Hinder mot att anmäla deltagande i val under beteckningen Blankt med tillhörande partisymbol har inte ansetts föreligga - bifall

Valprövningsnämndens beslut 2019-15

Det överklagade beslutet

Valmyndigheten avslog den 3 april 2019 en anmälan om deltagande i 2019 års val till Europaparlamentet under partibeteckningen Blankt med tillhörande partisymbol.

Valmyndigheten anförde i sitt beslut följande:

Enligt bestämmelserna i 2 kap. 18 § vallagen (2005:837) ska en anmälan om deltagande i val registreras om partibeteckningen under vilken partiet går till val inte kan antas bli förväxlad med en beteckning för annat parti, om beteckningarna skulle komma att gälla i samma val.

Av förarbetena till 1972 års vallag med identiska bestämmelser i denna del (prop. 1974:35 s. 71–72) framgår att frågan om förväxlingsrisk ska bedömas med utgångspunkt från väljarnas möjligheter att särskilja partibeteckningarna. I propositionen förespråkas en restriktiv bedömning av ansökningar om nyregistrering av partibeteckning. Samtidigt framhålls att varje utomordentligt avlägsen risk för förväxling inte bör leda till avslag på ansökan om registrering av nytt partinamn.

Valmyndigheten vill göra gällande att föremålet för den aktuella anmälan om deltagande i val inte har någon inneboende särskiljningsförmåga och att den inte är ägnad att uppfattas som en partibeteckning, varför den aktuella anmälan inte kan leda till registrering.

Uttrycket "att rösta blankt" är en vedertagen och etablerad term för att lämna valsedeln tom, det vill säga att rösta utan att ange partibeteckning eller kandidat. En sådan avlagd röst räknas som ogiltig och påverkar inte mandatfördelningen mellan partierna. Skulle Valmyndigheten fatta beslut om att registrera den anmälan om deltagande som ärendet gäller skulle detta kunna leda till förvirring hos väljarna och i förlängningen till att väljare som har för avsikt att aktivt "rösta blankt" vilseleds att istället avlägga sin röst på ett parti som anmält deltagande under beteckningen som återges ovan.

I samband med att vallagens regler på partiområdet ändrades genom att partier gavs rätt att trycka partisymboler på valsedlar och det infördes krav på obligatorisk förhandsanmälan av partier som vill delta i val framhölls i förarbetena (prop. 2013/14:48) att förändringarna syftar till att väljarna ges bättre förutsättningar att skilja valsedlar åt och att veta vilka partier de har att välja bland. En registrering av den anmälan om deltagande som ärendet gäller skulle därför inte stå i samklang med lagstiftarens intention, utan tvärtom stå i strid med denna.

Redogörelse för överklagandet

AA har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Partiet Blankt bör få ställa upp i valet till Europaparlamentet. Det finns inget parti med en liknande eller förväxlingsbar partibeteckning. Den partisymbol som tagits fram i enlighet med Valmyndighetens riktlinjer samt partibeteckningen är inte förväxlingsbara med något annat parti.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten avstyrker bifall till överklagandet.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

I 2 kap. 14 § vallagen anges att ett parti som vill delta i ett val skriftligen ska anmäla detta till den centrala valmyndigheten.

Enligt 2 kap. 18 § vallagen ska en anmälan om deltagande i val registreras om följande villkor är uppfyllda:

Anmälan ska ha gjorts inom den tid som föreskrivs i 17 §.

  1. Partibeteckningen ska bestå av eller innehålla ord. Den får innehålla en partisymbol.
  2. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som redan
    1. är registrerad, eller
    2. har anmälts för registrering, om beteckningarna skulle komma att gälla i samma val.
  3. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som tidigare har varit registrerad och gällt för samma slag av val men som avregistrerats för högst fem år sedan på grund av namnbyte.
  4. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning för något annat parti som redan anmält sitt deltagande i val eller som ska anses ha anmält sitt deltagande enligt 15 § andra eller tredje stycket, om beteckningarna skulle komma att gälla i samma val.

Kravet på obligatorisk förhandsanmälan av partier som vill delta i val gäller från den 1 januari 2015. I förarbetena anfördes att regleringen för att hindra anmälan av förväxlingsbara partinamn borde utformas på motsvarande sätt som bestämmelserna för registrering av partibeteckning (prop. 2013/14:48 s. 61).

I förarbetena till bestämmelserna om registrering av partibeteckning anfördes bl.a. att en viktig förutsättning för att ett val ska bli en riktig mätare av opinionsläget i valmanskåren är att de konkurrerande partierna inte i valet går fram med partibeteckningar som kan förväxlas med varandra (prop. 1974:35 s. 71 f.). Använder två eller flera partier snarlika beteckningar, kan vissa väljare ta miste och lägga sina röster för annat parti än det åsyftade. Det som ska vara utgångspunkt för bedömningen är risken för att väljarna kan komma att förväxla beteckningarna i valet. Det är enligt propositionen tydligt att varje utomordentligt avlägsen risk för förväxling inte bör leda till avslag på en ansökan om registrering av ett nytt partinamn.

När det gäller registrering av partibeteckning kan det skydd som ges genom registreringen i första hand ses som ett administrativt skydd för partibeteckningen. Genom registreringen hindras att andra förväxlingsbara partibeteckningar registreras.

Den fria nomineringsrätten har länge ansetts vara en central princip i det svenska valsystemet. Denna princip kommer till uttryck på så sätt att det inte finns några bestämmelser som ställer upp några formella krav som begränsar väljarnas möjligheter att bilda partier och nominera kandidater i val. Genom vallagens bestämmelser om frivillig registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater har den fria nomineringsrätten i praktiken begränsats i stor utsträckning.

