Skatteutskottets yttrande

2016/17:SkU6y

2017 års ekonomiska vårproposition

Till finansutskottet

I yttrandet tillstyrker utskottet regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar dessa avser utskottets berednings-område.

I fyra avvikande meningar tillstyrker Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna de förslag till riktlinjer som lagts fram av respektive parti. Till yttrandet har Sverigedemokraterna lämnat ett särskilt yttrande.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Regeringen

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Liberalerna

Kristdemokraterna

Utskottets ställningstagande

Avvikande meningar

1.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (M)

2.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (C)

3.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (L)

4.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (KD)

Särskilt yttrande

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (SD)

Utskottets överväganden

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar de avser skatteutskottets beredningsområde och avslår de förslag om en annan inriktning som läggs fram i Moderaternas, Sverigedemokraternas, Centerpartiets, Liberalernas och Kristdemokraternas partimotioner.

Jämför avvikande meningarna 1 (M), 2 (C), 3 (L) och 4 (KD).

Regeringen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2). Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2018.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av finanspolitikens övergripande inriktning, en uppföljning av sysselsättningspolitiken, en bedömning av den makro-ekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen, en uppföljning av statens budget samt en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

Sverige och svensk ekonomi är i ett helt nytt läge. Underskott har vänts till överskott. Sysselsättningen stiger och arbetslösheten sjunker. Stora ofinansierade skattesänkningar har bytts till investeringar för framtiden.

När regeringen tillträdde 2014 var underskottet i de offentliga finanserna drygt 60 miljarder kronor. Arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, var skyhög. Efter 140 miljarder kronor i ofinansierade skattesänkningar fanns det stora brister i välfärden. De senaste två åren har Sverige styrts i en annan riktning. Ett hållbart samhällsbygge med investeringar i jobb, skola, välfärd och klimat har ersatt skattesänkningar och nedskärningar.

Sverige har nu styrkan och resurserna för att genomföra reformer som ökar framtidstron. Så möter vi oro och otrygghet – inte genom skattesänkningar, nedskärningar och sänkta klimatambitioner. Framtidsinvesteringar och reformer som minskar klyftorna ökar tilliten och sammanhållningen och motverkar samtidigt rädsla, egoism och rasism.

Vårpropositionen bygger på en överenskommelse mellan regerings-partierna och Vänsterpartiet.

Miljöskatternas styrande effekt ska öka och styra mot mer klimatsmarta transporter och energikällor i syfte att nå uppsatta mål på ett kostnadseffektivt sätt. Ett förslag om att införa ett bonus–malus-system för nya lätta fordon och en reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle har remitterats.

Förutom aktiv medverkan för ett globalt klimatstyrmedel för internationellt flyg har regeringen även tillsatt en utredning om flygskatt. Utredningen redovisade sin analys och sina förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas i november 2016 i betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83). Utredningens förslag har remitterats. Regeringens ambition är att införa en skatt på flygresor för att skapa en grön skatteväxling med sänkta skatter på arbete.

Sverige har blivit ett land med större inkomstklyftor än tidigare. Det finns flera förklaringar till den utvecklingen. Framför allt har inkomsterna för dem med allra högst inkomster ökat snabbare än för övriga, främst till följd av snabbt ökade kapitalinkomster. Avskaffandet av fastighetsskatten och förmögenhetsskatten har också bidragit till ökningen. De lägsta inkomsterna har ökat jämförelsevis långsamt. Den successiva utbyggnaden av jobbskatteavdraget från 2007 och framåt har också förstärkt skillnaderna i inkomstutveckling.

År 2016 och 2017 väntas dock utvecklingen med allt större inkomst­spridning brytas, mätt med den s.k. Gini-koefficienten, och i stället kommer jämlikheten att öka jämfört med åren innan. Det beror främst en minskad arbetslöshet, stora satsningar på välfärdstjänsterna via kommunerna samt på en generellt mer omfördelande politik.

Regeringens åtgärder i form av bl.a. sänkt skatt för pensionärer, höjd ersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen, höjt tak i arbetslöshetsförsäk­ringen och höjd grundnivå i föräldrapenningen har bidragit till denna utveckling. I de högre inkomstgrupperna har inkomstutvecklingen samtidigt blivit något svagare, främst till följd av utfasningen av jobbskatteavdraget, den begränsade uppräkningen av skiktgränserna och den höjda kapitalbeskatt­ningen på investeringssparkonton.

Det offentligfinansiella läget gör att politiken framöver i ökad utsträckning kan inriktas mot angelägna reformer som stärker trygghet och välfärd, samt angelägna investeringar i klimatomställningen, utan att hamna i konflikt med det finanspolitiska ramverket, som den förra regeringens politik med stora ofinansierade skattesänkningar gjorde. Det föreligger dock alltid ett behov av löpande effektivisering i hur det offentliga åtagandet utförs.

Stora inkomstklyftor finns mellan de som har ett jobb och de som saknar det, mellan de som har mycket kapital och de som inget har. En hög sysselsättningsgrad är grunden för ett jämlikt samhälle, och en hög facklig organisering säkrar löner som det går att leva på. En aktiv arbetsmarknads-politik skapar förutsättningar för en hög sysselsättning. I kombination med en god omställningsförsäkring säkerställer det att de som drabbas vid rationali­seringar eller internationell konkurrens också snabbt får stöd att ställa om till ett nytt arbete. Detta är en förutsättning för att en öppen handel med omvärlden, som gynnar ekonomisk utveckling, ska ha legitimitet och stöd i breda folklager. Socialförsäkringarna ger en grundläggande ekonomisk säkerhet och utjämnar levnadsvillkoren mellan människor. Även skatte­systemet ska verka omfördelande.

Att medborgarna och företagen har ett högt förtroende för skattesystemet är nödvändigt för att välfärdssystemet ska kunna skattefinansieras. Skattefusk och skatteundandragande hotar systemets legitimitet i grunden. Regeringen kommer därför att fortsätta arbetet mot skattefusk och skatteundandraganden. Den 28 april 2016 presenterade regeringen sitt 10-punktsprogram mot bl.a. skatteflykt. I syfte att bekämpa skatteflykt, skattefusk och skatteundan­dragande har regeringen tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att införa en skyldighet för bl.a. skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg (dir. 2017:38). Regeringen anser att det är viktigt att även bankerna tar sitt ansvar för att motverka spekulationer, skatteflykt, skattefusk och skatteundandragande. Utvecklingen på bostadsmarknaden där allt fler är allt högre belånade är oroande och måste bromsas. Regeringen fortsätter även arbetet för ordning och reda på arbetsmarknaden genom bl.a. myndighets­samverkan mot osund konkurrens och för bättre utstationeringsregler.

I regeringens politik för inkluderande tillväxt är jämlikhet och effektivitet samverkande faktorer. Detta står i kontrast till det enkla skolboksexemplet där mer jämlikt fördelade inkomster uppnås till priset av lägre effektivitet. Det finns flera empiriska studier som undersöker sambandet mellan ojämlikhet och ekonomisk tillväxt, men resultaten pekar i olika riktningar.

Nära kopplad till frågan om sambandet mellan jämlikhet och effektivitet är frågan om sambandet mellan storleken på den offentliga sektorn och ekonomisk tillväxt, eftersom en mer jämlik fördelning av resurser kan kräva mer omfattande offentliga interventioner. Empirisk forskning har funnit belägg för att det inte är omfattningen på utgifter och skatter som är avgörande för tillväxten, utan hur utgifterna används och skatterna utformas. Offentliga utgifter som bidrar till t.ex. ökad sysselsättning och högre utbildningsnivå, s.k. produktiva utgifter, kan öka den ekonomiska effektiviteten om utgifterna finansieras med de minst snedvridande skatterna. I en strategi för inkluderande tillväxt beaktas detta genom åtgärder som främjar både ekonomisk utveckling och en jämnare fördelning av resurser.

Finanspolitiken bidrar också till ekonomisk stabilitet, samtidigt som den bidrar till att minska inkomstskillnader inom landet och mellan regioner. Skatter och sociala trygghetssystem omfördelar en stor andel av inkomsterna i många OECD-länder, men i mindre utsträckning än tidigare. I genomsnitt kompenserar de nu ungefär en tredjedel av skillnaderna i inkomster för skatt och transfereringar.

Med det s.k. växa-stödet för den första anställda har regeringen gjort det enklare för enmansföretag att våga ta steget att anställa en första person. Regeringen avser att utvidga växa-stödet så att fler företagsformer omfattas och har därför remitterat en promemoria med förslag om detta.

Konkurrenskraftiga villkor för små innovationsdrivna företag är också av stor vikt. För att underlätta för dessa företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner har regeringen presenterat ett förslag om lättnader i beskattningen av personaloptioner.

För att öka möjligheterna till företagande på landsbygden och öka till-gängligheten till naturområden för allmänheten har ett förslag om sänkt mervärdesskatt för naturguidning, från 25 till 6 procent, remitterats. Natur­guider och andra ekoturistföretag är ofta företag med lokal förankring som drivs av människor som bor och verkar i bygden.

Sedan den 1 januari 2017 gäller en lägre energiskattenivå för el som används i större datacenter. Även vissa mindre datacenter är utsatta för internationell konkurrens. Ett förslag om att sänka energiskattenivån även för dessa har därför remitterats. Nedsättningen ska även gälla för värmeföretagens leveranser till bl.a. datorhallar.

Skattereglerna för delägare i fåmansföretag (3:12-reglerna) är av betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag. När man utformar reglerna bör man eftersträva en bra balans mellan vikten av fortsatt goda skattemässiga villkor för företagande och entreprenörskap och syftet att förhindra att arbetsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapital­inkomster. Regeringen planerar därför att ändra 3:12-reglerna utifrån dessa utgångspunkter.

