Verksamhetsberättelse (LU)

utskottsdokument 2004/05:OMGI2SF

Lagutskottets verksamhet riksmötet 2004/05

 

 

 

 

 

 

Lagutskottets beredningsområde

Lagutskottet bereder ärenden om äktenskapsbalken, föräldrabalken, ärvdabalken, handelsbalken, jordabalken, utsökningsbalken och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.

Vidare bereder utskottet ärenden som gäller vissa i riksdagsordningen särskilt angivna rättsområden, nämligen försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt – med undantag för bostadsrätt – växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, transporträtt, konkursrätt, konsumenträtt, internationell privaträtt samt lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet.

I lagutskottets beredningsområde ingår således familjerätten (regler om t.ex. äktenskap, faderskap, vårdnad, förmynderskap, arv och bodelning), associationsrätten (t.ex. aktiebolagslagen), förmögenhetsrätten (t.ex. avtalslagen, köplagen, skuldebrevslagen och skadeståndslagen), fastighetsrätten (regler om t.ex. köp av fast egendom, panträtt, servitut och arrende, dock ej hyresrätt), immaterialrätten (t.ex. upphovsrättslagen, patentlagen och varumärkeslagen) samt utsökningsrätten (regler om t.ex. utmätning och exekutiv försäljning).

Lagutskottet brukar sägas vara ett undantag från fackutskotts- eller ämnesområdesprincipen. Förslaget om att inrätta lagutskottet för beredning av den centrala civilrätten kom från Grundlagberedningen (SOU 1969:62, Ny utskottsorganisation). Beredningen pekade bl.a. på att den civilrättsliga lagstiftningen på skilda områden i viss mån följde likartade principer och fann att ett behov av överblick över hela detta lagstiftningsfält förelåg. Detta förhållande utgjorde enligt Grundlagberedningen skäl för att – med avsteg från fackindelningsgrundsatsen – förlägga beredningen av den centrala civilrätten samt utsöknings- och konkursrätten till ett speciellt civillagutskott. – Från och med hösten 1996 har lagutskottet inte längre någon direkt roll när det gäller budgetarbetet.

 

Sammansättning m.m.

Under riksmötet 2004/05 hade lagutskottet följande sammansättning.

Ledamöter

Inger René (m)

Marianne Carlström (s)

Raimo Pärssinen (s)

Jan Ertsborn (fp)

Christina Nenes (s)

Hillevi Larsson (s)

Yvonne Andersson (kd)

Tasso Stafilidis (v)

Maria Hassan (s)

Bertil Kjellberg (m)

Rezene Tesfazion (s)

Martin Andreasson (fp)

Viviann Gerdin (c)

Anneli Särnblad Stoors (s)

Henrik von Sydow (m)

Niclas Lindberg (s) (t.o.m. den 1 januari 2005)

Johan Löfstrand (s)

Pia Nilsson (s) (från den 1 januari 2005)

Som framgår av uppställningen tillhörde nio av ledamöterna Socialdemokraterna, tre Moderata samlingspartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet och en Centerpartiet.

Ordförande i utskottet var Inger René och vice ordförande Marianne Carlström.

Suppleanter

Carina Adolfsson Elgestam (s)

Peter Jonsson (s)

Hillevi Engström (m)

Mia Franzén (fp)

Christin Hagberg (s)

Mats Berglind (s)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Per Rosengren (v)

Barbro Hietala Nordlund (s)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Lennart Nilsson (s)

Lars Tysklind (fp)

Annika Qarlsson (c)

Carina Hägg (s)

Ewa Thalén Finné (m)

Rune Berglund (s)

Gustav Fridolin (mp) (t.o.m. 19 oktober 2004)

Ana Maria Narti (fp)

Ingvar Svensson (kd)

Johan Linander (c)

Ulf Holm (mp)

Jan Emanuel Johansson (s) (dock ej under tiden fr.o.m. den 11 oktober t.o.m. den 11 november 2004)

Christer Erlandsson (s) (under tiden fr.o.m. den 19 oktober t.o.m. den 11 november 2004)

Gunvor G Ericson (mp) (från den 19 oktober 2004 t.o.m. den 18 april 2005)

Mikael Johansson (mp) (fr.o.m. den 18 juni 2005)

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av kanslichefen Lars Haglind, föredragandena hovrättsassessorerna Anders Norin, Monica Hall och Annika Åkerlind samt byråassistenterna Hana Svecova och Kerstin Rydegård.

