Utbildningsutskottets verksamhet riksmötet 2017/18
-1001837
-46990
DOCPROPERTY Dok
beteckning \* MERGEFORMAT
2017/18
0
0
DOCPROPERTY Dok
beteckning \* MERGEFORMAT
2017/18
STYLEREF "\1"
Utbildningsutskottets verksamhet riksmötet 2017/18 | |
Utbildningsutskottets beredningsområde
Utbildningsutskottet (UbU) bereder ärenden om
skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet
högre utbildning, forskning och rymdfrågor
studiestöd
anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning.
Utskottets sammansättning
Under riksmötet 2017/18 hade utbildningsutskottet följande sammansättning:
Ledamöter
Lena Hallengren (S), ordförande, t.o.m. den 8 mars 2018
Matilda Ernkrans (S), ledamot fr.o.m. den 22 mars 2018 t.o.m. 26 mars 2018, ordförande fr.o.m. den 27 mars 2018
Erik Bengtzboe (M)
Camilla Waltersson Grönvall (M), t.o.m. den 13 oktober 2017
Thomas Strand (S)
Betty Malmberg (M)
Caroline Helmersson Olsson (S)
Stefan Jakobsson (SD)
Michael Svensson (M)
Håkan Bergman (S)
Ulrika Carlsson i Skövde (C)
Elisabet Knutsson (MP)
Maria Stockhaus (M), fr.o.m. den 14 oktober 2017
Gunilla Svantorp (S)
Robert Stenkvist (SD)
Christer Nylander (L), vice ordförande
Daniel Riazat (V)
Annika Eclund (KD)
Roza Güclü Hedin (S)
Suppleanter
Lena Emilsson (S)
Maria Stockhaus (M), t.o.m. den 13 oktober 2017
Eva Sonidsson (S)
Ida Drougge (M)
Olle Thorell (S)
Patrick Reslow (-), fr.o.m. den 15 november 2017
Crister Spets (SD), fr.o.m. den 19 oktober 2017 t.o.m. 31 oktober 2017 och fr.o.m. den 1 december 2017 t.o.m. 28 februari 2018
Marianne Pettersson (S)
Fredrik Christensson (C)
Niclas Malmberg (MP)
Hanif Bali (M)
Patrik Lundqvist (S)
Christina Östberg (SD)
Roger Haddad (L)
Linda Snecker (V)
Magnus Oscarsson (KD)
Sanne Lennström (S)
Richard Jomshof (SD), t.o.m. den 1 december 2017
Cassandra Sundin, fr.o.m. den 23 mars 2018
Nina Kain (SD)
Mats Pertoft (MP), fr.o.m. den 25 januari 2018 t.o.m. 17 april 2018
Emma Hult (MP)
Per Lodenius (C)
Lotta Johnsson Fornarve (V)
Sofia Damm (KD)
Christina Örnebjär (L)
Ida Karkiainen (S)
Aron Modig (KD)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Ingela Nylund Watz, fr.o.m. den 19 september 2017
Gustaf Lantz (S), t.o.m. den 31 december 2017
Björn Rubenson (KD), t.o.m. den 30 september 2017
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Cecilia Nordling, kanslichef
Roger Aule, föredragande
Pia Brundin, föredragande t.o.m. den 31 augusti 2018
Jonas Brynhildsen, utskottshandläggare fr.o.m. den 6 november 2017
Helene Carlsson Högberg, föredragande
Ingrid Edmar, föredragande, tjl. t.o.m. den 15 mars 2018
Anna Ekwing, föredragande t.o.m. den 1 juli 2018
Catarina Molin, föredragande
Lotta Lann, utskottsassistent
Mimmi Lapadatovic, föredragande, tjl. t.o.m. den 31 augusti 2018
Cecilia Lekberg Sommerholt, föredragande fr.o.m. den 7 december 2017 t.o.m. 8 mars 2018
Utskottets verksamhet
Under riksmötet 2017/18 lämnade utbildningsutskottet 33 betänkanden och 9 yttranden till andra utskott. Utöver 17 propositioner och 4 skrivelser från regeringen behandlade utskottet även 1 redogörelse från Riksrevisionen, 2 redogörelser från styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och sammanlagt ca 925 motionsyrkanden.
Utskottet anordnade en öppen utfrågning och ett seminarium.
