Verksamhetsberättelse (MJU)

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet

riksmötet 2004/05

 

 

 

 

 

Miljö- och jordbruksutskottet

Beredningsområde

Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske. Utskottet bereder även ärenden om kärnsäkerhet, naturvård samt ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör annat utskotts beredningsområde.   

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar tillhör utskottets beredningsområde. Under utgiftsområde 20 redovisas fr.o.m. budgetåret 2002 även verksamheten vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Sammansättning

Under riksmötet 2004/05 hade miljö- och jordbruksutskottet följande sammansättning.

Ledamöter:

Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Åsa Domeij (mp)

Sinikka Bohlin (s)

Alf Eriksson (s)

Lennart Fremling (fp)

Rune Berglund (s)

Rolf Lindén (s)

Sven Gunnar Persson (kd)

Kjell-Erik Karlsson (v)

Christina Axelsson (s)

Lars Lindblad (m)

Carina Ohlsson (s)

Sverker Thorén (fp)

Jan Andersson (c)

Jan-Olof Larsson (s)

Bengt-Anders Johansson (m)

Christin Hagberg (s)

Suppleanter:

Ann-Kristine Johansson (s)

Rezene Tesfazion (s)

Cecilia Widegren (m)

Anita Brodén (fp)

Agneta Ringman (s)

Berndt Ekholm (s)

Björn von der Esch (kd)

Sven-Erik Sjöstrand (v)

Hans Stenberg (s)

Jan-Evert Rådhström (m)

Anders Bengtsson (s)

Marie Wahlgren (fp)

Claes Västerteg (c) (fr.o.m. 20/9 2004)

Monica Green (s)

Anders G Högmark (m)

Inger Nordlander (s)

Mikaela Valtersson (mp)

Jeppe Johnsson (m)

Ola Sundell (m)

Heli Berg (fp)

Dan Kihlström (kd)

Eskil Erlandsson (c)

Roger Tiefensee (c) (t.o.m. 19/9 2004)

Maria Wetterstrand (mp) (tjl. 19/10 2004–11/1 2005)

Karin Svensson Smith (v) (t.o.m. 3/6 2005)

Göran Persson i Simrishamn (s)

Gunnar Nordmark (fp) (fr.o.m. 30/9 2004)

Gunvor G Ericson (mp) (ers. för Maria Wetterstrand)

Ordförande i utskottet var Catharina Elmsäter-Svärd. Förste vice ordförande har varit Åsa Domeij och andre vice ordförande Sinikka Bohlin. Som framgår av uppställningen tillhörde åtta av ledamöterna Socialdemokraterna, tre Moderata samlingspartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet, en Centerpartiet och en Miljöpartiet de gröna.

Kansli:     

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Björn G:son Wessman, kanslichef

Madeleine Holst, föredragande

Birgitta Stenberg, föredragande

Lars Franzén, föredragande

Carolina Wuilmart, föredragande

Ella Persson, byråassistent

Eva Forsman, byråassistent

Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2004/05 höll miljö- och jordbruksutskottet 28 sammanträden med en sammanlagd sammanträdestid om 32 timmar och 35 minuter. Utskottet har avgivit 15 betänkanden till kammaren och 2 yttranden till finans­utskottet.

Utskottet behandlade 10 propositioner och 2 skrivelser med 30 följdmotioner innehållande sammanlagt 197 yrkanden varav 31 yrkanden väckta med anledning av händelse av större vikt. Dessutom behandlade utskottet 27 motioner med 38 yrkanden från allmänna motionstiden 2002, 144 motioner med sammanlagt 249 yrkanden från allmänna motionstiden 2003 samt 268 motioner med sammanlagt 479 yrkanden från allmänna motionstiden 2004.

