Åtgärder för bättre kreditmöjligheter för företag

Yttrande 2008/09:NU4y

2008/09:NU4 Åtgärder för bättre kreditmöjligheter för företag

Näringsutskottets yttrande

2008/09:NU4

Åtgärder för bättre kreditmöjligheter för företag

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 2008/09:73 om överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB.

Tre motioner (s, v, mp) har väckts med anledning av propositionen. Utskottet kommenterar motionerna i de delar som avser frågor inom näringsutskottets beredningsområde.

Statssekreterare Jöran Hägglund, Näringsdepartementet, har tillsammans med medarbetare inför näringsutskottet lämnat upplysningar om propositionen och grunden för denna.

Bakgrund

Venantius AB bildades 1995 för att hantera uppkommande obeståndssituationer i en övertagen lånestock från SBAB (Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag) och i det arbetet beakta statens totala kostnader (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20). Sedan övertagandet 1997 av resterande tillgångar i Securum/Retriva-koncernen har bolaget även i uppdrag att driva och avveckla dessa. Venantius är i dag ett finansiellt institut med det långsiktiga verksamhetsmålet att avveckla bolagets tillgångar på ett för staten så förmånligt sätt som möjligt. Per den 30 september 2008 uppgick det egna kapitalet i Venantius till ca 2,6 miljarder kronor.

AB Svensk Exportkredit, som bildades 1962, tillhandahåller medel- och långfristiga krediter vid exportaffärer och investeringar. Från att från början ha varit hälftenägt av vardera staten och de centrala svenska affärsbankerna äger staten sedan 2003 hela bolaget. Verksamheten i bolaget drivs i huvudsak på kommersiella villkor. På uppdrag av staten administrerar Svensk Exportkredit det svenska systemet för statsstödda exportkrediter till fast ränta samt statens biståndskreditsystem. Per den 30 september 2008 uppgick det egna kapitalet i bolaget till ca 4,8 miljarder kronor.

Almi Företagspartner AB är ett regionalt utvecklingsbolag med den övergripande uppgiften att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt att stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. Vid bildandet av bolaget 1994 (prop. 1993/93:40, bet. 1993/94:NU11) övertog Almi verksamheter som de tidigare regionala utvecklingsfonderna hade bedrivit. Almi ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 19 dotterbolag. Dessa ägs till 51 % av moderbolaget och till 49 % av regionala ägare såsom landsting och regionförbund. De tjänster Almi erbjuder är finansiering och affärsutveckling. Bolagets roll är att vara marknadskompletterande, vilket innebär att verksamheten inte ska konkurrera med den privata marknadens utbud av tjänster. Kreditgivningen från Almi sker främst i form av lån i nära samverkan med andra kreditgivare. Under 2007 uppgick Almis nyutlåning till totalt ca 1,4 miljarder kronor. Almi förvaltar en lånefond som uppgår till ca 3,4 miljarder kronor. Per den 30 september 2008 uppgick det egna kapitalet i Almi till totalt ca 4,3 miljarder kronor. Enligt statens avkastningskrav ska Almi hålla lånefonden nominellt intakt över tiden.

Propositionen

Med anledning av den globala finansiella oron beslutade riksdagen tidigare under hösten (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16) om stabiliseringsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet. I propositionen som låg till grund för beslutet meddelade regeringen att den avsåg att återkomma till riksdagen med ytterligare förslag på åtgärder för att förbättra företags finansieringsmöjligheter. Som exempel på en sådan åtgärd angavs i propositionen (s. 31) en förstärkning av kapitalbasen i AB Svensk Exportkredit genom en överlåtelse av aktierna i Venantius AB till bolaget.

Förslag om denna överlåtelse ingår bland de åtgärder som riksdagen enligt proposition 2008/09:73 (med förslag om förkortad motionstid till två dagar) nu bör fatta beslut om. Regeringen erinrar om att den finansiella krisen har försvårat för företag att få tillgång till bankkrediter. Möjligheterna att finansiera affärer med medelfristiga eller längre betalningstider har minskat väsentligt liksom även utbudet av kortfristiga krediter. Den bristande tillgången till krediter är särskilt besvärande för nya företag samt för små och medelstora företag. Eftersom exportkrediter betraktas som mer riskabla än inhemska krediter är kreditproblemen också tydligt kännbara i samband med exportaffärer. Långfristig finansiering i utländsk valuta har särskild betydelse i exportsammanhang, i synnerhet vid större projekt av långsiktig karaktär såsom t.ex. vid infrastrukturinvesteringar. Normalt sköts finansieringen av sådana exportaffärer av större internationella banker tillsammans med aktörer som Svensk Exportkredit (och i förekommande fall med garanti från Exportkreditnämnden). Ibland deltar även svenska banker vid dessa affärer.