Utskottet genomförde två studiebesök i Sverige och tog emot elva besök och uppvaktningar i utskottet, varav fyra var parlamentarikerdelegationer.
Vid nio tillfällen överlade utskottet med regeringen om EU-frågor, och vid fem tillfällen fick utskottet information om EU-frågor av regeringen.
Under riksmötet publicerade utskottet en uppföljningsrapport i serien Rapporter från riksdagen.
Under riksmötet 2017/18 höll utskottet 40 sammanträden. Sammanträdestiden omfattade 25 timmar och 50 minuter.
Ärenden som behandlades av utskottet
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (UbU1)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:1 utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med förslag till anslag m.m. för 2018 och 115 motionsyrkanden som rörde statens budget. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionsyrkandena. De tillstyrkta förslagen innebar att ca 78 miljarder kronor anvisades till 104 anslag inom utgiftsområdet för 2018. Utskottet följde också upp regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen i olika avseenden. Utskottet gjorde vidare en uppföljning av vissa riktade statsbidrag och vissa satsningar inom skolområdet.
Utgiftsområde 15 Studiestöd (UbU2)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:1 utgiftsområde 15 med förslag till anslag m.m., förslag till ändring i studiestödslagen och 16 motionsyrkanden som rörde statens budget.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionsyrkandena. De tillstyrkta förslagen innebar att ca 24 miljarder kronor anvisades till nio anslag inom utgiftsområdet för 2018. Lagförslaget innebar att studiemedlens totalbelopp höjdes med 68 kronor per vecka vid heltidsstudier, vilket motsvarar 296 kronor per studiemånad, genom en höjning av bidragsdelen och att studiebidraget inom studiehjälpen höjdes med 200 kronor per månad.
Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018, men de nya nivåerna skulle tillämpas på studiebidrag som lämnas för tid fr.o.m. den 1 juli 2018. Utskottet följde även upp regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet i olika avseenden.
Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun (UbU3)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:190 Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun.
Utskottet tillstyrkte propositionens lagändring som innebär att det i skollagen förtydligas att en elev har rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun. Rätten att fullfölja utbildningen avser såväl ett påbörjat introduktionsprogram som ett annat introduktionsprogram enligt den nya kommunala huvudmannens utbildningsplan. Lagändringen innebär vidare att eleven under vissa förutsättningar ska ha rätt att fullfölja utbildningen hos en huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan. Därutöver innebär lagändringen att om en elev har medgett att huvudmannens utbildningsplan ändras, har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.
Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 november 2017.
Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa (UbU4)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:204 Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa. Utskottet tillstyrkte den lagändring som innebär att lagen ska fortsätta att gälla t.o.m. den 31 december 2020 till dess att ny lagstiftning kan ersätta den tillfälliga lagen.
Nationella prov – rättvisa, likvärdiga och digitala (UbU5)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:14 Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala och 13 yrkanden i följdmotioner samt 6 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18. Utskottet tillstyrkte proposi-tionen och avstyrkte motionerna.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte handlade i huvudsak om nationella prov och bedömningsstöd. En elevs resultat på ett nationellt prov ska särskilt beaktas vid betygsättning i ett ämne eller en kurs som det ges nationella prov i, om det inte finns särskilda skäl för annat. Bedömningsstöd ska benämnas nationella bedömningsstöd, och stödens roll förtydligas.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 29 juni 2018.
Politisk information i skolan (UbU6)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:17 Politisk informa-tion i skolan, tre yrkanden i följdmotioner och ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2017/18. Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte motionsyrkandena.
Den lagändring som utskottet tillstyrkte innebär att det är rektorn som beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen. Om politiska partier bjuds in får antalet begränsas till samtliga partier som är representerade antingen i riksdagen, i en vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet. Rektorn får även bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval, om urvalet görs på en annan objektiv grund. Om ett begränsat antal politiska partier har bjudits in till en skola behöver inte andra politiska partier som har anmält intresse för att medverka i utbildningen ges en sådan möjlighet. Rektorn får dock besluta att eleverna som ett led i utbildningen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ta del av information också från dessa andra politiska partier.
Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018.
Skolstart vid sex års ålder (UbU7)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder, tre yrkanden i följdmotioner samt tre yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18. Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte mo-tionsyrkandena.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär bl.a. att skolplikten för barn som är bosatta i Sverige ska inträda ett år tidigare än i dag, dvs. redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig. Skolplikten ska normalt börja fullgöras i förskoleklassen, som blir en obligatorisk skolform inom skolväsendet. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan, om inte barnet ska tas emot i grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018 och ska tillämpas
på utbildning fr.o.m. höstterminen 2018.
