Information om ratificeringen av reformfördraget m.m.

 

Information om ratificeringen av reformfördraget m.m.

Torsdagen den 6 december 2007 kl. 08.00 med statsrådet Cecilia Malmström

 

Ordföranden: Jag förklarar mötet med det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet öppnat. Vi har en mycket enkel föredragningslista. Det är information från statsrådet Cecilia Malmström om ratificering av reformfördraget med mera.

Vi hälsar statsrådet välkommen tillsammans med departementsrådet
Torbjörn Haak och politiskt sakkunnige Johan Sandberg.

Statsrådet Cecilia Malmström (fp): Herr ordförande! Jag ska kort berätta om ratificeringsprocedurerna. Utskottets ledamöter får sedan ställa frågor kring det som ni vill veta och som ni vill att jag ska redogöra för ytterligare.

Tidigt på luciamorgonen åker statsministern och jag till Lissabon för att skriva under Lissabonfördraget. Regeringen fattar i dag kl 9 beslut om att vi ska göra så. Efter den ceremonin vidtar ratificeringsperioden.

Vi avser att ha alla översättningar och annat klart omkring den 19-20 december - i god tid före julledigheten - så att riksdagens ledamöter kan få med sig en departementsskrivelse hem. Den skickas också ut till samtliga remissinstanser just före jul.

Det kommer att ta ungefär tre månader. Sedan skickas det ut en lagrådsremiss i slutet av maj. Det blir en proposition i början av september. Den överlämnas till riksdagen i samband med att riksmötet har öppnats och riksdagen återsamlas efter sommaren.

Efter en riksdagsbehandling - ni avgör ju hur lång tid det tar - kan det kanske bli ett riksdagsbeslut i november så att vi är klara före årsskiftet.

Regeringen har valt den här långa proceduren. Så gjorde vi ju också med det förra konstitutionella fördraget. Det är förvisso en del ändringar. Nu har vi ändå valt att ha både departementsskrivelse och en lagrådsremiss för att möjliggöra debatt och information och för att så många som möjligt ska kunna involveras under den långa perioden.

Vad vi vet i dag är det bara Irland som har annonserat att de ska ha en folkomröstning. De har inte satt ut något datum, men de säger någon gång i slutet av våren.

Inte alla länder har fattat beslut ännu. Även i länder där man kommer att ratificera i parlamenten kan det ta tid. Det kan ta gott och väl ett år. Ambitionen är förstås att alla ska hinna göra det under 2008.

Ratificeringsdatum är intressant när det gäller sakfrågan, men också när det sedan kan träda i kraft under 2009. Det är ju intressant också därför att 2009 är det år då Sverige så småningom tar över ordförandeskapet.

Vi förbereder med våra tjeckiska vänner och fransmännen, som är ordförande just innan, för olika tänkbara scenarier för när det skulle kunna träda i kraft och vilka implikationer det får för det följande ordförandeskapet, både när det gäller de nya beslutsreglerna och tillsättandet och funktionen av personer. Jag tänker på den permanenta ordföranden i rådet och den utrikespolitiska representanten. Man ska utforma deras arbetsuppgifter, deras kanslier, administration och en arbetsfördelning med det roterande ordförandeskapet.

Det är något som vi tror att vi kommer att behöva hantera under 2009. Vi försöker förbereda för olika scenarier kring detta. Vi kan säkert återkomma till riksdagen och resonera om detta när det klarnar med ratificeringsproceduren och tidtabellen.

Det är vad jag hade tänkt säga som inledning.

Ordföranden: Tack. Det innebär då sammanfattningsvis en proposition i början av nästa riksdag i september med riksdagsbehandling under hösten.

Jag har själv en fråga. Kan man tänka sig att skicka en lagrådsremiss och den breda remissen på samma gång och förkorta tiden så att propositionen kanske kan komma före sommaren?

Statsrådet Cecilia Malmström (fp): Vi har inte gjort den bedömningen. Om man väljer den långa vägen är det detta som krävs. Vi vet att det finns ett stort intresse. Det var väldigt många instanser som svarade förra gången.

Alla länder har 2008 på sig. Hur vi än gör kommer inte Sverige att bli bland de första länderna. Det spelar ingen roll i vilken ordning länderna ratificerar. Vi menar att det finns en poäng med att det finns möjlighet att under året ordna debatter, samtal och diskussion kring detta. Det tar nog så här lång tid är jag rädd.

Mats Einarsson (v): Tack för en koncis föredragning.

Statsrådet sade att Irland är det enda land som har meddelat att man kommer att ratificera via folkomröstning men att inte alla har gett besked om sin procedur. I vilka övriga länder skulle det kunna förekomma en folkomröstning och när kan vi förvänta besked om det?

Statsrådet Cecilia Malmström (fp): I Danmark pågår fortfarande en procedur. Det är ett slags konstitutionellt råd som granskar frågan om maktöverlåtelse och om det skulle kräva en folkomröstning. Danmark har som bekant ofta haft folkomröstningar.

Jag får nu veta att det har kommit ett besked. Man säger att det inte krävs någon folkomröstning i Danmark.

Utskottets ledamöter följer väl debatten kring den här frågan i Storbritannien. Där har det inte fattats något formellt beslut ännu. Jag tror att de flesta länder ändå avvaktar med att meddela tills fördraget är underskrivet och finns på plats.

Vi vet att diskussioner har förekommit i Tjeckien och i Portugal. Som det ser ut i dag är min bedömning att det blir Irland och troligen inget mer land, men osvuret är bäst.

Ordföranden: Vi tackar för en kort och precis föredragning.