Vid införandet av ett krav på förhandsanmälan av partier som vill delta i val anfördes i förarbetena att möjligheten för väljare att så sent som på valdagen bilda ett nytt parti och nominera kandidater försvinner (prop. 2013/14:48 s. 58). Den fria nomineringsrätten inskränktes således ytterligare. För att en förändring av detta slag skulle vara godtagbar ansåg regeringen att regleringen inte får medföra några större och mer praktiskt betydelsefulla inskränkningar i väljarnas möjlighet att sent i valprocessen bilda ett parti och delta i val. En viktig utgångspunkt var därför enligt regeringen att en anmälan om deltagande i val måste kunna göras i förhållandevis nära anslutning till valdagen. De formella kraven för en anmälan fick enligt regeringen inte heller vara alltför betungande för partierna och regleringen fick inte gripa in i partiernas interna nomineringsprocesser eller i övrigt i deras inre liv.

I propositionen anfördes också att några remissinstanser ansåg att det fanns behov av att kunna avslå en anmälan av en partibeteckning som är olämplig utifrån andra aspekter än att den är förväxlingsbar med en annan beteckning som är anmäld i valet (s. 61 f.). Regeringen konstaterade att bestämmelserna i 2 kap. vallagen om registrering av partibeteckning inte gav stöd för en prövning av lämpligheten av de partibeteckningar som partierna anmäler för registrering. Enligt regeringens uppfattning innebar regleringen en rimlig avvägning av partiernas intresse att själva bestämma vilken beteckning man vill att väljarna ska förknippa partiet med å ena sidan och intresset från ett väljarperspektiv av att begränsa risken för sammanblandning mellan beteckningar å andra sidan. Vidare anförde regeringen att från demokratisk synpunkt bör den offentliga inblandningen i partiernas handlingsutrymme i samband med val, bl.a. vid valet av partinamn, begränsas till ett minimum. De ändringar som föreslogs i propositionen när det gällde krav på förhandsanmälan av partibeteckningar medförde inte att det fanns anledning att ändra detta grundläggande synsätt. Enligt regeringens uppfattning borde den nuvarande regleringen om förväxlingsprövning inte kompletteras med regler om en lämplighetsprövning.

Valprövningsnämnden delar de farhågor Valmyndigheten har om att partibeteckningen Blankt kan leda till förvirring hos de väljare som avser att rösta med en valsedel utan partibeteckning och kandidater, dvs. rösta blankt. Dessa väljare kan vilseledas att i stället avlägga sin röst på ett parti som anmält deltagande under beteckningen Blankt.

Valprövningsnämnden anser dock att vallagen inte ger stöd för att vägra registrera en anmälan om deltagande i val på den grunden att partibeteckningen är olämplig utifrån andra aspekter än att den är förväxlingsbar med en annan partibeteckning som varit registrerad, är registrerad, är anmäld för registrering eller är en beteckning för något annat parti som redan anmält sitt deltagande i val eller som ska anses ha anmält sitt deltagande. Inte heller finns det några bestämmelser i vallagen som innebär att en partibeteckning måste ha en inneboende särskiljningsförmåga eller vara ägnad att uppfattas som en partibeteckning; det enda krav som ställs är att partibeteckningen ska bestå av eller innehålla ord.

I det aktuella fallet har inte framkommit att beteckningen Blankt med den tillhörande partisymbolen sedan tidigare finns för något parti. Det föreligger således ingen förväxlingsrisk mellan beteckningen Blankt och någon annan beteckning för ett parti.

Det förhållandet att det finns ett språkligt uttryck – att rösta blankt – för att vid röstning använda sig av en valsedel utan partibeteckning och kandidater innebär enligt Valprövningsnämndens bedömning inte att det föreligger förväxlingsrisk mellan några beteckningar för partier.

Sammantaget finner Valprövningsnämnden att det inte finns hinder för att registrera anmälan om deltagande i valet till Europaparlamentet för partiet Blankt med tillhörande partisymbol. Överklagandet ska därför bifallas.

Valprövningsnämndens beslut

Med bifall till överklagandet upphäver Valprövningsnämnden Valmyndighetens beslut och visar ärendet åter till Valmyndigheten för handläggning.

Beslutet i ärendet överlämnas till Justitiedepartementet.

 

Skiljaktig mening

Ledamöterna Bengt-Anders Johansson och Ewa Thalén Finné är skiljaktiga beträffande anmälan om deltagande i val under beteckningen Blankt med tillhörande partisymbol med följande motivering.

Vi menar att när vallagens ordalydelse inte ger tillräcklig vägledning måste Valprövningsnämnden kunna göra en tolkning av lagstiftarens intentioner och fatta beslut i enlighet därmed.

I det aktuella ärendet har den uppkomna frågan att använda "Blankt" som partinamn inte tidigare varit föremål för avgörande.

Vi menar att ordet "blankt" i valsammanhang är så starkt förknippat med det vedertagna begreppet "att rösta blankt" att det alldeles uppenbart finns överhängande risk för missförstånd och förväxling mellan blank valsedel och partiet "Blankt". Kravet på valförrättare som ska vägleda väljare som vill "rösta blankt" kan därför bli grannlaga.

Väljer man att följa VPN:s beslut som är prejudicerande torde det vara svårt att fortsättningsvis neka partibeteckningar som t.ex. Regeringen, Riksdagen och EU-parlamentet.

Med detta som motivering menar vi i likhet med Valmyndigheten att partibeteckningen "Blankt" inte ska godkännas.

 

Beslut: Bifall Beslutat: 8 maj 2019
Ämnesord
  • Anmälan om deltagande i val
  • Partibeteckning
  • Partisymbol