Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2012/13

utskottsdokument 2012/13:verk

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2012/13

Beredningsområde

Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel tillhör utskottets beredningsområde.

Sammansättning

Under riksmötet 2012/13 hade miljö- och jordbruksutskottet följande sammansättning.

Ledamöter

Matilda Ernkrans (S)

Bengt-Anders Johansson (M)

Lars Hjälmered (M) tjl. t.o.m. 2012-12-31

Johan Löfstrand (S)

Helén Pettersson i Umeå (S)

Rune Wikström (M)

Jan-Olof Larsson (S)

Anita Brodén (FP)

Sara Karlsson (S)

Roger Tiefensee (C) tjl. 2013-03-25 – 2013-06-02

Pyry Niemi (C)

Johan Hultberg (M)

Åsa Coenraads (M)

Helena Leander (MP)

Irene Oskarsson (KD)

Josef Fransson (SD)

Jens Holm (V)

Suppleanter

Christer Akej (M)

Kristina Nilsson (S) fr.o.m. 2013-01-18, tidigare Christina Karlsson

Linda Wemmert (M)

Jonas Gunnarsson (S)

Jenny Petersson (M)

Anna Wallén (S) tjl. 2013-01-15 – 2013-06-10

Lars Beckman (M)

Gunnar Sandberg (S)

Nina Lundström (FP)

Katarina Köhler (S)

Staffan Danielsson (C)

Kew Nordqvist (MP)

Sofia Arkelsten (M) tjl. 2012-11-19 – 2013-03-31

Tina Ehn (MP)

Annika Eclund (KD) fr.o.m. 2013-02-22

Otto von Arnold (KD) t.o.m. 2013-02-22

Mikael Jansson (SD)

Jacob Johnson (V)

Olle Thorell (S)

Carina Ohlsson (S)

Lars Tysklind (FP)

Helena Lindahl (C)

Johnny Skalin (SD) fr.o.m. 2013-02-22

Olle Larsson (SD) fr.o.m. 2013-03-20

Björn Söder (SD) 2013-02-22 – 2013-03-20

Richard Jomshof (SD) t.o.m. 2013-02-22

Margareta Larsson (SD) t.o.m. 2013-02-22

Andreas Carlson (KD)

Roland Utbult (KD)

Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Åsa Romson (MP) tjl. 2012-11-23 – 2013-05-17

Pontus Haag (M) ers. t.o.m. 2012-12-31

Annika Duàn (S) ers. 2013-01-15 - 2013-06-10

Inger Fredriksson (C) ers. 2013-03-25 – 2013-06-02

Ordförande i utskottet har varit Matilda Ernkrans, vice ordförande Bengt-Anders Johansson. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Miljöpartiet de gröna, en Folkpartiet liberalerna, en Centerpartiet, en Kristdemokraterna, en Sverigedemokraterna och en Vänsterpartiet.

Kansli

Utskottet assisterades av ett kansli bestående av

Björn G:son Wessman, kanslichef

Madeleine Holst, utskottsråd

Anna-Lena Kileus, föredragande

Helena Rudin, föredragande tjl. t.o.m. 2013-06-27

Christina Malmros, föredragande

Lena Sandström, föredragande

Fredrik Jonsson, föredragande t.o.m. 2013-05-30

Eva Forsman, utskottshandläggare

Anna Klefborg, utskottsassistent


Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2012/13 höll miljö- och jordbruksutskottet 41 sammanträden med en sammanlagd sammanträdestid om 38 timmar och 20 minuter. Utskottet har avgett 16 betänkanden och 4 utlåtanden till kammaren. Vidare har 5 yttranden lämnats till andra utskott.

Utskottet behandlade 5 propositioner med tillsammans 5 följdmotioner innehållande sammanlagt 19 yrkanden. Utskottet har också behandlat 2 grönböcker. Dessutom behandlade utskottet 285 motioner med 621 yrkanden från allmänna motionstiden 2012, samt 56 yrkanden överlämnade från andra utskott.

Ärenden som har behandlats av utskottet

Betänkanden och utlåtanden

I betänkande MJU1 behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2013 om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 25 motionsyrkanden varav 2 utgör del av yrkanden från allmänna motionstiden 2013.

Efter förslag av finansutskottet och efter yttrande från miljö- och jordbruksutskottet fastställde riksdagen genom ett beslut den 21 november 2012 utgiftsramen för utgiftsområde 20 för 2013 till 4 893 043 000 kronor. Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelstilldelning till anslag och bemyndiganden. Utskottet ställde sig i övrigt bakom de bedömningar som regeringen hade redovisat. Samtliga motioner avstyrktes.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet hade med hänvisning till sina respektive förslag för utgiftsområdet inte deltagit i utskottets beslut om tilldelningen till anslag. I stället redovisade dessa partier sina ställningstaganden i fyra särskilda yttranden.

Utskottet hade gjort en uppföljning av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2013 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört i detta avsnitt.

I betänkande MJU2 behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2013 om anslag inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 33 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2012.

