsyrkanden om övergripande miljöfrågor m.m. från den allmänna motionstiden 2011. De frågor som togs upp avsåg bl.a. den politiska samstämmigheten inom miljöpolitiken, miljöprövningar enligt miljöbalken, markanvändning, miljöanpassade transporter, vissa tillstånds- och ersättningsfrågor, buller och GMO. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till att det pågick ett beredningsarbete inom Regeringskansliet som rörde de väckta förslagen eller att frågan var under utredning. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen tidigare hade behandlat under mandatperioden, och dessa motionsförslag behandlades därför förenklat.

I betänkande MJU12 behandlade utskottet 28 motionsyrkanden om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog bl.a. upp frågor om skogsvårdslagen, miljöhänsyn vid avverkning, hyggesfritt skogsbruk och skogsskötsel. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat. Utskottet avstyrkte samtliga motioner.

I betänkande MJU13 behandlade utskottet 33 motionsyrkanden om jakt och viltvård från den allmänna motionstiden 2011. Yrkandena rörde frågor om den nya älgförvaltningen, fjälljakt, jakttider, jaktformer, skyddsjakt, skadskjutning och jakt och funktionshinder. Flertalet motionsyrkanden rörde frågor där riksdagen hade delegerat beslutanderätten till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Utskottet föreslog med anledning av fyra motionsyrkanden ett tillkännagivande om att regeringen långsiktigt borde trygga fjälljakten och i det arbetet ompröva bestämmelserna i 3 § rennäringsförordningen (1993:348) i syfte att återgå till regleringen som den var utformad före förändringen våren 2007. Övriga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till gällande regelverk och mot bakgrund av pågående arbeten på området. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkande MJU14 behandlade utskottet 80 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2011 om naturvård och biologisk mångfald. Motionerna tog upp frågor som bl.a. rörde rovdjursförvaltning, skydd av områden, allemansrätt, främmande arter och biologisk mångfald i ett internationellt perspektiv. Utskottet föreslog med anledning av två motionsyrkanden ett tillkännagivande om att Sverige bör verka för att allmän jakt på skarv införs inom ramen för en översyn av EU:s fågeldirektiv. Övriga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkande MJU15 behandlade utskottet 43 motionsyrkanden om fiskeripolitik från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog upp frågor om den gemensamma fiskeripolitiken, EU:s fiskepartnerskapsavtal, en översyn av fiskerilagstiftningen, ålförvaltning m.m. Samtliga motionsförslag avstyrktes. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

I betänkande MJU16 behandlade utskottet 33 motionsyrkanden om avfall och kretslopp från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog bl.a. upp frågor om insamling och återvinning, pantsystem och sanering. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat. Utskottet avstyrkte samtliga motioner.

I betänkande MJU17 behandlade utskottet 34 motionsyrkanden om jordbruk och landsbygdens utveckling m.m. från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog upp frågor om bl.a. Sveriges landsbygdsprogram, reformering av EU:s jordbrukspolitik, ekologisk odling och de areella näringarna. Flertalet motionsyrkanden rörde frågor där riksdagen hade delegerat beslutanderätten till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkande MJU18 behandlade utskottet 36 motionsyrkanden om kemikaliekontroll från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog bl.a. upp frågor om EU:s kemikalielagstiftning Reach, det nationella kemikaliearbetet, förbud mot och begränsning av kemikalier, bekämpningsmedel, nanoteknik och kemikaliekrav vid upphandling. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till att det pågick ett beredningsarbete i frågan eller att de väckta förslagen redan beaktades t.ex. genom att Sverige drev frågorna inom EU-samarbetet. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under mandatperioden, och dessa motionsförslag behandlades därför förenklat.

I betänkande MJU19 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:59 Straff för överträdelser av EU-regler om kemikalier och två följdmotioner. Regeringen föreslog i propositionen ändringar i miljöbalkens regler om straff med anledning av EU:s förordningar om långlivade organiska föroreningar och om växtskyddsmedel. Vidare föreslogs ändringar i straffreglerna med anledning av att en ny EU-förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet har ersatt den gamla förordningen om sådana ämnen. Ett förtydligande av en gällande straffbestämmelse som avser EU:s kemikalieregistreringsförordning föreslogs också. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 maj 2012. Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag och ställde sig bakom de bedömningar som regeringen hade gjort i propositionen. Motionerna avstyrktes.