Mot den nu angivna bakgrunden och för att så snabbt som möjligt kunna underlätta företagens tillgång till finansiering föreslår alltså regeringen – för det första – att riksdagen ska bemyndiga regeringen att överlåta statens aktier i Venantius till Svensk Exportkredit. Eftersom Svensk Exportkredit för närvarande är en av de få finansiella aktörer som i den rådande situationen kan låna utländsk valuta på internationella marknader vänder sig såväl svenska exportföretag som svenska och utländska banker (för svenska exportörers räkning) till Svensk Exportkredit för långfristig finansiering i utländsk valuta. Med hänsyn till att efterfrågan på bolagets tjänster har ökat och med beaktande av bolagets kapitalbas i kombination med gällande kapitaltäckningskrav är det enligt regeringen angeläget att höja kapaciteten för utlåning hos Svensk Exportkredit genom överlåtelse av aktierna i Venantius till Svensk Exportkredit. Genom denna överlåtelse skapas det dessutom enligt regeringens bedömning goda förutsättningar för Venantius att slutföra sitt uppdrag på ett för staten så effektivt sätt som möjligt genom samordningsfördelar inom bl.a. administration.

För att Svensk Exportkredit dessutom bättre ska kunna möta den ökade efterfrågan från företagen avseende finansiering föreslår regeringen – för det andra – att Svensk Exportkredit ska tillföras ett kapitaltillskott om högst 3 miljarder kronor. Kombinerat innebär förslagen att Svensk Exportkredit kan öka sin utlåningsvolym i betydande utsträckning och samtidigt klara rådande kapitaltäckningskrav. Det framhålls i propositionen att all nyutlåning liksom tidigare kommer att ske på fullt kommersiella villkor och att inga avsteg från gällande avkastningskrav kommer att ske. Enligt regeringens bedömning är åtgärderna därmed inte att betrakta som statsstöd i EG-fördragets bemärkelse.

Vidare föreslås i propositionen – för det tredje – att Almi Företagspartner AB ska ges möjlighet att förstärka utlåningen till nya, små och medelstora företag genom att bolaget tilldelas ett kapitaltillskott om högst 2 miljarder kronor. Som en följd av den situation som nu råder på kreditmarknaden har det uppstått en ökad efterfrågan på lån från Almi samtidigt som återbetalningstakten hos befintliga låntagare avtar då möjligheten för företag att lösa de s.k. Almilånen och ta upp lån hos kommersiella aktörer har minskat. För att Almi fortsatt ska kunna förse företag med marknadskompletterande lån bedömer regeringen att Almis kapacitet för utlåning bör förstärkas med ett tillskott till låneramen med upp till 2 miljarder kronor i form av bundet eget kapital. I förordningen (1994:1100) om statlig finansiering genom Almi Företagspartner AB och dess dotterbolag finns bestämmelser om Almis olika finansieringsformer och om hur stor del av det beräknade finansieringsbehovet för respektive finansieringsform som Almi får täcka. Enligt regeringen bör Almi under rådande omständigheter kunna ta större andelar i de låneupplägg som görs tillsammans med kommersiella aktörer. Detta kommer att hanteras genom en förordningsändring. Det betonas i propositionen att gällande begränsningar med hänsyn till statsstödsreglerna för Almis verksamhet kommer att fortsätta att tillämpas så att stödet till nya, små och medelstora företag hålls inom tillåtna ramar.

Enligt regeringens förslag ska åtgärderna finansieras genom en höjning av innevarande års ram för utgiftsområde 24 Näringsliv med 5 miljarder kronor varefter ett av anslagen under utgiftsområdet – Kapitalinsatser i statliga bolag (38:18) – tillförs samma belopp.

Motionerna

Som tidigare nämnts har det väckts tre motioner med anledning av propositionen. I alla tre motionerna får regeringen stöd för sina förslag samtidigt som motionärerna samfällt kräver kompletterande insatser för att minska skadeverkningarna av finanskrisen. De i motionerna efterfrågade insatserna ligger helt eller delvis utanför näringsutskottets beredningsområde.