Efter förslag av finansutskottet och efter yttrande från miljö- och jordbruksutskottet fastställde riksdagen genom ett beslut den 21 november 2012 utgiftsramen för utgiftsområde 23 för 2013 till 16 590 899 000 kronor. Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelstilldelning på anslag och bemyndiganden. Utskottet ställde sig i övrigt bakom de bedömningar som regeringen hade redovisat. Samtliga motioner avstyrktes.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet hade med hänvisning till sina respektive förslag för utgiftsområdet inte deltagit i utskottets beslut om tilldelningen på anslag. I stället redovisade dessa partier sina ställningstaganden i var sitt särskilt yttrande.

Miljö- och jordbruksutskottet hade tillsammans med näringsutskottet gjort en gemensam uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet hade anfört om den genomförda uppföljningen. Utskottet hade även gjort en uppföljning och analys av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2013 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Utskottet föreslog att riksdagen även skulle godkänna vad utskottet hade anfört i detta avsnitt.

I betänkande MJU3 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:158 Sekretessen för djur- och växtarter. I propositionen föreslog regeringen en ändring i offentlighets- och sekretesslagens bestämmelse om skydd för djur- och växtarter. Förslaget innebar att uttrycket ”utrotningshotad djur- eller växtart” tas bort. Föremålet för sekretessen föreslogs i stället vara djur- eller växtarter som är i behov av skydd och som det finns ett intresse av att bevara i livskraftiga bestånd.

Vidare föreslogs vissa ändringar i miljöbalken till följd av att bl.a. EU:s fågeldirektiv (rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar) hade omarbetats och fått en ny beteckning (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar). Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2013.

Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

I betänkande MJU4 behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:17 Utsläppsrätter och geologisk lagring av koldioxid. I propositionen föreslog regeringen en ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Ändringen innebar att skyldigheten att överlämna utsläppsrätter inte skulle gälla om en kontrollör hade verifierat att utsläppen var avskilda och hade transporterats för lagring till en anläggning för geologisk lagring av koldioxid. Regeringen föreslog också två ändringar i 6 kap. miljöbalken för att tydliggöra genomförandet av EU:s direktiv om miljöbedömningar av planer och program. Den ena ändringen innebar att det införs en uttrycklig bestämmelse om att man ska ta hänsyn till var i en beslutsprocess som en plan eller ett program befinner sig när man avgör vilka uppgifter som ska finnas i en miljökonsekvensbeskrivning. Den andra ändringen avsåg en bestämmelse om för vilka som antagna planer och program ska hållas tillgängliga. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 7 januari 2013.

Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen, och miljö- och jordbruksutskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

I betänkande MJU5 behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:35 Nya regler för industriutsläpp. Med anledning av propositionen hade 3 följdmotioner med sammanlagt 14 yrkanden väckts. Propositionen innehöll förslag till ändringar i miljöbalken för att genomföra EU:s direktiv om industriutsläpp. Förslagen innebar att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för verksamhetsutövare att upprätta en statusrapport som redovisar föroreningar i mark- och grundvatten inom det område där en verksamhet bedrivs eller ska bedrivas. Regeringen föreslog också en bestämmelse om ansvar för återställande vid nedläggning av sådana verksamheter för vilka det har upprättats en statusrapport. Vid prövning av en miljöfarlig verksamhet ska hänsyn tas till sådana EU-referensdokument om bästa tillgängliga teknik som har tagits fram före direktivets ikraftträdande. Hänsyn till sådana äldre referensdokument kan göra det nödvändigt att ta in anpassade villkor i ett tillstånd till en miljöfarlig verksamhet. Regeringen föreslog att en bestämmelse av denna innebörd ska tas in i miljöbalkens bestämmelser om vad ett tillstånd ska innehålla.

Utöver de ändringar som måste göras på grund av direktivet föreslog regeringen följande. Tillståndsmyndigheten får upphäva ett tillstånd till en miljöfarlig verksamhet, om tillståndsplikten har upphört eller om verksamheten slutligt har upphört. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ändring av sådana verksamheter som upphört att vara tillståndspliktiga men som fortfarande bedrivs med stöd av ett tillstånd och av verksamheter med frivilligt tillstånd. Ett tillägg skulle göras om vad en ansökan om ändringstillstånd ska innehålla. Mark- och miljödomstolen prövar som första instans mål om kostnadsansvar för fastighetsägare när åtgärder för avhjälpande av en miljöskada medför en värdeökning. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 7 januari 2013.

Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen hade gjort i propositionen och föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. Utskottet föreslog att samtliga motionsyrkanden skulle avslås. I betänkandet fanns elva reservationer.

I utlåtande MJU6 prövade utskottet Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning i unionen (KOM(2012) 576 slutlig). Enligt utskottets uppfattning var förslaget i dess nuvarande utformning inte förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle besluta att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med 10 kap. 6 § riksdagsordningen.

I utlåtande MJU7 behandlade utskottet Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020, från kartläggning av havsbotten till havsprognoser (KOM(2012) 473).