Stadgar för Riksbankens Jubileumsfond (UbU8)
I betänkandet behandlade utskottet redogörelse 2016/17:RJ2 Redogörelse för beslut om ändring av stadgarna för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. I ärendet har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond begärt att riksdagen ska fastställa de ändringar i stiftelsens stadgar som styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond beslutat.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle fastställa de ändringar i Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds stadgar som styrelsen för stiftelsen beslutat och lägga redogörelse 2016/17:RJ2 till handlingarna.
Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv (UbU9)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, sju yrkanden i följdmotioner samt ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2017/18. Utskottet tillstyrkte proposi-tionen och avstyrkte motionsyrkandena.
Den lagändring som utskottet tillstyrkte innebär att en huvudman för en grundskola eller specialskola ska ansvara för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas under sammanlagt minst tio dagar för alla elever i grundskolan fr.o.m. årskurs 8 och i specialskolan fr.o.m. årskurs 9 för de elever som läser enligt specialskolans kursplaner. Utskottet tillstyrkte även ändringar i skollagen som innebär att omfattningen i tid av det arbetsplatsförlagda lärandet för en elev som går gymnasial lärlingsutbildning tydligare ska framgå av det utbildningskontrakt som ska tecknas för eleven. Vidare tillstyrkte utskottet att bestämmelser om utbildningskontrakt, som motsvarar de som gäller för lärlingsutbildning i gymnasieskolan, ska införas för lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018.
Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser (UbU10)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:195 Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser och fyra yrkanden i följdmotioner. De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär att det införs bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2019.
I betänkandet föreslogs två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden bl.a. om bestämmelser om särskilt stöd och om resultatet av införandet av garantin för tidiga stödinsatser.
Regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av skolornas praktiska tillämpning av lagstiftningen, där särskilt brister i de lägsta årskurserna ska belysas, samt ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen.
Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att göra en utvärdering av effekterna av att införa den föreslagna lagstiftningen om en garanti för tidiga stödinsatser.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå en motion om avslag på propositionen.
Studiestöd (UbU11)
I betänkandet behandlade utskottet 60 motionsyrkanden om studiestödet från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18. Motionerna rör bl.a. frågor om fribeloppet, villkoren för studiemedel, studielån till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och återbetalning av studieavgifter. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden med hänvisning i huvudsak till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.
En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor (UbU12)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:45 En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor och ett yrkande i en följdmotion. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i lagen om etikprövning av forskning som avser människor och till lag om ändring i lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär att de sex regionala etikprövningsnämnderna ska avvecklas och att etikprövning av forskning som avser människor i stället ska hanteras av en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten. Etikprövningsmyndigheten ska delas in i verksamhetsregioner. Prövningen av ärenden om etikprövning ska göras inom avdelningar som består av en ordförande, tio ledamöter med vetenskaplig kompetens och fem ledamöter som företräder allmänna intressen. Regeringen ska utse ordförandena och deras ersättare. Övriga ledamöter och ersättare ska utses av den nya myndigheten. Vidare tillstyrkte utskottet följdändringar i lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Utskottet avstyrkte ett motionsyrkande.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.
Förskolan (UbU13)
I betänkandet behandlade utskottet 56 motionsyrkanden om förskolan från allmänna motionstiden 2017/18. Motionerna tar upp frågor om bl.a. förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagandet i förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid samt annan pedagogisk verksamhet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden om förskolan med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbeten och vidtagna åtgärder.
Gymnasieskolan (UbU14)
I betänkandet behandlade utskottet 51 motionsyrkanden om gymnasieskolan från allmänna motionstiden 2017/18. Motionerna tar upp frågor om bl.a. dimensioneringen av platserna på gymnasieskolan, gymnasial yrkes- och lärlingsutbildning, nya inslag på de nationella programmen, behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, rektorers befogenheter att stänga av elever och gymnasieskolors informationsansvar när det gäller myndiga elever. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden i huvudsak med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående beredningsarbeten och vidtagna åtgärder.