Ett stimulanspaket måste sjösättas för att inte jobbkrisen ska förvärras ytterligare, heter det i motion 2008/09:Fi5 (s). Enligt motionärerna är det särskilt angeläget att stärka småföretagens konkurrenskraft. Därför bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag om ett småföretagarpaket. Detta företagarpaket föreslås innehålla bl.a. investeringar i entreprenörskap med en trygghetsgaranti som kan underlätta övergången mellan anställning och företagande, stöd till exportrådgivning och investeringsfrämjande samt investeringar i de mindre företagens forskning och utveckling. Motionärerna förordar vidare en särskild branschsatsning på företag i de branscher som hittills drabbats hårdast av krisen och där behoven av åtgärder är som allra mest akuta, t.ex. för underleverantörerna till fordonsindustrin. Härutöver föreslås satsningarna inkludera – vilket dock ligger utanför näringsutskottets beredningsområde – en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna för de små företagen.

I motion 2008/09:Fi4 (v) erinras om att Vänsterpartiet i tidigare sammanhang har föreslagit en rad åtgärder för att förbättra de finansiella marknaderna och kapitalförsörjningen för främst de små och medelstora företagen. Motionärerna vill utöka stödet till kreditgarantiföreningarna med 5 miljoner kronor per år, höja stödet till exportfrämjande åtgärder för främst små och medelstora företag samt inrätta en miljöteknikfond för att främja marknaden för ny miljöteknik. Dessutom innehåller motionen fyra yrkanden som rör frågor inom det finansiella området och som ligger inom finansutskottets beredningsområde. Här ingår bl.a. krav på uppföljning av de beslutade stabiliseringsstärkande åtgärderna för det finansiella systemet, ökning av statens ägarandel i Nordea Bank AB samt tillsättande av en finanskommission.

Förslagen till åtgärder i motion 2008/09:Fi6 (mp) ligger helt utanför näringsutskottets beredningsområde. Enligt motionärerna bör regeringen redan före årsskiftet återkomma med förslag om en tilläggsbudget som bör omfatta dels förslag om utökade satsningar på utbildning och kompetensutveckling, höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen och återställning av 80-procentsnivån i a-kassan, dels förslag om ytterligare finanspolitiska stimulanser såsom återinförande av det s.k. ROT-avdraget, utökat underhåll av järnvägen samt besked om en höjning av statsbidragen till kommunerna för 2010.

Utredningar om statliga finansierings- och rådgivningsinsatser för företag

I december 2007 beslutade regeringen att tillsätta en utredning rörande statliga finansieringsinsatser för företag. Enligt direktiven (dir. 2007:169) ska den särskilde utredaren (direktör Jan-Olle Folkesson) göra en översyn av statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. En analys ska göras av hur nuvarande insatser samverkar och i vilken mån de överlappar.

Utredaren ska lämna förslag till hur insatserna kan bli mer effektiva och överskådliga. Han ska särskilt beakta företagarnas behov av finansiering inför företagsstart och i tidiga utvecklingsskeden samt små och medelstora företags behov i expansionsskeden. Utredaren ska föreslå hur statliga insatser kan utformas så att de främjar privata aktörers medverkan. De insatser som föreslås ska utformas på ett sådant sätt att risken för snedvridande av konkurrensförhållanden och för undanträngningseffekter minimeras. Från dessa utgångspunkter ska utredaren ompröva nuvarande statliga åtaganden inom finansieringsområdet. Han ska vidare bl.a. se över möjligheterna till en mer effektiv och samordnad organisation för statens finansieringsinsatser på regional och nationell nivå. Om utredaren kommer till slutsatsen att nya insatser för att stödja små och medelstora företags finansiering är motiverade, ska han föreslå hur de ska utformas. Utredaren ska också utreda möjligheterna att skapa ett statligt garantisystem. I den mån åtgärderna har statsfinansiella konsekvenser ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2008.

