Skatteutskottets yttrande

2014/15:SkU7y

2015 års ekonomiska vårproposition

Till finansutskottet

Sammanfattning

I yttrandet tillstyrker utskottet regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt regeringens förslag till riktlinjer för skattepolitiken.

Regeringens politik syftar till att skapa fler jobb, en bättre skola och social och ekologisk hållbarhet, vilket ger en ökad sammanhållning och är avgörande för Sveriges utveckling. De offentliga finanserna ska återföras i balans, vilket bl.a. fordrar inkomstförstärkningar under de kommande åren. Steg för steg ska underskotten minskas.

Regeringens skattepolitiska prioriteringar i höstens budgetproposition kvarstår. De förslag som inte läggs fram i vårändringsbudgeten kommer att genomföras i ett senare skede. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen med förslag på skatteområdet som kan träda i kraft den 1 januari 2016. Bland de förslag som lades fram i höstens budgetproposition men som inte kunde genomföras fanns bl.a. en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för äldre, en avtrappning av jobbskatteavdraget vid höga inkomster, en begränsning av uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt och en särskild löneskatt för äldre.

I promemorian Förändringar av husavdraget förbereds en sänkning av taket för RUT till 25000 kronor för skattskyldiga som inte har fyllt 65 år och en sänkning av subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från 50 procent till 30 procent.

Andra förslag till inkomstförstärkande åtgärder som övervägs inför 2016 års budget beskrivs i två särskilda promemorior: Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 och Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016. Om förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2016, och med vilken utformning, blir i vissa fall beroende av de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

Utgångspunkten är att samtliga reformer i budgetpropositionen för 2016 bör vara finansierade fullt ut.

Regeringen har remitterat förslag till förändringar i energi- och koldioxidbeskattningen som bl.a. innebär att skatten på bensin och diesel höjs och att energiskatten på flytande biodrivmedel höjs i motsvarande utsträckning. Jord- och skogsbruket kompenseras genom en ökad koldioxidskattebefrielse. Nedsättningen av koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av sta-tionära motorer inom vissa sektorer slopas.

Ambitionen är att införa en skatt på den finansiella sektorn. Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska ta fram ett förslag som minskar den skattefördel som finanssektorn kan antas få till följd av att finansiella tjänster har undantagits från mervärdesskatt.

I syfte att säkerställa att villkoren för entreprenörskap och innovationer i Sverige är ändamålsenliga, effektiva och fortsatt internationellt konkurrenskraftiga har regeringen tillsatt utredningen Utveckling av innovations- och entreprenörskapsklimatet (dir. 2015:10) som ska lämna sitt slutbetänkande senast den 15 oktober 2016.

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) har remissbehandlats och förslaget bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Ett förslag kommer tidigast att kunna träda i kraft den 1 januari 2017.

Skatteförenklingsutredningens betänkande Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (SOU 2014:68) har remitterats.

Skatteverket har med utgångspunkt i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen bedömt att de allmännyttiga ideella föreningar som bedriver mer omfattande secondhandverksamhet är skyldiga att ta ut mervärdesskatt. Regeringen aviserar skyndsamma åtgärder så att föreningarnas sociala verksamhet inte ska drabbas av en försämrad ekonomisk situation.

I fem avvikande meningar tillstyrker M, SD, C, FP och KD de förslag till riktlinjer som lagts fram av respektive parti.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Avvikande meningar

1.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (M)

2.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (SD)

3.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (C)

4.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FP)

5.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (KD)

Utskottets överväganden

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt regeringens förslag till riktlinjer för skattepolitiken och avslår de förslag om en annan inriktning som läggs fram i Moderaternas, Sverigedemokraternas, Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas partimotioner. 

Jämför avvikande meningarna 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (FP) och 5 (KD).

Regeringen

I propositionen anför regeringen att de senaste årens utveckling gör att Sverige står inför flera betydande utmaningar. Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer och Sverige tappar i konkurrenskraft. Skolresultaten faller. Många är osäkra på om välfärden och trygghetssystemen kommer att finnas där för dem. Samtidigt växer inkomstklyftorna mellan människor och ojämställdheten mellan kvinnor och män består. Otillräcklig politisk handlingskraft har lett till att Sverige är på väg att missa 14 av de 16 miljökvalitetsmål som en bred politisk enighet sagt sig stå bakom.

Under mandatperioden ska utvecklingen ha vänts. Arbetslösheten ska sjunka, skolresultaten vändas, omställningen till ett mer hållbart samhälle accelereras och välfärden ska stärkas. Sverige ska vara ett land som håller ihop.

Ordning och reda i de offentliga finanserna är grunden för fler jobb och en hållbar välfärd. I inledningen av finanskrisen uppvisade den offentliga sektorn ett betydande överskott. Då var en expansiv finanspolitik motiverad. Även de senaste åren genomfördes dock fortsatta omfattande ofinansierade reformer, främst skattesänkningar. Dessa har, tillsammans med den utdragna ekonomiska återhämtningen, bidragit till betydande underskott i de offentliga finanserna. Förra året hade den offentliga sektorn ett underskott på 74 miljarder kronor. Detta är inte hållbart. För att återföra de offentliga finanserna till en hållbar bana krävs därför inkomstförstärkningar under de kommande åren. Steg för steg ska underskotten minskas.

En av regeringens viktigaste uppgifter under mandatperioden är att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Ett tydligt sysselsättningsmål ska styra den ekonomiska politiken. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU 2020.

En god hushållning med statens medel ger utrymme för offensiva satsningar jobb och tillväxt. Propositionen och vårändringsbudgeten innehåller en politik för fler jobb och bättre skola samt social och ekologisk hållbarhet, vilket ger ökad sammanhållning och som är avgörande för Sveriges utveckling. Sverige ska vara ett land som håller ihop.

Propositionen och vårändringsbudgeten bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Regeringens vårändringsbudget innehåller förslag som har budgeteffekter bortom 2015 på såväl utgiftssidan som inkomstsidan av statens budget. De reformer som föreslås är finansierade fullt ut. Det skapar marginaler för att hantera en djup konjunkturnedgång och för att inte riskera den pågående konjunkturåterhämtningen. Utgångspunkten är att även samtliga reformer i budgetpropositionen för 2016 bör vara finansierade fullt ut.

Utgångspunkten för de förslag som lämnas och som omfattar lagförslag fr.o.m. 2015 är den ekonomiska politik som regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2015. Regeringens politiska prioriteringar från det budgetförslaget ligger fast. De återstående förslag som inte läggs fram i vårändringsbudgeten kommer att genomföras i ett senare skede. Ändringar av bl.a. inkomstskatter behöver som regel göras i samband med ett årsskifte. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag på skatteområdet som kan träda i kraft under 2016.

Förslagen och bedömningarna i vårändringsbudgeten innebär att skatteintäkterna sammantaget ökar med drygt 5,2 miljarder kronor 2015. Den totala bruttoeffekten för 2015 beräknas till drygt 6,5 miljarder kronor.

De ändringar som föreslås i vårändringsbudgeten består bl.a. av slopad nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg, vilket beräknas öka intäkterna med knappt 5,5 miljarder kronor 2015. Därutöver beräknas slopad skattereduktion för läxhjälp öka intäkterna med 20 miljoner kronor 2015 och höjd skatt på termisk effekt leda till 0,1 miljarder kronor i ökade intäkter 2015. Möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt kommer inte att slopas. Nedsättningen av koldioxidskatt på dieselbränsle i vissa skogsmaskiner på grund av skogsbranden i juli augusti 2014 genomförs inte.

Den närmare utformningen av de inkomstförstärkande åtgärder som övervägs inför 2016 år budget beskrivs i två särskilda promemorior: Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 och Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016. Om förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2016, och med vilken utformning, blir i vissa fall beroende av de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

Regeringen har remitterat följande förslag. RUT-avdraget ska inte omfatta matlagning, och endast omfatta enklare städarbete eller annat rengöringsarbete och flyttstädning. Taket för RUT-avdraget halveras till 25 000 kronor per person och beskattningsår för skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån sänks från 50 procent till 30 procent. Beskattningen av sparande på investeringssparkonto respektive i kapitalförsäkring höjs. Reglerna om investeraravdrag anpassas till kommissionens nya riktlinjer om statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar. Energiskatt på fossil bensin och fossilt dieselbränsle höjs och energiskatten på flytande biodrivmedel höjs i motsvarande utsträckning.

Jord- och skogsbruket kompenseras för energiskattehöjningen på dieselbränsle genom en ökad koldioxidskattebefrielse på sådant bränsle. Den årliga omräkningen av energi- och koldioxidskatterna ska förutom KPI-utvecklingen beakta utvecklingen av BNP genom en schablonuppräkning med 2 procent.

Nedsättningen av koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industri- och kraftvärmeanläggningar utanför EU:s handelssystem för utsläppsrätter samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheter slopas.

Möjligheten att använda märkt, lågbeskattad olja i båtar begränsas. Befrielse från energiskatt på E85 och låginblandad etanol minskas för att förhindra överkompensation. Skattefriheten för el som produceras i vindkraftverk begränsas och samordnas med nya regler som gäller för annan elproduktion. 

Regeringen avser att undersöka om förfarandet i samband med skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el kan förenklas och om mikroproduktion av förnybar el ytterligare kan underlättas samt om fler, såsom s.k. andelsägd produktion av förnybar el, kan komma i åtnjutande av skattereduk-tionen.

Regeringen har även remitterat följande promemorior med skatteförslag som avses träda i kraft den 1 januari 2016:

       Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen.

       Förändringar av husavdraget.

       Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt.

       Slopad skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.

       Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande.

       Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning.

Regeringen föreslår att riksdagen ska anta en ny inriktning av skattepolitiken. Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer.

