EUN2y

Yttrande 2005/06:EUN2y

EU-nämndens yttrande

2005/06:EUN2y

Verksamheten i Europeiska unionen under 2005 (skr. 2005/06:85) Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 28 mars 2006 beslutat att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2005/06:85 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2005.

EU-nämnden behandlar i detta yttrande - liksom i tidigare yttranden - dels vissa övergripande frågor som gäller skrivelsens innehåll och regeringens samråd med riksdagen, dels vissa av de frågor som redovisas i skrivelsen och som nämnden velat särskilt uppmärksamma.

Regeringens skrivelse

I skrivelsen om verksamheten i Europeiska unionen under 2005 behandlas Europeiska unionens övergripande utveckling (del 1), unionens förbindelse med omvärlden (del 2), ekonomiska och finansiella frågor (del 3) och rättsliga och inrikes frågor (del 4). Vidare behandlas unionens övriga politikområden (delarna 5 - 10). Slutligen redogörs för unionens institutioner m.m. (del 11).

EU-nämnden

Allmänna synpunkter på innehållet i skrivelsen

Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Enligt 10 kap. 1 § riksdagsordningen skall regeringen varje år till riksdagen lämna en skrivelse med berättelse över verksamheten i Europeiska unionen. Regeringen skall dessutom redovisa sitt agerande i EU för riksdagen. Den första skrivelsen lämnades i mars 1996, och detta är således den elfte skrivelsen som lämnas till riksdagen.

EU-nämnden bereddes tillfälle att yttra sig över skrivelsen för första gången våren 1999 och har därefter yttrat sig över varje års skrivelse. Även i år kan konstateras att skrivelsens utformning och innehåll utgör en mycket värdefull översikt över EU:s hela verksamhet. Som EU-nämnden tidigare påpekat utgör den också en bekräftelse på att regeringen har fullgjort sin informations- och samrådsskyldighet visavi riksdagen. Den utgör därmed ett verktyg som underlättar för riksdagen att utöva sin kontrollmakt. Liksom föregående år har i stort sett alla viktiga sakfrågor på rådets dagordning som tas upp i skrivelsen behandlats av EU-nämnden. Många av de frågor som behandlas i skrivelsen är aktuella under flera år framöver, vilket medför att skrivelsen också är ett viktigt redskap i riksdagens löpande arbete med EU-frågorna.

Generellt anser EU-nämnden att årets skrivelse innehåller en bra och lättillgänglig beskrivning av verksamheten i Europeiska unionen under år 2005. I vissa avsnitt framgår all relevant information såsom rättslig grund för arbetet, syftet med åtgärden, dokumentnummer, information om faktapromemorior, information om när ärendet har behandlats i ministerrådet samt kortfattad svensk hållning. I vissa andra fall är dock informationen mycket knapphändig, vilket kräver att läsaren måste vara väl förtrogen med EU:s beslutsvägar samt besitta kunskap om hur man går till väga för att finna ytterligare information i ärendet. Det kunde enligt nämndens mening vara värdefullt om de olika avsnitten var utformade enligt en enhetlig mall så att alla avsnitt gav tillräcklig information om ärendet i fråga. Ett minimikrav bör exempelvis vara att dokumentnummer anges.

EU-nämnden har också tidigare framhållit att det kan vara intressant att veta i vilken sammansättning rådet hanterar en fråga. I de flesta fall framgår det av sammanhanget vilka ministrar som är berörda men ibland är det oklart. Läsningen av skrivelsen och ytterligare inhämtning av fakta skulle underlättas om det angavs i vilken sammansättning rådet har agerat och när det aktuella rådsmötet ägt rum.

Nämnden anser vidare att i de fall det i texten redovisas ställningstaganden i specifika ärenden bör det i större utsträckning göras åtskillnad mellan regeringens uppfattning och Sveriges position. Det förekommer att skrivelsen redovisar ärenden där den svenska positionen inte är förankrad i riksdagen och där man ännu inte kan tala om Sveriges position. Ett exempel på detta är vad som sägs i skrivelsen om förslaget om direktiv om regler för marknaden för pyrotekniska artiklar (avsnitt 28.4) där Sveriges uppfattning redovisas.