Vuxenutbildning (UbU15)
I betänkandet behandlade utskottet 76 motionsyrkanden om vuxenutbildningen från allmänna motionstiden 2017/18. Motionerna tar upp frågor om den kommunala vuxenutbildningen, däribland svenska för invandrare (sfi). Vidare tar motionerna upp frågor om bl.a. yrkesvux och yrkeshögskolan samt natio-nell reglering i fråga om undersköterskor. Utskottet avstyrkte samtliga mo-tionsyrkanden i huvudsak med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående beredning och vidtagna åtgärder.
Högskolan (UbU16)
I betänkandet behandlade utskottet ca 310 motionsyrkanden om högskolan från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18. Motionerna tar upp bl.a. mål, kvalitetsutvärdering, högskolelandskapet, resursfördelningssystem, ledningsfrågor, alternativa utbildningsformer, vissa lärosätesfrågor, utbildningsutbud vid särskilda lärosäten, internationella frågor, rekrytering, tillträde, validering, komplettering, vägar till läraryrket, lärarutbildningar, hälso- och sjukvårdsutbildningar, vissa andra utbildningar, studentfrågor, genomströmning i utbildningar samt utbildningars arbetslivsanknytning. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden i huvudsak med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbeten och vidtagna åtgärder.
Forskning (UbU17)
I betänkandet behandlade utskottet ca 70 motionsyrkanden om forskning från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18. Motionerna tar upp frågor om bl.a. mål för forskningspolitiken, forskningsfinansiering, villkor för doktorander och forskare, särskilda forskningssatsningar, riktad fördelning av forskningsanslag, forskningsinfrastruktur och innovationer. Utskottet tillstyrkte ett motionsyrkande om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden främst med hänvisning till gällande rätt, pågående arbeten och planerade åtgärder.
Övergripande skolfrågor (UbU18)
I betänkandet behandlade utskottet 82 motionsyrkanden om övergripande skolfrågor i skolväsendet från allmänna motionstiden 2017/18. Motionerna rör bl.a. frågor om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, skolvalet, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer och it i skolan. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden i huvudsak med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbeten och vidtagna åtgärder.
Lärare och elever (UbU19)
I betänkandet behandlade utskottet 133 motionsyrkanden om lärare och elever från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18. Utskottet föreslog med stöd av sin initiativrätt två tillkännagivanden till regeringen. Regeringen ska låta utreda regelverket för trygghet och studiero i skolan med inriktning mot en skärpning av skollagen och se till att det informeras om och vidtas lämpliga insatser för att underlätta tillämpningen av det aktuella regelverket bland lärare, rektorer och huvudmän. Vidare ska regeringen ta fram kunskapsunderlag och göra en konsekvensanalys av användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan. Utskottet avstyrkte därutöver samtliga motionsyrkanden.
Grundläggande om utbildningen (UbU20)
I betänkandet behandlade utskottet 104 motionsyrkanden om grundläggande utbildningsfrågor inom skolväsendet från allmänna motionstiden 2017/18. Motionerna rör bl.a. frågor om skolans värdegrund, jämställdhet och könsuppdelad undervisning, konfessionella inslag i skolan, kränkande behandling, vissa undervisningsämnen och kunskapsområden, entreprenörskap i skolan samt bedömning. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga mo-tionsyrkanden om grundläggande utbildningsfrågor inom skolväsendet, främst med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.
Samisk utbildning (UbU21)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:68 Riksrevisionens rapport om samisk utbildning samt ett yrkande i en följdmotion. Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevi-sionens granskningsrapport Samisk utbildning – dags för en omstart (RiR 2017:15). Riksrevisionen har i rapporten granskat statens insatser inom samisk utbildning med Sameskolstyrelsen som ansvarig myndighet. I regeringens skrivelse behandlas också ett tillkännagivande från riksdagen om ett nationellt digitalt lärarlyft.
Utskottet instämde i regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av granskningsrapporten och föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och avslå motionsyrkandet.
Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet (UbU22)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:84 Riksrevisionens rapport om karriärstegsreformen och lärarlönelyftet. Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet – högre lön men sämre sammanhållning (RiR 2017:18). Riksrevisionen har i rapporten granskat de statliga lärarlönesatsningarna karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet.
Utskottet instämde i regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av granskningsrapporten och föreslog därmed att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och avslå samtliga motionsyrkanden.