En hållbar tillväxt och hög sysselsättning bidrar till att långsiktigt finansiera den gemensamma välfärden. För att skapa ett växande välstånd måste produktiviteten och det totala antalet arbetade timmar i ekonomin öka och fler jobb skapas. Det förutsätter att Sverige har konkurrenskraftiga företag. Skattepolitiken ska stödja en sådan utveckling och bidra till goda villkor för företagande och investeringar i Sverige och i utlandet, vilket också bidrar till att värna den svenska bolagsskattebasen. Vidare kan skattepolitiken bidra med finansiering till nödvändiga offentliga investeringar.

Att Sveriges välstånd kommer alla invånare till del och att skillnaderna i ekonomiska förutsättningar mellan olika grupper begränsas är förutsättningar för ett fritt och jämlikt samhälle. Skatte- och utgiftssystemen har en omfördelande roll. Det finns därför anledning att särskilt beakta vilka fördelningseffekter olika åtgärder kan få. Det ska finnas ett samspel mellan effektivitets- och fördelningsaspekter i skattepolitiken.

Skattepolitiken ska också bidra till att kostnadseffektivt styra mot sådana mål som minskad miljöbelastning i Sverige och världen samt stärkt folkhälsa. Skattepolitiken kan skapa drivkrafter som påverkar beteenden, t.ex. genom att styra konsumtion, resursanvändning och investeringar i en mer hållbar riktning. Skattereglerna ska bidra till att negativa effekter på miljö och folkhälsa återspeglas i prisbildningen på olika marknader. I den mån en sådan återspegling inte sker behöver skatternas styrande effekt öka. En förutsättning för att styrningen ska vara effektiv är att den som orsakar samhällsekonomiska kostnader betalar för dessa. Korrigeringar av sådana effekter bör ske på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, med beaktande av övriga krav på skattesystemet och andra styrmedel. Även i de fall skatter används av finansieringsskäl bör styrande effekter och kostnadseffektivitet beaktas.

För att skattepolitiken ska kunna stödja den ekonomiska politiken på ett effektivt sätt bör den utformas enligt ett antal vägledande principer.

       Ett legitimt och rättvist skattesystem.

       Generella och tydliga regler.

       Beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället.

       Hållbara regler i förhållande till EU.

Enligt regeringen är goda och stabila skatteintäkter en förutsättning för att garantera det offentliga åtagandet gentemot medborgarna. Skattepolitiken är även ett medel för att uppnå de övergripande målen för den ekonomiska politiken. Skattereglerna ska bidra till att de offentliga finanserna blir långsiktigt hållbara och understödja de budgetpolitiska målen.

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) har remissbehandlats och förslaget bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Ett förslag kommer tidigast att kunna träda i kraft den 1 januari 2017. Skatteförenklingsutredningens betänkande Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (SOU 2014:68) har remitterats. Regeringen avser att bereda förslagen vidare.

Enligt budgetpropositionen för 2015 var regeringens ambition att införa en skatt på den finansiella sektorn den 1 januari 2016 som skulle begränsas till vissa företag i finanssektorn (kreditinstitut). Regeringen anser att den tänkta begränsningen inte är lämplig av bl.a. statsstödsskäl och avser att återkomma i frågan.

När det gäller allmännyttiga ideella föreningars secondhandverksamhet har Skatteverket, med utgångspunkt i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen, bedömt att de som bedriver mer omfattande verksamhet är skyldiga att ta ut mervärdesskatt. Regeringen avser att skyndsamt vidta åtgärder så att föreningarnas sociala verksamhet inte ska drabbas av en försämrad ekonomisk situation.

Moderaterna

I partimotion 2014/15:3088 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson (båda M) redovisas inledningsvis allianspartiernas gemensamma inriktning av skattepolitiken och därefter Moderaternas prioriteringar.

Alliansen: Regeringens förslag om höjda kostnader på arbete riskerar sammantaget att ha betydande negativa effekter på sysselsättningen. Höjda skatter påverkar motivationen att arbeta, vilket är särskilt allvarligt då de kombineras med kraftigt utbyggda bidragssystem som minskar incitamentet att gå från bidragsförsörjning till förvärvsarbete.

Ordning och reda i ekonomin och en politik för fler i arbete är det som bygger Sverige starkt. Det är kärnan i Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken. Sverige har klarat den utdragna lågkonjunkturen bättre än många jämförbara länder, och det sker nu en allt bredare återhämtning av den svenska ekonomin. För att värna återhämtningen behövs ett fortsatt fokus på en ansvarsfull ekonomisk politik och strukturellt riktiga reformer för högre varaktig sysselsättning och tillväxt.

En rimlig avvägning är att reformer 2015–2017 bör vara fullt finansierade. Från 2018 och framåt, när ekonomin bedöms vara mer robust och penningpolitiken börjat normaliseras, bör diskretionära budgetförstärkningar på ungefär 25 miljarder kronor genomföras. Tillsammans med de automatiska budgetförstärkningar som enligt regeringen kommer ske under prognosperioden bedömer Alliansen att 1 procents överskott kan nås 2020, förutsatt att ekonomin är i balans.

Budgetförstärkningarna bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar. Det är också centralt att budgetförstärkningarna och finansieringen av reformer inte sker genom att skatten på jobb och företagande höjs. En viktig utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter. På inkomstsidan bör en rad åtgärder vidtas. Skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Det är viktigt att upprätthålla skattesystemets legitimitet. I dag beskattas den kommersiella fastighetssektorn mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas. För att ytterligare motverka fusk bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas.

Omställningen av transportsektorn är en viktig del av miljöpolitiken. Miljöstyrningen bör förstärkas genom en höjning av beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Ytterligare miljö-skatter, såsom en kemikalieskatt och skatt på fluorerande växthusgaser, bör införas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt. Alliansen föreslår även att skatterna på alkohol och tobak höjs ytterligare i syfte att stärka folkhälsan.

Moderaternas prioriteringar: Moderaternas uppgift de kommande åren är att utveckla reformförslag så att människor och företag i en allt mer krävande omvärld kan lyckas bättre än i dag. Reformförslagen i vårmotionen och höstens budgetmotion kommer fokuserar på hur jobben ska bli fler. Moderaterna arbetar för att minska utanförskapet och stärka incitamenten för att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, stärka investeringar i utbildning och infrastruktur och värna företagsklimatet. Fler i arbete är helt avgörande för att kunna säkerställa mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.

Förutsättningarna för en omställning och ett längre arbetsliv måste bli bättre. Moderaterna föreslår att det redan från 64 års ålder ska vara lägre skatt för att jobba mer, i stället för från dagens 65 år. Att jobbskatteavdraget förstärks redan samma kalenderår som man uppnått pensionsåldern stärker drivkrafterna för att stanna kvar på arbetsmarknaden.

För att fler ska få jobb behövs det fler företag som vill anställa. Fler jobb i växande företag betyder också ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd. Om Sverige ska kunna stå starkt i en globaliserad omvärld måste villkoren och förutsättningarna för innovation, entreprenörskap och företagande förbättras.

Moderaterna vill fortsätta att förenkla för företag och entreprenörer. Skatteverket ska få i uppdrag att mäta och kartlägga den tid företag ägnar åt skatteadministration och att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen.

För att nya företag ska skapas och växa till är tillgång på kapital centralt. Sveriges entreprenörer behöver goda förutsättningar för att kommersialisera innovativa affärsidéer och utveckla växande företag. Alliansregeringen har gjort det mer attraktivt att investera i Sverige. Sänkt bolagsskatt, avskaffad förmögenhets- och fastighetsskatt, förenklad expertskatt och satsningar på forskning och infrastruktur har stegvis stärkt företagsklimatet. Sammantaget utgör detta viktiga förutsättningar för att öka tillgången på kapital.

Moderaterna motsätter sig regeringens samtliga förslag på reformer i vårpropositionen utöver ett par finansieringsförslag. Regeringen höjer skatten på jobb och företagande med 27 miljarder kronor och bygger samtidigt ut transfereringssystemen. Det minskar drivkrafterna för att arbeta och höjer kostnaderna för att driva företag. De aviserade förslagen om höjd dieselskatt och dyrare energiproduktion samt hotet om en lastbilsskatt slår även mot industrijobben i Sverige.

De reformförslag som Moderaterna presenterar finansieras genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar. I enlighet med regeringens förslag bör investeraravdraget anpassas till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar. Förändringen beräknas 2016 stärka de offentliga finanserna med ca 17 miljoner kronor. En beräkningsteknisk justering av inkomsterna i statens budget bör också göras då de underskattats i Alliansens budgetmotion. Förändringen beräknas 2016 stärka de offentliga finanserna med ca 1 550 miljoner kronor.

Också vad gäller utgifterna på statens budget bör en beräkningsteknisk korrigering göras i enlighet med regeringens avisering i vårpropositionen. Förändringen beräknas stärka de offentliga finanserna med 389 miljoner kronor 2016. Vidare bör möjligheten till gruppregistrering till moms samt åldersavskrivning för studielån avvecklas. Dessa åtgärder stärker de offentliga finanserna med 470 respektive 395 miljoner kronor.

Sverigedemokraterna

I partimotion 2014/15:3090 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) anförs att Sverige har en åldrande befolkning, vilket innebär att vi behöver arbeta längre. Regeringens lösning är att höja löneskatten för äldre, vilket är en ren straffbeskattning för den som vill stanna kvar på arbetsmarknaden. Sverigedemokraterna säger nej till denna jobbförstörande skattehöjning.