EU-nämnden har i tidigare yttranden över skrivelsen om verksamheten i Europeiska unionen framhållit att det vore värdefullt om uppgifter om hur Sverige röstat i rådet redovisades inte bara i den löpande texten utan också samlat på ett ställe i skrivelsen så att riksdagen kan få en komplett och översiktlig bild av hur regeringen har agerat i EU i detta avseende. EU-nämnden välkomnar därför att det i årets skrivelse finns en samlad redovisning av beslut i rådet under år 2005 som Sverige inte stött (bilaga 5). EU-nämnden har dock i skrivelsen i avsnitt 32.2 funnit ytterligare ett beslut där Sverige röstat nej, nämligen direktivet om otillbörliga affärsmetoder. Vidare vore det värdefullt om det i den aktuella bilagan hade funnits uppgift om vilket rådsmöte som avses och när detta har ägt rum.

Nämnden har tidigare efterlyst en bilaga över viktigare förordningar, direktiv och beslut (dvs. bindande rättsakter) antagna under verksamhetsåret, liksom uppgifter om grönböcker och vitböcker beslutade av kommissionen under året. EU-nämnden välkomnar att skrivelsen i år innehåller en utökad lista med Internetlänkar till rättsakter, grönböcker, vitböcker, rådsdokument samt till kommissionens allmänna rapport om Europeiska unionens verksamhet m.m.



Den övergripande utvecklingen i Europeiska unionen (del 1)

I skrivelsen redogörs kortfattat för utvidgningen av unionen (avsnitt 3) och för det konstitutionella fördraget (avsnitt 4). Beträffande utvidgningen tas i skrivelsen upp kommissionens utvidgningsstrategi, förhandlingarna med Bulgarien och Rumänien samt Turkiet och Kroatien. Medlemskapsperspektivet återkommer också under avsnittet om EU:s bilaterala och regionala förbindelser (avsnitt 11).

EU-nämnden har liksom tidigare år ägnat stor uppmärksamhet åt den fortsatta utvidgningen av unionen. EU-nämnden stödde regeringen i frågan om att rådet borde ge Makedonien status som kandidatland utan datum för en förhandlingsstart, och att rådet antog slutsatser som bekräftar medlemskapsperspektivet för övriga länder inom Västra Balkan, liksom EU:s grannskapspolitik. Liksom under tidigare år har utvidgningsfrågorna varit aktuella i EU-nämndens besöksutbyte och övriga kontakter med kolleger i andra parlament.

I skrivelsen tas situationen beträffande det konstitutionella fördraget upp (avsnitt 4). Vid samrådet den 14 juni inför Europeiska rådets möte i juni 2005 diskuterades frågan om fördragets framtid ingående. EU-nämndens ledamöter uttryckte stöd för en reflektionsperiod för att ge tid för eftertanke och debatt om EU:s utveckling. EU-nämnden hade tidigare, den 25 april, hållit en offentlig utfrågning om fördraget där bl.a. nyheter i förhållande till gällande fördrag samt debatten i Europa och i Sverige togs upp.

Föregående år inleddes för EU-nämndens del med skriftliga samråd inför extrainsatta rådsmöten med anledning av flodvågskatastrofen i Asien. Frågorna följdes sedan upp i samband med ytterligare rådsmöten. Det svenska initiativet att använda den civil-militära cellen för större EU-koordinerade insatser diskuterades och stöddes av EU-nämnden. Det framgår dock inte av skrivelsen hur arbetet med detta förslag har fortskridit. Kris- och katastrofberedskap tas för övrigt upp både i kapitlet EU:s förbindelser med omvärlden (avsnitt 8.10) och i kapitlet Rättsliga och inrikes frågor (avsnitt 21 Skydd och beredskap). Hur dessa olika förslag och åtgärder förhåller sig till varandra förefaller oklart.