Riksdagens mål om att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020 uppnås med befintliga styrmedel och åtgärder. År 2015 uppgick andelen förnybar energi i transportsektorn till ca 24 procent, enligt en preliminär beräkning från Energimyndigheten. I Europeiska kommissionens utvärdering av Sveriges miljöpolitik konstateras det att skatteuttaget från transportsektorn bör öka för att åstadkomma en mer kraftfull miljöstyrning.

Regeringen har under mandatperioden vidtagit en rad åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter. Från och med 2017 tillämpas en uppräkning av skattesatserna för bensin och dieselbränsle som utöver indexomräkning via konsumentprisindex även beaktar utvecklingen av BNP.

Därutöver har två förslag remitterats: dels ett förslag om att införa ett bonus–malus-system för nya lätta fordon (Fi2017/01469/S2), dels ett förslag om en reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle.

Regeringens åtgärder ska stärka miljöanpassade transportslags konkurrens-kraft och bl.a. främja att godstransporter flyttas över från väg till järnväg och sjöfart. Regeringen har gett Trafikanalys i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett tillfälligt eko-bonussystem i Sverige i syfte att stimulera överflyttning från väg till sjöfart. Ett förslag om vägslitageskatt för tunga lastbilar har lämnats av Vägslitageskattekommittén (SOU 2017:11) och kommer att beredas vidare. Regeringen avser att arbeta vidare med förslag om en avläsningsbar och, bl.a. utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv, differen­tierad vägslitageskatt och kommer att återkomma till riksdagen före mandatperiodens slut.

Energikommissionen överlämnade den 9 januari 2017 sitt betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2) till regeringen. Betänkandet bygger på den överenskommelse som i juni 2016 slöts mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. I betänkandet föreslås två nya energipolitiska mål: ett för förnybar elproduktion och ett för energieffektivisering. Ramöverens­kommelsen omfattar bl. a. det ovan nämnda målet om 100 procent förnybar elproduktion 2040. Överenskommelsen innebär vidare satsningar på förnybara energikällor, att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ska avvecklas och att fastighetsskatten på vattenkraftverk ska sänkas. Skattesänkningarna ska finansieras genom höjningar av energiskatten på el för hushållen och tjänstesektorn. Dessa skatteförslag har lämnats i propositionen Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen (prop. 2016/17:142). Arbetet med överenskommelsens övriga delar pågår inom Regeringskansliet.

Regeringen har genomfört satsningar på solel i form av investeringsstöd. Regeringen har också föreslagit en ny skattenedsättning som innebär att energiskatten för förnybar el som framställs i mindre anläggningar och förbrukas på framställningsplatsen sänks från 29,5 till 0,5 öre per kilo-wattimme. Förslaget är det första av de aviserade stegen för att avskaffa energiskatten på förnybar el som framställs i små anläggningar och förbrukas på samma plats som den framställs. Regeringen har även infört en omsättningsgräns för registrering för mervärdesskatt vid 30000 kronor per år, vilket bl.a. bedöms gynna mikroproducenter av t.ex. solel.

Regeringen har sänkt mervärdesskatten på vissa reparationer och infört en skattereduktion för reparationer av vitvaror i syfte att öka återanvändningen och bidra till den cirkulära ekonomin.

Utredningen om styrmedel för att förebygga uppkomsten av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi lämnade sitt betänkande (SOU 2017:22) till regeringen den 22mars 2017. Utredningen har haft i uppdrag att bl.a. analysera vilka hinder som kan finnas i lagstiftningen och vilka styrmedel som behövs för att öka återanvändningen av produkter.

Finansdepartementet har tidigare i år remitterat skatteförslag, utöver de ovan uppräknade, som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2017 och som ingår i de beräkningar av inkomsterna på statens budget för 2018–2020 som riksdagen har beslutat. Remitteringen har gjorts som ett led i beredningen av förslagen i syfte att föreslå riksdagen i budgetpropositionen för 2018 att förslagen genomförs fr.o.m. 2018. Ett sådant förslag är begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018.

Finansdepartementet har också remitterat förslag om

      ändrad beräkning av bilförmån

      sänkt skatt för pensionärer

      sänkt skatt för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning

      höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

      höjt transporttillägg samt ändring av deklarationstidpunkten för mer-värdesskatt i vissa fall

      indexering av miljöskatter

      ändrad beskattning av viss värmeproduktion

      övriga förändringar av energiskatten på el

      sänkta arbetsgivaravgifter för aktiebolag och handelsbolag

      ny lag om minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle.

De remitterade förslagen ska granskas av Lagrådet innan de lämnas till riksdagen.

Moderaterna

I partimotion 2016/17:3727 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson (båda M) redovisas inledningsvis allianspartiernas gemensamma inriktning av skattepolitiken och därefter Moderaternas prioriteringar.

Alliansens prioriteringar: Alliansens politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, med möjligheter för människor att själva bestämma över sitt liv och sin vardag, där alla får förutsättningar att växa, och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning.

Sverige behöver en ny reformagenda. Sveriges nuvarande regering saknar det politiska ledarskap och den handlingskraft som krävs för att ta sig an Sveriges utmaningar. Anställningskostnaderna måste sänkas för att öka efterfrågan på arbetskraft med lägre kvalifikationer. Nya och mer ändamålsenliga anställningsformer krävs för de grupper som står allra längst från arbetsmarknaden. RUT-avdraget bör utvecklas så att efterfrågan på enklare tjänster kan öka ytterligare.

Omfattande skattehöjningar på jobb och företagande försvagar tillväxt­förutsättningarna, och samtliga av regeringens egna expertmyndigheter gör bedömningen att regeringens politik har en obefintlig eller marginell effekt för att öka sysselsättningen. Sverige riskerar att påtagligt försvagas med en regering som inte vill eller inte orkar genomföra de reformer som krävs.

För att skapa långsiktiga förutsättningar för tillväxt och jobbskapande behöver drivkrafterna för utbildning och entreprenörskap hela tiden förbättras. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll; den statliga inkomstskatten omfattar allt fler och företagsskatterna har höjts. Den statliga inkomstskatten bör omfatta färre än i dag och företagsskatterna bör värna drivkrafterna för entreprenör­skap. Högre marginalskatter och högre skatter på fåmansbolag bör motverkas. Kraven på aktiekapital bör sänkas, samtidigt som mer offentligt riskkapital riktas om mot tidiga faser för att minska trösklarna för att starta företag.

Sverige behöver kraftfulla och effektiva styrmedel för att minska klimat-hotet och kunna agera föredöme för resten av världen, samtidigt som vi i EU och FN:s klimatkonvention UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) verkar för att effektiva insatser för klimatet också ska göras i vår omvärld. Varje satsad klimatkrona ska göra största möjliga nytta. Genom att förorenaren betalar kan skatten i gengäld sänkas på jobb och företagande.

Moderaternas prioriteringar: Moderaterna anför att i deras vårmotion tas två viktiga steg mot att kunna nå jobbmålen. För det första ska det bli mer lönsamt att arbeta genom en bred skattelättnad för alla som arbetar. För det andra ska arbetslinjen stärkas genom en bred bidragsreform i fyra delar.

Moderaterna vill sänka skatten på arbete med 22 miljarder kronor 2018. Det vore den största skattesänkningen sedan jobbskatteavdraget infördes 2006. Skattesänkningen är inriktad mot låga inkomster; skatten på deltidsarbete sänks med upp till 10 procent.

Att regeringen sänkt taket i RUT-avdraget och nu begränsar nystartsjobben gör det svårare för de som har allra svårast att komma in på arbetsmarknaden. Moderaterna vill förstärka nystartsjobben och tredubbla taket i RUT-avdraget för att sänka trösklarna för de som behöver det allra mest och öka antalet enkla jobb.

För att öka möjligheten att lära sig jobbet på jobbet bör en ny tidsbegränsad anställningsform med utbildningsinslag, första-jobbet-anställningen, införas.

För en bättre omställning och ett längre arbetsliv vill Moderaterna sänka anställningskostnader för äldre. Den särskilda löneskatten för äldre avskaffas och jobbskatteavdraget ska dubbleras efter det att den anställde fyllt 64 år.

Motionärerna anför att man vill att skatten sänks ytterligare under 2018 för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för pensionärer med lägre inkomster. Skatten borde sänkas med upp till 2500 kronor per år för 1,45 miljoner pensionärer med inkomster upp till 360000 kronor.

För att särskilt underlätta för små och växande företags rekrytering av kompetent arbetskraft införs nya och mer generösa regler för personaloptioner i tillväxtföretag.

Experter från andra EU-länder ska kunna få personnummer även vid en vistelse i Sverige som är kortare än ett år.

Moderaterna prioriterar effektiva klimatsatsningar och avser därför att stärka de internationella klimatinvesteringarna. Dessutom bör resurser gå till effektiva styrmedel som bidrar till teknikutveckling och förändrat beteende. Därför vill man bl.a. stödja supermiljöbilspremien och införa avdrag för klimatkompensation.

Moderaterna vill införa ett teknikneutralt bonus–malus-system där mer miljöanpassade fordon premieras vid inköpstillfället genom en bonus, medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre fordonsskatt.

En reformerad kemikalieskatt bör införas.

Regeringen har enligt motionärerna aviserat kraftiga skattehöjningar på avstånd och resor. Det slår särskilt hårt mot landsbygden där bilen ofta är nödvändig för att ta sig till jobb, skola och fritidsaktiviteter. Alla de som är beroende av långa resor för jobb och försörjning ska inte missgynnas för att man bor utanför storstäderna eller långt ifrån en tågstation. Därför avser Moderaterna att säga nej till flygskatt, höjd fordonsskatt och indexeringen av bensinskatten.

För att öka rörligheten på bostadsmarknaden bör taket för uppskov på inbetalning av skatt vid bostadsförsäljningar slopas permanent och räntan på uppskovet sänkas. Moderaterna föreslår också kraftiga regelförenklingar för att få igång byggandet och öka rörligheten i bostadsbeståndet.

