Dubbel röstning i EU-valet, otillbörligt verkande, har inte inverkat på valutgången

Valprövningsnämndens beslut 2019:33

Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 31 maj 2019 utgången av valet till Europaparlamentet (EU-valet) den 26 maj 2019.

Redogörelse för överklagandet

AA har överklagat Valmyndighetens beslut och yrkat att EU-valet ska ogiltigförklaras. Som stöd för detta har han anfört den omständigheten att EU-medborgare med dubbelt medborgarskap under vissa förutsättningar kan rösta i mer än ett EU-land. AA anser vidare att valresultatet är felaktigt om inte Valprövningsnämnden kan visa att dubbel röstning inte skett.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har på Valprövningsnämndens begäran yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Valmyndigheten konstaterar inledningsvis att det är fullt möjligt att en person med medborgarskap i mer än ett EU-land kan ha rösträtt i mer än ett EU-lands val till Europaparlamentet.

Inom EU finns ett system för utbyte av information om medborgare upptagna i röstlängd. Inom utbytet ska medlemsstaterna underrätta den behöriga myndigheten i den stat där väljaren är medborgare om att väljaren har tagits upp i röstlängd i det egna landet. Utbytet  syftar dock endast till att medborgare med enkelt medborgarskap inte ska vara upptagna i flera länders röstlängder.

Folkbokföringsregistret har uppgifter om medborgarskap, uppgifterna om dubbelt medborgarskap är dock bristfälliga och har inte registrerats konsekvent. Det saknas i dagsläget således möjlighet att följa upp eventuell dubbel röstning som är att hänföra till dubbelt medborgarskap. Medborgare med dubbelt medborgarskap omfattas inte heller av informationsutbytet ovan,

Vad gäller medlemsstatens eventuella skyldighet att kontrollera eventuell dubbel röstning kan följande nämnas. Europeiska unionens råd antog i juli 2018 beslut[1] om ändring av den s.k. valrättsakten[2]. Ändringsbeslutet skulle godkännas av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella krav. Beslutet skulle träda i kraft efter att det godkänts av  samtliga medlemsstater. Före EU-valet meddelade dock rådet att ändringsförslaget inte skulle träda i kraft före valet. Valrättsaktens dåvarande, och nuvarande, lydelse var alltså tillämplig vid valet.

Ändringsbeslutet innehöll bl.a. en ny artikel 9.2 i vilken det föreskrivs att medlemsstaterna  ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att dubbel röstning i val till Europaparlamentet  bemöts med effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

Några EU-rättsliga regler som uppställer krav på medlemsstaterna att införa sanktioner mot  dubbel röstning fanns inte sedan tidigare. Med anledning av att ändringsförslaget inte trätt i kraft till EU-valet saknas således EU-rättsliga regler om sanktioner mot dubbel röstning.

Sverige har dock sedan tidigare nationell reglering att tillämpa vid dubbel röstning. Av  17 kap. 8 § brottsbalken framgår bl.a. att den som vid val till allmän befattning eller vid annan utövning av rösträtt i allmänt ärende söker hindra omröstningen eller förvanska dess  utgång eller annars otillbörligen inverka på omröstningen döms för otillbörligt verkande vid  röstning till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år.

För paragrafens tillämplighet förutsätts att det är fråga om val till allmän befattning eller annan utövning av rösträtt i allmänt ärende. Med val till allmän befattning avses väsentligen val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Även val till Europaparlamentet anses omfattas.

Att rösta flera gånger i nationella val anses utgöra ett ingrepp i förrättningen ägnat att otillbörligen inverka på omröstningsresultatet. Även dubbel röstning i valet till Europaparlamentet får anses falla under den straffrättsliga regleringen eftersom en sådan åtgärd är ägnad att otillbörligen inverka på omröstningsresultatet.

Valmyndigheten har gjort bedömningen att svensk straffrättslig reglering är tillämplig i de fall där myndigheten fått kännedom om medborgare som röstat i flera EU-länder.

Valmyndigheten har i samband med EU-valet fått kännedom om en (l) svensk medborgare som också röstat i annat EU-land och Valmyndigheten har i det fallet överlämnat ärendet till polisen.

Vad gäller EU-valets giltighet bör följande nämnas. Ledamöterna i Europaparlamentet väljs i nationella val i respektive medlemsland. Alla medlemsstater förväntas ha reglering som åtminstone överensstämmer med valrättsakten. De nationella valen sker dock i enlighet mcd nationell lagstiftning. Det saknas övergripande reglering av vad som ska gälla vid eventuella  fel och brister vid valets genomförande på EU-nivå och sådana situationer får således prövas utifrån nationellt regelverk på det nationella valet.