Sverigedemokraterna vill helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till nio anställda. Samtliga företag med en lönesumma på upp till 2710080 kronor per år, motsvarande nio tjänster med genomsnittlig lön per löntagare, undantas därmed från den allmänna löneavgiften. Det innebär att totalt 300 000 småföretag helt undantas från allmän löneavgift. Företag med en högre totalsumma betalar allmän löneavgift enbart på de delar som överstiger takbeloppet. På så vis skapas inte bara kraftiga incitament för att nyanställa utan undviks också de tröskeleffekter som annars kan uppstå när företag växer.

Incitamenten att utbilda sig och vara med att driva svensk industri framåt måste upprätthållas. Den orättvisa skatteskillnaden mellan inkomst av tjänst och inkomst av pension bör avskaffas.

Även på skatteområdet måste Sverige vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Det handlar om att se över skattesatserna på alla plan från kapitalskatt till fastighetsskatt.

En avgörande fråga är hur en hög sysselsättning ska kunna bibehållas både i tätorter och på landsbygden.

Sverigedemokraterna vill införa en industrigaranti som innebär att varje politiskt motiverad fördyrning för industrin ska matchas av en motsvarande lättnad i någon annan del av den industriella produktionen. Fastighetsskatten på industrienheter bör slopas och energiskatten för serverhallar bör sänkas. Kärnkraften bör byggas ut och vidareutvecklas. Sverigedemokraterna säger nej till höjd skatt på termisk effekt.

Ambitionerna för investeraravdraget och privatpersoners möjligheter att investera främst i mindre bolag ska öka. Förutom en höjning av nivån på avdraget vill Sverigedemokraterna utreda möjligheten att låta juridiska personer använda avdraget och låta allmänheten använda avdraget för investeringar i riskkapitalfonder.

Svenskarna måste förbli innovativa och ligga i framkant i ett brett spektrum av forskningsområden om Sveriges ska vara en ledande industrination också i framtiden. Ett system med patent- och innovationsboxar ska införas. Det innebär sänkt bolagsskatt för innovativa företag vars omsättning baseras på ny patenterad teknik.

Nystartade företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget. Möjligheten att införa ett avdrag i förmånsvärde för personaloptioner i nystartade företag bör utredas.

Sverigedemokraterna vill öka möjligheterna att göra ytterligare skatteavdrag för forskning och utveckling (FoU), vilket ökar företagens möjligheter att bedriva FoU-intensiv verksamhet.

Sverige måste satsa rejält på att snabbt och resolut återuppta och intensifiera arbetet med de bilaterala skatteavtalen för att på sikt kunna behålla och utveckla konkurrenskraften för svensk exportindustri.

Sverigedemokraterna motsätter sig med kraft alla förslag om skatter och regler som försämrar förutsättningarna för att bedriva ett konkurrenskraftigt jordbruk. Skatten på diesel bör anpassas till europeiska nivåer och avgifterna för småföretag bör sänkas. Sverigedemokraterna motsätter sig skatt på handelsgödsel och vägslitage, två synnerligen olämpliga åtgärder som riskerar att förvärra situationen för det redan hårt pressade jordbruket.

Den industrivänliga linjen är vidare att bygga ut och vidareutveckla kärnkraften. Regeringens skattechock på kärnkraft och vattenkraft i kombination med kraftiga skattesubventioner på vindkraft riskerar att leda till ett ökat nyttjande av olja- eller fossilrelaterade energiprodukter och är ett direkt hot mot sysselsättningen och tillväxten. Sveriges energipolitik ska i grunden baseras på teknikneutralitet, och i princip bör alla former av skattesubventioner vara av övergående karaktär.

För att ge svensk sjöfart en framtid bör en tonnageskatt införas.

Centerpartiet

I partimotion 2014/15:3091 av Annie Lööf m.fl. (C) redovisas inledningsvis allianspartiernas gemensamma inriktning av skattepolitiken (se mot. 2014/15:3088).

Centerpartiet avvisar majoriteten av regeringens förslag till förändringar på såväl intäkts- som utgiftssidan. Regeringen höjer skatten på jobb och företag med 27 miljarder kronor. Det utgör 80 procent av de totalt 34 miljarder kronor i höjda skatter som regeringen nu genomför. Det är fel väg för Sverige i en tid när jobben behöver bli fler i hela landet. Centerpartiet accepterar dock förslaget om en begränsning av möjligheten att använda märkt olja i båtar och förslaget om en anpassning av investeraravdraget till kommissionens riktlinjer.

Centerpartiet vill vara den främsta kraften för reformer som syftar till att skapa en bred tillväxt av jobb och företagande i hela landet. Egenavgifter och andra skatter på arbete måste kontinuerligt ses över och sänkas när möjlighet ges. För att stimulera fler att söka sig till den högre utbildningen och snabbare ta sin examen är det också viktigt att utbildningspremien är hög. De höga svenska marginalskatterna är här ett problem.

Förslaget om att halvera RUT-avdraget är olyckligt. Det riskerar att leda till mer svartarbete, större otrygghet och färre jobb. Därtill föreslås ett kraftigt minskat ROT-avdrag. Höjda skatter på ungas jobb är också dålig politik. Centerpartiet vill behålla den lägre arbetsgivaravgiften för de yngsta, så att fler av dem kan få ett jobb. Höjda kostnader för att anställa personer över 65 år är även det djupt olyckligt eftersom man snarare borde underlätta för de som kan och vill arbeta längre.

Centerpartiet vill på sikt underlätta för nyanställningar i små och växande företag och vill utreda olika modeller av jobbskaparavdrag där företag exempelvis får en minskad arbetsgivaravgift när de nyanställer.

Reglerna för generationsväxling i familjeföretag bör ses över. Investeraravdraget bör utvecklas. Centerpartiet kommer att återkomma med ett mer detaljerat förslag på hur beskattningen av personaloptioner ska reformeras samt med förslag om förenklingar av delägarägarbeskattningen för växande företag.

Marknadsbaserade styrmedel där förorenaren betalar för sin miljöskada och där det är lönsamt att agera miljövänligt är effektiva såväl ur klimatsynpunkt som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Centerpartiet vill se en grön skatteväxling, där den som förorenar betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatten på arbete. Kemikalieskatter kan skapa ett utrymme för grön skatteväxling med sänkta skatter på arbete. Centerpartiet kommer att återkomma med konkreta reformförslag på detta område.

Transportsystemet står för cirka en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp och för betydande utsläpp av hälsovådliga partiklar. Under senare år har nya styrmedel, som skattebefrielse för biodrivmedel, differentierad fordonsskatt och miljöbils- och supermiljöbilspremien, bidragit till en tydlig minskning av utsläppen. Omställningen bör påskyndas med nya styrmedel för att nå en fossil-oberoende fordonsflotta. Centerpartiet vill satsa på en kraftig miljölastbilspremie och kommer att återkomma med skarpa förslag kring detta.

Förslaget om att förnybar energi som produceras för eget bruk genom solpaneler eller mindre vindkraft ska belastas med energiskatt bör inte genomföras.

Centerpartiet vill utreda hur ett antal skatter ska kunna regionaliseras. I ett första steg är det rimligt att fastighetsskatten på elproducerande fastigheter regionaliseras för att återbörda en del av värdet från den klimatsmarta energiproduktionen till berörda regioner.

De gröna näringarnas konkurrenskraft måste stärkas och produktionen öka. De föreslagna skattehöjningarna, däribland återinförandet av handelsgödselskatten, kilometerskatt och höjda arbetsgivaravgifter, utgör allvarliga hot mot landsbygden och de gröna näringarna. Målet är att kostnaderna för bönder ska sänkas, särskilt kostnaden för att anställa.

Folkpartiet

I partimotion 2014/15:3087 av Jan Björklund m.fl. (FP) redovisas inledningsvis allianspartiernas gemensamma inriktning av skattepolitiken (se mot. 2014/15:3088).

Folkpartiet anser att höga ambitioner för välfärden i Sverige kräver socialliberala reformer för en mer dynamisk ekonomi, en mer dynamisk arbetsmarknad och ett mer gynnsamt klimat för entreprenörer och företagare. Det är en långsiktig utgångspunkt för Folkpartiets ekonomiska politik. Folkpartiet avser att inför höstens budgetmotion återkomma med ett bredare grepp kring skattepolitiken. En grundprincip är att skatterna på jobb och företagande inte sammantaget ska höjas. Däremot finns ett utrymme att höja vissa miljö- och klimatskatter. Utgångspunkten är att alla reformer ska finansieras krona för krona.

Skattesystemet ska vara uppbyggt så att jobb, utbildning och ansträngning lönar sig. Folkpartiet kommer att återkomma i höstmotionen med bl.a. förslag om att avskaffa värnskatten under mandatperioden. Människor ska kunna behålla minst hälften av den sist intjänade hundralappen.

Det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre har haft tydliga sysselsättningseffekter. Folkpartiet föreslår att åldersgränsen justeras ned ett år för att även inkludera personer som fyller 65 år under kalenderåret.

Det behövs fortsatta åtgärder för att stärka jobblinjen i integrationspolitiken. Fortsatta jobbskapande åtgärder såsom RUT-reformen måste utvecklas, inte försämras. Äldre över 80 år använder RUT-tjänster dubbelt så mycket som en genomsnittlig person. Subventionsgraden för RUT bör höjas för alla som fyllt 80 år vid årets ingång.

För att spegla en hög ambitionsnivå i klimatarbetet bör fordonsskatten framöver räknas upp med 2 procent årligen. Någon kilometerskatt bör dock inte införas då det hämmar den regionala tillväxten och påverkar företagandet och jobben negativt. En ny läckageskatt för jordbruket bör införas. I enlighet med remitterade förslag bör skattebefrielsen för vissa biodrivmedel minskas och möjligheten att använda märkt olja i båtar begränsas.