En gymnasieutbildning för alla (UbU23)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla och tio yrkanden i tre följdmotioner som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringar i skollagen med undantag för de föreslagna bestämmelserna om ett undantag för elever på introduktionsprogram från vissa behörighetskrav till högskoleförberedande program. Utskottet tillstyrkte därmed två motionsyrkanden. Övriga motionsyrkanden avstyrktes.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte syftar till att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Förslagen innebär bl.a. att stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i sin helhet. Detta gäller alla skolformer som omfattas av bestämmelserna om stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Vid övergångar mellan skolformer, eller inom en skolform, ska sådan information lämnas som behövs för att underlätta elevens övergång. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation och som ska uppmärksamma om eleven behöver stöd. Rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro, och kommunernas ansvar för hur ungdomar är sysselsatta (kommunernas aktivitetsansvar) ska justeras för att bli mer träffsäkert.
Lagändringarna syftar vidare till att strukturen och kvaliteten på introduk-tionsprogrammen i gymnasieskolan ska förbättras. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd. Eleverna ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid, och nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till språkintroduktion. Rätten att fullfölja utbildningen ska knytas till elevens individuella studieplan. Preparandutbildningen ska ersättas av en bredare utbildning inom programinriktat val.
Delar av lagstiftningspaketet föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018 och andra delar den 1 juli 2019.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning (UbU24)
I betänkandet behandlade utskottet styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds (RJ) berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2017 (2017/18:RJ1) och Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över fondens årsredovisning för samma år (2017/18:RR3).
Enligt Riksrevisionens uppfattning ger stiftelsens årsredovisning tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information en rättvisande bild av verksamheten.
Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning för räkenskapsåret 2017. Enligt Riksrevisionens uppfattning har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Det är däremot Riksrevisionens uppfattning att styrelseledamot eller den verkställande direktören inte har följt stiftelseförordnandet (dvs. stiftelsens stadgar). Som grund för detta uttalande anför Riksrevisionen att arvoden till styrelseledamöter har utbetalats utan stöd av lagen om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ (arvodeslagen), varför stiftelsen inte har följt 5 § i stiftelseförordnandet. Detta förhållande gäller enbart för de utbetalningar som gjorts före den 16 november 2017 då RJ:s stadgar ändrades. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.
Fler vägar till kunskap – en högskola för livslångt lärande (UbU25)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:204 Fler vägar till kunskap – en högskola för livslångt lärande. Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte motionerna.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag att häva s.k. riksdagsbindningar om behörighet och urval till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. Vidare ställde sig utskottet bakom regeringens förslag om de övergripande ramarna för regleringen av grundläggande och särskild behörighet och urval till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. De övergripande ramar för tillträde till högskoleutbildning som utskottet tillstyrkte innebär att det för grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå ska krävas att den sökande har nödvändiga kompetenser för att kunna tillgodogöra sig sådan utbildning. De krav på särskild behörighet som ställs ska liksom i dag vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Vid urval ska urvalsgrunderna liksom i dag vara betyg, resultat från högskoleprovet och urvalsgrunder som högskolan bestämmer. Som huvudregel ska liksom i dag minst en tredjedel av platserna fördelas på grundval av betyg, minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet och högst en tredjedel på grundval av urvalsgrunder som har bestämts av högskolan.
Utskottet ställde sig också bakom regeringens förslag om en rättelse i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018.
Kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar (UbU26)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:193 Kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar samt ett yrkande i en följdmotion. Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte motionsyrkandet.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU:s förordning om kliniska prövningar av humanläkemedel. Utskottet ställde sig även bakom regeringens förslag till lag om ändring i lagen om etikprövning av forskning som avser människor och till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär att Etikprövningsmyndigheten, som inrättas den 1 januari 2019, ska utföra den etiska granskningen av ansökningar om tillstånd till klinisk läkemedelsprövning. Den etiska granskningen ska utgå från samma bestämmelser som vid etikprövning av forskning och redovisas i ett yttrande, som ska beslutas av Etikprövningsmyndigheten och lämnas till Läkemedelsverket. Yttrandet ska innehålla en bedömning av om en ansökan om tillstånd att utföra klinisk läkemedelsprövning ska beviljas, beviljas på vissa villkor eller avslås. Beslutet om yttrande till Läkemedelsverket ska inte få överklagas. Vid de avdelningar inom Etikprövningsmyndigheten som utför etisk granskning av klinisk läkemedelsprövning ska minst en av de ledamöter som företräder allmänna intressen representera en eller flera patientorganisationer. Nya regler om sekretess införs som en följd av de nya bestämmelserna.