Propositioner och motioner

Under riksmötet 2004/05 behandlade utskottet sammanlagt 15 propositioner samt 112 motionsyrkanden som väcktes med anledning av dessa. Vidare behandlade utskottet 2 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2003 och 347 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004. Därutöver behandlades 2 motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 2003/04:129 En effektivare miljöprövning och som överlämnats till lagutskottet från miljö- och jordbruksutskottet.

Sammanträden

Utskottet sammanträdde vid sammanlagt 34 tillfällen. Den totala sammanträdestiden uppgick till 34 timmar och 55 minuter. I flera ärenden framfördes synpunkter från olika organisationer och inhämtades upplysningar av företrädare från Regeringskansliet.

Betänkanden

Utskottet avgav under riksmötet 28 betänkanden till kammaren. I samtliga ärenden, utom såvitt avser betänkandena 2004/05:LU8 Konsumentfrågor, 2004/05:LU12 Associationsrättsliga frågor, m.m. och 2004/05:LU13 Namnlagen, biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Familjerätt

I betänkande 2004/05:LU26 Stärkt skydd för ensamkommande barn behandlade utskottet regeringens proposition 2004/05:136. I propositionen lade regeringen fram förslag till en ny lag om god man för barn som av flyktingskäl eller andra skäl kommer ensamma till Sverige och söker uppehållstillstånd här eller som blivit ensamma under vistelsen i landet (s.k. ensamkommande barn). Innebörden av lagen är att sådana barn skyndsamt skall kunna förses med en god man som träder i både förmyndares och vårdnadshavares ställe. Vidare föreslogs en ny grund för utseende av särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken, nämligen att barnets föräldrar är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden. Utskottet ställde sig bakom lagförslaget och avstyrkte bifall till samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 6 reservationer.

Regeringen lade i proposition 2004/05:88 fram förslag till en ny lag om dödförklaring. Vidare föreslogs att de tidigare bestämmelserna om dödförklaring i 25 kap. ärvdabalken skulle upphävas. Lagförslaget innehöll bestämmelser om de beviskrav och tidsfrister som skall iakttas i ett ärende om dödförklaring. En särskild regel föreslogs för det fall att försvinnandet skett i samband med en naturkatastrof eller stor olycka, eller under liknande omständigheter, och det finns en mycket hög grad av sannolikhet för att den försvunne är död. Utskottet ställde sig i betänkande 2004/05:LU20 Nya regler om dödförklaring bakom lagförslagen och avstyrkte bifall till en med anledning av propositionen väckt motion. I betänkandet finns en reservation.

I betänkande 2004/05:LU25 Assisterad befruktning och föräldraskap behandlade utskottet regeringens proposition 2004/05:137 samt tre motioner som väckts med anledning av propositionen. Propositionen innehöll förslag till lagändringar som innebär att assisterad befruktning med donerade spermier enligt lagen (1984:1140) om insemination och lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen skall få utföras också beträffande en kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna. Den registrerade partnern eller sambon skall – tillsammans med den befruktade kvinnan – anses som förälder till det barn som föds, förutsatt att hon har samtyckt till behandlingen och att det är sannolikt att barnet har avlats genom den. Föräldraskapet skall fastställas genom bekräftelse eller dom. Föräldraskapet skall inte gälla barn som kommer till genom assisterad befruktning utanför tillämpningen av 1984 och 1988 års lagar. I propositionen föreslogs även att bestämmelserna i föräldrabalken om fastställande av faderskap genom dom anpassas till DNA-tekniken. Därutöver föreslogs att det i vissa bestämmelser om sambor i föräldrabalken, ärvdabalken och jordabalken tydliggörs att även sambor av samma kön omfattas. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionerna. Tre reservationer och 3 särskilda yttranden finns i betänkandet.