När det gäller förslaget om skatteplikt för el accepterar Folkpartiet den del av förslaget som följer på avtalet mellan Sverige och Norge men motsätter sig den höjning av skatten på solkraft som aviserats.

I enlighet med remitterat förslag bör miljöskatterna på naturgrus och bekämpningsmedel höjas. Detsamma gäller förslaget om en höjd beskattning av sparande på investeringskonto och i kapitalförsäkring. Investeraravdraget bör som föreslagits anpassas till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar.

En väl fungerande skatteadministration och skatteuppbörd är centralt i ett välfungerande samhälle. Medborgarnas förtroende för skattesystemet är avgörande för möjligheten att upprätthålla finansieringen av den offentliga sektorn. Inom tullområdet är det viktigt att Sverige fullt ut deltar i och aktivt verkar för fler EU-gemensamma lösningar. Den kommande unionstullkodexen är i detta perspektiv mycket välkommen.

Kristdemokraterna

I partimotion 2014/15:3092 av Emma Henriksson m.fl. (KD) redovisas inledningsvis allianspartiernas gemensamma inriktning av skattepolitiken (se mot. 2014/15:3088).

Kristdemokraterna förespråkar generösa och gemensamt finansierade välfärdstjänster och värnar kvaliteten i skolan, vården och äldreomsorgen. Höjda skatter innebär inte automatiskt bättre välfärd. Snarare är det med väl avvägda skattesänkningar på arbete, sparande och företagande som positiva välfärdseffekter uppnås.

Kristdemokraterna har varit drivande för att sänka skatten för pensiorerna. Skatten på pensioner ska stegvis sänkas till samma nivå som skatten på förvärvsinkomster när ekonomin så tillåter.

En generös migrationspolitik måste kombineras med en effektiv och välfungerande integrationspolitik. Ett nytt etableringsavdrag bör införas som innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige sammanlagt kan tjäna upp till en halv miljon kronor utan att betala inkomstskatt. Även RUT- och ROT-avdragen är viktiga i sammanhanget, liksom den sänkta restaurangmomsen.

För att ytterligare sänka trösklarna för de som står långt från arbetsmarknaden bör ett nystartsavdrag införas, dvs. ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som går från långtidsarbetslöshet till arbete.

Förutsättningarna för att skapa och driva företag måste förbättras genom bl.a. ett minskat regelkrångel, förbättrad myndighetshandläggning av ärenden kopplade till företag och förbättrad tillgång till kapital. Kristdemokraterna motsätter sig regeringens skattehöjarpolitik på jobb och företag och vill i stället fortsätta att förbättra företagsklimatet genom bl.a. en konkurrenskraftig beskattning och sänkta avgifter för företagen.

Fler jobb som i dag inte utförs på grund av höga skatter och avgifter bör bli möjliga på en växande arbetsmarknad. Det handlar om att öppna nya tjänstesektorer och att bredda befintliga sektorer, vilket skedde i samband med införandet av RUT-tjänsterna och genom sänkningen av restaurangmomsen. RUT-avdraget bör utvecklas så att fler tjänster får en lägre skattebelastning, t.ex. tvätteritjänster även utanför hemmet.

Kristdemokraterna vill se över hur generationsskiften i familjeföretag och ägarledda företag kan underlättas.

En viktig uppgift för politiken är att bidra till att svenska jordbrukare får rimligare villkor. Sjöfartens skatter och regler ska ge förutsättningar för god konkurrens.

Sverige måste bryta sitt beroende av fossila bränslen inom transportsektorn genom långsiktiga och effektiva styrmedel för ökad andel förnybara drivmedel med hög klimatprestanda. Miljövänliga bilar ska premieras och flygets miljöpåverkan minskas. Spridningen av giftiga kemikalier i vår miljö ska förhindras.

Tullen ska ha tillräckliga resurser för att kontrollera efterlevnaden av lagar och regler inom åkerinäringen.

Utskottets ställningstagande

Riktlinjerna

Goda och stabila skatteintäkter är en förutsättning för att garantera det offentliga åtagandet gentemot medborgarna. Skattepolitiken är även ett medel för att nå de övergripande målen för den ekonomiska politiken. Skattereglerna ska bidra till att de offentliga finanserna blir långsiktigt hållbara och understödja de budgetpolitiska målen.

Utskottet instämmer i att skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, som fungerar utjämnande, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Därutöver kan skatter styra konsumtion och resursanvändning. Skattepolitiken ska användas för att uppnå de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skatteförändringar bör bidra till en generellt och rättvist fördelad välfärd, goda villkor för företagande och investeringar, samt en ändamålsenlig styrning mot att uppfylla mål för miljö och folkhälsa. Skatternas miljöstyrande effekt ska öka. Skattesystemet ska även skapa förutsättningar för en högre sysselsättning och bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Skatte- och utgiftssystemet har en omfördelande roll. Enkla, tydliga och hållbara regler med få undantag samt breda skattebaser är grundläggande principer.

Utgångspunkten för de förslag som lämnas och som omfattar lagförslag fr.o.m. 2015 är den ekonomiska politik som regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2015. Det innebär att de politiska prioriteringarna från budgetförslaget ligger fast. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med återstående förslag på skatteområdet som inte läggs fram i vårändringsbudgeten.

Utskottet behandlar de lagförslag som regeringen lämnade i vårändringsbudgeten i sitt yttrande 2014/15:SkU6y till finansutskottet. 

Beskattning av förvärvsinkomster

Utskottet har under höstens budgetberedning tillstyrkt regeringens politik för fler jobb.

En väl fungerande arbetslinje kräver att det både ska löna sig att arbeta och att ha arbetat. Pensionen är en ersättning för tidigare utfört arbete och inte ett bidrag. Utskottet anser att den orättvisa skatteskillnaden mellan arbetsinkomster och pension bör avskaffas och tillstyrkte därför under hösten regeringens förslag om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för äldre så att pen-sionärer inte skulle beskattas högre än löntagare yngre än 65 år vid inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Förslaget innebar även en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för de med en pension upp till 240 000 kronor per år. Sammanlagt skulle skatten för pensionärerna ha minskat med 1,98 miljarder kronor om regeringens förslag bifallits av riksdagen.

Utskottet tillstyrkte även regeringens förslag om en avtrappning av jobb-skatteavdraget för de med höga inkomster för att minska inkomstskillnaderna, och en begränsning av uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. För att öka likformigheten i beskattningen av förvärvsinkomster tillstyrkte utskottet även en särskild löneskatt för äldre.

Utskottet står alltjämt bakom den inriktning av skattepolitiken som rege­ringen föreslagit. Inkomstbeskattningen bör också i fortsättningen bidra till en rättvis fördelning av de gemensamma utgifterna.

Utskottet har i yttrandet över vårändringsbudgeten för 2015 tillstyrkt regeringens förslag om slopad skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete. Elevers möjlighet att få hjälp med läxorna bör inte vara beroende av om de har föräldrar som har möjlighet att hjälpa dem eller betalningsförmåga för att köpa läxhjälp.

Utskottet anser att det finns skäl att begränsa utrymmet för RUT-tjänster så att kostnaden för denna skatteutgift sänks till en nivå som stämmer bättre överens med syftet att underlätta för hushåll med begränsade resurser att köpa tjänster. I dag lämnar reglerna ett utrymme som gör att en stor del av resurserna går till höginkomsttagare. Det maximala RUT-avdraget bör sänkas till 25 000 kronor per skattskyldig och år för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år för att förbättra avdragets fördelningsprofil, och möjligheten att få skattereduktion för t.ex. kockar och bartendrar och poolrengöring inomhus bör slopas.

Även när det gäller ROT-tjänster finns det enligt utskottets mening anledning att vara restriktiv och att återkommande överväga om den offentligfinansiella kostnaden är motiverad. Utskottet delar regeringens bedömning att subventionsgraden kan sänkas till 30 procent. Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om olika utvidgningar av skattereduktionen för RUT- och ROT-tjänster.

I motionernas riktlinjer aviseras lättnader i beskattningen av personalop-tioner. Utredningen om skatteregler för incitamentsprogram (Fi 2014:04, dir. 2014:33) tillsattes i mars 2014. Syftet är att främja entreprenörskap och jobbskapande investeringar i snabbväxande företag genom att skapa konkurrenskraftiga regler som ökar möjligheterna att attrahera och behålla nyckelkompetens. Skattereglerna ska förbättras samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2016.

Utskottet anser att resultatet av utredningens arbete bör avvaktas.

När det gäller skatteavtalen kan utskottet konstatera att arbetet med att förhandla fram nya skatteavtal och att hålla det befintliga avtalsnätet uppdaterat har intensifierats. Det är viktigt att Sverige har ett skatteavtalsnät som är konkurrenskraftigt.

Beskattning av företag, kapital och fastigheter

Utskottet anser att en aktiv näringspolitik, ökad export och offensiva framtidsinvesteringar ökar efterfrågan på arbetskraft och säkrar tillväxten. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att för att bygga Sverige starkt och möta en ökad internationell konkurrens behövs goda förutsättningar för kreativitet, entreprenörskap och innovation. Små och medelstora företag måste ges bättre möjligheter att växa och nå ut på den globala marknaden. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och akademin krävs för att bättre ta till vara Sveriges potential.

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) har remissbehandlats och förslaget bereds vidare inom Regeringskansliet. Ett förslag kommer tidigast att kunna träda i kraft den 1 januari 2017.

Skatteförenklingsutredningens betänkande Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (SOU 2014:68) har remitterats. Frågorna bereds inom Regeringskansliet.

Utformningen av skatteincitament för forskning och utveckling utreddes i ett delbetänkande av Företagsskattekommittén (SOU 2012:66). Utredningen valde att inte gå vidare med ett förslag om patent- och innovationsboxar eftersom den ansåg att nackdelarna – t.ex. högt skattebortfall, komplicerat regelverk, brist på kunskap om vilka effekter patentboxar och liknande har på forskning och utveckling totalt sett m.m. – övervägde fördelarna.