Moderaterna säger nej till regeringens skadliga skattehöjningar på jobb och företagande. De aviserade förslagen om ökad statlig inkomstskatt, en ny flygskatt, höjd skatt på småföretagare och höjd fordonsskatt uppgår till 8 miljarder kronor 2018 och 10 miljarder kronor vid full utbyggnad.

Att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering är centralt. Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens arbete med att bekämpa skattefusk bör stärkas. Ett prioriterat uppdrag för Skatteverket är att identifiera nya länder som används för skatteflykt.

Sveriges skattesystem bygger till stor del på uppgifter som enskilda individer själva har lämnat in. Konsekvenserna för den som väljer bort att betala skatt ska vara tydliga. Skattetillägget bör därför höjas.

Genomföra begränsade höjningar av konsumtionsskatter kan resurser frigöras till skattesänkningar på arbete samtidigt som genomsnittliga kostnadsökningar för hushållen runt om i Sverige bedöms som små. För att skapa utrymme för prioriterade reformer bör den reducerade momsen höjas från 12 procent till 13 procent. Moderaterna föreslår också att referensräntan vid ränteförmån höjs med 0,5 procentenheter och att skatte- och tulltillägget höjs med 12,5 procentenheter.

Sverigedemokraterna

I partimotion 2016/17:3726 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) redovisas inte några riktlinjer eller förslag inom utskottets beredningsområde.

Centerpartiet

I partimotion 2016/17:3722 av Annie Lööf m.fl. (C) redovisas inledningsvis allianspartiernas gemensamma inriktning av skattepolitiken, som redogjorts för under rubriken Moderaterna, s. 8 f i detta betänkande.

Den svenska ekonomin står inför stora strukturella utmaningar. Centerpartiets mål med den ekonomiska politiken är att möta de långvariga strukturella problemen med ett ledarskap som pekar ut de nödvändiga reformer som stärker jobbtillväxten, minskar utanförskapet och ökar resurserna till välfärd och trygghetsskapande åtgärder. Grunden för reformpolitiken är sunda statsfinanser som i högkonjunktur bygger överskott för sämre tider. Att vi når överskottsmålet är en förutsättning för att staten på sikt ska kunna utföra sitt uppdrag. Särskilt viktigt är detta då det rådande starka konjunkturläget innefattar både inhemska och internationella nedåtrisker. Centerpartiets förslag i vårmotionen är därför fullt finansierade krona för krona.

Trösklarna in på arbetsmarknaden kan sänkas genom att skattekilen för att anställa minskar och genom ingångsavtal för nyanlända som gör det möjligt för dem att komma in på arbetsmarknaden med något lägre ingångslön under de första åren. De små och växande företagens möjlighet att anställa måste också förstärkas genom sänkta skatter på att anställa och förenklad och sänkt skatt på det aktiva delägandet i företag.

Centerpartiet presenterar i sin motion tre viktiga satsningar för att hela landet ska leva: en stor satsning på regionala järnvägar, sänkt fastighetsskatt för lokaler på landsbygden samt avskrivning av studielån i landsbygdskommuner. Motionärerna föreslår att fastighetsskatten avskaffas under 10 år för den som startar en verksamhet i en lokal på landsbygden som tidigare stått tom.

Centerpartiet avser att återkomma med ett förslag till en ändrad definition av förmånsbilar och beräkning för förmånsvärde.

Centerpartiet vill sänka kostnaderna för att anställa, förenkla reglerna för att starta och driva företag samt göra det billigare att investera i växande företag. Centerpartiet uppmanar arbetsmarknadens parter att ta sitt ansvar och sänka trösklarna för nyanlända genom att skapa ingångsjobb med lägre ingångslöner under en period för de nyanlända som inte får arbete och som efter en tid övergår i jobb med vanliga lönenivåer. Centerpartiet är villigt att sänka såväl inkomstskatterna som arbetsgivaravgifterna för nyanlända i ingångsjobb. Ingångsjobb består således av tre delar: lägre ingångslön, lägre inkomstskatter och lägre arbetsgivaravgifter.

Ett ingångsavdrag införs, som innebär att under de två första åren på svensk arbetsmarknad ska ingen arbetsgivaravgift betalas på den del av lönen som understiger 16000 kronor per månad. Arbetsgivaravgiften för alla under 18 år slopas.

En ny företagsform, ingångsföretag, införs för riktigt små företag med högst 250000 kronor i omsättning. Ingångsföretagen ska i stället för vanliga skatter och avgifter betala en schablonmässigt beräknad skatt baserad på omsättningen och med en skattesats på 25 procent.

För att göra denna nya företagsform möjlig i praktiken bör Skatteverket i uppdrag att ta fram en plattform som tillåter att skatt dras direkt, via en app, vid elektroniska köp.

Fler branscher bör kunna använda kvalificerade personaloptioner. Det bör inte finnas en gräns på att endast företag som är sju år eller yngre får använda kvalificerade personaloptioner.

Utformningen av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (3:12-reglerna) bör bygga på principen att företagsamhet är någonting som ska uppmuntras, och reglerna bör därför inte ha en striktare utformning än nödvändigt. Kapitalandelskravet bör slopas. Därtill bör regler för löne­uttagskrav, lönebaserat utdelningsutrymme och gränsbelopp förenklas.

Investeraravdraget bör vidareutvecklas och dess regler kraftigt förenklas. I ett första steg bör avdragsrätten dubbleras till 30 procent och taket höjas till 3miljoner kronor. Centerpartiet avser att återkomma med förslag om förstärkning av investeraravdraget i framtida budgetmotioner.

Reglerna för generationsväxling måste förbättras ytterligare.

Centerpartiet motsätter sig regeringens höjningar av marginalskatten, och man vill se sänkt skatt för äldre som arbetar. Man avser att i kommande budgetmotioner återkomma med förslag i denna riktning.

Centerpartiet vill se en grön skatteväxling där förorenaren betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatten på jobb och företagande.

Det finns utrymme att förstärka de miljöstyrande styrmedlen genom skatter på bl.a. miljöfarliga kemikalier och förbränning av avfall, genom att omvandla kväveoxidavgiften till en skatt och genom att ta bort existerande undantag från koldioxid- och energiskatter. En miljöavgift på plastpåsar bör införas, och man avser återkomma med förslag om det i kommande budgetmotion.

Centerpartiet säger nej till regeringens flygskatt och kilometerskatt.

Den befintliga möjligheten till skatteavdrag för mikroproduktion av el utvidgas för att enskilda boende i exempelvis en bostadsrättsförening som är andelsägare i mikroproducerad förnybar el ska ges samma möjligheter till skatteavdrag. För att göra det möjligt även för nyare byggnader att kunna nyttja avdraget för att investera i solceller vill Centerpartiet se över reglerna för ROT-avdraget.

Centerpartiet vill utnyttja reglerna för s.k. de minimis-stöd, dvs. stöd av mindre betydelse, till att slopa arbetsgivaravgifterna för mjölkbönder, och man föreslår att arbetsgivaravgiften, under taket för de minimis-stöden, slopas för mjölkbönder. Centerpartiet avser att återkomma med förslag om detta i framtida budgetmotioner.

Återbetalningen av dieselskatten höjs med 50 öre mer än regeringens förslag och permanentas på denna högre nivå, och man avser återkomma med förslag om detta i kommande budgetmotioner. Regeringen måste även indexera återbetalningen för att lantbrukarna inte ska tappa konkurrenskraft.

Kostnaderna för lantbrukare ska sänkas, särskilt kostnaden för att anställa. Egenavgifter, arbetsgivaravgifter och andra skatter på arbete måste således kontinuerligt ses över och sänkas när möjlighet ges.

Centerpartiet vill utreda hur ett antal skatter ska kunna regionaliseras, i ett första steg fastighetsskatten på elproducerande fastigheter.

Skatte- och tulltilläggen för den som lämnar felaktiga uppgifter i sin skatte- eller tulldeklaration bör höjas.

Uppskovsreglerna och reavinstbeskattningen bör reformeras inom ramen för en bredare översyn av skatterna att köpa, äga och sälja sin bostad.

Liberalerna

I partimotion 2016/17:3730 av Jan Björklund m.fl. (L) redovisas inledningsvis allianspartiernas gemensamma inriktning av skattepolitiken, som redogjorts för under rubriken Moderaterna, s. 8 f. i detta betänkande.

Sverige behöver en ny genomgripande skattereform. Inriktningen på en ny skattereform ska vara att de skatter som håller jobben och sysselsättningen tillbaka sammantaget tydligt sänks. På sikt vill vi ha ett så lågt skattetryck som möjligt. Skattesänkningarna på arbete bör finansieras genom höjningar av skatt på konsumtion, inte minst miljöskadlig sådan.

Marginalskatten vid medelhöga och höga inkomster ska bli lägre. Därför ska värnskatten avskaffas, brytpunkten tydligt höjas och nivån på det första steget i den statliga skatten sänkas. En del av finansieringen av denna skattereform behöver fasas in över tid. Därför är det rimligt att också delar av sänkningen av den statliga inkomstskatten sker successivt.

Inkomstskatten och den totala beskattningen av de lägsta inkomsterna ska sjunka för att göra högre sysselsättning möjlig. Ytterligare skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden ska genomföras.

Bolagsskatten ska i syfte att säkra den svenska konkurrenskraften fortsätta att sänkas. Kapitalinkomstskatten bör däremot ta ett steg mot ökad enhetlighet.

För jobb, tillväxt och snabbväxande företag behöver Sverige erbjuda attraktiva villkor för personaloptioner. Allianspartierna vill gå längre än regeringen och lämnar ett förslag som budgetmässigt uppgår till tre–fyra gånger storleken på regeringens förslag.

Liberalerna har föreslagit långsiktigt nedtrappade ränteavdrag från 30 till 20 procent och sänkt tak från 100000 kronor till 75000 kronor. För att säkerställa att en sådan nedtrappning inte får effekt på inhemsk konsumtion genom ökat skattetryck ska den kopplas till sänkt skatt på arbete.