I betänkande MJU20 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:137 Införande av ett pricksystem på fiskets område. Regeringen föreslog i propositionen ändringar i fiskelagen i syfte att genomföra det pricksystem för innehavare av fiskelicens som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs. Förslaget innebär att det som anges i EU-förordningen om fiskelicens ska avse innehavare av fartygstillstånd och särskilt fartygstillstånd. I enlighet med EU-förordningen ska en innehavare av ett fartygstillstånd eller ett särskilt fartygstillstånd tilldelas prickar om innehavaren eller någon i den verksamhet som tillståndet avser har gjort sig skyldig till vissa uppräknade, allvarliga överträdelser. Förslaget innebär vidare att det införs ett pricksystem även för befälhavare som medlemsstaterna enligt ovan nämnda förordning är skyldiga att införa. Utskottet föreslog att lagändringarna skulle träda i kraft den 1 augusti 2012. I övrigt tillstyrkte utskottet lagförslaget med viss ändring av lagteknisk natur.

I betänkande MJU21 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:138 Skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Med anledning av propositionen hade fyra följdmotioner med sammanlagt 16 yrkanden väckts. I betänkandet behandlade utskottet även 67 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2011 som rörde djurskydd och djurhälsovård. Propositionen innehöll förslag till ändringar i djurskyddslagen (1988:534) som syftade till att fullt ut genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Ändringarna innebar bl.a. att definitionen av djurförsök utvidgades till att omfatta bevarande av en stam av djur med förändrad arvsmassa. Det infördes ett krav på att djurförsök ska klassificeras efter svårhetsgrad. Vidare skulle det av ett tillstånd att använda, föda upp, förvara eller tillhandahålla försöksdjur framgå vem som är innehavare av tillståndet liksom vem eller vilka som är föreståndare och vilken veterinär eller expert som är knuten till verksamheten. Regeringen föreslog att lagändringarna skulle träda i kraft den 1 januari 2013.

Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen hade gjort i propositionen och föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. Utskottet föreslog med anledning av ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2011 ett tillkännagivande om att regeringen borde arbeta för att det inom EU infördes en tydlig märkning av kött som kommer från djur som har slaktats utan bedövning. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under mandatperioden, och dessa motionsförslag behandlades därför förenklat.

I betänkande MJU22 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:87 Ändringar i lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Regeringen föreslog att det skulle införas ett nytt bemyndigande i lagen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslogs få rätt att meddela föreskrifter om att genom särskilt tillstånd ge behörighet att utöva verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård som djursjukskötare och hovslagare. Detsamma föreslogs för personer med humanmedicinsk legitimation som avser att utöva verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Vidare föreslogs att personer som genom ett särskilt tillstånd fått behörighet att utöva yrket som djursjukskötare ges rätt att använda den yrkestiteln. Ändringarna i lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård föreslogs träda i kraft den 1 juli 2012. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen har gjort i propositionen och tillstyrkte regeringens lagförslag.

I betänkande MJU23 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:127 Försäljning av drivmedel till fordonsindustrin med förslag till ändringar i drivmedelslagen (2011:319). Det föreslogs att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skulle få meddela vissa föreskrifter om undantag från saluföringsförbudet för bensin och dieselbränslen som inte uppfyller gällande miljöspecifikationer. Det är fråga om undantag för försäljning till fordonsindustrins test- och forskningsverksamhet samt till industrins påfyllning av nytillverkade fordon inför leverans. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2012. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen hade gjort i propositionen och tillstyrkte regeringens lagförslag.

I betänkande MJU24 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2011/12:124 Miljö-, klimat- och energiinsatser inom jordbruket och tre följdmotioner med sammanlagt 13 yrkanden. I skrivelsen redovisade regeringen arbetet med miljö-, klimat- och energifrågor inom jordbruket under perioden 2007–2011. Redovisningen utgick från de viktigaste statliga insatserna och omfattade bedömningar av deras effekter och hur de bidrar till att de uppställda målen inom miljö-, klimat- och energiområdena nås. Regeringen redovisar varje år för riksdagen i budgetpropositionen kortfattat vilka resultat som uppnåtts inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Denna skrivelse är ett komplement till budgetpropositionen för 2012 när det gäller målet om att de gröna näringarna ska vara miljö- och resurseffektiva och ha en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes med hänvisning till vad som anfördes i skrivelsen, utskottets tidigare ställningstaganden och pågående arbete som rörde de väckta motionsförslagen.