Ärenden som har behandlats av utskottet

Betänkande MJU1 behandlade regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2005 om anslagen inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt regeringens skrivelse 2003/04:141 Sanering och återställning av förorenade områden – resultatredovisning. I betänkandet behandlades vidare 25 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 och 2004 och en motion som väckts med anledning av skrivelsen. I utgiftsområde 20 ingår politikområde Miljöpolitik och del av politikområde Forskningspolitik. Regeringens samordning av miljöpolitiken och ekologiskt hållbar utveckling har sin utgångspunkt i detta utgiftsområde samtidigt som åtgärder för en god miljö i stor utsträckning också finansieras inom ramen för andra utgiftsområden. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelstilldelning på anslagen och regeringens förslag till bemyndiganden. Utskottet ställde sig i övrigt bakom de bedömningar som regeringen redovisade. Skrivelse 2003/04:141 Sanering och återställning av förorenade områden – resultatredovisning utgör ett komplement till budgetpropositionen för år 2005 i fråga om redovisningen av resurser och uppnådda resultat för verksamheten under anslaget 34:4. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkande MJU2 behandlades regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2005 om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar och om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Lagändringen innebär anpassningar till ändringar i EG:s regelverk. Vidare behandlades 43 motionsyrkanden från allmän motionstid åren 2003 och 2004. Utgiftsområdet omfattar 38 anslag fördelade på sju politikområden. Det mest omfattande av dessa är området Livsmedelspolitik som omfattar i första hand verksamhet som avser jordbruks- och trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel. Övriga politikområden är Skogspolitik, Djurpolitik, Landsbygdspolitik, Samepolitik, Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Regeringens förslag inom utgiftsområdet innebär satsningar för år 2005 som bl.a. gäller Artdatabanken, Djurskyddsmyndigheten, ekologisk produktion av livsmedel samt biotopskydd inom skogsbruket. Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrktes, och utskottet ställer sig bakom de bedömningar som regeringen redovisade. Samtliga motioner avstyrktes.

I betänkande MJU3 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig samt sex följdmotioner med 79 yrkanden samt 172 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002, 2003 och 2004. I skrivelsen betonas att hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Målet gäller för alla politikområden. Regeringen redovisar en revidering av den nationella strategin för hållbar utveckling som presenterades år 2002 (skr. 2001/02:172, bet. 2001/02:MJU16, rskr. 2001/02:315). Strategin omfattar alla dimensioner av hållbar utveckling: ekonomiska, sociala och miljömässiga. Med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen, till tidigare riksdagsuttalanden i frågorna, till aviserade propositioner om bl.a. miljökvalitetsmålen, klimatpolitiken och forskning samt till de åtgärder som pågår på de olika områdena avstyrktes samtliga motionsyrkanden.

I betänkande MJU4 behandlade utskottet regeringens proposition 2004/05:9 Kvaliteten på bensin och dieselbränslen samt tre följdmotioner med sammanlagt 16 yrkanden. I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner och lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna föranleds av det svenska genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta förslagen. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkande MJU5 behandlade utskottet proposition 2004/05:18 Handel med utsläppsrätter II jämte en följdmotion med tre yrkanden. Därutöver behandlade utskottet 12 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004. I propositionen föreslås att en ny lag införs med bestämmelser om handel med utsläppsrätter för koldioxid. Den föreslagna lagen innebär ett fullständigt regelverk för ett handelssystem för utsläppsrätter avseende koldioxid, vilket innebär att direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (handelsdirektivet) genomförs. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag med vissa mindre justeringar. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkande MJU6 behandlade utskottet regeringens proposition  2004/05:29 Genomförande av EG:s direktiv om gemenskapsåtgärder för  bekämpning av mul- och klövsjuka. Vidare behandlades ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2004. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionen.