Flyttskatterna ska sänkas genom ett permanent slopat uppskovstak och en slopad räntebeläggning på uppskovsbelopp.

Avgörande för legitimiteten i en samlad reform är att alla både bidrar till finansieringen och får del av fördelarna. Det är därför bl.a. centralt att skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer inte ökar. Skatteavdrag för barnfamiljer kan vidare övervägas för att stärka vissa grupper i ljuset av bl.a. höjda konsumtionsskatter.

Under regeringens två första år har en särskild löneskatt för dem som är över 65 år och jobbar införts, och arbetsgivaravgiften för unga har tredubblats. De höjda kostnaderna för att anställa försvårar både inträdet på arbetsmarknaden och tidigarelägger utträdet från den. Den ökning av kostnaden för att anställda personer över 65 år som regeringen införde genom den särskilda löneskatten för äldre bör därför justeras.

RUT-avdraget ska utvidgas samtidigt som reformer för att underlätta regelbördan på området ska övervägas.

För att öka utbudet av lagliga andrahandsbostäder ska skattevillkoren vid andrahandsuthyrning förbättras.

Liberalerna vill se mer av grön skatteväxling och sänka skatten på jobb men höja miljö- och klimatpåverkande skatter och avgifter. Subventioner till fossila bränslen måste successivt tas bort, och skattereduktioner energi- och koldioxidskatt för diesel inom gruvindustriell verksamhet och inom jordbruket ska därför slopas. Man vill också införa en läckageskatt för att minska jordbrukets miljöpåverkan.

För att styra konsumtionen mot mer återvinning och förnyelsebara råvaror vill Liberalerna införa en avgift på plastpåsar om 2 kronor per plastpåse.

De som köper bilar med höga utsläpp måste betala för sina utsläpp. Liberalerna står fast vid förslaget på en omvänd miljöbilsbonus, som innebär att bilar som inte är miljöbilar får en förhöjd fordonsskatt.

Reseavdraget ska minskas där det finns en fungerande kollektivtrafik i förhållande till de delar av landet där människor på ett helt annat sätt är beroende av bilen. Man står även fast vid förslaget på en dubbdäcksavgift för att minska det utsläpp av partiklar som användningen av dubbdäck medför.

Liberalerna avvisar regeringens aviserade förslag till flygskatt och vill se en gemensam flygskatt inom EU samt att beskattningen och start- och landningsavgifterna differentieras beroende på typen av bränsle.

Vidare motsätter sig Liberalerna att en s.k. kilometerskatt införs. En sådan skatt skulle innebära avsevärt dyrare transporter och därmed sämre konkurrensvillkor.

Liberalerna är fortsatt kritiska till den energiöverenskommelse som ingåtts mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Överenskommelsen är dyr, dålig för Sverige och saknar klimatnytta. Man är dock positiva till att effektskatten avskaffas och att fastighetsskatten på vattenkraft sänks.

Barnbidraget ska fortsätta vara skattefritt och lika för alla.

Genom en höjd skattereduktion i RUT-avdraget för personer över 80 år ökar de äldres självbestämmande ytterligare.

Skatten för pensionärer bör sänkas ytterligare, och man avser därför att i höstens budgetmotion lägga fram förslag om skattesänkningar som motsvarar dem som regeringen aviserat.

Liberalerna avvisade i höstens budget både det nya statliga filmstödet och höjningen av momsen på film.

För att bidra till en effektiv brottsbekämpning behöver Tullverkets brottsbekämpande uppgift förstärkas. I samband med förstärkningen måste också en översyn göras av regelverket för att säkerställa att tullen kan arbeta effektivt, och man aviserar därför en ytterligare utökning av anslaget till Tullverket på 100 miljoner kronor.

Liberalerna avser att återkomma till hur det går att skapa drivkrafter för tillväxt inom skatteutjämningssystemet.

Kristdemokraterna

I partimotion 2016/17:3728 av Andreas Carlson m.fl. (KD) redovisas inledningsvis allianspartiernas gemensamma inriktning av skattepolitiken, som redogjorts för under rubriken Moderaterna, s. 8 f. i detta betänkande.

Kristdemokraterna vill avskaffa hela skillnaden i beskattning mellan skatt på arbetsinkomster och pensionsinkomster. Jobbskatteavdraget har gjort det väsentligt mer lönsamt att arbeta. Pension är uppskjuten lön, och den bör därför beskattas som arbetsinkomst.

Denna reform bör genomföras snarast och finansieras ansvarsfullt. Därför föreslås att momsen samtidigt höjs med 1 procentenhet så att momssatserna blir 7, 13 respektive 26 procent.

Kristdemokraterna vill beskatta bankernas skulder – inte löner. Resolutionsavgiften bör höjas från 0,09 till 0,125 procent av det totala avgiftsunderlaget i enlighet med vad regeringen föreslagit i en promemoria. Den förhöjda delen av resolutionsavgiften bör benämnas skatt, eftersom den i allt väsentligt kommer fungera som en sådan, snarare än en avgift.

Idrottsrörelsen har förmånliga skatteregler för föreningar som innebär att de inte behöver betala arbetsgivaravgifter för idrottsutövare, tränare eller tävlingsfunktionärer om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp. Övriga ideella organisationer borde inkluderas i samma regelverk.

Utöver dessa reformer föreslår Kristdemokraterna följande.

Grupper som har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden ska få dubbelt jobbskatteavdrag. Det kan gälla nyanlända, unga och personer som exempelvis på grund av arbetslöshet eller sjukdom har varit borta länge från arbetsmarknaden.

Sektorer där jobb inte utförs på grund av höga skatter och avgifter måste reformeras så att marknaderna kan växa till. Det handlar framför allt om att öppna upp för nya tjänstesektorer och att bredda det befintliga RUT-avdraget till att omfatta fler tjänster och högre takbelopp.

Orimliga skatter på entreprenörer ska motverkas och regelkrånglet minska.

Ett jobbskatteavdrag för föräldrar om 500 kronor per förälder och månad ska införas. För föräldrar till barn som är 0–3 år ska skattereduktionen inte bara omfatta förvärvsinkomster.

För att stärka framväxten av nya företag och fler jobb ska bl.a. skatten på arbete sänkas.

Taket för uppskov på reavinstskatten tas bort vid köp av ny bostad. Även räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad.

Sjöfartens skatter och regler ska ge förutsättningar för god konkurrens.

Generellt vill Kristdemokraterna sänka skatten på arbete och pensioner och höja skatten på miljöförstörande verksamhet. Man föreslår därför att skattenedsättningen i gruvindustriell verksamhet slopas, att skattebefrielsen för torv tas bort, att en råvaruskatt på textilier införs, att en skatt på plastkassar införs samt att en skatt på förbränning av osorterade sopor införs.

Ett skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer bör återinföras.

Det förslag om flygskatt som diskuteras bör avvisas när det läggs fram i riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att nya, stora och ofinansierade skattesänkningar inte är en väg framåt för att fler ska komma i arbete, ökad trygghet och förbättrad välfärd. Den orättvisa pensionärsskatten, som den tidigare borgerliga regeringen införde, måste dock avvecklas steg för steg. Skattesystemet ska utformas så att förorenaren ska betala miljöskador, de externa effekterna ska internaliseras. Den svenska, eller nordiska, modellen är grunden för regeringens politik: full sysselsättning och kollektivavtal, jämbördiga arbetsmarknadsparter som gör upp om lönebildningen, ett socialförsäkringssystem med ersättningar som gör omställningar möjliga, ett utbildningssystem som ger nya livschanser, ett pensionssystem som ger en ekonomiskt trygg ålderdom och en generell och skattefinansierad välfärd. Så byggs ett starkare och mer hållbart Sverige för alla, nu och i framtiden.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar som avser utskottets beredningsområde.

Utskottet avstyrker partimotionerna 2016/17:3727 (M), 2016/17:3722 (C), 2016/17:3730 (L) och 2016/17:3728 (KD) i nu aktuella delar.

Stockholm den 18 maj 2017

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Maria Malmer Stenergard (M), Helena Bouveng (M), Olle Felten (SD)*, Lotta Finstorp (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD)*, Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Erik Ezelius (S), Jörgen Warborn (M), Jamal El-Haj (S), Hillevi Larsson (S), Janine Alm Ericson (MP) och Camilla Mårtensen (L).

* Avstår från ställningstagande, se särskilt yttrande.

Avvikande meningar

1.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (M)

Maria Malmer Stenergard (M), Helena Bouveng (M), Lotta Finstorp (M) och Jörgen Warborn (M) anför:

Alliansens prioriteringar: Alliansens politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, med möjligheter för människor att själva bestämma över sitt liv och sin vardag, där alla får förutsättningar att växa, och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning.

Sverige behöver en ny reformagenda. Sveriges nuvarande regering saknar det politiska ledarskap och den handlingskraft som krävs för att ta sig an Sveriges utmaningar. Anställningskostnaderna måste sänkas för att öka efterfrågan på arbetskraft med lägre kvalifikationer. Nya och mer ändamålsenliga anställningsformer krävs för de grupper som står allra längst från arbetsmarknaden. RUT-avdraget bör utvecklas så att efterfrågan på enklare tjänster kan öka ytterligare.

Omfattande skattehöjningar på jobb och företagande försvagar tillväxt­förutsättningarna, och samtliga av regeringens egna expertmyndigheter gör bedömningen att regeringens politik har en obefintlig eller marginell effekt för att öka sysselsättningen. Sverige riskerar att påtagligt försvagas med en regering som inte vill eller inte orkar genomföra de reformer som krävs.

För att skapa långsiktiga förutsättningar för tillväxt och jobbskapande behöver drivkrafterna för utbildning och entreprenörskap hela tiden förbättras. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll; den statliga inkomstskatten omfattar allt fler och företagsskatterna har höjts. Den statliga inkomstskatten bör omfatta färre än i dag och företagsskatterna bör värna drivkrafterna för entreprenörskap. Högre marginalskatter och högre skatter på fåmansbolag bör motverkas. Kraven på aktiekapital bör sänkas, samtidigt som mer offentligt riskkapital riktas om mot tidiga faser för att minska trösklarna för att starta företag.