Drygt 60 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004 som främst gällde lagstiftningen om äktenskap, partnerskap och samboende behandlades av utskottet i betänkande 2004/05:LU14 Äktenskap, partnerskap och samboende. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt pågående utrednings- och beredningsarbete. Betänkandet innehåller 15 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Utskottet behandlade i betänkande 2004/05:LU10 Barn och föräldrar m.m. drygt 80 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004, varav huvuddelen gällde rättsförhållandet mellan barn och föräldrar. I betänkandet behandlades motionsyrkanden om bl.a. olika frågor om vårdnad, umgänge, underhåll, förfarandet i vårdnads- och umgängesmål, förmyndare och god man, skuldsatta barn, faderskap, adoption och assisterad befruktning. Utskottet avstyrkte bifall till samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisningar till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt pågående utrednings- och beredningsarbete. I betänkandet finns 21 reservationer och 15 särskilda yttranden.

I betänkande 2004/05:LU9 Arvsrättsliga frågor behandlade utskottet 13 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004 om olika arvsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gällde Allmänna arvsfonden, arvsrätt för kusiner, efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt samt efterarvingars rätt till arv. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes av utskottet. Betänkandet innehåller 3 reservationer.

Utskottet behandlade i betänkande 2004/05:LU13 Namnlagen 13 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004 som i huvudsak gällde frågor om ändringar i 1982 års namnlag och behovet av en översyn av lagen. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes av utskottet. En reservation och 2 särskilda yttranden finns i betänkandet. Riksdagen biföll reservationen om ändringar i namnlagen vari anfördes att regeringen snarast bör ta initiativ till en översyn av namnlagen.

Fastighetsrätt

I betänkande 2004/05:LU16 Vissa frågor rörande fastigheter övervägde utskottet 15 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004 på det fastighetsrättsliga området. Motionsyrkandena gällde bl.a. jordabalkens felregler, friköp av historiska arrenden, fastighetsmäklarlagen och arrendelagstift­ningen. Samtliga yrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden samt pågående och aviserat arbete. I betänkandet finns 4 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Konsumentpolitik och konsumenträtt

Utskottet behandlade i betänkande 2004/05:LU5 Distans- och hemförsäljningslag m.m. regeringens proposition 2004/05:13 jämte en motion som väckts med anledning av propositionen. Propositionen innehöll förslag till en ny distans- och hemförsäljningslag, som skulle ersätta lagen om konsument­skydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal (distansavtalslagen). Det huvudsakliga syftet med lagförslaget var att i svensk rätt genomföra Europaparlamen­tets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansför­säljning av finansiella tjänster till konsumenter. Den föreslagna lagen byggde i stor utsträckning på distansavtalslagen. Tillämpningsområdet föreslogs dock bli utvidgat till att omfatta – utöver distansavtal om varor och icke finansiella tjänster samt hemförsäljningsavtal – distansavtal om finansi­ella tjänster, exempelvis försäkring, kredit och betalning. I propositionen lades även fram förslag till ändringar i konsu­menttjänstlagen och konsumentköplagen som i huvudsak innebär en förlängning av preskriptionstiden vid reklamation av fel i en vara eller tjänst från två år till tre år. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 3 reservationer.