En viktig fråga under året har också varit förhandlingarna om EU:s finansiella perspektiv (avsnitt 5). Slutförhandlingarna mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet fortsätter under år 2006. EU-nämnden har liksom föregående år behandlat frågan dels i samband med samrådet inför Allmänna rådet och Ekofin, dels i en beredningsgrupp med företrädare för varje riksdagsparti. I december år 2005 under Europeiska rådets möte gav en majoritet i EU-nämnden regeringen mandat att acceptera det framförhandlade paketet. I skrivelsen nämns inte förslaget om den s.k.

globaliseringsfonden som det brittiska ordförandeskapet presenterade under förhandlingarnas gång och som såväl regeringen som en enig EU-nämnd var kritisk emot.

I skrivelsen redogörs vidare för arbetet med halvtidsöversynen av Lissabonstrategin (avsnitt 6). Regeringen har kontinuerligt informerat och samrått med EU-nämnden om arbetet på olika sätt. Inför Europeiska rådets vårmöte 2005 hade EU-nämnden som brukligt ett offentligt samråd med regeringen. Regeringen hade dessförinnan samrått med EU-nämnden beträffande de olika rådssammansättningarnas bidrag till vårtoppmötet. EU-nämnden har vid dessa samråd varit enig med regeringen om behovet av ett effektivare genomförande av strategin med bibehållen balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga målen.

Regeringen redovisar vidare i denna del resultaten av Europeiska rådets möten under året. Europeiska rådet, som inte är en institution i fördragens mening, har utvecklats till ett av unionens viktigaste organ. Den i riksdagsordningen reglerade formella samrådsskyldigheten gentemot riksdagen gäller beslut som fattas av Europeiska unionens råd (ministerrådet), men enligt av riksdagen fastställd praxis har regeringen också samrått med EU-nämnden inför Europeiska rådets möten. EU-nämnden har tillstyrkt 2002 års Riksdagskommittés förslag om att samråd inför Europeiska rådet skall regleras i riksdagsordningen (2005/06:EUN1y).

EU:s förbindelser med omvärlden (del 2)

Under denna rubrik behandlas i skrivelsen huvudsakligen frågor som berör regeringens samråd med EU-nämnden inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och handelspolitiken. Ministerrådet, och därmed EU-nämnden, har kontinuerligt följt utvecklingen i olika länder och organisationer. När det gäller de fortsatta frihandelsförhandlingarna inom WTO har en enig EU-nämnd stött regeringen.

I förra årets skrivelse redogjorde regeringen för EU:s uppförandekod för vapenexport samt EU:s vapenembargo mot Kina. EU-nämnden ägnade stor uppmärksamhet åt dessa frågor förra året. I årets skrivelse sägs att uppförandekoden skall antas som en gemensam ståndpunkt (avsnitt 8.8.1). Beträffande Kina sägs (avsnitt 11.10.1) att frågan om eventuellt hävande av EU:s vapenembargo har avstannat under hösten. EU-nämnden förutsätter att regeringen fortlöpande samråder med EU-nämnden om utvecklingen av dessa bägge frågor.



Ekonomiska och finansiella frågor (del 3)

Reformeringen av stabilitets- och tillväxtpakten behandlas i skrivelsen under avsnittet Den ekonomiska och monetära unionen (avsnitt 12.1). I skrivelsen sägs att det svenska agerandet diskuterades i EU-nämnden vid flera tillfällen. Regeringen har fortlöpande samrått med och fått mandat av EU-nämnden i denna fråga. För Sveriges del har det då handlat om att balansera kraven på lättnader i det s.k. underskottsförfarandet med åtgärder för att förstärka den förebyggande övervakningen av medlemsländernas offentliga finanser. EU-nämnden har också i juli behandlat frågor om skuldavskrivning och alternativa finansieringsformer för ökat bistånd samt i december en kompromiss om regler för reducerade momssatser. Rådet kunde i januari 2006 efter omfattande förhandlingar enas i denna senare fråga.