Sverige behöver kraftfulla och effektiva styrmedel för att minska klimat-hotet och kunna agera föredöme för resten av världen, samtidigt som vi i EU och FN:s klimatkonvention UNFCCC verkar för att effektiva insatser för klimatet också ska göras i vår omvärld. Varje satsad klimatkrona ska göra största möjliga nytta. Genom att förorenaren betalar kan skatten i gengäld sänkas på jobb och företagande.

Moderaternas prioriteringar: Svensk ekonomi befinner sig i en hög­konjunktur. Men trots tillväxtsiffrorna går det inte bra för alla. Allt större grupper ställs utanför välståndsökningen. Det handlar både om dem som trots arbete känner att marginalerna är små och dem som trots tillväxten ser sitt utanförskap fördjupas. Trots högkonjunkturen står utsatta grupper, särskilt utrikes födda, längre bort från arbetsmarknaden än någonsin tidigare. Trots att globaliseringen gett människor och företag nya möjligheter att utvecklas, känner allt fler osäkerhet över framtiden och den egna ekonomin. Om inte vår förmåga att skapa nya jobb stärks riskerar Sverige att tappa i internationell konkurrenskraft.

Vårpropositionen visar på en regering som står handfallen inför de viktiga utmaningar som Sverige står inför. Regeringens politik med stora skattehöj­ningar på arbete, anställning, transporter och företagande riskerar att leda till att Sveriges jobbtillväxt bromsas upp, och den försämrar också möjligheterna till en god integration genom att höja trösklarna in på arbetsmarknaden. Samtidigt gör en alltmer oaktsam hantering av de offentliga finanserna att Sverige står sämre rustat inför nästa lågkonjunktur, vilket riskerar att leda till nedskärningar och arbetslöshet som slår mot de allra svagaste.

När utanförskapet får fäste slår det mot hela samhället. Det kommer Moderaterna aldrig acceptera. Moderaterna har presenterat två mål för jobbpolitiken: vi vill halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda samt skapa förutsättningar för 500 000 nya jobb genom tillväxt och företagande fram till 2025. Det är nödvändigt för att Sverige ska hålla ihop och alla människor ska få känna delaktighet och komma till sin rätt. Men det är också nödvändigt för att värna vår gemensamma välfärd. Varje krona som går till bidrag till någon som egentligen kan och borde jobba är en krona som kunde gått till skola, poliser, sjukvård och omsorg. Hela Sverige ska jobba.

Två viktiga steg tas i vårmotionen mot att kunna nå jobbmålen. För det första ska det bli mer lönsamt att arbeta genom en bred skattelättnad för alla som arbetar. För det andra ska arbetslinjen stärkas genom en bred bidragsreform i fyra delar.

Om fler ska jobba behöver det löna sig bättre att gå från bidrag till arbete. Det är särskilt viktigt i ett välfärdsland som Sverige, där bidragen till dem som inte jobbar är förhållandevis generösa. Det är därför ett problem att det fortfarande lönar sig sämre för låginkomsttagare i Sverige att arbeta än i andra länder. Moderaterna vill sänka skatten på arbete med 22 miljarder kronor 2018. Det vore den största skattesänkningen sedan jobbskatteavdraget infördes 2006. Skattesänkningen är inriktad mot låga inkomster; skatten på deltids­arbete sänks med upp till 10 procent. Normalinkomsttagare som buss­chaufförer, förskollärare och poliser får behålla nära 500 kronor mer varje månad och lokalvårdare nära 400 kronor mer. På så sätt säkerställer vi att det alltid lönar sig att jobba och att gå från deltid till heltid.

Skattelättnader för dem som arbetar, särskilt riktat mot dem som har låga inkomster, är en internationellt sett vanlig och väl utvärderad reform för att bidra till ökad sysselsättning. Liknande skattelättnader finns exempelvis i Danmark, Finland, Frankrike, Storbritannien, Kanada, Nederländerna och USA, enligt OECD. Skattesänkningen leder både till att människor kan lämna utanförskap och komma i arbete och till att det blir mer lönsamt att arbeta mer. Sammantaget beräknas skattelättnaden enligt gängse modeller ge motsvarande 14000 nya jobb på sikt. Därmed tas viktiga steg mot målet om 500000 nya jobb till 2025. Med inriktningen mot låga inkomster kan effekten förväntas vara större för framför allt de utrikes födda som står långt från arbetsmarknaden. Därmed bidrar skattesänkningen också till att nå målet om att halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda. Ett stort hinder för många som befinner sig i utanförskap är att deras kunskaper inte räcker till på arbetsmarknaden. Trösklarna måste sänkas så att alla i Sverige kan ta steget in på arbetsmarknaden eller komma tillbaka till arbete.

Att fler jobb växer fram för personer med begränsad utbildning är centralt för att bryta utanförskapet. Att regeringen sänkt taket i RUT-avdraget och nu begränsar nystartsjobben gör det svårare för de som har allra svårast att komma in på arbetsmarknaden. Moderaterna vill förstärka nystartsjobben och tredubbla taket i RUT-avdraget för att sänka trösklarna för dem som behöver det allra mest och öka antalet enkla jobb.

Fler vägar in på arbetsmarknaden behöver också skapas. Många arbets­givare känner osäkerhet inför att anställa personer utan erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden. För att öka möjligheten att lära sig jobbet på jobbet bör en ny tidsbegränsad anställningsform med utbildningsinslag, första-jobbet-anställningen, införas. För långtidsarbetslösa krävs även matchnings­anställningar som hjälper arbetssökande och arbetsgivare att matcha behov och kompetens till en låg risk och med ett väl utbyggt stöd. Möjligheterna att rusta sig med ny kunskap måste också förbättras. Den totala tiden som nyanlända kan ingå i etableringsreformen bör utökas från två till tre år. En ny yrkesutbildning bör införas med starkare koppling till anställning. Yrkesvux och lärlingsvux bör byggas ut enligt plan.

För en bättre omställning och ett längre arbetsliv vill Moderaterna sänka anställningskostnader för äldre. Den särskilda löneskatten för äldre avskaffas och vi har dubblerat jobbskatteavdraget efter det att den anställde fyllt 64 år.

I Sverige ska det både löna sig att arbeta och att ha arbetat. När ekonomin stärks ska pensionärer få ta del av det. Moderaterna har redan medverkat till sänkt skatt för pensionärer vid fem tillfällen sedan 2006. År 2018 vill vi att skatten sänks ytterligare för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för pensionärer med lägre inkomster. Skatten sänks med upp till 2500 kronor per år för 1,45 miljoner pensionärer med inkomster upp till 360000 kronor.

Det ska vara enkelt att starta företag i Sverige. Kravet på aktiekapital bör halveras från 50000 till 25000 kronor, och rätten till tjänstledighet för att starta företag bör förlängas till minst ett år. Moderaterna föreslår också riktade satsningar på företagsrådgivning till utrikes födda. Möjligheterna att anställa personal från andra länder bör förbättras genom att ett mål på 30 dagar införs för Migrationsverkets handläggningstider vid arbetskraftsinvandring. För att särskilt underlätta för små och växande företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill vi införa nya och mer generösa regler för personaloptioner i tillväxtföretag. För att särskilt underlätta för små och växande företags rekrytering av kompetent arbetskraft införs nya och mer generösa regler för personaloptioner i tillväxtföretag.

Experter från andra EU-länder ska kunna få personnummer även vid en vistelse i Sverige som är kortare än ett år.

Vetenskap, tillväxt och innovation är grunden för att klara världens utmaningar på miljö- och klimatområdet. Moderaterna prioriterar effektiva klimatsatsningar och avser därför att stärka de internationella klimatinvesteringarna. Dessutom bör resurser gå till effektiva styrmedel som bidrar till teknikutveckling och förändrat beteende. Därför vill vi bl.a. stödja supermiljöbilspremien och införa avdrag för klimatkompensation. Vi vill införa ett teknikneutralt bonus–malus-system där mer miljöanpassade fordon premieras vid inköpstillfället genom en bonus, medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre fordonsskatt.

En väl utformad kemikalieskatt kan både bidra till att stärka miljö-styrningen och samtidigt inbringa skatteinkomster för att stärka det finansiella sparandet. Den utformning av kemikalieskatten som regeringen nu inför uppfyller inte dessa kriterier utan fungerar enbart som en straffskatt på vitvaror och hemelektronik. Moderaterna vill därför på sikt se en annan utformning av kemikalieskatten än den som regeringen har infört.

Regeringen har aviserat kraftiga skattehöjningar på avstånd och resor. Detta slår särskilt hårt mot landsbygden, där bilen ofta är nödvändig för att ta sig till jobb, skola och fritidsaktiviteter. Alla de som är beroende av långa resor för jobb och försörjning ska inte missgynnas för att man bor utanför storstäderna eller långt ifrån en tågstation. Därför avser Moderaterna att säga nej till flygskatt, höjd fordonsskatt och indexeringen av bensinskatten.

Bostadskrisen i Sverige är ett allvarligt problem som begränsar människors möjligheter att flytta till jobb och utbildning och företagens möjlighet att växa. För att öka rörligheten på bostadsmarknaden bör taket för uppskov på inbetalning av skatt vid bostadsförsäljningar slopas permanent och räntan på uppskovet sänkas. Moderaterna föreslår också kraftiga regelförenklingar för att få igång byggandet och öka rörligheten i bostadsbeståndet.

Moderaterna säger nej till regeringens skadliga skattehöjningar på jobb och företagande. De aviserade förslagen om ökad statlig inkomstskatt, en ny flygskatt, höjd skatt på småföretagare och höjd fordonsskatt uppgår till 8 miljarder kronor 2018 och 10 miljarder kronor vid full utbyggnad.