Kommissionen ville genom initiativet Kunskap i havsfrågor 2020 bygga upp den kunskapsbas som behövs för att en hållbar, sysselsättningsskapande blå ekonomi ska kunna växa fram inom havs- och sjöfartssektorerna. Genom att man förbättrar näringens, myndigheternas och forskarnas konkurrenskraft och effektivitet stimulerar man innovation, och förståelsen för havets beteende förbättras. Därigenom skulle initiativet bidra till att Europa 2020-målen om sysselsättning, innovation, utbildning, social integration och kampen mot klimatförändring uppfylls.

Syftet med grönboken var att inleda en debatt om den bästa strategin för att hantera de möjligheter som finns att ta fram en tillgänglig och hållbar digital kartläggning av Europas havsbottnar till 2020 liksom de utmaningar som detta innebär.

Utskottets övergripande ståndpunkter var att havet och kustområdena måste ses som en långsiktigt hållbar resurs. Förvaltningen av denna resurs måste därför i hög grad utgå från ett helhetsperspektiv och använda de verktyg som gör det möjligt att öka kunskapen om havet och dess resurser. Ett fullgott kunskapsunderlag behövs om god miljöstatus i havet i enlighet med havsmiljödirektivet ska kunna uppnås, liksom för att utveckla fysisk planering och integrerad övervakning av havet. Relevanta, lättillgängliga och kostnadsfria data, liksom att alla intressenter är delaktiga i hög grad, har en stor betydelse för den kunskapsförsörjning som krävs för att ekosystemen ska kunna bevaras och restaureras samtidigt som havsanknutna företag kan utvecklas och växa.

I betänkande MJU8 behandlade utskottet 52 motionsyrkanden om avfall och kretslopp från den allmänna motionstiden 2012. Motionerna tog upp frågor om bl.a. materialåtervinning, källsortering, sanering av förorenad mark och miljöfarliga vrak. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat. Utskottet avstyrkte samtliga motioner. Betänkandet innehöll elva reservationer och tre särskilda yttranden.

I betänkande MJU9 behandlade utskottet 39 motionsyrkanden om livsmedelspolitik från den allmänna motionstiden 2012.

Motionsförslagen tog upp frågor som rörde bl.a. märkning av livsmedel och slaktat kött, hantering av slaktat vilt, dricksvatten, avgifter för tillsyn och förslag om olika utredningsinsatser. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat. I betänkandet fanns elva reservationer och fyra särskilda yttranden.

I betänkande MJU10 behandlade utskottet 46 motionsyrkanden om jordbruk och landsbygdens utveckling m.m. från den allmänna motionstiden 2012. Motionerna tog upp frågor som rörde bl.a. Sveriges landsbygdsprogram, svensk livsmedelsproduktion, reformering av EU:s jordbrukspolitik och de areella näringarna. Flertalet motionsyrkanden rörde frågor där riksdagen har delegerat beslutanderätten till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området.

Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till pågående beredningsarbete som rör de väckta förslagen eller med hänvisning till att frågan är under utredning. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkande MJU11 behandlade utskottet sammanlagt 75 motionsyrkanden om klimatpolitik m.m. från den allmänna motionstiden 2012. Motionerna rörde bl.a. internationella avtal, utsläppsmål för koldioxid, mekanismen för ren utveckling (CDM), livsmedelskedjans klimatpåverkan, förnybara drivmedel och luftkvalitet. Samtliga motionsförslag avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till att arbete pågår i de berörda frågorna. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa yrkanden behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt. I ärendet fanns 32 reservationer och 5 särskilda yttranden.

I betänkande MJU12 behandlade utskottet 107 motionsyrkanden om naturvård och biologisk mångfald m.m. från den allmänna motionstiden 2012. Motionerna tog upp frågor som bl.a. rörde rovdjursförvaltning, skydd av natur, skydd av arter, genetiskt modifierade organismer och kunskapssatsningar inom biologisk mångfald. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till utskottets tidigare ställningstaganden och mot bakgrund av pågående arbeten på området. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt. I betänkandet fanns 36 reservationer och tre särskilda yttranden.

I betänkande MJU13 behandlade utskottet sammanlagt 34 motionsyrkanden om fiskeripolitik från den allmänna motionstiden 2012. Motionerna tog upp frågor som rörde den gemensamma fiskeripolitiken, vattenbruk, samverkansfrågor m.m. Samtliga motionsförslag avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till att arbetet med reformen av den gemensamma fiskeripolitiken pågår. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat. I betänkandet fanns tre reservationer och två särskilda yttranden.

I betänkande MJU14 behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:55 Ny lag om kontroll av ekologisk produktion, två följdmotioner med sammanlagt fem yrkanden och elva motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2012. I propositionen föreslog regeringen en ny lag om kontroll av ekologisk produktion. Syftet med förslaget var att anpassa den nationella lagstiftningen om ekologisk produktion till dels nya EU-förordningar på området, dels lagar på likartade områden, särskilt livsmedelslagen (2006:804). Bestämmelserna i den nuvarande lagen (1995:551) om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter föreslogs i sak bli överförda till den nya lagen.

Den föreslagna lagen hade kompletterats med ett antal bestämmelser, främst i syfte att underlätta för kontrollmyndigheterna att utöva sin kontroll. Bland annat föreslogs nya bestämmelser om kommunal samverkan i kontrollen, om omhändertagande av varor, om hjälp av en polismyndighet och om administrativa sanktionsavgifter.