Utskottet har inga invändningar mot Företagsskattekommitténs bedömningar och anser inte att det är aktuellt att införa patent- och innovationsboxar.

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning för att undersöka möjlighe-terna att utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet (dir 2015:10) för att säkerställa att villkoren för entreprenörskap och innovationer i Sverige är ändamålsenliga, effektiva och fortsatt internationellt konkurrenskraftiga. Utredaren ska bl.a. göra en översyn av hur centrala ramvillkor påverkar förutsättningarna för entreprenörskap och innovations- och omställningsförmåga samt vid behov lämna förslag på förbättringar av ramvillkoren. När det gäller kapitalförsörjning har regeringen aviserat att man avser att göra en översyn. Utredaren av innovations- och entreprenörskapsklimatet ska samordna sig med den översynen och delrapportera de slutsatser som har bäring på regeringens forsknings- och innovationspolitik. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 oktober 2016.

Utskottet ser ingen anledning att föreslå att utredningens uppdrag kompletteras med förslag på förändringar i skattesystemet.

Regeringen har gett tilläggsdirektiv (dir. 2015:2) till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Företag och deras ägare ska ha goda skattemässiga villkor och skatter ska tas ut på ett effektivt sätt. Utformningen av 3:12-reglerna är av betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag. Utredningen ska lämna förslag till de förändringar av 3:12-reglerna som utredningen finner lämpliga för att begränsa skattemässig inkomstomvandling. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2016.

Utskottet anser att det inte finns någon anledning för riksdagen att vidare kommentera frågan om beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag innan utredningen slutfört sitt arbete.

Regeringen har remitterat ett förslag om höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto respektive i kapitalförsäkring. Enligt förslaget ska schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för kapitalförsäkring beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Schablonintäkten respektive skatteunderlaget ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget.

Sparande på investeringssparkonto är skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning. En höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto ökar den skattemässiga neutraliteten mellan olika sparformer.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Investeraravdraget är ett statligt stöd enligt bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som har anmälts till och godkänts av kommissionen. Bestämmelserna har utformats i enlighet med kommissionens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (2006/C 194/02). Sverige har i samband med att investeraravdraget godkändes av kommissionen åtagit sig att vidta lämpliga åtgärder för att vid behov anpassa avdraget till eventuella nya riktlinjer.

Kommissionen har antagit nya riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (2014/C 19/04). Enligt de nya riktlinjerna kan bara investerare som står i en oberoende ställning till det företag som investeringen avser få skattelättnader. I det nämnda remitterade förslaget föreslås att investeraravdrag inte ska få göras om den skattskyldige eller någon närstående till denne under något av de två beskattningsåren närmast före det år förvärvet sker eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu föregripa regeringens beredning av frågan om beskattning av sparande på investeringssparkonto respektive i kapitalförsäkring.

Motionsyrkanden om olika former av regionalisering av uppbörden från fastighetsskatten på elproducerande fastigheter har behandlats av såväl skatte- som näringsutskottet vid ett flertal tillfällen under de senaste åren. Enligt de nuvarande principerna för statens budgethantering ska statliga inkomster från ett geografiskt område eller från en produktionsanläggning baserade på naturresurser inte kopplas till statliga utgifter i samma område. Om sådana kopplingar skulle införas skulle korrigeringar behöva göras till dessa kommuner via ett nytt kommunalt utjämningssystem eller via andra statliga budgetposter, vilket sammantaget skulle leda till det näringsutskottet har betecknat som en svårgenomtränglig statlig budgethantering.

Utskottet ser alltjämt ingen anledning att överväga att föra in nya fastighetstyper i systemet med kommunal fastighetsavgift.

Mervärdesskatt

Utskottet anser att slopande av möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt får skilda effekter beroende på i vilken organisationsform ett företag bedriver sin verksamhet. Ett slopande drabbar framför allt lokalt och regionalt förankrade banker och försäkringsbolag.

Utskottet delar regeringens bedömning att möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt bör behållas.

Regeringen aviserar att man skyndsamt ska vidta åtgärder så att föreningarnas sociala verksamhet till följd av en skyldighet att ta ut mervärdesskatt inte ska drabbas av en försämrad ekonomisk situation. I Finansdepartementets promemoria den 8 maj 2015 Skattefrihet för ideell second hand-försäljning föreslås att det förtydligas i inkomstskattelagen att allmännyttiga ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta begagnade varor som utnyttjas som finansieringskälla för det ideella arbetet och som främjar återanvändning och återvinning är skattefri. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets ledamöter i finansutskottet har vidare föreslagit ett utskottsinitiativ om att ett bidrag från anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn inom utgiftsområde 17 ska betalas ut under 2015 för att stödja social hjälpverksamhet inom den ideella sektorn.

Utskottet har på senare tid noga följt frågan om skyldigheten att ta ut mervärdesskatt vid ideell secondhandförsäljning och anser att det är mycket tillfredsställande om frågan nu får en lösning dels kortsiktigt genom det utskottsinitiativ som föreslås tas i finansutskottet och som innebär att staten under 2015 ger stöd till social hjälpverksamhet, dels långsiktigt genom ett förtydligande i inkomstskattelagen.

Punktskatter

Utskottet anser att stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om Sverige i en mer hållbar riktning. Det är i detta sammanhang centralt att öka miljöskatternas styrande effekt. Genom skatter på miljö- och hälso-skadliga varor och beteenden ska samhällsekonomiska kostnader synliggöras för att styra konsumtion och investeringar i en mer hållbar riktning. Utskottet står bakom den inriktning av skattepolitiken som regeringen föreslagit på området. Väl avvägda och väl utformade miljöskatter gör att miljö- och kvalitetsmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt.

När det gäller en skatt på den finansiella sektorn har regeringen som ambi-tion att en sådan ska införas. En särskild utredare har tillsatts som ska ta fram ett förslag som minskar den skattefördel som finanssektorn kan antas få till följd av att finansiella tjänster har undantagits från mervärdesskatt.

Utskottet anser inte att det finns några skäl att föregå utredningens arbete.

Regeringen har remitterat förslag till förändringar i energi- och koldioxidbeskattningen. Förslagen innebär bl.a. att skatten på bensin och diesel höjs och att energiskatten på flytande biodrivmedel höjs i motsvarande utsträckning. Promemorian innehåller även förslag om kompensation för jord- och skogsbruket genom en ökad koldioxidskattebefrielse och slopande av nedsättningen av koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom vissa sektorer.

Utskottet ser ingen anledning att med hänsyn till vad som anförts i motionerna föregripa regeringens beredning av frågorna. Utskottet står vidare bakom förslagen i vårändringsbudgeten om höjd skatt på bekämpningsmedel, naturgrus och termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.

I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen bl.a. att en skatt på handelsgödsel bör införas. Utskottet anser att det är viktigt att åtgärder vidtas för att minska den miljöpåverkan som bl.a. förekomsten av kadmium i handelsgödsel medför. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att en skatt på fluorerade växthusgaser bör införas.

När det gäller frågan om skatt på kemikalier överlämnade Kemikalieskatteutredningen sitt betänkande Kemikalieskatt – Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier (SOU 2015:30) till regeringen i mars 2015. Som utskottet tidigare uttalat i betänkande 2014/15:SkU18 anser utskottet att Sverige ska gå före med nationell lagstiftning mot farliga kemikalier. Det aktuella betänkandet remissbehandlas för närvarande, och utskottet ser inte något skäl att föregå Regeringskansliets beredning av frågan.

I maj 2015 tillsatte regeringen en utredning som ska lämna förslag på hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga lastbilar kan utformas. Skatten ska omfatta både svenska och utländska lastbilar som trafikerar de svenska vägarna. Uppdraget ska redovisas senast i december 2016. Utskottet anser inte att det föreligger något skäl för uttalande innan utredningen slutfört sitt arbete.

Med det anförda och eftersom utskottet även i övrigt delar regeringens bedömningar tillstyrker utskottet att regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns (punkt 1). Utskottet tillstyrker även att regeringens förslag till riktlinjer för skattepolitiken godkänns (punkt 2). Utskottet avstyrker partimotionerna 2014/15:3088 (M), 2014/15:3090 (SD), 2014/15:3091 (C), 2014/15:3087 (FP) och 2014/15:3092 (KD) i nu aktuella delar.

Stockholm den 26 maj 2015

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Leif Jakobsson (S), Niklas Wykman (M), Sara Karlsson (S), Olof Lavesson (M), Peter Persson (S), Anna Hagwall (SD), Maria Plass (M), Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Helena Bouveng (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mats Persson (FP), Daniel Sestrajcic (V), Aron Modig (KD) och Patrik Lundqvist (S).

Avvikande meningar

1.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (M)

Niklas Wykman (M), Olof Lavesson (M), Maria Plass (M) och Helena Bouveng (M) anför:

Alliansen: Full sysselsättningen är det främsta målet för vår ekonomiska politik. Motståndskraftiga offentliga finanser är grunden för att en liten, öppen ekonomi som den svenska ska kunna växa och stå emot kriser. Skatternas nivåer och utformning ska stötta jobb och tillväxt samtidigt som tillräckliga intäkter ska säkras för att de offentliga finanserna ska vara hållbara.

Förslagen om höjda kostnader på arbete riskerar sammantaget att ha betydande negativa effekter på sysselsättningen. Höjda skatter påverkar motiva-tionen att arbeta. Detta är särskilt allvarligt då de kombineras med kraftigt utbyggda bidragssystem som minskar incitamentet att gå från bidragsförsörjning till förvärvsarbete.