Att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering är centralt. Enligt Skatteverket försvinner varje år minst 46 miljarder kronor i skatt. Sedan 2006 har över 40 internationella skatteavtal passerat riksdagens bord och lett till ett kraftigt ökat nettoinflöde av kapital från länder med vilka Sverige har avtal. Men det går inte att luta sig tillbaka; skatteflykten riskerar att hitta nya vägar. Därför bör Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens arbete med att bekämpa skattefusk stärkas. Ett prioriterat uppdrag för Skatteverket är att identifiera nya länder som används för skatteflykt.

Sveriges skattesystem bygger till stor del på uppgifter som enskilda individer själva har lämnat in. Konsekvenserna för den som väljer bort att betala skatt ska vara tydliga. Skattetillägget bör därför höjas.

Genom begränsade höjningar av konsumtionsskatter kan resurser frigöras till skattesänkningar på arbete samtidigt som de genomsnittliga kostnads­ökningarna för hushållen runt om i Sverige bedöms som små. För att skapa utrymme för prioriterade reformer bör den reducerade momsen höjas från 12 procent till 13 procent. Att höja momsen med 1 procentenhet medför en ökad månadskostnad med ca 30 kronor för en person som tjänar 25 000 kronor i månaden. Moderaterna föreslår också att referensräntan vid ränteförmån höjs med 0,5 procentenheter och att skatte- och tulltillägget höjs med 12,5 procentenheter.

Vi tillstyrker att Moderaternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar dessa berör skattepolitiken godkänns.

2.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (C)

Per Åsling (C) anför:

Alliansens prioriteringar: Alliansens politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, med möjligheter för människor att själva bestämma över sitt liv och sin vardag, där alla får förutsättningar att växa, och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning.

Sverige behöver en ny reformagenda. Sveriges nuvarande regering saknar det politiska ledarskap och den handlingskraft som krävs för att ta sig an Sveriges utmaningar. Anställningskostnaderna måste sänkas för att öka efterfrågan på arbetskraft med lägre kvalifikationer. Nya och mer ändamålsenliga anställningsformer krävs för de grupper som står allra längst från arbetsmarknaden. RUT-avdraget bör utvecklas så att efterfrågan på enklare tjänster kan öka ytterligare.

Omfattande skattehöjningar på jobb och företagande försvagar tillväxt­förutsättningarna, och samtliga av regeringens egna expertmyndigheter gör bedömningen att regeringens politik har en obefintlig eller marginell effekt för att öka sysselsättningen. Sverige riskerar att påtagligt försvagas med en regering som inte vill eller inte orkar genomföra de reformer som krävs.

För att skapa långsiktiga förutsättningar för tillväxt och jobbskapande behöver drivkrafterna för utbildning och entreprenörskap hela tiden förbättras. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll; den statliga inkomstskatten omfattar allt fler och företagsskatterna har höjts. Den statliga inkomstskatten bör omfatta färre än i dag och företagsskatterna bör värna drivkrafterna för entreprenör­skap. Högre marginalskatter och högre skatter på fåmansbolag bör motverkas. Kraven på aktiekapital bör sänkas, samtidigt som mer offentligt riskkapital riktas om mot tidiga faser för att minska trösklarna för att starta företag.

Sverige behöver kraftfulla och effektiva styrmedel för att minska klimat-hotet och kunna agera föredöme för resten av världen, samtidigt som vi i EU och FN:s klimatkonvention UNFCCC verkar för att effektiva insatser för klimatet också ska göras i vår omvärld. Varje satsad klimatkrona ska göra största möjliga nytta. Genom att förorenaren betalar kan skatten i gengäld sänkas på jobb och företagande.

Centerpartiets prioriteringar: Den svenska ekonomin står inför stora strukturella utmaningar. Centerpartiets mål med den ekonomiska politiken är att möta de långvariga strukturella problemen med ett ledarskap som pekar ut de nödvändiga reformer som stärker jobbtillväxten, minskar utanförskapet och ökar resurserna till välfärd och trygghetsskapande åtgärder. Grunden för reformpolitiken är sunda statsfinanser som i högkonjunktur bygger överskott för sämre tider. Att vi når överskottsmålet är en förutsättning för att staten på sikt ska kunna utföra sitt uppdrag. Särskilt viktigt är detta då det rådande starka konjunkturläget innefattar både inhemska och internationella nedåtrisker. Centerpartiets förslag i vårmotionen är därför fullt finansierade krona för krona.

Trösklarna in på arbetsmarknaden kan sänkas genom att skattekilen för att anställa minskar och genom ingångsavtal för nyanlända som gör det möjligt för dem att komma in på arbetsmarknaden med något lägre ingångslön under de första åren. De små och växande företagens möjlighet att anställa måste också förstärkas genom sänkta skatter på att anställa och förenklad och sänkt skatt på det aktiva delägandet i företag.

Sverige måste fortsätta att vara ett föredöme som visar att det går att förena minskade utsläpp och ökad tillväxt. Det effektivaste sättet är att med kraftfulla styrmedel låta förorenaren betala och använda intäkterna till att sänka skatten på arbete, företagande och miljövänliga alternativ.

Fastighetsskatten avskaffas under 10 år för den som startar en verksamhet i en lokal på landsbygden som tidigare stått tom.

Centerpartiet avser att återkomma med ett förslag till en ändrad definition av förmånsbilar och beräkning för förmånsvärde.

Centerpartiet vill sänka kostnaderna för att anställa, förenkla reglerna för att starta och driva företag samt göra det billigare att investera i växande företag. Centerpartiet uppmanar arbetsmarknadens parter att ta sitt ansvar och sänka trösklarna för nyanlända genom att skapa ingångsjobb med lägre ingångslöner under en period för de nyanlända som inte får arbete och som efter en tid övergår i jobb med vanliga lönenivåer. Centerpartiet är villigt att sänka såväl inkomstskatterna som arbetsgivaravgifterna för nyanlända i ingångsjobb. Ingångsjobb består således av tre delar: lägre ingångslön, lägre inkomstskatter och lägre arbetsgivaravgifter.

Ett ingångsavdrag införs, som innebär att under de två första åren på svensk arbetsmarknad ska ingen arbetsgivaravgift betalas på den del av lönen som understiger 16000 kronor per månad. Arbetsgivaravgiften för alla under 18 år slopas.

En ny företagsform, ingångsföretag, införs för riktigt små företag med högst 250000 kronor i omsättning. Ingångsföretagen ska i stället för vanliga skatter och avgifter betala en schablonmässigt beräknad skatt baserad på omsättningen och med en skattesats på 25 procent.

För att göra denna nya företagsform möjlig i praktiken bör Skatteverket i uppdrag att ta fram en plattform som tillåter att skatt dras direkt, via en app, vid elektroniska köp.

Fler branscher bör kunna använda kvalificerade personaloptioner. Det bör inte finnas en gräns på att endast företag som är sju år eller yngre får använda kvalificerade personaloptioner.

Utformningen av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (3:12-reglerna) bör bygga på principen att företagsamhet är någonting som ska uppmuntras, och reglerna bör därför inte ha en striktare utformning än nödvändigt. Kapitalandelskravet bör slopas. Därtill bör regler för löneuttagskrav, lönebaserat utdelningsutrymme och gränsbelopp förenklas.

Investeraravdraget bör vidareutvecklas och dess regler kraftigt förenklas. I ett första steg bör avdragsrätten dubbleras till 30 procent och taket höjas till 3miljoner kronor. Centerpartiet avser att återkomma med förslag om förstärkning av investeraravdraget i framtida budgetmotioner.

Reglerna för generationsväxling måste förbättras ytterligare.

Centerpartiet motsätter sig regeringens höjningar av marginalskatten, och man vill se sänkt skatt för äldre som arbetar. Man avser att i kommande budgetmotioner återkomma med förslag i denna riktning.

Reglerna för generationsväxling i företag måste förbättras ytterligare.

Centerpartiet vill se en grön skatteväxling där förorenaren betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatten på jobb och företagande.

Det finns utrymme att förstärka de miljöstyrande styrmedlen genom skatter på bl.a. miljöfarliga kemikalier och förbränning av avfall, genom att omvandla kväveoxidavgiften till en skatt och genom att ta bort existerande undantag från koldioxid- och energiskatter. En miljöavgift på plastpåsar bör införas, och man avser återkomma med förslag om det i kommande budgetmotion.

Centerpartiet säger nej till regeringens flygskatt och kilometerskatt.

Den befintliga möjligheten till skatteavdrag för mikroproduktion av el utvidgas för att enskilda boende i exempelvis en bostadsrättsförening som är andelsägare i mikroproducerad förnybar el ska ges samma möjligheter till skatteavdrag. För att göra det möjligt även för nyare byggnader att kunna nyttja avdraget för att investera i solceller vill Centerpartiet se över reglerna för ROT-avdraget.

Centerpartiet vill utnyttja reglerna för s.k. de minimis-stöd till att slopa arbetsgivaravgifterna för mjölkbönder, och man föreslår att arbetsgivar­avgiften, under taket för de minimis-stöden, slopas för mjölkbönder. Centerpartiet avser att återkomma med förslag om detta i framtida budget­motioner.

Återbetalningen av dieselskatten höjs med 50 öre mer än regeringens förslag och permanentas på denna högre nivå, och man avser återkomma med förslag om detta i kommande budgetmotioner. Regeringen måste även indexera återbetalningen för att lantbrukarna inte ska tappa konkurrenskraft.

Kostnaderna för lantbrukare ska sänkas, särskilt kostnaden för att anställa. Egenavgifter, arbetsgivaravgifter och andra skatter på arbete måste således kontinuerligt ses över och sänkas när möjlighet ges.

Centerpartiet vill utreda hur ett antal skatter ska kunna regionaliseras, i ett första steg fastighetsskatten på elproducerande fastigheter.