Proposition 2004/05:58 Ändringar i skogsvårdslagen samt två följdmotioner behandlades i betänkande MJU9. I propositionen föreslår regeringen bl.a. att den som ställt säkerhet för fullgörande av återväxtåtgärder enligt skogsvårdslagen (1979:429) och den berörda skogsmarken överlåts genom försäljning, byte eller gåva solidariskt med en ny ägare är ansvarig för vissa kostnader. Säkerhet får bara krävas i samband med avverkning om det skäligen kan befaras att skogsägaren annars inte kommer att vidta återväxtåtgärder. Regeringen föreslår även, i de fall tillstånd krävs enligt jordförvärvslagen (1979:230), att avverkning inte får ske innan förvärvstillstånd har meddelats. Vidare föreslås att den som av uppsåt eller oaktsamhet påbörjar en avverkning innan beslutad säkerhet har ställts och godkänts av skogsvårdsstyrelsen skall kunna dömas till ansvar. I betänkandet behandlade utskottet även motioner som enligt bestämmelserna i 3 kap. 13 § riksdagsordningen väckts med anledning av händelse av större vikt – den svåra storm som drabbade södra Sverige den 8 och 9 januari 2005. Vidare behandlades ett antal motioner från allmänna motionstiden 2004 om bl.a. skogspolitikens mål, ett hållbart skogsbruk, forskning och utveckling på skogens område, bioenergi, Skogsvårdsorganisationen och ändringar i skogsvårdslagstiftningen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag samt föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört om det solidariska ansvaret för återväxtåtgärder. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkande MJU10 behandlades regeringens proposition 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn samt fem följdmotioner med sammanlagt 34 yrkanden samt 127 motioner från allmänna motionstiden 2002, 2003 och 2004 med sammanlagt 215 yrkanden. Enligt propositionen bör Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen tydliggöras och stärkas. I myndigheternas centrala tillsynsuppgifter bör ingå att med bindande föreskrifter styra hur den operativa tillsynen skall bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn skall bestämmelser införas som underlättar samverkan mellan kommuner. Om en kommun grovt eller under en längre tid har åsidosatt sina tillsynsskyldigheter när det gäller en viss verksamhet skall regeringen, på ansökan av Livsmedelsverket eller en länsstyrelse, kunna besluta att tillsynen över verksamheten skall föras över till Livsmedelsverket eller länsstyrelsen. När det gäller livsmedelstillsynen skall kommunerna ges möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som avser provtagning och undersökning. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och bedömningar i propositionen samt avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkande MJU11 behandlade utskottet regeringens proposition 2004/05:65 Århuskonventionen jämte 2 följdmotioner med totalt 8 yrkanden. Dessutom behandlar utskottet ytterligare 4 yrkanden från den allmänna motionstiden 2004. Århuskonventionen är en FN-konvention om tillgång till information i miljöfrågor, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser som rör miljön och tillgång till överprövning i miljöfrågor. Inom EU har två direktiv beslutats om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön. Konventionen och direktiven innehåller regler om att allmänheten skall få ta del av fakta om miljön och få medel att påverka myndighetsbeslut som har inverkan på miljön. I stor utsträckning är de rättigheter som konventionen ger allmänheten redan i dag garanterade i svensk rätt. Vissa anpassningar bedöms dock som nödvändiga för att leva upp till konventionens och direktivens krav. Regeringen föreslår därför en ny lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ. Lagen skall garantera allmänhetens tillgång till miljöinformation även i de fall informationen inte finns hos en myndighet. Regeringen föreslår därför också ändringar i sekretesslagen, miljöbalken, väglagen m.fl. lagar. Slutligen föreslås att Sverige ratificerar Århuskonventionen och i samband med det anmäler en reservation. Reservationen omfattar dels att Sverige inte har genomfört konventionens krav på tillgång till rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling, dels att reglerna om miljöorganisationers talerätt i vissa avseenden måste kompletteras. Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag och förslaget om att Sverige skall ratificera Århuskonventionen med den ändringen att reservationen för att Sverige inte genomför konventionens krav på tillgång till rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling även skall avse riksdagens beslut. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkande MJU12 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2004/05:79 Svensk-norska renbetesförhållanden samt fyra motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004. I skrivelsen redogör regeringen för frågan om förlängning av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning. Utskottet hade inget att invända mot regeringens redogörelse och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkande MJU13 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2004/05:73 Husdjursgenetiska resurser, tre följdmotioner samt två yrkanden från allmänna motionstiden 2004. I skrivelsen redovisar regeringen sin syn på bevarande och hållbart nyttjande av husdjursgenetiska resurser. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden i huvudsak med hänvisning till vad regeringen anför i skrivelsen.