Det kan här tilläggas att riksdagen våren 2008 beslutade, på förslag av ett enhälligt näringsutskott, att genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att tillse att även rådgivningsinsatserna för företag blir föremål för utredning (bet. 2007/08:NU7). Näringsdepartementet gav i september 2008 ett konsultföretag (Forum for Business Administration) i uppdrag att genomföra en utredning om företagsrådgivning (dnr N2008/3064/ENT). I uppdraget ingår att föreslå hur det statliga centrala åtagandet inom företagsrådgivning kan definieras samt att göra en analys av i vilken utsträckning nuvarande insatser faller inom ramen för det statliga åtagandet. Vidare ska en analys göras av i vilken mån befintliga insatser möter företagens behov. Uppdraget ska avrapporteras senast den 30 januari 2009.

Näringsutskottets ställningstagande

Inledning

Näringsutskottet behandlar först förslagen till åtgärder i propositionen och därefter förslagen i motionerna inom utskottets beredningsområde.

Regeringens förslag till åtgärder

Till följd av den uppkomna situationen på kreditmarknaden har företagens förutsättningar att hitta finansieringslösningar snabbt försämrats, vilket kan leda till allvarliga problem för den svenska ekonomin. Sysselsättningen och tillväxten i sunda företag hotas, och de negativa samhällsekonomiska effekterna av en lågkonjunktur riskerar att förvärras. Det är därför angeläget att åtgärder så snart som möjligt vidtas för att underlätta företagens tillgång till finansiering.

Mot den bakgrunden ställer sig utskottet bakom de olika förslagen i propositionen. Genom kapitaltillskottet samt överföringen av aktierna i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit kan Svensk Exportkredit öka sin utlåningsvolym i betydande utsträckning och det utan att kapitaltäckningskravet åsidosätts. Med hänsyn till den kraftigt ökade efterfrågan på lån från Almi Företagspartner AB är det också i det korta perspektivet rimligt att Almi genom ett kapitaltillskott ges möjlighet till ökad utlåning. Almi har en nyckelroll när det gäller marknadskompletterande lånefinansiering för små och medelstora företag i Sverige.

Som framgår av det föregående är de statliga finansieringsinsatserna – inklusive finansieringsverksamheten inom Almi – för närvarande föremål för översyn i en utredning som tillsattes av regeringen i december 2007. Enligt direktiven ska utredaren redovisa sitt uppdrag senast före årets slut. Näringsutskottet finner därför här anledning att framhålla att förslaget i propositionen om ökat kapitaltillskott till Almi inte ska ses som ett föregripande av den pågående översynen av bl.a. Almis verksamhet utan främst som en åtgärd för att mycket snabbt kunna utöka kreditgivningen till sunda små och medelstora företag. Utskottet förutsätter att företrädare för Näringsdepartementet kommer att hålla utskottet informerat om utvecklingen vad gäller företagens finansieringsmöjligheter med de tillskott som förslagen i propositionen innebär.

Övriga förslag till åtgärder

De finansiella marknaderna har förändrats mycket snabbt och försvagningen av konjunkturen har varit skyndsam. Genom ett bifall till propositionen, som utskottet i det föregående har tillstyrkt, kan de akuta problemen med kreditgivningen mildras. När det sedan gäller förslagen till näringspolitiska åtgärder i motionerna 2008/09:Fi5 (s) och 2008/09:Fi4 (v) vill utskottet anföra följande.

Det är uppenbart att den dystra globala konjunkturutvecklingen i kombination med finanskrisen fördjupar den lågkonjunktur som Sverige står inför. Den svenska exporten väntas komma att falla och det är troligt att hushållens konsumtion kommer att dämpas. Under hösten har också noterats en kraftig ökning av antalet varsel, bl.a. inom fordonsindustrin.

Tidigare under hösten beslutade regeringen om en kraftsamling för fordonsindustrin i Västra Götaland. I detta ingår som en del en satsning på ett nytt fordonsforskningsprogram. Förslag om andra forskningssatsningar har nyligen framlagts i forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2008/09:50). Till detta kommer de olika åtgärder på bl.a. skatteområdet som regeringen redovisat i budgetpropositionen och som nu är föremål för behandling i riksdagen. Oaktat dessa förslag utesluter inte näringsutskottet att det framöver kan komma att finnas behov av ytterligare insatser för att främja den ekonomiska utvecklingen. Det är dock väsentligt att eventuella förstärkande åtgärder inte sker ostrukturerat och oöverlagt. Sådana insatser måste vara träffsäkra och effektiva och bestämmas med beaktande av statens finanser och EU:s statsstödsregler.