Skatte- och tulltilläggen för den som lämnar felaktiga uppgifter i sin skatte- eller tulldeklaration bör höjas.

Uppskovsreglerna och reavinstbeskattningen bör reformeras inom ramen för en bredare översyn av skatterna att köpa, äga och sälja sin bostad.

Jag tillstyrker att Centerpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar dessa berör skattepolitiken godkänns.

3.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (L)

Camilla Mårtensen (L) anför:

Alliansens prioriteringar: Alliansens politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, med möjligheter för människor att själva bestämma över sitt liv och sin vardag, där alla får förutsättningar att växa, och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning.

Sverige behöver en ny reformagenda. Sveriges nuvarande regering saknar det politiska ledarskap och den handlingskraft som krävs för att ta sig an Sveriges utmaningar. Anställningskostnaderna måste sänkas för att öka efterfrågan på arbetskraft med lägre kvalifikationer. Nya och mer ändamålsenliga anställningsformer krävs för de grupper som står allra längst från arbetsmarknaden. RUT-avdraget bör utvecklas så att efterfrågan på enklare tjänster kan öka ytterligare.

Omfattande skattehöjningar på jobb och företagande försvagar tillväxtförutsättningarna, och samtliga av regeringens egna expertmyndigheter gör bedömningen att regeringens politik har en obefintlig eller marginell effekt för att öka sysselsättningen. Sverige riskerar att påtagligt försvagas med en regering som inte vill eller inte orkar genomföra de reformer som krävs.

För att skapa långsiktiga förutsättningar för tillväxt och jobbskapande behöver drivkrafterna för utbildning och entreprenörskap hela tiden förbättras. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll; den statliga inkomstskatten omfattar allt fler och företagsskatterna har höjts. Den statliga inkomstskatten bör omfatta färre än i dag och företagsskatterna bör värna drivkrafterna för entreprenörskap. Högre marginalskatter och högre skatter på fåmansbolag bör motverkas. Kraven på aktiekapital bör sänkas, samtidigt som mer offentligt riskkapital riktas om mot tidiga faser för att minska trösklarna för att starta företag.

Sverige behöver kraftfulla och effektiva styrmedel för att minska klimat-hotet och kunna agera föredöme för resten av världen, samtidigt som vi i EU och FN:s klimatkonvention UNFCCC verkar för att effektiva insatser för klimatet också ska göras i vår omvärld. Varje satsad klimatkrona ska göra största möjliga nytta. Genom att förorenaren betalar kan skatten i gengäld sänkas på jobb och företagande.

Liberalernas prioriteringar: Sverige behöver en ny genomgripande skattereform. Inriktningen på en ny skattereform ska vara att de skatter som håller jobben och sysselsättningen tillbaka sammantaget tydligt sänks. På sikt vill vi ha ett så lågt skattetryck som möjligt. Skattesänkningarna på arbete bör finansieras genom höjningar av skatt på konsumtion, inte minst miljöskadlig sådan.

Marginalskatten vid medelhöga och höga inkomster ska bli lägre. Därför ska värnskatten avskaffas, brytpunkten tydligt höjas och nivån på det första steget i den statliga skatten sänkas. Det är rimligt att också delar av sänkningen av den statliga inkomstskatten sker successivt.

Sänkt skatt på arbete är ett led i att bryta den svenska arbetslöshetens struktur, med betydande sysselsättningsproblem för ungdomar med låg utbild­ning, utlandsfödda och personer med funktionsnedsättning. Inkomstskatten och den totala beskattningen av de lägsta inkomsterna ska sjunka för att göra högre sysselsättning möjlig. Ytterligare skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden ska genomföras.

Bolagsskatten är en central skatt för svensk konkurrenskraft och för tillväxten hos företag i vårt land. Bolagsskatten är också en av de faktorer som avgör var globala företag väljer att etablera verksamhet. Bolagsskatten ska i syfte att säkra den svenska konkurrenskraften fortsätta att sänkas. Kapitalinkomstskatten bör däremot ta ett steg mot ökad enhetlighet.

För jobb, tillväxt och snabbväxande företag behöver Sverige erbjuda attraktiva villkor för personaloptioner.

Liberalerna har föreslagit långsiktigt nedtrappade ränteavdrag från 30 till 20 procent och sänkt tak från 100000 kronor till 75000 kronor. För att säker­ställa att en sådan nedtrappning inte får effekt på inhemsk konsumtion genom ökat skattetryck ska den kopplas till sänkt skatt på arbete.

Rörligheten på bostadsmarknaden måste öka. Den svenska fastighets­beskattningen präglas av mycket höga skatter vid försäljning och inköp av bostäder. Flyttskatterna ska därför sänkas genom ett permanent slopat uppskovstak och en slopad räntebeläggning på uppskovsbelopp.

Avgörande för legitimiteten i en samlad reform är att alla både bidrar till finansieringen och får del av fördelarna. Det är därför bl.a. centralt att skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer inte ökar. Skatte­avdrag för barnfamiljer kan vidare övervägas för att stärka vissa grupper i ljuset av bl.a. höjda konsumtionsskatter.

När flera skattebaser framöver bör beskattas lägre behöver det totala uttaget av konsumtionsskatter bli högre. Även om enskilda skattehöjningar måste vägas mot deras inverkan på företagens konkurrenskraft och deras effekter i vardagen, finns det möjlighet att både höja flertalet miljöskatter och bredda miljöskatteunderlaget. Att sänka skatten på jobb och företagande kräver finansiering genom motsvarande skattehöjningar. Det kan åstadkommas genom att de olika momsnivåerna justeras något uppåt eller görs mer enhetliga. Den kommunala fastighetsavgiften kan höjas. Det totala uttaget av miljö- och klimatskatter kan också öka jämfört med i dag. Bland de skattebaser som kan beskattas hårdare är exempelvis fordon och kemikalier.

Under regeringens två första år har en särskild löneskatt för dem som är över 65 år och jobbar införts, och arbetsgivaravgiften för unga har tredubblats. De höjda kostnaderna för att anställa försvårar både inträdet på arbets­marknaden och tidigarelägger utträdet från den. Den ökning av kostnaden för att anställda personer över 65 år som regeringen införde genom den särskilda löneskatten för äldre bör därför justeras.

Regeringen har valt att försämra de ekonomiska förutsättningarna för ROT- och RUT-tjänster. Försämringarna av RUT-avdraget har särskilt drabbat kvinnor eftersom de i större utsträckning än män driver och verkar inom företag i RUT-branschen. RUT-företagen har också visat sig vara värdefulla för integrationen och en väg in på arbetsmarknaden för utrikes födda. RUT-avdraget ska därför utvidgas samtidigt som reformer för att underlätta regelbördan på området ska övervägas.

Den svenska fastighetsbeskattningen präglas av mycket höga skatter vid försäljning och inköp av bostäder. Flyttskatterna ska därför sänkas genom ett permanent slopat uppskovstak och en slopad räntebeläggning på uppskovs­belopp.

För att öka utbudet av lagliga andrahandsbostäder ska skattevillkoren vid andrahandsuthyrning förbättras.

Vi vill se mer av grön skatteväxling. Vi vill sänka skatten på jobb men höja miljö- och klimatpåverkande skatter och avgifter. Subventioner till fossila bränslen måste successivt tas bort, och skattereduktioner energi- och koldioxidskatt för diesel inom gruvindustriell verksamhet och inom jordbruket ska därför slopas. Vi vill också införa en läckageskatt för att minska jordbrukets miljöpåverkan.

För att styra konsumtionen mot mer återvinning och förnyelsebara råvaror vill vi införa en avgift på plastpåsar om 2 kronor per plastpåse. Vi står fast vid förslaget på en omvänd miljöbilsbonus.

Reseavdraget ska minskas där det finns en fungerande kollektivtrafik i förhållande till de delar av landet där människor på ett helt annat sätt är beroende av bilen. Vi står även fast vid förslaget på en dubbdäcksavgift för att minska det utsläpp av partiklar som användningen av dubbdäck medför.

Liberalerna avvisar regeringens aviserade förslag till flygskatt eftersom den förväntade klimatnyttan uteblir. Vi vill se en gemensam flygskatt inom EU samt att beskattningen och start- och landningsavgifter differentieras beroende på typen av bränsle.

Liberalerna motsätter sig att en s.k. kilometerskatt införs. En sådan skatt skulle innebära avsevärt dyrare transporter och därmed sämre konkurrens­villkor. Den påverkar industrin, företagandet och jobben negativt och hämmar den regionala tillväxten.

Vi är fortsatt kritiska till den energiöverenskommelse som ingåtts mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Krist­demokraterna. Överenskommelsen är dyr och dålig för Sverige och saknar klimatnytta. Vi är dock positiva till att effektskatten avskaffas och att fastighetsskatten på vattenkraft sänks.

Barnbidraget ska fortsätta vara skattefritt och lika för alla.

Genom en höjd skattereduktion i RUT-avdraget för personer över 80 år ökar de äldres självbestämmande ytterligare. Vi anser att skatten för pensionärer bör sänkas ytterligare. Vi avser därför att i höstens budgetmotion lägga fram förslag om skattesänkningar som motsvarar dem som regeringen aviserat.

Liberalerna avvisade i höstens budget både det nya statliga filmstödet och höjningen av momsen på film. Film är kultur och bör beskattas som kultur.

För att bidra till en effektiv brottsbekämpning behöver Tullverkets brotts­bekämpande uppgift ytterligare förstärkas. I samband med förstärkningen måste också en översyn göras av regelverket för att säkerställa att tullen kan arbeta effektivt.

Jag tillstyrker att Liberalernas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar dessa berör skattepolitiken godkänns.

4.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (KD)

Larry Söder (KD) anför:

Alliansens prioriteringar: Alliansens politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, med möjligheter för människor att själva bestämma över sitt liv och sin vardag, där alla får förutsättningar att växa, och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning.

