Ersättare för justitieråd och regeringsråd

Yttrande 1990/91:JuU2

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Justitieutskottets yttrande 1990/91 :JuU2y

Ersättare för justitieråd och regeringsråd

Till konstitutionsutskottet Inledning

I proposition 1990/91:66 föreslår regeringen (justitiedepartementet) att justitieråd och regeringsråd som har avgått med ålderspension skall kunna tillfälligt tjänstgöra i högsta domstolen resp. regeringsrätten. Sådan tillfällig tjänstgöring skall kunna komma i fråga då ett justitie­råd eller ett regeringsråd har förhinder att tjänstgöra på grund av sjukdom eller därmed jämförlig omständighet och det behövs en ersättare. Regler i ämnet föreslås upptagna i rättegångsbalken och lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Samtidigt före­slås en ändring i regeringsformen. Den nya ordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

I motion 1990/91 :K31 av Hans Leghammar m.fl. (mp) yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen avslår propositionen (yrk. 1).

Konstitutionsutskottet har berett justitieutskottet tillfälle att yttra sig i ärendet.

Utskottet

Utskottet som vill hänvisa till sina överväganden i betänkandet JuU 1973:27 kan inte finna att det i motionen anförts någon omständig­het som utgör skäl för avslag på regeringens förslag om ändring i rättegångsbalken och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Inte heller eljest finner utskottet anledning till erinran mot dessa förslag.

Stockholm den 5 mars 1991 På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Birthe Sörestedt (s), Ingbriu Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s).

1 Riksdagen 1990/91. 7 saml. Nr 2y


1990/91 JuU2y


Eva   Johansson   (s),   Björn   Ericson   (s),  Göran   Ericsson   (m),  Lars        1990/91:JuU2y Sundin (fp), Anders Svärd (c), Elerith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro Andersson (s), Ingegerd Wärnersson (s) och Birgit Henriksson (m).

Avvikande mening

Krister Skånberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet som" och slutar med "dessa förslag" bort ha följande lydelse:

Justitieutskottet har framför allt att bedöma regeringsförslaget från rättssäkerhets- och effektivitetsynpunkt.

Den första frågan är om högi: ställda krav från rättssäkerhetssyn­punkt är förenliga med att domare som avgått med ålderspension far tjänstgöra i rikets båda högsta domstolar efter pensioneringen. Rege­ringsförslaget innehåller ingen högsta åldersgräns, vilket i princip innebär att domare som är 70 år eller äldre kan få tjänstgöra. Den nuvarande lagstiftningen förutsätter att domare som blivit pensionera­de inte längre skall tjänstgöra vid domstol som domare. Detta hänger samman med våra höga krav på rättssäkerhet.

Ett exempel på detta rättssäkerhetstänkande återfanns tidigare i reglerna för nämndemän i vilka bl.a. stadgades att den som fyllt 70 år inte fick väljas till nämndeman. I samband med att man ville föryngra nämndemannakåren togs emellertid regeln bort och ersattes av en regel som sade att vid val till nämndemän skall eftersträvas att nämn­demannakåren far en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke. Syftet var att förstärka rättssäkerheten. Gamla nämnde­män ansågs utgöra en fara för rättssäkerheten. Motsvarande resone­mang går att anlägga på de ålderspensionerade domarna i de högsta domstolarna. Åldern i sig liksom föråldrade attityder kan faktiskt utgöra en inte försumbar fara för rättssäkerheten.

Utskottet finner heller inte aU det finns särskilt goda skäl från effektivitetssynpunkt att nu öppna för ålderspensionerade justieråd och regeringsråd att tjänsgöra efter pensioneringen, även om man skulle ha velat låta rättssäkerheten la stå tillbaka för effektiviteten. Regeringens motiv för förslaget är att det skulle råda brist på domare i de båda domstolarna. Motivet kan ifrågasättas. 1 motionen har påpekats att det inte är ovanligt att justitieråd och regeringsråd har s.k. extraknäck. Regeringen har själv framhållit alt antalet ledamöter i de båda högsta domstolarna är för stort och att det måste nedbringas. De båda moti­ven att det råder brist på domare och att antalet ledamöter måste bli färre är till synes oförenliga. Någon godtagbar förklaring därtill har inte lämnats i propositionen. Inte heller har man visat på vilket sätt ekonomiska besparingar skulle kunna göras med den föreslagna änd­ringen, snarare tycks förslaget öppna för ytterligare effektivitetsförlus­ter.

Någon effektivitetsvinst eller tillräckligt stor vinst synes således inte följa av förslaget om det genomförs. Rättssäkerhetsaspekten väger allt



för tungt och propositionen bör därför avslås. Det kan tilläggas att det 1990/91:JuU2y vore önskvärt att de båda högsta domstolarna också fick en allsidigare sammansättning än i dag med avseende på kön, ålder, attityder och tidigare yrkeserfarenheter. Att medge tjänstgöring för ålderspensionera­de domare strider uppenbarligen mot nödvändiga föryngringssträvan-den i de båda domstolarna.

Under hänvisning till vad nu anförts föreslår justitieutskottet att kon­stitutionsutskottet hemställer att riksdagen med bifell till motion 1990/91:K31 yrkande 1 avslår proposition 1990/91:66.



gotab  98134, Slockholm 1991