Ett 60-tal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004 på de konsumentpolitiska och konsumenträttsliga områdena var föremål för utskottets överväganden i betänkande 2004/05:LU8 Konsumentfrågor. Därutöver behandlades två motioner med en handfull yrkanden som väckts med anledning av regeringens skrivelse 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig, och som överlämnats till lagutskottet från miljö- och jordbruksutskottet. Motionsyr­kandena gällde bl.a. konsumentpolitikens mål och inriktning, det svenska arbetet med konsumentfrågor inom EU, konsumenträttens tillämplighet inom offentlig sektor, olika former av marknadsföring och märkning, resegarantisy­stemet, Konsumentverket, konsumentvägledning, konsumentorganisationerna och tvistlösning utom domstol. Utskottet avstyrkte bifall till samtliga motionsyrkan­den. I betänkandet finns 23 reservationer och 3 särskilda yttranden. Riksdagen biföll reservationerna om Konsumentverket, konsumenträtt inom offentlig verksamhet och resegarantisystemet. I den förstnämnda reservationen förordas ett tillkännagivande bl.a. om att Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från annan verksamhet. Den andra reservationen innehåller ett tillkännagivande om en översyn av lagstiftningen för att så långt som möjligt ge bl.a. konsumenttjänstlagen och konsumentköplagen en enhetlig och konkurrensneutral tillämpning på de olika sektorerna i ekonomin. Beträffande resegarantisystemet förordades i den av riksdagen bifallna reservationen tillkännagivande om en utredning av en alternativ modell för ställande av resegarantin.

I betänkande 2004/05:LU19 Fakturaskojeri behandlade utskottet 5 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004 med krav på åtgärder från regeringens sida i syfte att för­hindra s.k. fakturaskojeri. Med bifall till ett motionsyrkande och delvis bifall till ett annat motionsyrkande förordade utskottet ett tillkännagivande om att re­geringen skulle lägga fram lagförslag med den inriktningen att en oberättigad ansökan om betalningsföreläggande bör vara skadeståndsgrundande. Övriga motionsyrkanden avstyrktes med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

 

Skadeståndsrätt

 Närmare 30 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004 i olika skadestånds- och försäkringsrättsliga frågor behandlades av utskottet i betänkande 2004/05:LU17 Ersättningsrättsliga frågor. De skadeståndsrättsliga frågorna gällde ersättning för sorg och saknad, skadeståndsansvar för atomskador, oljeskador till sjöss, skadeståndsansvar för multinationella företag och hästägares skadeståndsansvar. De försäkringsrättsliga frågorna gällde företagares försäkringsskydd, det s.k. överfallsskyddet i hemförsäkringar, ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar, könsneutrala pensionsförsäkringar, utvidgat ansvar för trafikförsäkringen m.m., jämkning av trafikskadeersättning, handläggning av trafikskadeärenden och patientskadelagen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete och riksdagens tidigare ställningstaganden. Betänkandet innehåller 9 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Utskottet ställde sig i betänkande 2004/05:LU22 Förbättrade ersättningsmöjligheter vid oljeskador till sjöss bakom regeringens förslag i proposition 2004/05:78. I propositionen föreslogs att Sverige skall tillträda 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja och att riksdagen därför godkänner protokollet. Vidare föreslogs de lagändringar som föranleds av ett svenskt tillträde till protokollet.

Försäkringsavtalsrätt

I betänkande 2004/05:LU4 Ny försäkringsavtalslag behandlade utskottet regeringens proposition 2003/04:150 och fyra motioner som väckts med anledning av propositionen. Därutöver behandlar utskottet två motioner från den allmänna motionstiden år 2004. I propositionen föreslog regeringen en ny försäkringsavtalslag som skulle ersätta 1927 års lag om försäkringsavtal och 1980 års konsumentförsäkringslag. Lagförslaget innehöll bestämmelser om konsumentförsäkringar (t.ex. hemförsäkringar, villaförsäkringar, fordonsförsäkringar och reseförsäkringar), företagsförsäkringar, personförsäkringar (livförsäkringar, sjukförsäkringar och olycksfallsförsäkringar), gruppförsäkringar och kollektivavtalsgrundade försäkringar. Lagförslagets grundsyfte var att ge försäkringstagarna ett starkt skydd vid alla typer av försäkringar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag med några smärre lagtekniska justeringar samt att motionerna skulle avslås. I betänkandet finns en reservation och ett särskilt yttrande.

Insolvensrätt

Regeringens proposition 2004/05:128 och två motioner som väckts med anledning av propositionen behandlades av utskottet i betänkande 2004/05: LU24 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer. Propositionen innehöll förslag till vissa ändringar i bl.a. lönegarantilagen (1992:497) som syftade till att i svensk rätt genomföra ett EG-direktiv om ändringar av 1980 års lönegarantidirektiv. I ärendet inhämtade utskottet yttrande från arbetsmarknadsutskottet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionerna. Betänkandet innehåller 2 reservationer.