Sverige behöver en ny reformagenda. Sveriges nuvarande regering saknar det politiska ledarskap och den handlingskraft som krävs för att ta sig an Sveriges utmaningar. Anställningskostnaderna måste sänkas för att öka efterfrågan på arbetskraft med lägre kvalifikationer. Nya och mer ändamåls­enliga anställningsformer krävs för de grupper som står allra längst från arbetsmarknaden. RUT-avdraget bör utvecklas så att efterfrågan på enklare tjänster kan öka ytterligare.

Omfattande skattehöjningar på jobb och företagande försvagar tillväxt­förutsättningarna, och samtliga av regeringens egna expertmyndigheter gör bedömningen att regeringens politik har en obefintlig eller marginell effekt för att öka sysselsättningen. Sverige riskerar att påtagligt försvagas med en regering som inte vill eller inte orkar genomföra de reformer som krävs.

För att skapa långsiktiga förutsättningar för tillväxt och jobbskapande behöver drivkrafterna för utbildning och entreprenörskap hela tiden förbättras. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll; den statliga inkomstskatten omfattar allt fler och företagsskatterna har höjts. Den statliga inkomstskatten bör omfatta färre än i dag och företagsskatterna bör värna drivkrafterna för entreprenör­skap. Högre marginalskatter och högre skatter på fåmansbolag bör motverkas. Kraven på aktiekapital bör sänkas, samtidigt som mer offentligt riskkapital riktas om mot tidiga faser för att minska trösklarna för att starta företag.

Sverige behöver kraftfulla och effektiva styrmedel för att minska klimat-hotet och kunna agera föredöme för resten av världen, samtidigt som vi i EU och FN:s klimatkonvention UNFCCC verkar för att effektiva insatser för klimatet också ska göras i vår omvärld. Varje satsad klimatkrona ska göra största möjliga nytta. Genom att förorenaren betalar kan skatten i gengäld sänkas på jobb och företagande.

Kristdemokraternas prioriteringar: Kristdemokraternas vårmotion 2017 bygger på en ekonomisk politik som vill skapa tillit och trygghet för alla. Det svenska samhället bygger på att var och en, utifrån sin förmåga, tar ansvar för sig själv och bidrar till det gemensamma. Det gör det möjligt för oss att gemensamt hjälpa dem som inte kan arbeta. Höga skatter och kostnader för att anställa försvårar för många att hitta ett jobb. Internationella bedömare pekar även på höga trösklar i form av höga ingångslöner och kvalifikationskrav också för jobb som inte kräver lång utbildning. Därför har vi föreslagit introduktionsanställningar som gör det möjligt med en lägre ingångslön. Därtill vill vi ge dubbelt jobbskatteavdrag till utsatta grupper på arbetsmark­naden. Tillsammans med utökat antal platser på yrkesutbildningen skapar vi en jobbpolitik som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden och ökar möjlig­heterna att få ett jobb. Det är en ekonomisk politik som skapar förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och tillit samt underlättar för människor att gå från utanförskap till arbete.

På skatteområdet har vi följande förslag. Vi vill avskaffa hela skillnaden i beskattning mellan skatt på arbetsinkomster och pensionsinkomster. Jobb­skatteavdraget har gjort det väsentligt mer lönsamt att arbeta. För att reformen skulle bli tillräckligt stor för att bidra substantiellt till att bryta utanförskapet lade vi fokus på drivkrafter att gå från utanförskap till arbete eller öka sin arbetstid. Pensionärer fick därför inte del av den stora skattelättnaden. Reformerna var också angelägna för att säkra framtidens pensioner som över tid avgörs av sysselsättningen. Det är dock viktigt att steg för steg sluta skattegapet mellan pension och arbetsinkomst. Skillnaden i beskattning bör tas bort helt. Pension är uppskjuten lön och den bör därför beskattas som arbets­inkomst. Denna reform bör genomföras snarast och finansieras ansvarsfullt. Vi föreslår därför att momsen samtidigt höjs med 1 procentenhet så att momssatserna blir 7, 13 respektive 26 procent.

Vi anser också att det är rimligt att införa en mindre bankskatt som leder till mer ansvarsfullt lånande och som i övrigt har klart begränsade negativa effekter jämfört med andra skattehöjningar. Därför bör resolutionsavgiften höjas från 0,09 till 0,125 procent av det totala avgiftsunderlaget i enlighet med vad regeringen föreslagit i en promemoria. Den förhöjda delen av resolutions­avgiften bör benämnas skatt, eftersom den i allt väsentligt kommer att fungera som en sådan, snarare än en avgift.

Idrottsrörelsen har förmånliga skatteregler för föreningar som innebär att dessa inte behöver betala arbetsgivaravgifter för idrottsutövare, tränare eller tävlingsfunktionärer om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp. Övriga ideella organisationer borde inkluderas i samma regelverk för att stödja deras viktiga arbete som gagnar inte minst ungdomar.

Utöver dessa reformer föreslår vi dessutom dubbelt jobbskatteavdrag för grupper som har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden – nyanlända, unga och personer som exempelvis på grund av arbetslöshet eller sjukdom har varit borta länge från arbetsmarknaden. Vi föreslår att det dubbla jobbskatte-avdraget, som finns i dag för de som är 65 år eller äldre, utvecklas till att gälla grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Förslaget innebär en skattelättnad för unga under 25, med en förlängning för de som tar en akademisk examen och börjar arbeta innan de fyller 25, för nyanlända under de första fem åren i Sverige och för personer som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning. Det dubbla jobbskatteavdraget ges fullt ut upp till arbetsinkomster på 18000 kronor och trappas sedan successivt ned för månadsinkomster upp 26000 kronor. För inkomster över 26000 kronor ges ordinarie jobbskatteavdrag.

Sektorer där jobb inte utförs på grund av höga skatter och avgifter måste reformeras så att marknaderna kan växa till. Det handlar framför allt om att öppna upp för nya tjänstesektorer och att bredda det befintliga RUT-avdraget till att omfatta fler tjänster och högre takbelopp.

Orimliga skatter på entreprenörer ska motverkas och regelkrånglet minska.

Vi föreslår ett jobbskatteavdrag för föräldrar om 500 kronor per förälder och månad. För föräldrar till barn som är 0–3 år ska skattereduktionen inte bara omfatta förvärvsinkomster.

Det förslag om flygskatt som diskuteras bör avvisas när det läggs fram i riksdagen. För att stärka framväxten av nya företag och fler jobb vill vi kristdemokrater bl.a. sänka skatten på arbete.

Taket för uppskov på reavinstskatten tas bort vid köp av ny bostad. Även räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljning fram till beskattning om man köper en ny bostad, utan både reavinstskatt och uppskovsränta betalas när personen inte längre gör något uppskov.

Sjöfartens skatter och regler ska ge förutsättningar för god konkurrens.

Vi kristdemokrater har länge drivit på för en grön skatteväxling. Generellt vill vi sänka skatten på arbete och pensioner och höja skatten på miljö­förstörande verksamhet. Kristdemokraterna föreslår därför slopad skattened­sättning i gruvindustriell verksamhet, att skattebefrielsen för torv tas bort, att en råvaruskatt på textilier införs, att en skatt på plastkassar införs samt att en skatt införs på förbränning av osorterade sopor.

Slutligen vill vi återinföra ett skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer.

Jag tillstyrker att Kristdemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar dessa berör skattepolitiken godkänns.

Särskilt yttrande

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (SD)

Olle Felten (SD) och David Lång (SD) anför:

Sverigedemokraternas syn är att Tullverket står inför mycket stora utmaningar, som inte återspeglar sig i regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Å ena sidan har Tullverket ett stort sparbeting som grundas på en flerårig anslagsminskning. Tullverkets beräkning av effekterna av denna utveckling är att man, trots en nerdragning med hela 135 årsarbetskrafter, kommer att ha ett underskott på 42 miljoner kronor 2019. Å andra sidan ser vi en kraftig ökning av den grova organiserade brottsligheten, där handel med insmugglade varor som narkotika, vapen och alkohol utgör stora samhällsfarliga inslag.

Regeringen har uppenbarligen inte tagit de signaler som Tullverket förmedlat i detta avseende på allvar, vilket oroar oss i hög grad. Resultatet kommer att bli försämrad service till företagen, försämrad kontrollverksamhet genom minskad aktivitet inom området tullrevision och klarering samt även försämrad utbildningsverksamhet. Denna ekvation går inte ihop. Tullverket måste få en generellt höjd ram för att det ska vara möjligt att ens behålla nuvarande nivå på verksamheten.

En viktig satsning inom Tullverket är att återställa delar av de verksamhets­inskränkande nerdragningar som tvingats fram på grund av för låga anslag till den mycket omfattande systemutveckling som krävts för att anpassa Sverige till den nya unionstullkodexen. Eftersom utvecklingsarbetet inte beräknas vara klart förrän tidigast 2018 och de nya rutinerna kommer att kräva en omfattande uppföljnings- och utbildningsverksamhet för att allt ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt, menar vi att Tullverket för detta ändamål bör kom-penseras med ytterligare medel för utveckling och efterarbete samt utbildning under tiden 2017 till 2020. Nivån på dessa tillskott bör täcka de faktiska merkostnader som Tullverket drabbas av för att kunna slutföra utvecklings-arbetet och samtidigt förvalta både de nya och de gamla systemen under den övergångsperiod som krävs för att successivt implementera det nya uppdraget Elektronisk tull.

Behovet av personalförstärkning inom området gränsskydd accentueras ytterligare genom ny lagstiftning, t.ex. de utökade befogenheter vid inre gräns avseende explosiva varor som hanteras i proposition 2016/17:169.

Eftersom vi i vår följdmotion till regeringens ekonomiska vårproposition inte har presenterat några förslag inom skatteutskottets beredningsområde, väljer vi att inte delta i beslutet om yttrande till finansutskottets ärende. I stället framför vi vår syn i detta särskilda yttrande.