Regeringen föreslog även att kontrollorganens beslut ska kunna överklagas samt att kontrollorganen ska tillämpa vissa av förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser när de utför uppgifter som innefattar myndighetsutövning mot en enskild.

Vidare föreslogs att bestämmelserna om rätten att ta del av allmänna handlingar och bestämmelserna om sekretess ska göras tillämpliga på sådana kontrollorgan när det gäller den verksamhet som avser kontroll av ekologisk produktion.

EU-förordningarnas tillämpningsområde har utvidgats till att även gälla ekologisk vattenbruksproduktion och framställning av ekologisk jäst. Enligt regeringens bedömning ska Statens jordbruksverk vara behörig myndighet och kontrollmyndighet i fråga om den verksamheten.

Förslagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2014.

Utskottet föreslog att riksdagen med vissa ändringar (se bilaga 3) skulle anta regeringens förslag till lag om kontroll av ekologisk produktion. Vidare avstyrkte utskottet regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta innebar att tre motionsyrkanden (S och MP) bifölls delvis. Övriga motionsförslag (S och MP) avstyrktes. I betänkandet fanns nio reservationer.

Detta lagstiftningsärende kunde innebära att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning kan komma att överlåtas till utländska organ. Vid riksdagens beslut om utländska kontrollorgans myndighetsutövning (förslagspunkt 2) skulle därför 10 kap. 8 § regeringsformen tillämpas, dvs. beslut skulle fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande och av mer än hälften av riksdagens ledamöter.

I betänkande MJU15 behandlade utskottet 29 motionsyrkanden om övergripande miljöfrågor från den allmänna motionstiden 2012. De frågor som togs upp avsåg bl.a. miljömålen, miljöprövningar enligt miljöbalken, lokalt och regionalt miljöarbete, vissa tillstånds- och ersättningsfrågor och terrängkörningslagen.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till att det pågick ett beredningsarbete inom Regeringskansliet som rörde de väckta förslagen eller att frågan var under utredning.

Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen tidigare hade behandlat under mandatperioden, och dessa motionsförslag behandlades därför förenklat. I betänkandet fanns sju reservationer och fyra särskilda yttranden.

I betänkande MJU16 behandlade utskottet 29 motionsyrkanden om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2012. Motionerna tog upp frågor om bl.a. skogsvårdslagen, miljöhänsyn, skydd av naturvärden, skogens sociala värden och ett hyggesfritt skogsbruk. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes i huvudsak med hänvisning till att arbete pågick i de berörda delarna. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat. Betänkandet innehöll elva reservationer och tre särskilda yttranden.

I betänkande MJU17 behandlade utskottet 29 motionsyrkanden om jakt och viltvård från den allmänna motionstiden 2012. Yrkandena berörde bl.a. frågor om jaktlagstiftningen, dubbelregistrering vid jakt, ersättning för viltskador m.m., det allmänna uppdraget, jakttider, jakt på vildsvin m.m. samt jakt med lös hund. Flertalet motionsyrkanden rörde frågor där riksdagen delegerat beslutanderätten till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Utskottet föreslog att samtliga motioner skulle avstyrkas, främst med hänvisning till gällande regelverk och mot bakgrund av pågående arbeten på området. I betänkandet fanns sex reservationer och fyra särskilda yttranden.

I utlåtande MJU18 behandlade utskottet Europeiska kommissionens grönbok om en europeisk strategi för plastavfall (KOM (2013) 123). Grönboken syftade till att initiera en bred diskussion om hur problemen med plastavfall i miljön kan lösas. Enligt kommissionen kommer plastföroreningen av havet inom kort att vara en av de viktigaste globala miljöfrågorna. Uppföljningen av grönboken kommer enligt kommissionen att vara en viktig del av den beslutade översynen av avfallslagstiftningen och de befintliga målen.

Utskottet välkomnade kommissionens grönbok. De frågor som kommissionen ställde är både relevanta och angelägna. Utskottet delade kommissionens analys av problemen med plastavfall i haven. Att komma till rätta med problemen kräver enligt utskottets mening att åtgärder genomförs inom flera områden utöver avfallshanteringen. Det är också angeläget att vidta åtgärder på alla nivåer för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön och kusterna så att god miljöstatus kan uppnås.

Behovet av skärpt EU-lagstiftning behövde enligt utskottets mening belysas inom de berörda områdena. Kemikaliepolitiken är central eftersom plasterna innehåller farliga ämnen som också försvårar avfallshanteringen. Ett långsiktigt hållbart kretsloppssamhälle förutsätter att farliga ämnen fasas ut från kretsloppen. För att åstadkomma giftfria och resurseffektiva kretslopp behövs en bättre samordning av avfalls-, kemikalie- och produktlagstiftningen inom EU. Avfallshanteringen ska ske på ett resurseffektivt och miljömässigt sätt samt vara effektiv för samhället och enkel för konsumenter och andra användargrupper.