Klaganden har yrkat att EU-valet ska ogiltigförklaras. Av vad som framgår ovan följer att en sådan prövning endast kan ske på nationell nivå och avseende det svenska EU-valet. Vad som föreskrivs i vallagen ska således tillämpas i detta fall.

Här bör påtalas att prövning enligt vallagen och prövning enligt straffrättsliga bestämmelser är två olika prövningar. Vad som framgår ovan avseende den straffrättsliga delen är alltså inte nödvändigtvis relevant för den prövning Valprövningsnämnden har att göra i enlighet med vallagen.

Av 15 kap. 13 § framgår följande av relevans för ärendet. Valprövningsnämnden ska upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda  valkretsen om det vid genomförande av valet har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller om någon otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Upphävande av ett val ska dock bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Valmyndigheten kan konstatera att åtminstone ett fall av dubbel röstning har förekommit i Sverige. Väljaren har dock haft rösträtt i det svenska EU-valet och har bara avgivit en röst i det svenska EU-valet. Detta innebär alltså inte per definition att någon avvikelse skett ur ett nationellt perspektiv. Det är dock klarlagt att väljaren haft rösträtt i annat EU-land och också röstat där. På ett EU-övergripande plan får därför en avvikelse anses ha skett. Vidare har  väljaren i det aktuella fallet först avgett sin röst i annat EU-land och därefter i det svenska valet. Själva tidpunkten för överträdelsen får därför anses vara när väljaren röstade i Sverige.

Trots avsaknaden av gemensamma EU-regler för dubbel röstning får det aktuella fallet anses  kunna utgöra otillbörligt verkande vid val, och därtill eventuellt en avvikelse från föreskriven ordning.

För att någon av de åtgärder som framgår av 15 kap. 13 § ska aktualiseras krävs dock att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Känslighetsanalys

I det aktuella fallet handlar det om ett (1) känt tillfälle av dubbel röstning och därmed en (1) röst. Valmyndigheten har på begäran av Valprövningsnämnden genomfört en känslighetsanalys som visar hur många röster som skulle kunna påverka mandatfördelningen  mellan samt invalsordningen mellan kandidaterna vid utseende av ledamöter och ersättare för samtliga partier som tog mandat vid valet till Europaparlamentet 2019. Baserat på den  känslighetsanalysen är sannolikheten att en (1) röst, i det enskilda fallet, påverkar valresultatet 0.

AA har yttrat sig och tillagt att EU-valet ska ogiltigförklaras och senareläggas tills de föreslagna ändringarna i EU:s valrättsakt trätt i kraft.

Valmyndigheten har vidare upplyst om att myndigheten, sedan man fått ett tips om att en EU-medborgare med dubbelt medborgarskap sagt sig skola rösta två gånger i EU-valet, gjort kontroller i Finland och Sverige och funnit att personen i fråga antecknats som att ha röstat i EU-valet i båda länderna, den andra gången i Sverige. Valmyndigheten har gjort en polisanmälan om detta och en förundersökning är inledd.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Enligt 15 kap. 13 § vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen

  1. om det vid förberedande eller genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
  2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Enligt samma bestämmelse ska nämnden, om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse. Rättelse ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

I artikel 9 i EU:s valrättsakt stadgas att ingen får rösta mer än en gång vid val av ledamöter till Europaparlamentet.

Valmyndigheten redogör i sitt yttrande för att i vart fall ett fall av dubbel röstning har förekommit i Sverige. Frågan om en viss person gjort sig skyldig till brottet otillbörligt verkande vid röstning utreds för närvarande av polismyndigheten. Valprövningsnämnden ska dock göra sin bedömning av om det förekommit otillbörligt verkande vid valet oberoende av den straffrättsliga bedömningen (prop. 1981/82:222 s. 21). Nämnden anser att det i ärendet finns uppgifter som talar för att en viss person har röstat i två länder i EU-valet och alltså kan ha gjort sig skyldig till otillbörligt verkande vid val.

Nästa fråga är då om det otillbörliga verkande som kan ha förekommit med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Valmyndighetens utredning visar, som framgått ovan, att sannolikheten för att en röst i det enskilda fallet har påverkat valresultatet är 0. Det kan alltså inte med fog antas att det som skett har inverkat på valutgången.

De omständigheter som anförs av AA som skäl för att upphäva valet innebär inte att någon avvikelse har förekommit i samband med EU-valet.

Överklagandet ska därför avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.

 

[1] EU, Euratom 2018/994

[2] Akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, som utgör en bilaga till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av den 20 september 1976

Beslut: Avslag Beslutat: 10 juli 2019
Ämnesord
  • Europaparlamentet
  • Känslighetsanalys
  • Otillbörligt verkande