I betänkande MJU25 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:125 Geologisk lagring av koldioxid och åtta följdmotionsyrkanden som väcktes med anledning av propositionen. I betänkandet behandlades även 58 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog bl.a. upp frågor om internationell klimatpolitik, utsläppsmål och strategier för låga utsläpp, rapportering av växthusgasutsläpp, systemet med handel med utsläppsrätter samt biogas. För att genomföra EU:s direktiv om geologisk lagring av koldioxid föreslog regeringen att geologisk lagring av koldioxid prövas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Regeringen skulle pröva en sådan verksamhets tillåtlighet och fick meddela föreskrifter om var geologisk lagring av koldioxid får ske. Koldioxid som avskiljs för geologisk lagring utgjorde avfall. För tillstånd till geologisk lagring av koldioxid krävdes att verksamhetsutövaren ställer säkerhet, bl.a. för uppfyllandet av skyldigheterna enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. För geologisk lagring av koldioxid och för rörledningar skulle det också krävas tillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Regeringen föreslog att ändringarna skulle träda i kraft den 4 januari 2013. Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag, ställde sig bakom regeringens bedömningar och avstyrkte samtliga motionsförslag. Vissa motionsyrkanden från den allmänna motionstiden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

EU-frågor

I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i ett stort antal ärenden under riksmötet 2011/12.

Liksom under tidigare riksmöten har utskottets arbete med EU-frågor krävt betydande resurser i form av sammanträdestid samt berednings- och informationsinsatser. Samtliga av Regeringskansliets faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har delats till utskottets ledamöter.

Miljöministern har vid åtta tillfällen överlagt med utskottet i enlighet med 10 kap. 4 § riksdagsordningen i ett antal EU-frågor som berört ett program för miljö- och klimatpolitik (Life), bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning (LULUCF), förberedelser inför och uppföljning av den 17:e sessionen i partskonferensen (COP 17) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och den 7:e sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP 7) i Durban, en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020, färdplanen för ett resurseffektivt Europa och EU:s position i valfångstkommissionen.

Landsbygdsministern eller statssekreteraren i Landsbygdsdepartementet har vid elva tillfällen genomfört motsvarande överläggningar med utskottet kring vissa fiskefrågor, reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken, EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012–2015 och genetiskt modifierade organismer.

Landsbygdsdepartementets respektive Miljödepartementets politiska ledning har i utskottet vid tio respektive fem tillfällen lämnat information inför möten i jordbruks- och fiskerådet och miljörådet samt om det polska, danska och cypriotiska ordförandeskapet.

För att möjliggöra en ökad delaktighet från utskottets sida i arbetet med reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik liksom i arbetet med reformeringen av den gemensamma fiskeripolitiken har samtliga partier varit representerade i två särskilda kontaktgrupper. Grupperna inledde sitt arbete i maj 2010. Sammantaget har kontaktgrupperna sammanträtt tre gånger under riksmötet 2011/12.

Subsidiaritetsprövning

Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten bevaka att subsidiaritetsprincipen följs. Detta ska ske i enlighet med ett av de rättsligt bindande protokoll som hör till Lissabonfördraget, protokoll om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Enligt protokollets artikel 4 ska kommissionen, Europaparlamentet och rådet översända sina utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten. Subsidiaritetsprövningen innebär att man fastställer på vilken nivå, unionsnivå eller nationell nivå, som den föreslagna åtgärden ska ske. Prövningen avser inte att fastställa om åtgärden ska vidtas eller inte.