Näringsutskottet utgår från att regeringen mycket noggrant följer och analyser konjunkturutvecklingen och utvecklingen på de finansiella marknaderna samt vid behov återkommer till riksdagen med förslag om eventuella ytterligare åtgärder. Mot denna bakgrund finns det inte skäl för riksdagen att i dagsläget begära förslag om preciserade åtgärder av det slag som föreslås i motionerna 2008/09:Fi5 (s) och 2008/09:Fi4 (v). Utskottet avstyrker följaktligen dessa motioner i här berörda delar.

Stockholm den 18 november 2008

På näringsutskottets vägnar

Karin Pilsäter

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Pilsäter (fp), Tomas Eneroth (s), Björn Hamilton (m), Hans Rothenberg (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Maria Plass (m), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Marie Weibull Kornias (m), Karin Åström (s), Mikael Oscarsson (kd), Staffan Anger (m), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s), Liselott Hagberg (fp), Åke Sandström (c) och Lage Rahm (mp).

Avvikande meningar

1.

Övriga förslag till åtgärder (s)

 

Tomas Eneroth (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Karin Åström (s) och Börje Vestlund (s) anför:

Tecknen på en ekonomisk avmattning har varit tydliga sedan årsskiftet. Trots detta valde regeringen att lägga fram en ekonomisk vårproposition utan några egentliga investeringsfrämjande åtgärder. Till det kommer att den i september framlagda budgetpropositionen var baserad på orimligt optimistiska prognoser över sysselsättningsutvecklingen. När dessutom konjunkturen har försämrats ytterligare sedan budgetpropositionen avlämnades med kraftigt ökat antal varsel och stigande antal konkurser som följd är det uppenbart att grunden för regeringens nuvarande ekonomiska politik är överspelad. Förslagen till åtgärder i den nu aktuella propositionen, vilka vi i det föregående har ställt oss bakom, är nödvändiga som ett första steg för att komma till rätta med jobbkrisen men de är långt ifrån tillräckliga. Som anförs i motion 2008/09:Fi5 (s) krävs det nu ett stimulanspaket med bredare insatser för att denna kris inte ska förvärras ytterligare. Förslagen i motionen tar sikte på att stärka de små och medelstora företagens situation under den finanskris som råder. När det gäller behovet av övriga insatser för att möta den finansiella oron och det kraftigt ökade antalet varsel som nu drabbar landet hänvisar vi dels till partimotionen 2008/09:Fi270 (s) som väcktes under den allmänna motionstiden, dels till partimotion 2008/09:Fi 7 (s) som nyligen har väckts med hänvisning till bestämmelsen i riksdagsordningen (3 kap. 13 §) om rätt att väcka motioner med anledning av händelse av större vikt.

Enligt vår mening är det särskilt angeläget att stärka konkurrenskraften hos de svenska småföretagen. Dessa företag blir allt viktigare för sysselsättningen, och en allt större andel av de nya jobben skapas i de små företagen. Därför bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag om ett småföretagarpaket i enlighet med vad som föreslås i motion 2008/09:Fi5 (s). Denna satsning bör innehålla stöd till investeringar i utbildnings- samt forsknings- och utvecklingsinsatser i näringslivet. Härvid bör en särskild satsning göras på företag i de branscher som hittills drabbats hårdast av krisen och där behoven av åtgärder är som allra störst. Till dessa företag hör bl.a. underleverantörerna inom fordonsindustrin. Sveriges många leverantörsföretag är en fantastisk resurs för att utveckla morgondagens företag. De spelar en avgörande roll för konkurrenskraften hos svenska storföretag och i svenska industrikluster. Dessutom bör småföretagarpaketet omfatta ökat stöd till exportrådgivning och investeringsfrämjande. Som sägs i motionen är det väsentligt att jobbkrisen möts med såväl snabbt verkande åtgärder som med mer långsiktiga åtgärder som kan stärka företagens konkurrenskraft inför nästa högkonjunktur. Sammantaget tillstyrker vi alltså nu berörda förslag i motion 2008/09:Fi5 (s). I enlighet med vad som sägs i motionen bör småföretagarpaketet genomföras i nära dialog med företagen själva i syfte att säkra företagens kompetensförsörjning.

Ett ytterligare viktigt inslag i det föreslagna småföretagarpaketet gäller en generell sänkning av arbetsgivaravgiften för de små företagen. Detta förslag ligger dock utanför näringsutskottets beredningsområde.