Ordning och reda i ekonomin och en politik för fler i arbete är det som bygger Sverige starkt. Det är kärnan i Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken. Sverige har klarat den utdragna lågkonjunkturen bättre än många jämförbara länder, och vi ser nu en allt bredare återhämtning av den svenska ekonomin. För att värna återhämtningen behövs ett fortsatt fokus på en ansvarsfull ekonomisk politik och strukturellt riktiga reformer för högre varaktig sysselsättning och tillväxt.

En rimlig avvägning är att reformer 2015–2017 bör vara fullt finansierade. Från 2018 och framåt, när ekonomin bedöms vara mer robust och penningpolitiken börjat normaliseras, bör diskretionära budgetförstärkningar på ungefär 25 miljarder kronor genomföras. Tillsammans med de automatiska budgetförstärkningar som enligt regeringen kommer ske under prognosperioden bedömer Alliansen att 1 procents överskott kan nås 2020, förutsatt att ekonomin är i balans.

Budgetförstärkningarna bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar. Det är också centralt att budgetförstärkningarna och finansieringen av reformer inte sker genom att skatten på jobb och företagande höjs. En viktig utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter.

På inkomstsidan bör en rad åtgärder vidtas. Skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Det är viktigt att upprätthålla skattesystemets legitimitet. I dag beskattas den kommersiella fastighetssektorn mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas. För att ytterligare motverka fusk bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas. Omställningen av transportsektorn är en viktig del av miljöpolitiken. Miljöstyrningen bör förstärkas genom en höjning av beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Ytterligare miljöskatter, såsom en kemikalieskatt och skatt på fluorerande växthusgaser, bör införas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt. Alliansen föreslår även höjningar av skatterna på alkohol och tobak ytterligare i syfte att stärka folkhälsan.

Moderaternas prioriteringar: Vår politik utgår från att Sverige ska ta till vara varje människas förmåga och värna varje persons förutsättningar att växa och utvecklas givet sina förutsättningar. Det kräver svar på de utmaningar som Sverige står inför. Krisen har utmanat jobben och motståndskraften. Vår konkurrenskraft utmanas av andra länder som utvecklas snabbt. Ett nytt och djupare utanförskap växer fram bland människor som har det svårast på arbetsmarknaden. Välfärden behöver hantera en åldrande befolkning och en ojämlik vård samt förbättra resultaten i skolan.

Sverige behöver ordning och reda i de offentliga finanserna och en politik för fler jobb och högre tillväxt. Fler i arbete är avgörande för att säkra välfärdens finansiering. Omvänt är det centralt med hög kvalitet i välfärdstjänsterna. Varje elev behöver rustas med kunskap, och patienter behöver vård i tid och av hög kvalitet för att Sverige ska ha den arbetskraft som krävs. Människor behöver rustas med möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och ställa om under yrkeslivet.

I huvudsak förstärker regeringens politik Sveriges utmaningar i stället för att bidra till lösningar. Därtill är redovisningen av politikens effekter bristfällig. Regeringens politik har fått kritik från bl.a. Ekobrottsmyndigheten, Finanspolitiska rådet och Ekonomistyrningsverket. Detta är något regeringen borde ta till sig och dra lärdom av i stället för att fortsätta på den inslagna banan.

När nästa kris kommer ska Sverige ha motståndskraft för att kunna värna sysselsättningen och tillväxten. Att komma tillbaka till ett överskott i de offentliga finanserna utan att riskera återhämtningen är prioriterat. Större åtgärder för att skärpa jobb- och tillväxtfokuset behöver därför finansieras genom omprioriteringar bland såväl utgifter som skatteåtgärder.

Sverige behöver ordning och reda i skattepolitiken. Skattedrivna upplägg, fusk och rättsosäkerhet minskar effektiviteten i ekonomin och tär på tilliten. För att säkra en hållbar finansiering och starka offentliga finanser behöver vi långsiktigt hållbara skattebaser och legitimitet för skattesystemet.

Vi behöver en skattepolitik som är utformad för att pressa tillbaka utanförskap och främja framväxten av fler jobb. Att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå trots en kraftig sysselsättningsökning motiverar en förnyad diskus-sion kring drivkrafter och omställning på arbetsmarknaden. Det behövs fler verktyg och sänkta trösklar för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Hur väl de olika åtgärderna för att främja en ökad sysselsättning fungerar ska prövas förutsättningslöst. I grunden behöver det löna sig mer att arbeta, särskilt för grupper med små och medelstora inkomster. Ekonomin behöver fler arbetade timmar, och yrkesskicklighet behöver uppmuntras.

Sveriges konkurrenskraft och tillväxtförutsättningar ska stärkas. För tillfället finns det en tudelning i världen där vissa regioner dras bakåt till följd av konflikter medan andra regioner fortsätter framåt i snabb takt. För Sverige innebär det en dubbel utmaning. Dels i form av kostnader kopplade till konflikter, dels i form av en tilltagande konkurrens från andra regioner. Bättre skattevillkor för investeringar, entreprenörskap och forskning är nödvändiga för att klara framväxten av nya jobb och den offentliga sektorns finansiering.

Förutsättningarna för en omställning och ett längre arbetsliv måste bli bättre. Vi föreslår att det redan från 64 års ålder ska vara lägre skatt för att jobba mer, i stället för från dagens 65 år. Att jobbskatteavdraget förstärks redan samma kalenderår som man uppnått pensionsåldern stärker drivkrafterna för att stanna kvar på arbetsmarknaden.

Vi vill fortsätta att förenkla för företag och entreprenörer. Vi vill ge Skatteverket i uppdrag att mäta och kartlägga den tid företag ägnar åt skatteadministration och att föreslå åtgärder för att minska detta.

Moderaterna motsätter sig regeringens samtliga förslag på reformer i vårpropositionen utöver ett par finansieringsförslag. Regeringen föreslår att skatten på jobb och företagande höjs med 27 miljarder kronor och bygger samtidigt ut transfereringssystemen. Det minskar drivkrafterna för att arbeta och höjer kostnaderna för att driva företag. De aviserade förslagen om höjd dieselskatt och dyrare energiproduktion samt hotet om en lastbilsskatt slår även mot industrijobben i Sverige.

De reformförslag som Moderaterna presenterar finansieras genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar. I enlighet med regeringens förslag bör investeraravdraget anpassas till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar. Förändringen beräknas 2016 stärka de offentliga finanserna med ca 17 miljoner kronor. En beräkningsteknisk justering av inkomsterna i statens budget bör också göras då de underskattats i Alliansens budgetmotion. Förändringen beräknas 2016 stärka de offentliga finanserna med ca 1 550 miljoner kronor.

Även när det gäller utgifterna på statens budget bör en beräkningsteknisk korrigering göras, i enlighet med regeringens avisering i vårpropositionen. Den följer av en överbudgetering som finns på anslag 2:64 inom utgiftsområde 16. Förändringen beräknas stärka de offentliga finanserna med 389 miljoner kronor 2016. Vidare bör möjligheten till gruppregistrering till moms samt åldersavskrivning för studielån avvecklas. Dessa åtgärder beräknas stärka de offentliga finanserna med 470 respektive 395 miljoner kronor.

Med det anförda tillstyrker vi allianspartiernas och Moderaternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och avslår regeringens förslag till riktlinjer (punkterna 1 och 2).

2.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (SD)

Anna Hagwall (SD) och David Lång (SD) anför:

Sverige har en åldrande befolkning, vilket innebär att vi behöver arbeta längre. Regeringens lösning är att höja löneskatten för äldre, vilket är en ren straffbeskattning för den som vill stanna kvar på arbetsmarknaden. Sverigedemokraterna säger nej till denna jobbförstörande skattehöjning.

Sverigedemokraterna vill helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till nio anställda. Samtliga företag med en lönesumma på upp till 2710080 kronor per år, motsvarande nio tjänster med genomsnittlig lön per löntagare, undantas därmed från den allmänna löneavgiften. Det innebär att totalt 300 000 småföretag helt undantas från allmän löneavgift. Företag med en högre totalsumma betalar allmän löneavgift enbart på de delar som överstiger takbeloppet. På så vis skapar vi inte bara kraftiga incitament för att nyanställa utan undviker också de tröskeleffekter som annars kan uppstå när företag växer.

Incitamenten att utbilda sig och vara med att driva svensk industri framåt måste upprätthållas. Den orättvisa skatteskillnaden mellan inkomst av tjänst och inkomst av pension bör avskaffas.

Även på skatteområdet måste Sverige vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Det handlar om att se över skattesatserna på alla plan från kapitalskatt till fastighetsskatt.

En avgörande fråga är hur en hög sysselsättning ska kunna bibehållas både i tätorter och på landsbygden.

Sverigedemokraterna föreslår en industrigaranti som innebär att varje politiskt motiverad fördyrning för industrin ska matchas av en motsvarande lättnad i någon annan del av den industriella produktionen. Fastighetsskatten på industrienheter bör slopas och energiskatten för serverhallar bör sänkas. Kärnkraften bör byggas ut och vidareutvecklas. Sverigedemokraterna säger nej till höjd skatt på termisk effekt.

Sverigedemokraterna vill öka ambitionerna för investeraravdraget och privatpersoners möjligheter att investera främst i mindre bolag. Förutom att öka nivån på avdraget vill vi utreda möjligheten att låta juridiska personer använda avdraget och låta allmänheten använda avdraget för investeringar i riskkapitalfonder.

För att Sveriges ska vara en ledande industrination också i framtiden fordras att svenskarna förblir innovativa och ligger i framkant i ett brett spektrum av forskningsområden. Sverigedemokraterna vill införa ett system med patent- och innovationsboxar. Det innebär i praktiken sänkt bolagsskatt för innovativa företag vars omsättning baseras på ny patenterad teknik.