Kommissionen har översänt 26 ärenden till riksdagen som har blivit föremål för subsidiaritetsprövning av miljö- och jordbruksutskottet enligt följande:

 

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter (KOM(2011) 416 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma fiskeripolitiken (KOM(2011) 425 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma fiskeripolitiken (KOM(2011) 425 slutlig), en andra behandling efter regeringens yttrande

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 när det gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats av eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet (KOM(2011) 481 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1198/2006 om Europeiska fiskerifonden vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som genomgår eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på deras ekonomiska stabilitet (KOM(2012) 484 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött (KOM(2011) 525 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter (KOM(2011) 530 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2011) 625)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (KOM(2011) 626)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (KOM(2011) 627)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2011) 628)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tillämpningen av direktstöd till jordbrukare avseende år 2013 (KOM(2011) 630)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller systemet med samlat gårdsstöd och stödet till vinodlare (KOM(2011) 631)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens reviderade förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1290/2005 och rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (KOM (2011) 634 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 3/2008 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (KOM(2011) 663 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen (KOM(2011) 789 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1198/2006, rådets förordning (EG) nr 861/2006 och rådets förordning (EG) nr XXX/2011 om en integrerad havspolitik (KOM(2011) 804 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska gemenskapen (KOM(2011) 855 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) (KOM(2011) 874 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område (KOM(2011) 876 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte (KOM(2012) 89 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/65/EEG vad gäller djurhälsokraven för handel med hundar, katter och illrar inom unionen och vid import av dessa djur till unionen (KOM(2012) 90 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (KOM(2012) 93 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om återvinning av fartyg (KOM(2012) 118 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europa-parlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer vad gäller utsläppande på marknaden av bärbara batterier och ackumulatorer som innehåller kadmium och som är avsedda att användas i sladdlösa elektriska handverktyg (KOM(2012) 136 slutlig)

         Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europa-parlamentets och rådets förordning om ändring av direktiven 1999/4/EG, 2000/36/EG, 2001/111/EG, 2001/113/EG och 2001/114/EG vad gäller de befogenheter som ska tilldelas kommissionen (KOM(2012) 150 slutlig).

I en av prövningarna beslutade utskottet att föreslå att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande (jfr utlåtande MJU8). I övriga fall ansåg utskottet att det inte förelåg något problem i förhållande till subsidiaritetsprincipen.

Utfrågningar, seminarier m.m.

Under riksmötet genomförde utskottet, med civilutskottet och näringsutskottet som särskilt inbjudna, den 4 oktober 2011 en offentlig utfrågning om biologisk mångfald i rinnande vatten för att inhämta ytterligare kunskap om möjligheter att bevara och återskapa biologisk mångfald i samband med vattenkraft (jfr MJU1 bil. 4). Den 21 februari 2012 genomförde utskottet en offentlig utfrågning om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Vid utfrågningen diskuterades hållbart nyttjande av naturresurser och landsbygdsutveckling  i Sverige (jfr MJU17 bil. 3 och 4). Den 3 maj 2012 höll utskottet en intern utfrågning om utredningsbetänkandet Ny djurskyddslag (SOU 2011:75).

Vidare fick utskottet den 24 november 2011 information från Stockholm Environment Institute (SEI) om rapporten Basic-ländernas roll i klimatförhandlingarna, den 24 januari 2012 information från Skogsstyrelsen om bl.a. kvaliteten på dagens skogsavverkning, den 2 februari 2012 från Havs- och vattenmyndigheten om den nya myndigheten och aktuella frågor, den 16 februari 2012 från Statens jordbruksverk om djurskydd (Jordbruksverkets och länsstyrelsernas kontrollarbete) samt nya regler för pälsdjursuppfödning, den 19 april 2012 från Kemikalieinspektionen om nanoteknik och i samarbete med utbildningsutskottet den 29 maj 2012 från Riksrevisionen om rapport 2012:2 Svensk klimatforskning.

Ett antal intresseorganisationer m.fl. uppvaktade utskottet och lämnade synpunkter och information i aktuella frågor. Dessa var Sveaskog och Lantbrukarnas Riksförbund i Dalarna den 22 september 2011, Klimatsamverkan Skåne den 13 oktober 2011, Föreningen Skydda skogen den 25 oktober 2011, Lantbrukarnas Riksförbund den 10 november 2011, Swedish Aerospace Industries den 22 november 2011, Svenskt Friluftsliv den 23 februari 2012, Naturskyddsföreningen om naturvård, fiskeripolitik, klimat m.m. den 27 mars 2012 samt Hästnäringens Nationella Stiftelse den 17 april 2012.