Samling för skolan (UbU27)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:182 Samling för skolan. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lag om ändring i skollagen och lag om ändring i lagen om införande av skollagen. De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär dels att huvudmännen för förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter, dels att huvudmännen inom skolväsendet ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen och se till att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs och dels att Skolinspektionen ska kunna ingripa med statliga åtgärder för rättelse mot kommuner och landsting under samma förutsättningar som när man återkallar ett godkännande för enskilda huvudmän. Vidare tillstyrktes lagändringar som syftar till att minska elevers upprepade eller längre frånvaro från utbildningen inom den obligatoriska verksamheten. Vidare innebär lagändringarna att tiden förlängs till utgången av juni 2021 när det gäller övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning och besluta om betyg i vissa skolformer.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018. Bestämmelserna om att utse en skolchef och bestämmelserna om statliga åtgärder för rättelse föreslogs tillämpas första gången för verksamhet som bedrivs efter utgången av 2018.
Kammaren biföll betänkandets reservation 1 under punkt 1 om lagförslaget i fråga om allsidig social sammansättning av elever, vilket innebar att kammaren avslog regeringens förslag i denna del. I övrigt biföll kammaren utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Behandling av personuppgifter på utbildningsområdet (UbU28)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:218 Behandling av personuppgifter på utbildningsområdet och två yrkanden i en följdmotion.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i lagen om tillstånd att utfärda vissa examina, lag om ändring i lagen om yrkeshög-skolan, lag om ändring i studiestödsdatalagen och lag om ändring i skollagen. Utskottet ansåg att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär kompletteringar och anpassningar till
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)
den lag som föreslås i propositionen Ny dataskyddslag (prop. 2017/18:105) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning
föreskrifter som meddelas med stöd av den lagen.
De kompletterande bestämmelser som föreslogs syftar till att möjliggöra en fortsatt ändamålsenlig behandling av personuppgifter på utbildningsområdet samtidigt som den enskildes fri- och rättigheter skyddas, oavsett om behandlingen utförs av offentliga eller enskilda aktörer.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2018.
Myndighetskapital vid universitet och högskolor (UbU29)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:191 Riksrevisionens rapport om myndighetskapital vid universitet och högskolor. Utskottet instämde i regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av granskningsrapporten.
Utskottet delade regeringens och Riksrevisionens bedömning att styrningen och uppföljningen av myndighetskapital vid universitet och högskolor behöver förtydligas, särskilt när det gäller det myndighetskapital som uppstått inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utskottet ställde sig positivt till regeringens avsikt att mer regelbundet och inom ramen för budgetpropositionens resultatredovisning informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet.
Vidare ställde sig utskottet bakom de åtgärder som regeringen redan har initierat och som bl.a. syftar till att regeringen enklare ska kunna följa utveck-lingen av myndighetskapitalet samt åtgärder för att stärka uppföljningen av tidigare satsningar på fler utbildningsplatser och ökad kvalitet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.
Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (UbU30)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:184 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program samt sju yrkanden i två följdmotioner. Utskottet avstyrkte regeringens proposition med förslag till ändringar i skollagen. Utskottet tillstyrkte därmed två motionsyrkanden. Övriga motionsyrkanden avstyrktes.
Utskottet menade att regeringens förslag när det gäller grundläggande behörighet på yrkesprogram riskerar att få en mycket liten effekt och snarare leda till en försämrad genomströmning i gymnasieskolan på grund av högre arbetsbelastning för eleverna och att färre grundskoleelever väljer ett yrkesprogram. Förslaget kan också leda till färre sammanhållna skoldagar för eleverna eftersom schemaläggningen försvåras genom förslaget.
När det sedan gäller förslaget om att ett estetiskt ämne ska ingå i alla na-tionella program i gymnasieskolan ansåg utskottet att de estetiska ämnena har en viktig roll att fylla i skolan. Förslaget innebär dock att gymnasiearbetets omfattning halveras. Utskottet delade här flera remissinstansers kritik mot förslagets konsekvenser, bl.a. att gymnasiearbetets omfattning blir för liten för att fylla sina syften.
Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas (UbU31)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:194 Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas samt fem yrkanden i två följdmotioner. Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte motionsyrkandena.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär att nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för att nå behörighet till gymnasieskolan prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas. Dessa lagändringar föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2018.