I betänkande 2004/05:LU28 Lönegaranti vid företagsrekonstruktion föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lagändringar i proposition 2004/05:57 som innebär att statlig lönegaranti införs vid företagsrekonstruktion och avslå två motioner som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslogs att lönegaranti vid företagsrekonstruktion skulle utformas på sätt som motsvarar vad som gäller vid konkurs. Syftet med förslaget var att bidra till strävandena att åstadkomma neutralitet mellan de båda förfarandena konkurs och företagsrekonstruktion. Också i detta ärende inhämtade utskottet yttrande från arbetsmarknadsutskottet. Två reservationer finns i betänkandet.

Utskottet behandlade i betänkande 2004/05:LU15 Insolvensrättsliga frågor 11 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004 på insolvensrättens område. I motionerna aktualiserades spörsmål rörande bl.a. konkursförfarande, skuldsanering och lönegaranti. Därutöver övervägdes ett motionsyrkande som gällde 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen och som väckts enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av en händelse av större vikt. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hän­visning till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida och pågående beredningsarbete. I betänkandet finns 3 reservationer.

I betänkande 2004/05:LU11 Vissa frågor rörande 2003 års reform av förmånsrättslagstift­ningen avstyrkte utskottet bifall till ett tiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004 vari dels begärdes tillkännagivanden om en skyndsam utvärdering av reformen, dels yrkades ändringar och tillägg i övergångsbestämmelserna till den nya lagstiftningen. Därutöver avstyrktes en motion som gällde en av regeringen aviserad utredning om ett samlat insolvensförfarande. I betänkandet finns 4 reservationer.

Associationsrätt m.m.

I proposition 2004/05:85 lade regeringen fram förslag till en ny aktiebolagslag, som skall ersätta 1975 års aktiebolagslag, jämte ändringar i annan lagstiftning på de associations- och redovisningsrättsliga områdena. Den nya aktiebolagslagen syftar till en språklig och systematisk modernisering av den svenska aktiebolagsrätten samt till att åstadkomma större flexibilitet för företagen. I betänkande 2004/05:LU23 Ny aktiebolagslag föreslog utskottet att riksdagen, med vissa smärre lagtekniska justeringar, skulle anta lagförslagen och avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 19 reservationer.

Nya bestämmelser om revisionsberättelsens utformning lämnades i proposition 2003/04:157. Propositionen innehöll förslag till lagändringar i syfte att anpassa den svenska lagstiftningen till ett EG-direktiv i vilket bl.a. införts bestämmelser om vad den lagstadgade revisionsberättelsen skall innehålla. I betänkande 2004/05:LU1 Nya bestämmelser om revisionsberättelsens utformning föreslog utskottet att riksdagen, med vissa smärre redaktionella justeringar, skulle anta regeringens lagförslag.

I betänkande 2004/05:LU3 Internationell redovisning i svenska företag behandlade utskottet regeringens proposition 2004/05:24 Internationell redovisning i svenska företag. I propositionen lämnades förslag till ändringar i främst årsredovisningslagen (1995:1554) och de särskilda årsredovisningslagar som tillämpas av finansiella företag. Förslagen föranleddes av en EG-förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen) och ändringar i de s.k. redovisningsdirektiven. Vidare behandlades i propositionen vissa anpassningar i rörelselagstiftningen för banker och försäkringsföretag. Utskottet ansåg att vissa övergångstider borde förlängas något och föreslog därför att riksdagen, med vissa lagtekniska justeringar, skulle anta regeringens lagförslag med av utskottet föreslagna ändringar beträffande övergångstider för försäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersbolag.

Utskottet behandlade i betänkande 2004/05:LU21 Förvaltningsberättelsens innehåll regeringens proposition 2004/05:68. I propositionen föreslogs vissa ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelsens innehåll. Förslagen syftade till att i svensk rätt genomföra några ändringar i EG:s fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv samt i bank- och försäkringsredovisningsdirektiven. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå den motion som väckts med anledning av propositionen. Betänkandet innehåller 2 reservationer och 1 särskilt yttrande.