Konferenser, resor och studiebesök

Inrikes

Den 6–7 oktober 2011 genomförde utskottet tillsammans med Skogsindustrierna en skogsexkursion i Medelpad och skogarna runt Sundsvall.

Tillsammans med utbildningsutskottet besökte utskottet Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala den 13 mars 2012.

Den 25 april 2012 deltog utskottets ordförande och en av utskottets ledamöter i en ministerdialog i riksdagen inom ramen för konferensen Stockholm + 40 som anordnades av Miljödepartementet.

Utrikes

Under det polska ordförandeskapet hölls en ordförandekonferens i Warszawa den 25–26 september 2012 om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Utskottets vice ordförande deltog.

En ledamot representerade utskottet vid Interparlamentariska unionens (IPU) möte i Durban, Sydafrika, den 5 december 2011. Två av utskottets ledamöter deltog som medlemmar i regeringens delegation i FN:s klimatmöte COP17 i Durban, Sydafrika, den 2–10 december 2011.

Under riksmötet gjordes två längre resor utanför Europa. En delegation bestående av nio ledamöter och två tjänstemän genomförde den 4–12 februari 2012 en studieresa till Indien. Syftet med resan var att studera aktuella klimatpolitiska frågor samt det fortsatta internationella arbetet med biologisk mångfald. Utskottet uppmärksammade även problemen kring vattenförsörjning.

En andra delegation med tio ledamöter och två tjänstemän reste den 3–13 februari 2012 till Nya Zeeland. Studieresan till Nya Zeeland avsåg framför allt att omfatta jordbrukspolitiska frågor med fokus på avreglering och relationerna till EU. Delegationen studerade även den starka kopplingen mellan det nya zeeländska jordbruket och landets utsläpp av växthusgaser. Frågor kring såväl skogsbruket som fisket och ansvaret för havets resurser uppmärksammades också under resan.

En konferens om reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik hölls den 28 februari 2012 i Bryssel. Fyra ledamöter från utskottet deltog.

En förberedande konferens inför Rio + 20 hölls i Bryssel den 21 mars 2012. Fyra av utskottets ledamöter deltog i konferensen. 

Inom ramen för det danska ordförandeskapet hölls i Köpenhamn den 14–15 maj 2012 en ordförandekonferens om EU:s sjunde miljöhandlingsprogram samt Rio + 20. Utskottets ordförande deltog i konferensen. Vidare hölls den 7–8 juni 2012 en ordförandekonferens i Köpenhamn om den gemensamma jordbrukspolitiken i vilken utskottets vice ordförande deltog.

Två av utskottets ledamöter deltog som medlemmar i regeringens delegation i FN:s konferens Rio + 20 i Brasilien den 20 - 22 juni 2012.

Den 25 juni 2012 hölls en konferens om EU:s gemensamma jordbrukspolitik i Bryssel. Tre ledamöter från utskottet deltog.

Utländska besök

Utskottet har under riksmötet tagit emot ett antal utländska delegationer.

Den 15 november 2011 träffade generaldirektör Jos Delbeke, Generaldirektoratet för klimatpolitik, en representant från varje parti i utskottet för ett möte.

Den 23 november 2011 träffade nio av utskottets ledamöter kommisionären för havsfrågor och fiske, Maria Damanaki,.

Den 29 mars 2012 träffade chefen för OECD:s handels- och jordbruksdirektorat, Ken Ash, nio av utskottets ledamöter för diskussioner kring framför allt reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Uppföljning och utvärdering m.m.

I utskottens beredning av ärenden ingår enligt riksdagsordningen uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 18 § RO). Utskottens skyldighet att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom sina ämnesområden har ytterligare tydliggjorts genom att riksdagen under 2010 beslutade att införa en bestämmelse om detta i regeringsformen (4 kap. 8 § RF). Riksdagen har vidare fattat beslut om riktlinjer som syftar till att fortsätta utveckla riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering. Av dessa framgår att utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels uppföljningar av den resultatinformation som regeringen lämnar i budgetpropositionen och i resultatskrivelser. Utskottets arbete i form av utfrågningar, seminarier och studiebesök m.m. är en del av utskottets löpande uppföljnings- och utvärderingsarbete.