Utskottet förordade en skärpt kemikalielagstiftning, och en väl fungerande tillsyn för att säkerställa att regler följs och för att minska risken för snedvriden konkurrens mellan företag. Information om plaster måste bli bättre för att miljö- och hälsofarliga ämnen ska kunna undvikas eller hanteras på ett korrekt sätt. Utskottet konstaterade vidare att kunskaperna om hälso- och miljöeffekter av nanomaterial och nanopartiklar är bristfälliga, och därför behöver åtgärder vidtas för att råda bot på bristerna.

I Sverige har Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG om avfall genomförts. Utskottet konstaterade att Sverige har kommit relativt långt med att minska miljöpåverkan från avfallshanteringen och att det pågår ett fortlöpande arbete på den nationella nivån för att minska avfallets mängd och farlighet, bättre ta vara på resurserna i avfallet, stoppa spridningen av farliga ämnen och generellt förbättra avfallshanteringen. Utskottet förordade en skärpt lagstiftning och en effektiv tillsyn för att få ett fungerande system i alla medlemsstater, så att de problem som kommissionen hänvisar till beträffande plastavfallet i haven på ett avgörande sätt kan begränsas.

Utskottet ville understryka att det är väsentligt att vidta åtgärder för att generellt minska användningen av konventionell plast. Ekonomiska styrmedel kan övervägas för detta ändamål för att understödja gemenskapens politik på området, vilket riksdagen tidigare har framhållit i ett utlåtande över Grönbok om marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken och näraliggande politikområden (utl. 2006/07:SkU21).

Det finns ett påtagligt behov av en produktutveckling som gynnar en hållbar utveckling, så att plasternas negativa miljöpåverkan kan begränsas eller elimineras. Vidare ansåg utskottet att bättre information till konsumenterna är avgörande för att de ska kunna göra medvetna val. Välinformerade konsumenter kan komma att spela en avgörande roll när det gäller att främja hållbara produktionsmönster för plast och plastprodukter och en mer effektiv resursanvändning.

Utskottet ville också uppmärksamma de positiva erfarenheterna i Sverige av pantsystem för bl.a. PET-flaskor. Utskottet ansåg att det skulle vara en fördel om ett EU-gemensamt pantsystem för PET-flaskor aktualiseras eftersom det är positivt om såväl befintliga som nya initiativ om pantsystem utgår från en bredare bas för att återvinningen ska öka. Utskottet ville samtidigt understryka att det är viktigt att incitamenten för konsumenterna att panta PET-flaskor vidmakthålls. Det behövs därför en fortsatt god tillgänglighet i ett utvidgat system.

I Sverige är det sedan 2002 förbjudet att deponera utsorterat brännbart avfall. Utskottet ansåg att ett förbud mot deponi med fördel kan införas.

När det gäller att ta hand om det avfall som spolas upp på land ansåg utskottet att kommissionen borde överväga ekonomiska bidrag till strandstädning. Utskottet ansåg att det är önskvärt att kommissionen tar fram ett underlag för utformningen av ett sådant stöd i syfte att skapa incitament för såväl kommuner som det civila samhället att ta hand om avfallet.

Avslutningsvis ansåg utskottet att EU inom alla relevanta forum borde verka för att plastavfall kommer upp på dagordningen som ett angeläget problem som måste lösas. Vidare borde EU kraftfullt verka för att de internationella reglerna i alla konventioner som förbjuder dumpning av avfall i havet efterlevs. Samarbete mellan medlemsländerna behöver också utvecklas, och det vore en fördel om kommissionen tog sådana initiativ. Enligt utskottets mening vore det också angeläget att prioritera plastavfall inom ramen för EU:s grannskapspolitik.

I betänkande MJU19 behandlade utskottet 41 motionsyrkanden om djurskydd m.m. från den allmänna motionstiden 2012. De frågor som togs upp avsåg bl.a. djurhållning, översyn av djurskyddslagen, djurtransporter, djurförsök och internationella djurskyddsfrågor. Flertalet motionsyrkanden rörde frågor där riksdagen hade delegerat beslutanderätten till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till att det pågick ett beredningsarbete inom Regeringskansliet som rörde de väckta förslagen eller att frågan var under utredning. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen tidigare hade behandlat under mandatperioden, och dessa motionsförslag behandlades därför förenklat. I betänkandet fanns tre reservationer och fyra särskilda yttranden.

I utlåtande MJU20 prövade utskottet kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden (KOM(2013)133 slutlig).

Enligt utskottets uppfattning var förslaget i sin nuvarande utformning inte förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med 10 kap. 6 § riksdagsordningen. Utskottet föreslog att ärendet skulle avgöras efter endast en bordläggning.

Yttranden

Utskottet lämnade under riksmötet 2012/13 följande yttranden:

MJU1y Riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprövningen till konstitutionsutskottet över dess promemoria Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen – hösten 2012.

MJU2y Genomförandet av samstämmighetspolitiken för utveckling till utrikesutskottet över regeringens skrivelse 2011/12:167 Genomförandet av samstämmighetspolitiken för utveckling – fokus: den globala utmaningen ekonomiskt utanförskap och motioner som hade väckts med anledning av skrivelsen i de delar som rörde utskottets beredningsområde.