2.

Övriga förslag till åtgärder (v)

 

Kent Persson (v) anför:

I enlighet med vad som framhålls i motion 2008/09:Fi4 (v) menar jag att det är absolut nödvändigt att regeringen återkommer till riksdagen med ett betydligt bredare och mer kraftfullt åtgärdspaket än de förslag till åtgärder som regeringen presenterat i den nu aktuella propositionen och som jag i det föregående har ställt mig bakom.

Det är uppenbart att det krävs en rad olika åtgärder för att kapitalförsörjningen för framför allt de små och medelstora företagen ska kunna förbättras och för att åstadkomma väl fungerande finansiella marknader. Förslag om sådana åtgärder har framlagts i nyssnämnda motion. Inom näringsutskottets beredningsområde omfattar åtgärderna ett utökat stöd till kreditgarantiföreningarna med 5 miljoner kronor per år. Kreditgarantiföreningarna har ofta en överlägsen kunskap om det lokala näringslivet och kan med små medel stödja nystartade företag. Vidare bör det exportfrämjande stödet utökas och då främst avse små och medelstora företags export på nya marknader. Dessutom innebär förslagen att en miljöteknikfond ska inrättas. Marknaden för ny miljöteknik växer starkt, och Sverige ligger långt framme när det gäller tekniskt kunnande. Det största hindret för en ökad expansion av denna marknad är bristen på riskkapital. Finansieringen av miljöteknikfonden bör till stor del bestå av direkt ägarkapital, vilket möjliggör för staten att få inflytande över viktiga frågor såsom uppköp och placering av verksamheten.

Utöver dessa förslag, som jag tillstyrker, finns i motionen även förslag om olika åtgärder för att stärka det finansiella systemet och som finansutskottet har att ta ställning till. Här ingår krav på uppföljning av de tidigare under hösten beslutade stabiliseringsstärkande åtgärderna, granskning av bankernas ensidiga rätt att säga upp ingångna avtal och stärkande av låntagarnas ställning, ökning av statens ägarandel i Nordea och översyn av ägandet av viss infrastruktur av betydelse för banksektorn samt tillsättande av en finanskommission.

3.

Övriga förslag till åtgärder (mp)

 

Lage Rahm (mp) anför:

Jag har i det föregående ställt mig bakom utskottets förslag att tillstyrka regeringens förslag om åtgärder för att förbättra finansieringsmöjligheterna för företag. De föreslagna åtgärderna kommer att lindra effekterna av finanskrisen genom att skadeverkningar av krisen i den reala ekonomin minskar. I grunden sunda affärer som till följd av finanskrisen inte är möjliga att finansiera kommer att underlättas.

Emellertid menar jag – med instämmande i vad som anförs i motion 2008/09:Fi6 (mp) – att utvecklingen under senare tid med tydlighet visar att Sverige nu är på väg in i en djupare lågkonjunktur än vad som förutsågs vid inledningen av hösten när regeringen presenterade sin budgetproposition. Finanskrisen kommer att få större effekter på konjunkturavmattningen än vad som tidigare kunnat förutses. Det är sålunda uppenbart att grunden för förslagen i budgetpropositionen är överspelad och att regeringen skyndsamt måste återkomma till riksdagen med förslag om olika finanspolitiska åtgärder för att minska skadeverkningarna av finanskrisen.

Förslag om sådana åtgärder har framlagts i nyssnämnda motion. Då dessa förslag helt ligger utanför näringsutskottets beredningsområde har utskottet avstått från att ta upp dessa förslag till behandling. Det hindrar inte att jag här vill redovisa att jag till fullo stöder dessa förslag. De omfattar dels förslag om utökade satsningar på utbildning och kompetensutveckling, höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen och återställning av 80-procentsnivån i a-kassan, dels förslag om ytterligare finanspolitiska stimulanser såsom återinförande av det s.k. ROT-avdraget, utökat underhåll av järnvägen samt besked om en höjning av statsbidragen till kommunerna för 2010. I avvaktan på att regeringen återkommer till riksdagen med dessa förslag finns det inte anledning för riksdagen att ta ställning till förslagen till åtgärder inom utskottets beredningsområde i motionerna 2008/09:Fi5 (s) och 2008/09:Fi4 (v). De avstyrks följaktligen.