I betänkande MJU15 behandlades regeringens proposition 2004/05:129 En effektivare miljöprövning, en följdmotion samt drygt 100 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 och 2004. Dessutom behandlades ett yrkande med anledning av proposition 2004/05:56 En politik för en långsiktig konkurrenskraftig svensk turistnäring som överlämnats av näringsutskottet. Propositionens förslag rör bl.a. miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar och förenklad prövning när redan prövade verksamheter behöver ändras eller byggas ut. Regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1 § miljöbalken bör i fortsättningen endast gälla stora infrastrukturprojekt, anläggningar för kärnteknisk verksamhet samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle. För de verksamheter som inte längre skall omfattas av regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning kommer regeringen att kunna förbehålla sig prövningen. Utskottet tillstyrkte med viss ändring regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I tre betänkanden behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003, 2004. Dessa betänkanden var MJU7 Jakt och viltvård, MJU8 Genteknik m.m. och MJU14 Vissa veterinära frågor. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

Utskottet har avgivit följande yttranden till andra utskott:

-   2004/05:MJU1y Ramar för utgiftsområdena 20 och 23 (till finansutskot-
tet)

-   2004/05:MJU2y Tilläggsbudget för år 2005 (till finansutskottet).

EU-frågor

I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i så gott som samtliga ärenden under riksmötet 2004/05. Liksom under tidigare riksmöten har arbetet krävt betydande resurser i form av sammanträdestid samt berednings- och informationsinsatser. Merparten av Regeringskansliets faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har inför varje utskottssammanträde redovisats i särskilt upprättade promemorior.

För att förbättra utskottets beredskap och möjligheter att hantera den nationella beredningen av lagstiftningspaketet för verkställande av vitboken om EU:s framtida kemikaliepolitik arbetar sedan riksmötet 2002/03 en särskild arbetsgrupp inom utskottet med denna fråga. I gruppen deltar, förutom två socialdemokratiska ledamöter, en utskottsledamot från varje parti samt en handläggare från utskottets kansli. Gruppen har fortsatt sitt arbete under riksmötet 2004/05 och haft löpande kontakter med bl.a. Miljödepartementet och berörda myndigheter.

Företrädare för Jordbruks- och Miljödepartementen har i utskottet vid åtta respektive fyra tillfällen lämnat information inför jordbruks-, fiske- och miljöråd. Information i aktuella EU-frågor har också lämnats av flera myndigheter och intresseorganisationer.

Inför kommande ordförandeskap (Luxemburg och Storbritannien) har den politiska ledningen i Jordbruksdepartementet och Miljödepartementet inför utskottet redovisat den svenska regeringens syn och prioriteringar när det gäller arbetsprogram m.m.

Hösten 2004 besöktes utskottet av de särskilt inbjudna jordbruks- och miljöråden samt ministern med ansvar för fiskefrågor, samtliga Brysselrepresentationen, för information och diskussion om aktuella EU-frågor. I februari 2005 besöktes utskottet av de särskilt inbjudna svenska ledamöterna och suppleanterna i Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet för information och diskussion om aktuella EU-frågor.

Utfrågningar m.m.

Den 19 april 2005 anordnade miljö- och jordbruksutskottet en offentlig utfrågning om alternativa bränslen samt den 21 april 2005 en offentlig utfrågning med anledning av stormen i södra Sverige den 8 och 9 januari 2005. 

Härutöver har utskottet genomfört ett tiotal slutna utfrågningar. Bland de utfrågade märks Miljödepartementet, Näringsdepartementet, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, Sjöfartsverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Världsnaturfonden och Svenska Naturskyddsföreningen. Utfrågningarna har bl.a. avsett PSSA, salmonellautbrott, tillsynsfrågor i djurskyddet och småskalig livsmedelsproduktion.

Ett stort antal intresseorganisationer m.m. har uppvaktat utskottet och lämnat synpunkter och information i aktuella frågor, bl.a. Svenska Samernas Riksförbund, Sveriges Redareförening, Sveriges Bergmaterialindustrier, Torvproducenterna, Svensk Fågel, Projektet Regional mat, Jordens Vänner och Svensk Mjölk. Vidare har utskottet deltagit i ett informationsmöte med Livsmedelsföretagen.