MJU3y till utbildningsutskottet över proposition 2012/13:30 Forskning och innovation och de motioner som hade väckts med anledning av propositionen i de delar som rörde utskottets beredningsområde.

MJU4y till utrikesutskottet över regeringens skrivelse 2012/13:80 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2012 och de motioner som hade väckts med anledning av skrivelsen i de delar som berörde utskottets beredningsområde.

MJU5y till näringsutskottet över grönboken om klimat- och energipolitiken fram till 2030 (KOM(2013)169 slutlig).

EU-frågor

I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i ett stort antal ärenden under riksmötet 2012/13.

Liksom under tidigare riksmöten har utskottets arbete med EU-frågor krävt betydande resurser i form av såväl sammanträdestid som berednings- och informationsinsatser. Samtliga Regeringskansliets faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har delats ut till utskottets ledamöter.

Miljöministern eller statssekreteraren i Miljödepartementet har vid fyra tillfällen överlagt med utskottet i enlighet med 10 kap. 4 § riksdagsordningen i ett antal EU-frågor som berört förberedelser inför klimatkonferensen i Doha (COP 18), förslag till en strategi för att skydda Europas vattenresurser, ett sjunde miljöhandlingsprogram och en EU-strategi för klimatanpassning.

Landsbygdsministern eller statssekreteraren i Landsbygdsdepartementet har vid sju tillfällen genomfört motsvarande överläggningar med utskottet kring fiskbestånd i Östersjön, användning av mjölksyra på slaktkroppar, djuphavsfiske, fastställande för år 2013 och år 2014 av vissa fiskemöjligheter, reformen av såväl den gemensamma jordbrukspolitiken som fiskeripolitiken, fiskepartnerskapsavtal med Madagaskar och Mauretanien samt om det s.k. hygienpaketet.

It- och energiminister Anna-Karin Hatt överlade den 14 mars 2013 med utskottet om ett EU-förslag om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (ILUC).

Den politiska ledningen i Landsbygdsdepartementet och Miljödepartementet har i utskottet vid nio respektive sex tillfällen lämnat information inför jordbruks- och fiskeråd och miljöråd samt om de cypriotiska, irländska och litauiska ordförandeskapen.

För att möjliggöra en ökad delaktighet från utskottets sida i arbetet med reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik liksom i arbetet med reformeringen av den gemensamma fiskeripolitiken har samtliga partier varit representerade i två särskilda kontaktgrupper. Grupperna inledde sitt arbete i maj 2010. Sammantaget har kontaktgrupperna sammanträtt nio gånger under riksmötet 2012/13. I oktober 2012 besökte direktören för EU:s generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling, Tassos Haniotis, gruppen för diskussioner kring frågor om livsmedelssäkerhet.

Subsidiaritetsprövning

Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten bevaka att subsidiaritetsprincipen följs. Detta ska ske i enlighet med ett av de rättsligt bindande protokoll som hör till Lissabonfördraget, protokoll om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Enligt protokollets artikel 4 ska kommissionen, Europaparlamentet och rådet översända sina utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten. Subsidiaritetsprövningen innebär att man fastställer på vilken nivå, unionsnivå eller nationell nivå, som den föreslagna åtgärden ska ske. Prövningen avser inte att fastställa om åtgärden ska företas eller inte.

Kommissionen har översänt 31 ärenden till riksdagen som har blivit föremål för subsidiaritetsprövning av miljö- och jordbruksutskottet enligt följande:

