Årsredovisning för staten 2008

Yttrande 2008/09:SkU14y

2008/09:SkU14 Årsredovisning för staten 2008

Skatteutskottets yttrande

2008/09:SkU14

Årsredovisning för staten 2008

Till finansutskottet

 

Finansutskottet har beslutat bereda berörda utskott tillfälle att senast tisdagen den 19 maj yttra sig över regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2008 och de motioner som kan komma att väckas, allt i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

Skrivelsen

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2008. Skrivelsen omfattar bl.a. resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året.

Motionen

I motion Fi24 av Thomas Östros m.fl. (s) anför motionärerna att besluten om slopad förmögenhetsskatt och avskaffad fastighetsskatt på bostäder innebär att stora resurser flyttas från välfärden till välbeställda grupper och att detta är en orättvis och oansvarig politik som nu spär på den djupa lågkonjunktur som Sverige befinner sig i. Motionärerna hänvisar till att resultatet för 2008 är 35 miljarder sämre än resultatet för 2007 och att detta bl.a. beror på minskade skatteintäkter på kapital.

Utskottets ställningstagande

Förmögenhetsskatten avskaffades vid utgången av år 2006 eftersom den var skadlig för svenskt företagande och begränsade viljan att investera i Sverige. Den fortgående globaliseringen och internationaliseringen av kapitalmarknaderna medförde att förmögenhetsskattens effekter på ekonomin successivt blev alltmer skadliga. Det är svårt att med säkerhet uppskatta storleken på det kapital som tidigare placerades utanför Sveriges gränser för att undgå beskattning. Uppskattningar som har gjorts har pekat på att tillgångar motsvarande minst 500 miljarder kronor kan ha placerats utanför Sveriges gränser till följd av den höga kapitalbeskattning som förmögenhetsskatten bidrog till.

Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus har fr.o.m. den 1 januari 2008 ersatts av en kommunal fastighetsavgift. Under år 2007 tillämpades en övergångslösning som bidrog till att dämpa den statliga fastighetsskattens skadliga effekter för boendet. Den statliga fastighetsskattens konstruktion med dess koppling till marknadsvärdet gjorde att skatten ökade på ett sätt som var svårt att förutse och som uppfattades som djupt orättvis. Det då gällande systemet hade försetts med olika undantagsregler för vissa av dem som drabbats värst av fastighetsskatten, men dessa undantag var otillräckliga för att garantera att principen om skatt efter bärkraft får genomslag vid den löpande beskattningen av fastigheter.

Av årsredovisningen för 2007 framgår att statens skatteintäkter från kapital sjönk med 7 miljarder kronor på grund av beslutet att slopa förmögenhetsskatten och att övergångslösningen med ett lägre uttag av fastighetsskatt under år 2007 minskade skatteintäkterna med 3,5 miljarder kronor. I sammanhanget kan det vara värt att notera införandet av jobbskatteavdraget, som innebär sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagarna, detta år minskade skatteintäkterna från skatt på arbete med 40 miljarder kronor.

När det gäller effekterna av dessa beslut på 2008 års resultaträkning framgår det att intäkterna från fastighetsskatt minskade med 3,3 miljarder kronor. Som en jämförelse kan nämnas att förstärkningen av jobbskatteavdraget detta år ökade skattereduktionerna med 11 miljarder kronor. Den minskning av skatten på kapital som redovisas i övrigt beror på att skatt på kapital från hushåll minskade med 28,5 miljarder kronor framför allt till följd av minskade kapitalvinster, bl.a. på grund av att Stockholmsbörsen föll med 42 %. Skatt på företagsvinster minskade med 13,8 miljarder kronor på grund av företagens lägre vinster.

Utskottet har i yttrande till finansutskottet över budgetpropositionen för 2009 (yttr. 2008/09:SkU1y) avvisat motionsförslag om en ny förmögenhetsskatt och en ny fastighetsskatt på bostäder och vill när det gäller de invändningar som kan riktas mot dessa förslag hänvisa till vad utskottet anfört i det yttrandet.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda ett tillkännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker motionsyrkandet i denna del.

Stockholm den 19 maj 2009

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Lena Asplund (m), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Åke Sandström (c), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s) och Birgitta Eriksson (s).

Avvikande mening

Årsredovisning för staten 2008 (s)

Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Britta Rådström (s), Hans Olsson (s) och Birgitta Eriksson (s) anför:

Vår utgångspunkt är att skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov. Den som har högre inkomster ska bidra med mer än den som har lägre, men alla ska få del av välfärden oavsett inkomst. Detta skapar både solidarisk omfördelning och trygghet.

Vi har motsatt oss att förmögenhetsskatten avskaffas. Vi anser att skattesystemet måste vara rättvist utformat för att vara legitimt. Därför är det viktigt att de med högre inkomster och större förmögenheter betalar mer i skatt än andra. Vi har också föreslagit att förmögenhetsskatten införs igen, om än med en något förändrad utformning.

Vi har också motsatt oss de snabba och ogenomtänkta förändringar av fastighetsskatten som den borgerliga regeringen genomfört. De med lyxvillor har förvisso fått en kraftigt sänkt skatt, men vanliga småhusägare har i stället bara fått se fastighetsskatten byta namn till fastighetsavgift, vilken räknas upp med den vanliga taxeringen. Trots regeringens snabba och ogenomtänkta hantering av fastighetsskatten är det inte rimligt att föreslå omfattande förändringar av den. Det måste vara möjligt för hushållen att planera sin hushållsekonomi. Men för att öka rättvisan har vi föreslagit två tydliga förändringar av den nu befintliga fastighetsbeskattningen. För det första kommer fastigheter att beskattas med 1 % på taxeringsvärden över 5 miljoner kronor. För det andra utökar vi den nuvarande begränsningsregeln så att inte bara pensionärer utan också andra småhusägare omfattas. Begränsningsregeln innebär att ingen småhusägare ska behöva betala mer än 4 % av sin inkomst i fastighetsskatt.

Vi anser att besluten om slopad förmögenhetsskatt och avskaffad fastighetsskatt på bostäder innebär att stora resurser flyttas från välfärden till välbeställda grupper och att detta är en orättvis och oansvarig politik som nu spär på den djupa lågkonjunktur som Sverige befinner sig i.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Yttranden

Yttranden innehåller synpunkter från ett utskott på ett förslag till riksdagsbeslut som ett annat utskott har hand om.