Resor och studiebesök

Inrikes

Utskottet har bl.a. som ett led i sitt uppföljningsarbete under riksmötet gjort ett antal studiebesök. Den 20 januari 2005 gjorde utskottet en studieresa till Skara och Lidköping. Utskottet besökte därvid den nya Djurskyddsmyndigheten och SLU i Skara samt företagen Analycen och Reppe i Lidköping. Som en del av utskottets beredning av motionsförslag väckta med anledning av stormen i södra Sverige i januari 2005 gjorde utskottet den 5 april en studieresa till Växjö med omnejd för att inhämta ytterligare information. Den 22–24 maj företog utskottet, på inbjudan av landshövdingen i Västerbotten, en länsresa. Programmet omfattade bl.a. information om läget inom rennäringen, gruvbrytningen i Svartliden, förutsättningarna för inlandsjordbruket samt Natura 2000.

Som ett led i utskottets fortlöpande kontakter med centrala myndigheter inom utskottets ansvarsområde besöktes under riksmötet Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Sveriges Kommuner och Landsting. Vidare genomfördes ett studiebesök vid Hovstallet.

Utrikes

Två ledamöter representerade miljö- och jordbruksutskottet vid en av nederländska parlamentet den 25–27 november 2004 anordnad konferens med temat Socialt ansvarsfull politik beträffande djursjukdomar. Två ledamöter representerade utskottet vid en av Europaparlamentet den 29 november anordnad konferens med temat klimatförändringar och implementeringen av den gemensamma miljölagstiftningen.

Den 27 februari–1 mars 2005 företog en delegation från miljö- och jordbruksutskottet en studieresa till Bryssel. Syftet var att träffa företrädare för EU:s institutioner och Brysselrepresentationen och inhämta information om aktuella frågor inom utskottets ansvarsområden. Resan utgjorde den andra av utskottets två planerade resor till Bryssel under mandatperioden.

Inledningsvis informerades delegationen av representanter för LRF:s Brysselkontor om den fortsatta reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Vid besök på Sveriges representation i Bryssel gav Sven-Olof Petersson, ambassadör, en allmän redogörelse för aktuella frågor i EU. Pernilla Ivarsson, minister, redogjorde för ett antal aktuella frågor inom sitt ansvarsområde. Carl-Johan Lindén, lantbruksråd, informerade bl.a. om det fortsatta arbetet rörande landsbygdsutveckling, och Stefan de Maré, minister, redovisade aktuella frågor på fiskeområdet. Miljöråden Ulf Björnholm Ottosson och Ann-Louise Månsson informerade bl.a. om det fortsatta arbetet med EU:s hållbarhetsstrategi, genomförandet av Kyotoprotokollet och Reach. Kerstin Niblaeus, generaldirektör i rådssekretariatet, informerade bl.a. om ärenden inför kommande miljöråd. I Europaparlamentet hade delegationen möten med Niels Busk, dansk ledamot i parlamentets jordbruksutskott, Carl Schlyter (Gröna gruppen), svensk ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, kanslichefen i utskottet Francis Jacobs samt Bengt Ohlsson, riksdagens utsände tjänsteman i Bryssel. Resans sista dag inleddes med besök vid kommissionen, där delegationen sammanträffade med Pierre Schellekens, biträdande kabinettschef i miljökommissionären Dimas kabinett. Senare under dagen träffade delegationen även Jaana Husu Kallio, biträdande generaldirektör, generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd. På representationen sammanträffade utskottet med Mecki Naschke, Reachansvarig inom European Environmental Bureau, EEB, och Rolf Annerberg, kanslichef i Margot Wallströms kabinett. Avslutningsvis träffade delegationen Guido Sacconi, ledamot i utskottet för miljö, hälsa och livsmedel och utskottets föredragande för Reach.