I betänkande 2004/05:LU18 Åtgärder mot missbruk av stiftelser behandlade utskottet regeringens proposition 2004/05:50 samt en motion som väckts med anledning av propositionen. Som ett led i strategin för samhällets samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten föreslog regeringen vissa ändringar i stiftelselagen (1994:1220) och i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag. Regeringens förslag innebar bl.a. att stiftelser, som inte har någon behörig företrädare i Sverige, skall bemyndiga en person som bor i Sverige att på stiftelsens vägnar ta emot delgivning. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionen. I betänkandet finns en reservation.

Utskottet behandlade i betänkande 2004/05:LU12 Associationsrättsliga frågor, m.m. 11 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004 på det associationsrättsliga området. Motionsyrkandena gällde aktiebolag utan vinstintresse, redovisningsfrågor, könsfördelningen i bolagsstyrelser, förvärv av egna aktier, skydd för företagshemligheter, avtalsvillkor mellan näringsidkare och frågor om stiftelser. Därutöver behandlades ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden år 2003 om lagstiftningsprocessen på IT-området. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 6 reservationer och 1 särskilt yttrande. Riksdagen biföll reservationerna om skydd för företagshemligheter och avtalsvillkor mellan näringsidkare. I den förstnämnda reservationen förordades ett tillkännagivande om en översyn av lagen om skydd för företagshemligheter. I den andra reservationen anfördes att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram förslag till åtgärder för att öka möjligheterna att jämka oskäliga avtal mellan näringsidkare.

Immaterialrätt

I betänkande 2004/05:LU27 Upphovsrätten i informationssamhället – genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. behandlade utskottet proposition 2004/05:110 Upphovsrätten i informationssamhället – genomförande av direktiv 2001/29/ EG, m.m. och sex motioner som hade väckts med anledning av propositionen. I propositionen lämnade regeringen förslag till ändringar i främst lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förslagen syftade till att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. Regeringen föreslog därutöver dels lagändringar som inte direkt följer av direktivet, dels att riksdagen skulle godkänna två internationella fördrag som antagits av FN:s organ för immaterialrätt, World Intellectual Property Organization (WIPO). Med bifall till framställda motionsyrkanden föreslog utskottet en ändrad lydelse av bestämmelsen om skadeståndsskyldighet vid kopiering för privat bruk från en olovlig förlaga. I övrigt tillstyrkte utskottet, med vissa lagtekniska justeringar, regeringens förslag och avstyrkte motionsyrkandena. I betänkandet finns 10 reservationer.

Regeringens proposition 2003/04:177 Ändringar i mönsterskyddslagen och två motioner som väckts med anledning av propositionen behandlades av utskottet i betänkande 2004/05:LU2 Ändringar i mönsterskyddslagen. I propositionen föreslog regeringen ändringar i mönsterskyddslagen (1970:485) vilka utgör kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning, en EG-förordning som etablerar ett gemenskapsrättsligt system för immaterialrättsligt skydd av formgivning. Efter det att konstitutionsutskottet avgett yttrande i ärendet föreslog utskottet att riksdagen skulle anta lagförslagen och avslå motionerna.

I betänkande 2004/05:LU7 Immaterialrättsliga frågor behandlade utskottet 16 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004. Yrkandena gällde gemenskapspatent, patent på biotekniska uppfinningar, export av läkemedel, patentintrångsförsäkring, datorrelaterade uppfinningar, upphovsrättsligt skydd, upphovsrätt genom registrering, upphovsrätt i anställningsförhållanden, ersättning för kopiering, följerätt och s.k. arenarätt. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, främst med hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida och pågående arbete på såväl nationell som internationell nivå. Åtta reservationer finns i betänkandet.

Sjörätt

Utskottet behandlade i betänkande 2004/05:LU6 Sjöfylleri tre motioner från den allmänna motionstiden år 2004. I motionerna förordades införande av dels en promillegräns även för sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena med hänvisning till pågående utredningsarbete. I betänkandet finns 2 särskilda yttranden.