Inom miljö- och jordbruksutskottet svarar utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp för att genomföra uppföljningarna. I gruppen ingår företrädare för samliga partier. Under riksmötet 2011/12 har miljö- och jordbruksutskottet uppföljnings- och utvärderingsgrupp haft följande sammansättning: Jan-Olof Larsson (S), Linda Arvidsson Wemmert (M) (med Christer Akej (M) som ersättare under hennes tjänstledighet), Helena Leander (MP), som den 13 oktober 2011 ersatte Åsa Romson, Nina Lundström (FP), Per Åsling, som den 25 oktober ersattes av Inger Fredriksson, som den 24 januari 2012 ersattes av Roger Tiefensee (C), Josef Fransson (SD), Irene Oskarsson (KD), ordförande, och Jens Holm (V).

Under riksmötet 2011/12 har uppföljnings- och utvärderingsgruppen haft sex sammanträden.

Utskottet har fortsatt att följa upp och analysera regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2012 för de utgiftsområden som utskottet bereder, dvs. utgiftsområde 20 respektive 23. Uppföljningen av resultatredovisningen omfattar dels en övergripande granskning av redovisningen, dels en fördjupad analys av vissa frågor. En utgångspunkt för arbetet har varit att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag i enlighet med vad som anges i regeringsformen, riksdagsordningen och riksdagens riktlinjer.

Miljö- och jordbruksutskottet beslutade vid sitt sammanträde den 3 februari 2011 att följa upp statens insatser för biologisk mångfald i rinnande vatten. Uppföljningen har inriktats på att studera biologisk mångfald i samband med vattenkraft och i första hand hur ansvarsfördelningen mellan olika aktörer ser ut. Uppföljningen har genomförts av miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Gruppen överlämnade i juni 2011 sin rapport där resultaten av uppföljningen redovisades. Syftet har varit att ge utskottet ökade kunskaper inom området inför behandlingen av budgetpropositionen och eventuella motioner. Utgångspunkt för uppföljningen har varit de frågor som ingår i miljö- och jordbruksutskottets beredningsområde, dvs. fiske, naturvård och miljövård. Frågor som rör den biologiska mångfalden är tvärsektoriella och berör därför flera utskott. Resultatet av uppföljningen redovisades och presenterades vid en offentlig utfrågning under hösten 2011. Utskottet redovisade uppföljningen i betänkande MJU1 med förslag att riksdagen skulle godkänna vad som anförts.

Inom ramen för utskottets uppföljningsverksamhet har uppföljningsgruppen sammanträffat med bl.a. statssekreterare Magnus Kindbom, Landsbygdsdepartementet, och statssekreterare Anders Flanking, Miljödepartementet.

Gemensam uppföljningsgrupp med miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet

Vid miljö- och jordbruksutskottets sammanträde den 10 februari 2011 anmäldes att näringsutskottet ställt sig positivt till miljö- och jordbruksutskottets inbjudan att genomföra en gemensam utvärdering av landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet är brett och har tydliga kopplingar till bl.a. den regionala tillväxtpolitiken (utg.omr. 19), areella näringar, landsbygd och livsmedel (utg.omr. 23) och näringspolitiken (utg.omr. 24). Utskotten har tillsatt en särskild grupp med uppgift att genomföra projektet. Från miljö- och jordbruksutskottet ingår Åsa Coenraads (M), Nina Lundström (FP), Irene Oskarsson (KD), ordförande, och Kew Nordqvist (MP). Gruppen har haft två sammanträden under riksmötet 2011/12 och har gjort ett studiebesök i Kalmar län. Uppföljningen av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet beräknas vara klar under hösten 2012.

Forsknings- och framtidsfrågor

Den 26 januari 2012 genomfördes en framtidsdag i riksdagen. Miljö- och jordbruksutskottet var under dagen värdutskott för seminariet Framtidens resurser.

Utskottet informerades den 2 februari 2012 om förslaget om ett nytt forum för en utskottsövergripande panel för forsknings- och framtidsfrågor.

Miljöminister Lena Ek samt representanter från Formas, Stockholm Environment Institute och Miljöforskningsberedningen presenterade vid ett slutet forskningsseminarium vid sammanträde den 29 maj 2012 aktuella frågor inom miljöforskningen.

Elanders, Stockholm  2012