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europa-parlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2003/17/EG genom att dess tillämpningsperiod förlängs och genom att förteckningen över tredjeländer och de myndigheter som ansvarar för godkännande och kontroll av produktionen uppdateras (KOM(2012) 343).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europa-parlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2008/971/EG vad gäller införande av skogsodlingsmaterial i kategorin ”individutvalt” i tillämpningsområdet för det beslutet och uppdatering av namnen på de myndigheter som ansvarar för godkännande och kontroll av produktionen om ändring av rådets beslut 2003/17/EG genom att dess tillämpningsperiod förlängs och genom att förteckningen över tredjeländer och de myndigheter som ansvarar för godkännande och kontroll av produktionen uppdateras (KOM(2012) 355).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 443/2009 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar (KOM(2012) 393).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 510/2011 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya lätta nyttofordon (KOM(2012) 394).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (omarbetning) (KOM(2012) 403).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller att förtydliga bestämmelserna om tidsschemat för auktioner av utsläppsrätter för växthusgaser (KOM(2012) 416).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2001/110/EG om honung (KOM(2012) 530).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändring av kommissionens förslag COM(2011) 628 final/2 till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2012) 551).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändring av kommissionens förslag COM(2011) 625 final/3 till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2012) 552).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändring av kommissionens förslag COM(2011) 627 final/3 till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) KOM(2012) 553.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändring av kommissionens förslag COM(2011) 626 final/3 till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (KOM(2012) 535).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning i unionen (KOM(2012) 576).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (KOM(2012) 595).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (KOM(2012) 628).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fluorerade växthusgaser (KOM(2012) 643).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om tillfälliga undantag från Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (KOM(2012) 697).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 att leva gott inom planetens gränser (KOM(2012) 710).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av vissa lagstiftningsakter inom jordbruks- och fiskestatistik (KOM(2012) 724).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden (KOM(2013) 133).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en anpassningssats för direktstöd enligt förordning (EG) nr 73/2009 avseende kalenderåret 2013 (KOM(2013) 159).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa övergångsbestämmelser för stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om ändring av förordning (EU) No […] [RD] vad gäller resurser och resursfördelning avseende år 2014 och om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 och förordningarna (EU) nr […][DP], (EU) No […][HZ] och (EU) No […][sCMO] vad gäller deras tillämpning under år 2014 (KOM(2013) 226).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden [och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1198/2006, rådets förordning (EG) nr 861/2006 och rådets förordning (EG) nr XXX/2011 om en integrerad havspolitik] (KOM(2013) 245).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om djurhälsa (KOM(2013) 260).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om produktion och tillhandahållande på marknaden av växtförökningsmaterial (KOM(2013) 262).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och välbefinnande, växters sundhet, växtförökningsmaterial och växtskyddsmedel samt om ändring av förordningarna (EG) nr 999/2001, (EG) nr 1829/2003, (EG) nr 1831/2003, (EG) nr 1/2005, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 834/2007, (EG) nr 1099/2009, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012 och (EU) nr [….]/2013 och direktiven 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG, 2008/120/EG och 2009/128/EG (förordningen om offentlig kontroll) (KOM(2013) 265).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare (KOM(2013) 267).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter vad gäller vissa villkor för tillträde till marknaden (KOM(2013) 288).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, förordningarna (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, direktiv 2009/128/EG samt förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG (KOM(2013) 327).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av vissa förordningar på områdena fiske och djurhälsa med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen (KOM(2013) 417).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av vissa direktiv på områdena miljö, jordbruk, socialpolitik och folkhälsa med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen (KOM(2013) 418).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1198/2006 vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats av eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet (KOM(2013) 428).

I två av prövningarna har utskottet beslutat att föreslå att riksdagen ska lämna ett motiverat yttrande (jfr utlåtande MJU6 och MJU20). I övriga fall ansåg utskottet att det inte förelåg något problem i förhållande till subsidiaritetsprincipen.

Utfrågningar, seminarier m.m.

Den 2 oktober 2012 fick utskottet information av utredare Lars Ekecrantz om utredningen SOU 2012:56 Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering.

Den 6 november 2012 informerade Jordbruksverket utskottet om bl.a. implementeringen av ny politik i samband med reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, bakgrunden till Jordbruksverkets nya utbetalningsfunktion, återkravshanteringen samt om djurhållningen i de svenska djurparkerna.

Den 24 januari 2013 genomförde utskottet i samarbete med Riksbankens jubileumsfond, konstitutionsutskottet, finansutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet och näringsutskottet ett seminarium om statlig styrning.

Den 31 januari 2013 genomförde utskottet tillsammans med näringsutskottet ett internt seminarium om vissa frågor inom landsbygdsprogrammet.

Den 21 februari 2013 lämnade statssekreteraren vid Landsbygdsdepartementet information med anledning av Sveriges ordförandeskap inom Nordiska ministerrådet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk.

Den 7 mars 2013 lämnade Näringsdepartementet information om den s.k.
partnerskapsöverenskommelsen.

Den 26 mars 2013 informerade statssekreteraren vid Landsbygdsdepartementet om regeringens arbete med en ny djurskyddslag.

Den 18 april 2013 informerade Livsmedelsverket om den s.k. hästköttsskandalen m.m.

Den 25 april 2013 informerade Naturvårdsverket om 2013 års uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål.

Den 30 maj 2013 genomförde utskottet en offentlig utfrågning om oredlighet i livsmedelskedjan med anledning av den s.k. hästköttsskandalen. Branschorganisationer, departement och myndigheter deltog för att svara på ledamöternas frågor i ärendet.

Den 11 juni 2013 informerade miljöministern om åtgärdsprogrammet för hotade arter och arbetet i Arktiska rådet under Sveriges ordförandeskap.

Ett antal intresseorganisationer m.fl. har uppvaktat utskottet och lämnat synpunkter och information i aktuella frågor. Dessa var Sveriges Mjölkbönder den 20 september 2012, Svensk vattenkraftsförening den 12 mars 2013 samt Sveriges lantbruksuniversitet den 21 maj 2013.

Konferenser, resor och studiebesök

Inrikes

Den 25 oktober 2012 besökte utskottet SRV återvinning i Huddinge.

Den 7 november 2012 genomförde utskottet en skogsexkursion i Gnestatrakten i samarbete med Sveaskog.

Den 14 november 2012 träffade utskottet Sveriges Kommuner och Landsting, Beredningen för samhällsbyggnad, för diskussioner om avfallsutredningen, strandskyddet och landsbygdsutveckling i strandnära lägen samt bostadsbyggande utifrån perspektiven riksintressen och energikrav.

Utrikes

Under det cypriotiska ordförandeskapet hölls i Nicosia den 11–12 november 2012 en ordförandekonferens om den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottets vice ordförande deltog.