Nystartade företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget. Förslag om att införa ett avdrag i förmånsvärde för personaloptioner i nystartade företag bör utredas.

Sverige måste satsa rejält på att snabbt och resolut återuppta och intensifiera arbetet med de bilaterala skatteavtalen för att på sikt kunna behålla och utveckla konkurrenskraften för svensk exportindustri.

Sverigedemokraterna vill öka möjligheterna att göra ytterligare skatteavdrag för forskning och utveckling (FoU), vilket ökar företagens möjligheter att bedriva FoU intensiv verksamhet.

Sverigedemokraterna motsätter sig med kraft alla förslag om skatter och regler som försämrar förutsättningarna för att bedriva ett konkurrenskraftigt jordbruk. Skatten på diesel bör anpassas till europeiska nivåer och avgifterna för småföretag bör sänkas. Vi motsätter oss skatt på handelsgödsel och vägslitage, två synnerligen olämpliga åtgärder som riskerar att förvärra situationen för det redan hårt pressade jordbruket.

Den industrivänliga linjen är vidare att bygga ut och vidareutveckla kärnkraften. Regeringens skattechock på kärnkraft och vattenkraft i kombination med kraftiga skattesubventioner på vindkraft riskerar att leda till ett ökat nyttjande av olja- eller fossilrelaterade energiprodukter och är ett direkt hot mot sysselsättningen och tillväxten. Sveriges energipolitik ska i grunden baseras på teknikneutralitet, och i princip bör alla former av skattesubventioner vara av övergående karaktär.

För att ge svensk sjöfart en framtid bör en tonnageskatt införas.

Med det anförda tillstyrker vi Sverigedemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och avslår regeringens förslag till riktlinjer (punkterna 1 och 2).

3.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (C)

Per Åsling (C) anför:

Alliansen: Full sysselsättningen är det främsta målet för vår ekonomiska politik. Motståndskraftiga offentliga finanser är grunden för att en liten, öppen ekonomi som den svenska ska kunna växa och stå emot kriser. Skatternas nivåer och utformning ska stötta jobb och tillväxt samtidigt som tillräckliga intäkter ska säkras för att de offentliga finanserna ska vara hållbara.

Förslagen om höjda kostnader på arbete riskerar sammantaget att ha betydande negativa effekter på sysselsättningen. Höjda skatter påverkar motiva-tionen att arbeta. Detta är särskilt allvarligt då de kombineras med kraftigt utbyggda bidragssystem som minskar incitamentet att gå från bidragsförsörjning till förvärvsarbete.

Ordning och reda i ekonomin och en politik för fler i arbete är det som bygger Sverige starkt. Det är kärnan i Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken. Sverige har klarat den utdragna lågkonjunkturen bättre än många jämförbara länder, och vi ser nu en allt bredare återhämtning av den svenska ekonomin. För att värna återhämtningen behövs ett fortsatt fokus på en ansvarsfull ekonomisk politik och strukturellt riktiga reformer för högre varaktig sysselsättning och tillväxt.

En rimlig avvägning är att reformer 2015–2017 bör vara fullt finansierade. Från 2018 och framåt, när ekonomin bedöms vara mer robust och penningpolitiken börjat normaliseras, bör diskretionära budgetförstärkningar på ungefär 25 miljarder kronor genomföras. Tillsammans med de automatiska budgetförstärkningar som enligt regeringen kommer ske under prognosperioden bedömer Alliansen att 1 procents överskott kan nås 2020, förutsatt att ekonomin är i balans.

Budgetförstärkningarna bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar. Det är också centralt att budgetförstärkningarna och finansieringen av reformer inte sker genom att skatten på jobb och företagande höjs. En viktig utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter.

På inkomstsidan bör en rad åtgärder vidtas. Skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Det är viktigt att upprätthålla skattesystemets legitimitet. I dag beskattas den kommersiella fastighetssektorn mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas. För att ytterligare motverka fusk bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas. Omställningen av transportsektorn är en viktig del av miljöpolitiken. Miljöstyrningen bör förstärkas genom en höjning av beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Ytterligare miljöskatter, såsom en kemikalieskatt och skatt på fluorerande växthusgaser, bör införas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt. Alliansen föreslår även höjningar av skatterna på alkohol och tobak ytterligare i syfte att stärka folkhälsan.

Centerpartiets prioriteringar: Centerpartiet avvisar majoriteten av regeringens förslag till förändringar på såväl intäkts- som utgiftssidan. Regeringen föreslår att skatten på jobb och företag höjs med 27 miljarder kronor. Det utgör 80 procent av de totalt 34 miljarder kronor i höjda skatter som regeringen nu genomför. Det är fel väg för Sverige i en tid när jobben behöver bli fler i hela landet. Centerpartiet accepterar dock förslaget om en begränsning av möjligheten att använda märkt olja i båtar och förslaget om en anpassning av investeraravdraget till kommissionens riktlinjer.

Centerpartiet vill vara den främsta kraften för reformer som syftar till att skapa en bred tillväxt av jobb och företagande i hela landet. Egenavgifter och andra skatter på arbete måste kontinuerligt ses över och sänkas när möjlighet ges. För att stimulera fler att söka sig till den högre utbildningen och snabbare ta sin examen är det också viktigt att utbildningspremien är hög. De höga svenska marginalskatterna är här ett problem.

Förslaget om att halvera RUT-avdraget är olyckligt. Det riskerar att leda till mer svartarbete, större otrygghet och färre jobb. Därtill föreslås ett kraftigt minskat ROT-avdrag.

Höjda skatter på ungas jobb är dålig politik. Centerpartiet vill behålla den lägre arbetsgivaravgiften för de yngsta, så att fler av dem kan få ett jobb. Höjda kostnaden för att anställa personer över 65 år är även det djupt olyckligt eftersom man snarare borde underlätta för de som kan och vill arbeta längre.

Centerpartiet vill på sikt underlätta för nyanställningar i små och växande företag och vill utreda olika modeller av jobbskaparavdrag, där företag exempelvis får en minskad arbetsgivaravgift när de nyanställer.

Reglerna för generationsväxling i familjeföretag bör ses över. Investeraravdraget bör utvecklas. Centerpartiet kommer att återkomma med ett mer detaljerat förslag på hur beskattningen av personaloptioner ska reformeras samt med förslag om förenklingar av delägarägarbeskattningen för växande företag.

Marknadsbaserade styrmedel där förorenaren betalar för sin miljöskada och där det är lönsamt att agera miljövänligt är effektiva såväl ur klimatsynpunkt som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Centerpartiet vill se en grön skatteväxling där den som förorenar betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatten på arbete. Kemikalieskatter kan skapa ett utrymme för grön skatteväxling med sänkta skatter på arbete. Centerpartiet avser att återkomma med konkreta reformförslag på detta område.

Transportsystemet står för cirka en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp och för betydande utsläpp av hälsovådliga partiklar. Under senare år har nya styrmedel, som skattebefrielse för biodrivmedel, differentierad fordonsskatt och miljöbils- och supermiljöbilspremien, bidragit till en tydlig minskning. Omställningen bör påskyndas med nya styrmedel för att nå en fossiloberoende fordonsflotta. Centerpartiet vill satsa på en kraftig miljölastbilspremie och kommer att återkomma med skarpa förslag kring detta.

Förslaget om att förnybar energi som produceras för eget bruk genom solpaneler eller mindre vindkraft ska belastas med energiskatt bör inte genomföras.

Centerpartiet vill utreda hur ett antal skatter ska kunna regionaliseras. I ett första steg är det rimligt att fastighetsskatten på elproducerande fastigheter regionaliseras för att återbörda en del av värdet från den klimatsmarta energiproduktionen till berörda regioner.

De gröna näringarnas konkurrenskraft måste stärkas och produktionen öka. De föreslagna skattehöjningarna, däribland återinförandet av handelsgödselskatten, kilometerskatt och höjda arbetsgivaravgifter, utgör allvarliga hot mot landsbygden och de gröna näringarna. Målet är att kostnaderna för bönder ska sänkas, särskilt kostnaden för att anställa.

Med det anförda tillstyrker vi allianspartiernas och Centerpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och avslår regeringens förslag till riktlinjer (punkterna 1 och 2).

4.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FP)

Mats Persson (FP) anför:

Alliansen: Full sysselsättningen är det främsta målet för vår ekonomiska politik. Motståndskraftiga offentliga finanser är grunden för att en liten, öppen ekonomi som den svenska ska kunna växa och stå emot kriser. Skatternas nivåer och utformning ska stötta jobb och tillväxt samtidigt som tillräckliga intäkter ska säkras för att de offentliga finanserna ska vara hållbara.

Förslagen på höjda kostnader på arbete riskerar sammantaget att ha betydande negativa effekter på sysselsättningen. Höjda skatter påverkar motiva-tionen att arbeta. Detta är särskilt allvarligt då de kombineras med kraftigt utbyggda bidragssystem som minskar incitamentet att gå från bidragsförsörjning till förvärvsarbete.

Ordning och reda i ekonomin och en politik för fler i arbete är det som bygger Sverige starkt. Det är kärnan i Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken. Sverige har klarat den utdragna lågkonjunkturen bättre än många jämförbara länder, och vi ser nu en allt bredare återhämtning av den svenska ekonomin. För att värna återhämtningen behövs ett fortsatt fokus på en ansvarsfull ekonomisk politik och strukturellt riktiga reformer för högre varaktig sysselsättning och tillväxt.