Andra lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär att det gällande undantaget som gör att fritidspedagoger får undervisa i fritidshemmet utan legitima-tion tas bort. Vidare ska den som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet benämnas rektor i stället för förskolechef. Dessa rektorer ska genomgå en obligatorisk befattningsutbildning. Dessa lagändringar föreslogs träda i kraft den 1 juli 2019.
Riktade statsbidrag till skolan (UbU32)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:217 Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag till skolan. Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Riktade statsbidrag till skolan – nationella prioriteringar men lokala behov (RiR 2017:30). Riksrevisionen har i rapporten granskat om systemet med riktade statsbidrag till skolans huvudmän är ändamålsenligt.
Utskottet välkomnade regeringens åtgärder för att komma till rätta med de brister som har påvisats i systemet med riktade statsbidrag, däribland en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras. De senaste fem åren hade utskottet följt upp medelsåtgången och måluppfyllelsen för de riktade statsbidragen och ansåg även mot den bakgrunden att en översyn var nödvändig. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.
Uppskov med behandlingen av vissa ärenden (UbU33)
I betänkandet föreslog utskottet att riksdagen skulle medge att behandlingen av skrivelse 2017/18:259 En strategi för svensk rymdverksamhet och motioner som väckts med anledning av skrivelsen, skrivelse 2017/18:262 En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön och den motion som väckts med anledning av skrivelsen samt de ytterligare ärenden som kunde komma att hänvisas till utskottet under återstoden av det innevarande riksmötet fick skjutas upp till nästa riksmöte.
Utskottet har lämnat följande yttranden till andra utskott:
2017/18:UbU1y Utgiftsramar för utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning
2017/18:UbU2y Höständringsbudget för 2017
2017/18:UbU3y Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
2017/18:UbU4y Verksamheten i Europeiska unionen under 2017
2017/18:UbU5y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
2017/18:UbU6y Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden
2017/18:UbU7y Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet
2017/18:UbU8y En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder
2017/18:UbU9y Vårändringsbudget för 2018
EU-frågor
EU-överläggningar och EU-information
Utskottet har enligt 7 kap. 12 § riksdagsordningen vid nio tillfällen hållit totalt 24 överläggningar om EU-frågor med regeringen, som företrätts av statsrådet Helene Hellmark Knutsson, statsrådet Anna Ekström, statssekreterare Helene Öberg, statssekreterare Karin Röding och statssekreterare Malin Cederfeldt Östberg, samtliga från Utbildningsdepartementet.
På forskningsområdet har överläggningarna bl.a. rört inspel till kommande ramprogram för forskning och halvtidsutvärderingen av innevarande ramprogram Horisont 2020, såväl som programmets föreslagna uppföljare, Horisont Europa. Vid överläggningarna inom området har man även behandlat det europeiska vetenskapsmolnet, frågor om att påskynda kunskapscirkuleringen i EU och Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram.
På rymdområdet har överläggningarna bl.a. rört frågor om halvtidsutvärderingen av jordobservationsprogrammet Copernicus och vägen framåt för EU:s rymdprogram, samt den föreslagna förordningen om att inrätta ett unionens rymdprogram.
På utbildningsområdet har överläggningarna bl.a. rört en ny EU-agenda för högre utbildning, uppföljning av utexaminerade och insatser för en bra start i livet. Vidare har överläggningarna inom området behandlat halvtidsutvärderingen av programmet Erasmus Plus, framtida riktlinjer för programmet efter 2020 och den föreslagna förordningen Erasmus inför nästkommande budgetperiod, ett europeiskt ramverk för ändamålsenliga lärlingsutbildningar samt hur Europeiska rådets slutsatser från december 2017 och visionen om ett europeiskt utbildningsområde ska tas vidare. Överläggningarna har därtill rört främjandet av gemensamma värden, nyckelkompetenser för livslångt lärande och universitetens potential att främja regional tillväxt.
Utskottet har vidare fått information av regeringen om aktuella EU-frågor vid fem tillfällen. Utskottet har då fått information om bildandet av ett gemensamt företag för ett europeiskt högpresterande datasystem, forskning och innovation i förhållande till den föreslagna fleråriga budgetramen, framtiden för europeisk rymdpolicy, det informella EU–ESA-mötet i Tallinn den 7 november 2017 samt information om informella konkurrenskraftsrådet den 16–17 juli 2018.