Den 6–8 mars 2005 företog miljö- och jordbruksutskottet tillsammans med näringsutskottet en studieresa till Norge. Utskotten deltog under knappa två dagar i Stortingets Næringskomitee under en länsresa till Østfold. Till grund för resan låg såväl en uppmaning från de bägge parlamentens talmän att söka kontakt med anledning av markeringen av 100-årsdagen för unionsupplösningen som en inbjudan från Stortingets Næringskomitee. Tema för resan var bl.a. framtida utmaningar för jordbruket, skogsindustrins utveckling samt säkerheten vid konstruktion och drift av reaktoranläggningar. Resan genomfördes tillsammans med ledamöter i Stortingets Næringskomitee. Även landshövdingen i Østfold, Anne Enger Lahnstein, medföljde under hela resan.

Uppföljning och utvärdering

De aktiviteter som redovisas i det föregående i form av utfrågningar, studiebesök m.m. utgör ett led i utskottets fortlöpande arbete med uppföljning och utvärdering. Det kan tilläggas att utskottets beredningsområde i stor utsträckning omfattas av bestämmelserna i 8 kap. 7 § regeringsformen om delegation och subdelegation av vissa ämnen (t.ex. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och miljövård). De motioner som bereds i utskottet berör ofta sådana delegerade frågor som regleras t.ex. i berörda myndigheters detaljföreskrifter. Det ingår därför som ett ofrånkomligt led i uppföljningsarbetet att kontrollera och bedöma dessa detaljföreskrifter, antingen under hand eller i samband med utfrågningar med berörda myndigheter.

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2004 att en uppföljning inom politikområdet Livsmedelspolitik skall genomföras. Arbetet avser dels en uppföljning och analys av regeringens redovisning av resultat i budgetpropositionen för åren 2005 och 2006, dels en tematisk uppföljning på området småskalig livsmedelsproduktion. Avrapportering skall ske till utskottet hösten 2005.

Miljö- och jordbruksutskottet anordnade under riksmötet två mindre seminarier. Den 16 september 2004 var ämnet kommande miljö- och landsbygdsprogram och den 23 november klimatförändringarna. I anslutning till den årliga rapporten om uppföljningen av Sveriges 15 miljömål (de Facto 2004) anordnade utskottet den 18 november ett offentligt seminarium i samarbete med Miljömålsrådet. Den 27 januari 2005 anordnade utskottet ett offentligt seminarium med jordbruks- och miljöanalytikern Lester Brown om den globala livsmedelsförsörjningen. I samband med riksdagens s.k. framtidsdagar den 17 mars anordnade miljö- och jordbruksutskottet i samarbete med näringsutskottet och trafikutskottet ett offentligt seminarium på temat: Bortom Kyotoprotokollet – Vetenskap för långsiktig hantering av klimatfrågan.

Utländska besök

Utskottet har under riksmötet tagit emot ett antal utländska delegationer. Utskottet har tagit emot två kinesiska delegationer, den 24 november 2004 respektive den 3 februari 2005 för diskussion om bl.a. miljölagstiftning, kretsloppsekonomi, avfallshantering med energiåtervinning, miljöövervakning, vattenvård samt reservatsbildning och intrångsersättning. Den 22 mars 2005 tog utskottet emot en delegation från tyska parlamentet, utskottet för hållbar utveckling, för diskussion om det parlamentariska arbetet för att främja en hållbar samhällsutveckling. Den 24–27 april 2005 besökte vice ordföranden i ryska Dumans jordbruksutskott Sverige för diskussioner om och studier av svenskt jordbruk. Miljö- och jordbruksutskottet representerades av andre vice ordföranden Sinikka Bohlin. Den 9–10 maj 2005 besöktes utskottet av Stortingets Naeringskomitee för gemensamma studiebesök i Stockholm med omnejd. Bland annat besöktes Astra Zeneca i Södertälje och de Laval i Tumba. En delegation från Kenya besökte utskottet den 18 maj 2005 för information och diskussion om svensk miljölagstiftning. Utskottet representerades bl.a. av förste vice ordföranden Åsa Domeij.

 

Elanders Gotab, Stockholm  2005