En rimlig avvägning är att reformer 2015–2017 bör vara fullt finansierade. Från 2018 och framåt, när ekonomin bedöms vara mer robust och penningpolitiken börjat normaliseras, bör diskretionära budgetförstärkningar på ungefär 25 miljarder kronor genomföras. Tillsammans med de automatiska budgetförstärkningar som enligt regeringen kommer ske under prognosperioden bedömer Alliansen att 1 procents överskott kan nås 2020, förutsatt att ekonomin är i balans.

Budgetförstärkningarna bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar. Det är också centralt att budgetförstärkningarna och finansieringen av reformer inte sker genom att skatten på jobb och företagande höjs. En viktig utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter.

På inkomstsidan bör en rad åtgärder vidtas. Skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Det är viktigt att upprätthålla skattesystemets legitimitet. I dag beskattas den kommersiella fastighetssektorn mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas. För att ytterligare motverka fusk bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas. Omställningen av transportsektorn är en viktig del av miljöpolitiken. Miljöstyrningen bör förstärkas genom en höjning av beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Ytterligare miljöskatter, såsom en kemikalieskatt och skatt på fluorerande växthusgaser, bör införas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt. Alliansen föreslår även höjningar av skatterna på alkohol och tobak ytterligare i syfte att stärka folkhälsan.

Folkpartiets prioriteringar: Folkpartiet är övertygat om att fortsatt höga ambitioner för välfärden i Sverige kräver socialliberala reformer för en mer dynamisk ekonomi, en mer flexibel arbetsmarknad och ett mer gynnsamt klimat för entreprenörer och företagare. Detta är en långsiktig utgångspunkt för Folkpartiets ekonomiska politik. Den ekonomiska politik som presenteras i regeringens vårproposition går här i fel riktning. Utan reformer för fler jobb kommer Sverige långsiktigt att tappa i sammanhållning och förmåga att finansiera våra gemensamma åtaganden. Folkpartiet avser att inför höstens budgetmotion återkomma med ett bredare grepp kring skattepolitiken. En grundprincip är att skatterna på jobb och företagande inte sammantaget ska höjas. Däremot finns ett utrymme att höja vissa miljö- och klimatskatter. Utgångspunkten är att alla reformer ska finansieras krona för krona.

Skattesystemet ska vara uppbyggt så att jobb, utbildning och ansträngning lönar sig. Folkpartiet kommer att återkomma i höstmotionen med bl.a. förslag om att avskaffa värnskatten under mandatperioden. Människor ska kunna behålla minst hälften av den sist intjänade hundralappen.

Det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre har haft tydliga sysselsättningseffekter. Folkpartiet föreslår att åldersgränsen justeras ned ett år för att även inkludera personer som fyller 65 år under kalenderåret.

Det behövs fortsatta åtgärder för att stärka jobblinjen i integrationspolitiken. Fortsatta jobbskapande åtgärder såsom RUT-reformen måste utvecklas, inte försämras.

Äldre över 80 år använder RUT-tjänster dubbelt så mycket som en genomsnittlig person. Subventionsgraden för RUT bör höjas för alla som fyllt 80 år vid årets ingång.

För att spegla en hög ambitionsnivå i klimatarbetet bör fordonsskatten framöver räknas upp med 2 procent årligen. En ny läckageskatt för jordbruket bör införas. I enlighet med remitterade förslag bör skattebefrielsen för vissa biodrivmedel minskas och möjligheten att använda märkt olja i båtar begränsas.

När det gäller förslaget om skatteplikt för el accepterar Folkpartiet den del av förslaget som följer på avtalet mellan Sverige och Norge men motsätter sig den höjning av skatten på solkraft som aviserats.

I enlighet med remitterat förslag bör miljöskatterna på naturgrus och bekämpningsmedel höjas. Detsamma gäller förslaget om en höjd beskattning av sparande på investeringskonto och i kapitalförsäkring. Investeraravdraget bör som föreslagits anpassas till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar.

En väl fungerande skatteadministration och skatteuppbörd är centralt i ett välfungerande samhälle. Medborgarnas förtroende för skattesystemet är avgörande för möjligheten att upprätthålla finansieringen av den offentliga sektorn. Inom tullområdet är det viktigt att Sverige fullt ut deltar i och aktivt verka för fler EU-gemensamma lösningar. Den kommande unionstullkodexen är i detta perspektiv mycket välkommen.

Med det anförda tillstyrker vi allianspartiernas och Folkpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och avslår regeringens förslag till riktlinjer (punkterna 1 och 2).

5.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (KD)

Aron Modig (KD) anför:

Alliansen: Full sysselsättningen är det främsta målet för vår ekonomiska politik. Motståndskraftiga offentliga finanser är grunden för att en liten, öppen ekonomi som den svenska ska kunna växa och stå emot kriser. Skatternas nivåer och utformning ska stötta jobb och tillväxt samtidigt som tillräckliga intäkter ska säkras för att de offentliga finanserna ska vara hållbara.

Förslagen på höjda kostnader på arbete riskerar sammantaget att ha betydande negativa effekter på sysselsättningen. Höjda skatter påverkar motiva-tionen att arbeta. Detta är särskilt allvarligt då de kombineras med kraftigt utbyggda bidragssystem som minskar incitamentet att gå från bidragsförsörjning till förvärvsarbete.

Ordning och reda i ekonomin och en politik för fler i arbete är det som bygger Sverige starkt. Det är kärnan i Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken. Sverige har klarat den utdragna lågkonjunkturen bättre än många jämförbara länder, och vi ser nu en allt bredare återhämtning av den svenska ekonomin. För att värna återhämtningen behövs ett fortsatt fokus på en ansvarsfull ekonomisk politik och strukturellt riktiga reformer för högre varaktig sysselsättning och tillväxt.

En rimlig avvägning är att reformer 2015–2017 bör vara fullt finansierade. Från 2018 och framåt, när ekonomin bedöms vara mer robust och penningpolitiken börjat normaliseras, bör diskretionära budgetförstärkningar på ungefär 25 miljarder kronor genomföras. Tillsammans med de automatiska budgetförstärkningar som enligt regeringen kommer ske under prognosperioden bedömer Alliansen att 1 procents överskott kan nås 2020, förutsatt att ekonomin är i balans.

Budgetförstärkningarna bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar. Det är också centralt att budgetförstärkningarna och finansieringen av reformer inte sker genom att skatten på jobb och företagande höjs. En viktig utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter.

På inkomstsidan bör en rad åtgärder vidtas. Skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Det är viktigt att upprätthålla skattesystemets legitimitet. I dag beskattas den kommersiella fastighetssektorn mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas. För att ytterligare motverka fusk bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas. Omställningen av transportsektorn är en viktig del av miljöpolitiken. Miljöstyrningen bör förstärkas genom en höjning av beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Ytterligare miljöskatter, såsom en kemikalieskatt och skatt på fluorerande växthusgaser, bör införas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt. Alliansen föreslår även höjningar av skatterna på alkohol och tobak ytterligare i syfte att stärka folkhälsan.

Kristdemokraternas prioriteringar: Kristdemokraterna förespråkar generösa och gemensamt finansierade välfärdstjänster och värnar kvaliteten i skolan, vården och äldreomsorgen. Höjda skatter innebär inte automatiskt bättre välfärd. Snarare är det med väl avvägda skattesänkningar på arbete, sparande och företagande som positiva välfärdseffekter uppnås.

Kristdemokraterna har varit drivande för att sänka skatten för pensiorerna. Skatten på pensioner ska stegvis sänkas till samma nivå som skatten på förvärvsinkomster när ekonomin så tillåter.

En generös migrationspolitik måste kombineras med en effektiv och välfungerande integrationspolitik. Ett nytt etableringsavdrag bör införas som innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige sammanlagt kan tjäna upp till en halv miljon kronor utan att betala inkomstskatt. Även RUT- och ROT-avdragen är viktiga i sammanhanget, liksom den sänkta restaurangmomsen.

För att ytterligare sänka trösklarna för de som står långt från arbetsmarknaden bör ett nystartsavdrag införas, dvs. ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som går från långtidsarbetslöshet till arbete.

Förutsättningarna för att skapa och driva företag måste förbättras genom att bl.a. minska regelkrånglet, förbättra myndigheternas handläggning av ärenden kopplade till företag och förbättra tillgången till kapital. Kristdemokraterna motsätter sig regeringens skattehöjarpolitik på jobb och företag och vill i stället fortsätta förbättra företagsklimatet genom bl.a. en konkurrenskraftig beskattning och sänkta avgifter för företagen.

Fler jobb som i dag inte utförs på grund av höga skatter och avgifter bör bli möjliga på en växande arbetsmarknad. Det handlar om att öppna nya tjänstesektorer och att bredda befintliga, vilket skedde med RUT-tjänsterna och genom sänkningen av restaurangmomsen. RUT-avdraget bör utvecklas så att fler tjänster får en lägre skattebelastning, t.ex. tvätteritjänster även utanför hemmet.

Kristdemokraterna vill se över hur generationsskiften i familjeföretag och ägarledda företag kan underlättas. En viktig uppgift för politiken är att bidra till att svenska jordbrukare får rimligare villkor.

Sjöfartens skatter och regler ska ge förutsättningar för god konkurrens.

Sverige måste bryta sitt beroende av fossila bränslen inom transportsektorn genom långsiktiga och effektiva styrmedel för ökad andel förnybara drivmedel med hög klimatprestanda. Miljövänliga bilar ska premieras och flygets miljöpåverkan minskas. Spridningen av giftiga kemikalier i vår miljö ska förhindras.

Tullen ska ha tillräckliga resurser för att kontrollera efterlevnaden av lagar och regler inom åkerinäringen.

Med det anförda tillstyrker vi allianspartiernas och Kristdemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och avslår regeringens förslag till riktlinjer (punkterna 1 och 2).