Subsidiaritetsprövning
Utskottet har genomfört fyra subsidiaritetsprövningar av EU-förslag:
- Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU
- Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation
- Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning
- Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Erasmus: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013.
Utskottet meddelade under förutsättning att respektive förslag skulle hänvisas till utskottet för subsidiaritetsprövning under denna valperiod att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen.
Uppföljning och utvärdering
Utskottet har följt upp regeringens resultatredovisningar för utgiftsområdena 15 och 16 i budgetpropositionen för 2018 i olika avseenden. Utskottet gjorde även en särskild uppföljning av vissa riktade statsbidrag och vissa satsningar inom skolområdet. Utskottet behandlade uppföljningarna i betänkandena UbU1 och UbU2 och gjorde ett antal iakttagelser som regeringen har att beakta i sitt fortsatta arbete.
I Rapporter från riksdagen har utskottet publicerat en rapport: Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan – en uppföljning (2017/18:RFR24). Utskottet har även genomfört en kartläggning av insatser kring skolans arbete för att förebygga och hantera kränkningar som begås via nätet.
Öppna utfrågningar och seminarier
Den 8 mars 2018 anordnade utskottet en öppen utfrågning om trygghet och studiero i skolan.
Den 14 juni 2018 anordnade utskottet ett seminarium med anledning av utskottets uppföljningsrapport om studie- och yrkesvägledning (2017/18:RFR24).
Information och uppvaktningar
Utskottet har vid sina sammanträden fått information om aktuella frågor.
Den 28 september 2017 informerade riksrevisor Helena Lindberg, revi-sionsledare Jens Pettersson, ämnessakkunniga Sofia Sandgren Massih, revisorn Olof Widmark och revisionsdirektör Krister Sund, samtliga från Riksrevisionen, utskottet om Riksrevisionens granskningsrapporter Samisk utbildning – dags för en omstart (RiR 2017:15) och Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet (RiR 2017:18).
Den 23 november 2017 informerade kanslirådet Kristina Lundström, ämnesrådet Per Eriksson och departementsrådet Linda Norman Torvang, samtliga från Utbildningsdepartementet, utskottet om undantag från kravet på lärarlegitimation.
Den 7 december 2017 informerade riksrevisor Helena Lindberg, revisionsledarna Keili Saluveer och Johanna Köhlmark, ämnessakkunniga Sofia Sandgren Massih och revisionsdirektör Sara Monaco, samtliga från Riksrevisionen, utskottet om Riksrevisionens granskningsrapporter Varför sparar lärosätena? En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor (RiR 2017:28) och Riktade statsbidrag till skolan – nationella prioriteringar men lokala behov (RiR 2017:30).
Den 12 december 2017 informerade statsråden Gustav Fridolin, Anna Ekström och Helene Hellmark Knutsson, samtliga från Utbildningsdepartementet, utskottet om vidtagna och planerade åtgärder med anledning av uppropen om sexuella trakasserier och övergrepp i skolan och akademin.
Den 15 februari 2018 informerade utredare Agneta Bladh, huvudsekreterare Maria Wilenius och sekreterare Albin Gaunt utskottet om den pågående utredningen om ökad internationalisering av universitet och hög-skolor (U 2017:02).
Den 19 april 2018 informerade utbildningsrådet Åsa Petri och forsknings- och rymdrådet Per-Erik Yngwe, båda vid Sveriges ständiga representation vid EU, utskottet om aktuella EU-frågor.
Den 26 april 2018 informerade strategichef Stefan Gustafsson från Svenska rymdaktiebolaget (SSC) utskottet om uppskjutningsförmåga av små satelliter från Esrange.
Studiebesök
Den 7 februari 2018 gjorde utskottet ett studiebesök på Skolverket i Stockholm.
Den 14 februari 2018 gjorde utskottet ett studiebesök på Lärarförbundet i Stockholm.
Inkommande besök
- Den 27 mars 2018 tog utskottet emot en parlamentarikerdelegation från Skottland.
- Den 11 april 2018 tog utskottet emot en parlamentarikerdelegation från Israel.
- Den 24 april 2018 tog utskottet emot en parlamentarikerdelegation från Lettland.
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018
Den 25 april 2018 tog utskottet emot en parlamentarikerdelegation från Frankrike.