Yttranden till andra utskott

Hösten 2004 överlämnade lagutskottet 18 motionsyrkanden rörande 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen till finansutskottet för att möjliggöra en samordning av beredningen av motionsförslagen med beredningen av regeringens proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005. Som underlag för finansutskottets ställningstaganden i ärendet redovisade lagutskottet i yttrande 2004/05:LU1y Vissa frågor rörande företagsinteckning, efter en bakgrundsbeskrivning och motionsredovisningar, sin syn på de frågor som behandlades i motionerna. Lagutskottet fann inte skäl att förordna några ändringar i 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen, och finansutskottet följde lagutskottet (bet. 2004/05:FiU1). I yttrandet finns två avvikande meningar.

Utskottet redovisade i yttrande 2004/05:LU2y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen till konstitutionsutskottet resultatet av sin granskning av regeringens skrivelse 2004/05:75 om behandlingen av riksdagens skrivelser såvitt avsåg lagutskottets beredningsområde.

EU-frågor

Det fortlöpande arbetet

Flertalet av de rättsområden som omfattas av utskottets beredningsansvar har direkt anknytning till EG:s regelverk. Detta gäller bl.a. konsumenträtten, immaterialrätten, associationsrätten, transporträtten, försäkringsavtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten samt den internationellt privaträttsliga lagstiftningen. Under senare tid har även familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten kommit att beröras av samarbetet inom EU.

Lagutskottet har – vid sidan av ärendebehandlingen – fortlöpande följt lagstiftningsarbetet inom EU på utskottets beredningsområde genom att bl.a. ta del av dokument från de olika EU-institutionerna, faktapromemorior och handlingar med anknytning till EU-nämndens sammanträden. Utskottet har vid åtta tillfällen fått information från företrädare för Justitiedepartementet och Jordbruksdepartementet om bl.a. pågående lagstiftningsarbete inom EU på utskottets beredningsområde.

EU-promemorian

Som ett led i arbetet med att följa verksamheten inom EU upprättas inom utskottets kansli sedan år 1996 en promemoria i vilken en redogörelse lämnas för aktuella frågor på utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att vara ett underlag för utskottets arbete med EU-frågorna, och avsikten är att i en enda handling samla huvuddelen av den aktuella EU-information som utskottet och dess kansli får i olika sammanhang. Ett syfte med promemorian är i huvudsak att göra informationen mer överskådlig och att underlätta en analys och problemorientering av de aktuella EU-frågorna från svenska utgångspunkter. Ett annat syfte är att lyfta in frågorna på rätt plats i det svenska regelsystemet och få blick över vilka regeländringar som en viss fråga kan komma att aktualisera i framtiden. Promemorian, som uppdaterades under hösten 2004, bygger bl.a. på regeringens skrivelser med berättelser om verksamheten i Europeiska unionen, dokument från de olika EU-institutionerna, ministerrådspromemorior och rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior samt underhandskontakter med tjänstemän vid Regeringskansliet och olika myndigheter.

Subsidiaritetskontroll – ett försöksprojekt

I fördraget om upprättande av en konstitution för Europa anges att principen om tilldelade befogenheter skall styra avgränsningen av unionens befogenheter. Principerna om subsidiaritet och proportionalitet skall styra utövandet av dessa befogenheter (artikel I-11 punkt 1). Enligt principen om tilldelade befogenheter skall unionen handla inom ramen för de befogenheter som medlemsstaterna har tilldelat den i konstitutionen för att nå de mål som fastställs däri. Varje befogenhet som inte har tilldelats unionen i konstitutionen skall tillhöra medlemsstaterna (artikel I-11 punkt 2).

Enligt subsidiaritetsprincipen skall unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, varken på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå (artikel I-11 punkt 3).

De nationella parlamenten och kamrarna i sådana parlament får, inom sex veckor räknat från den dag då ett utkast till europeisk lagstiftningsakt översänds, tillställa Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande ett motiverat yttrande med skälen till att de anser att det aktuella utkastet inte överensstämmer med subsidiaritetsprincipen (artikel 6 protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna).