Den 3–7 december 2012 deltog två ledamöter som medlemmar i regeringens delegation i FN:s klimatmöte COP18 i Doha, Qatar.

Under det irländska ordförandeskapet hölls i Dublin den 10–11 mars 2013 en ordförandekonferens för jordbruks- och fiskeutskotten i vilken utskottets vice ordförande deltog. Den 12–13 maj 2013 deltog utskottets ordförande i motsvarande konferens för miljöutskotten.

En ledamot deltog i ett utskottsmöte för medlemsstaternas miljöutskott i Bryssel den 26 mars 2013.

Två ledamöter från utskottet deltog i FAO:s konferens i Rom den 16–20 juni 2013.

Under det litauiska ordförandeskapet hölls i Vilnius den 21–22 juli 2013 en ordförandekonferens för jordbruks- och fiskeutskotten i vilken utskottets vice ordförande deltog.

I september 2013 gjorde utskottet två kortare resor i Europa. En delegation bestående av åtta ledamöter och två tjänstemän genomförde den 9–12 september en studieresa till Polen. En andra delegation med nio ledamöter och två tjänstemän reste den 9–12 september till Rumänien. Syftet med resorna var att öka kunskaperna på de miljö- och jordbrukspolitiska områdena i två av EU:s nyare medlemsländer.

Utländskt besök

Den 15 mars 2013 tog vice ordföranden och en ledamot emot en delegation från Brasilien för diskussion kring den svenska lagstiftningsprocessen.

Uppföljning och utvärdering m.m.

I utskottens beredning av ärenden ingår enligt riksdagsordningen uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 18 § RO). Utskottens skyldighet att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom sina ämnesområden har ytterligare tydliggjorts genom att riksdagen under 2010 beslutade om att införa en bestämmelse om detta i regeringsformen (4 kap. 8 § RF). Riksdagen har vidare fattat beslut om riktlinjer som syftar till att fortsätta utveckla riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering. Av dessa framgår att utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels uppföljningar av den resultatinformation som regeringen lämnar i budgetpropositionen och i resultatskrivelser. Utskottets arbete i form av utfrågningar, seminarier och studiebesök m.m. är en del av utskottets löpande uppföljnings- och utvärderingsarbete.

Inom miljö- och jordbruksutskottet svarar utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp för att genomföra uppföljningarna. I gruppen ingår företrädare för samliga partier. Under riksmötet 2012/13 har miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp haft följande sammansättning: Jan-Olof Larsson (S), Linda Wemmert (M), Helena Leander (MP), Nina Lundström (FP), Roger Tiefensee (C), som den 25 mars–2 juni 2013 ersattes av Inger Fredriksson (C), Josef Fransson (SD), Irene Oskarsson (KD), ordförande, och Jens Holm (V).

Under riksmötet 2012/13 hade uppföljnings- och utvärderingsgruppen fyra sammanträden.

Utskottet har fortsatt att följa upp och analysera regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2013 för de utgiftsområden som utskottet bereder, dvs. utgiftsområde 20 respektive 23. Uppföljningen av resultatredovisningen omfattar dels en övergripande granskning av redovisningen, dels en särskild analys av vissa frågor. En utgångspunkt för arbetet har varit att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag i enlighet med vad som anges i regeringsformen, riksdagsordningen och riksdagens riktlinjer.

Inom ramen för utskottets uppföljningsverksamhet har uppföljningsgruppen sammanträffat med bl.a. statssekreterare Magnus Kindbom vid Landsbygdsdepartementet och statssekreterare Anders Flanking vid Miljödepartementet.

Uppföljningsgruppen genomförde den 22 april 2013 en studieresa till Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg i syfte att få information om aktuella frågor som har berörts inom utskottets uppföljningsverksamhet.

Gemensam uppföljningsgrupp med miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet

Vid miljö- och jordbruksutskottets sammanträde den 10 februari 2011 anmäldes att näringsutskottet ställt sig positivt till miljö- och jordbruksutskottets inbjudan att genomföra en gemensam utvärdering av landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet är brett och det har tydliga kopplingar till bl.a. den regionala tillväxtpolitiken (utg.omr. 19), areella näringar, landsbygd och livsmedel (utg.omr. 23) och näringspolitiken (utg.omr. 24). Utskotten tillsatte en särskild grupp med uppgift att genomföra projektet. Från miljö- och jordbruksutskottet ingick Åsa Coenraads (M), Nina Lundström (FP), Irene Oskarsson (KD), ordförande, och Kew Nordqvist (MP). Gruppen har haft tre sammanträden under riksmötet 2012/13.

Uppföljningen av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet slutfördes under hösten 2012. Resultatet av uppföljningen har publicerats i en rapport Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet, 2012/13:RFR4. Vidare har resultatet presenterats och diskuterats vid ett seminarium den 31 januari 2013 som anordnades av näringsutskottet och miljö- och jordbruksutskottet. Utskottet redovisade uppföljningen i betänkande MJU1 med förslag att riksdagen skulle godkänna vad som anförts.

Elanders, Stockholm 2013

Verksamhetsberättelser

Utskottens och EU-nämndens verksamhetsberättelser innehåller årliga sammanfattningar av verksamheten.