COSAC kom på sitt möte i Haag i november 2004 överens om att genomföra en försöksverksamhet för att pröva det nya EU-fördragets regler om subsidiaritetskontroll redan innan fördraget trätt i kraft. Kommissionens förslag om det s.k. tredje järnvägspaketet valdes som försöksfall.

Riksdagen beslutade under våren 2005 att delta i försöket med subsidiaritetskontroll som COSAC initierat. De av Riksdagskommittén föreslagna formerna för subsidiaritetskontroll i riksdagen skulle tillämpas. Resultatet avsågs att användas i Riksdagskommitténs fortsatta arbete och i utformningen av den praktiska hanteringen när slutliga regler för riksdagens subsidiaritetskontroll antagits.

De utskott som berördes av försöksprojektet var konstitutionsutskottet, lagutskottet och trafikutskottet. I det s.k. tredje järnvägspaketet berör två förslag till förordningar lagutskottets beredningsområde, nämligen Europaparlamentets och rådets förordning om internationella tågresenärers rättigheter och skyldigheter och förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ersättning vid åsidosättande av avtalade kvalitetskrav för godstransporter på järnväg.

I syfte att inhämta kunskap om det s.k. tredje järnvägspaketet anordnade de tre berörda utskotten den 23 mars 2005 ett gemensamt seminarium, och försöksprojektet behandlades av lagutskottet vid ett antal sammanträden.

Lagutskottet fann därefter att de båda förordningsförslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, och konstitutionsutskottet delade lagutskottets bedömning.

Studieresor

I början av januari 2005 företog utskottet två delegationsresor – den ena till USA, Washington och New York och den andra till Kina, Peking och Shanghai. Syftet med studieresorna var att studera sådana ämnesområden som är eller inom kort kommer att bli aktuella i utskottets beredningsarbete.

Delegationen som reste till USA studerade huvudsakligen associationsrätt, immaterialrätt – särskilt med inriktning på upphovsrätt – konsumentpolitik och konsumentskydd samt frågor med avseende på könsneutral äktenskapslagstiftning, medan studieresan till Kina var inriktad på frågor rörande industriellt rättsskydd, upphovsrätt, administrationen av upphovsrättssystemet, immaterialrätt, familjerätt och internationella adoptioner.

Närmare redogörelser för de båda delegationsresorna och den information som inhämtades därvid finns i två reseberättelser som överlämnades till riksdagsstyrelsen i juni 2005.

Besök

Hösten 2004 gjorde utskottet ett studiebesök hos Ekobrottsmyndigheten.

Utskottet tog under riksmötet emot två utländska parlamentariska delegationer, den ena från Marocko och den andra från Kina. Delegationen från Marocko informerades om svensk familjerätt. Delegationen från Kina informerades om svensk insolvensrätt.

I samband med framtidsdagarna i riksdagen den 15 och 17 mars 2005 gästades utskottet av professorn Christina Ramberg, justitiekanslern Göran Lambertz samt sakkunnige Henry Olsson. Christina Ramberg informerade om EU-projektet Mot en gemensam europeisk civillagstiftning, som bedrivs av en genom Amsterdamfördraget inrättad kommitté för det civilrättsliga samarbetet. Göran Lambertz gav information om sin syn på skadeståndsrätten i framtiden med betoning på statens skadeståndsansvar. Henry Olsson redovisade bl.a. frågor rörande politiseringen av diskussionerna om immaterialrättens framtid.

Med anledning av Riksrevisionens beslut om att inleda en granskning av länsstyrelsernas tillsyn av de kommunala överförmyndarnas verksamhet sammanträffade kansliföreträdare med tre tjänstemän vid Riksrevisionen.

Utskottets kansli tog vid flera tillfällen emot deltagare i Regeringskansliets aspirantutbildningar som informerades om utskottsarbetet.

En företrädare för kansliet deltog i mottagandet av en delegation från det litauiska parlamentet där information lämnades om svensk familjerätt.

 

Elanders Gotab, Stockholm  2005