Rättsliga och inrikes frågor (del 4)

Som framhålls i skrivelsen (avsnitt 19.1.6) har EU under de senaste åren lagt ökad kraft på arbetet mot terrorism. Till följd av terroristattentaten i London i juli ägde ett extrainsatt rådsmöte rum. EU-nämnden fick en särskild återrapport från detta möte, vid vilket hade antagits den deklaration om terrrorismbekämpning som beskrivs i skrivelsen. I samband med denna fråga och övriga frågor på området, särskilt förslaget om lagring av trafikdata, har i EU-nämnden avvägningen mellan brottsbekämpande åtgärder och rättssäkerhet stått i förgrunden. EU-nämnden gav dock i november 2005 slutligt stöd för regeringens ståndpunkt att godkänna förslaget. I övrigt har regeringen samrått med EU-nämnden om alla frågor som nämns i skrivelsen och som stått på rådets dagordning på detta viktiga område.



Sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård, konsumentfrågor (del 5)

I skrivelsen under denna del redogörs för bl.a. tillväxt och sysselsättning, arbetsmarknadsfrågor, jämställdhet, folkhälsa, hälso- och sjukvård och konsumentpolitik.

Det kan konstateras att regeringen har samrått med EU-nämnden vad gäller frågor som har aktualiserats under år 2005 inom området sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor. Ett flertal frågor har behandlats av EU-nämnden flera gånger under förhandlingarnas gång i ministerrådet. Vissa frågor har också givit upphov till mer omfattande diskussioner, såsom t.ex. förhandlingarna om översyn av direktivet om arbetstidens förläggning i vissa fall och inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut (avsnitt 23.2.1 respektive avsnitt 24). Inför det informella toppmötet i oktober 2005 i Hampton Court presenterade också regeringen ett initiativ om en jämställdhetspakt; en fråga som tidigare hade tagits upp under statsministerns återrapportering i riksdagen från EU:s vårtoppmöte den 22 - 23 mars 2005 (avsnitt 2.3).

Det noteras att under avsnittet Arbetsrätt (avsnitt 23.1) redovisas frågor som inte varit aktuella för behandling i rådet eller på annat sätt inom ramen för EU-samarbetet utan närmast rör införlivande av direktiv eller förhandlingar som avstannat. Dessa har av förklarliga skäl inte behandlats vid EU-nämndens sammanträden.

Beträffande grönboken om psykisk hälsa (avsnitt 25.8) angav EU-nämnden att Sverige redan i den inledande diskussionen om grönboken skulle klargöra att detta är en fråga för den nationella nivån. Detta är ett av flera exempel på den subsidiaritetsprövning som i praktiken sker i EU-nämnden när det gäller förslag som presenteras på rådets möten.



Konkurrenskraftsfrågor (del 6)

Förslaget till direktivet om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet) har liksom förra året varit föremål för diskussioner vid flera tillfällen i EU-nämnden under året (avsnitt 29.1).

Kemikalieförordningen, Reach, har också behandlats i EU-nämnden vid ett flertal tillfällen både inför Konkurrenskraftsrådet och Miljörådet (avsnitt 31.1.5).

Regelförbättring inom EU (avsnitt 31.1.4) har varit en uppmärksammad fråga på dagordningarna för olika rådssammansättningar med Konkurrenskraftsrådet som sammanhållande.

Transport, telekommunikation och energi (del 7)

I skrivelsen ges en grundlig redovisning av arbetet inom områdena transport, telekommunikation och energi. Inom dessa områden har det under 2005 varit relativt omfattande aktivitet inom EU-samarbetet. På transportområdet har EU-nämnden bl.a. särskilt uppmärksammat det s.k. Eurovinjettdirektivet (beskattning av tunga lastbilar, avsnitt 36.2.3). Förslaget har diskuterats vid flera rådsmöten och vid flera samråd med EU-nämnden. EU-nämnden har därvid uttryckt att det är angeläget att en överenskommelse nås och att regeringen bör vara beredd på att kompromissa. Även det s.k. tredje järnvägspaketet har varit föremål för diskussioner vid flera tillfällen i EU-nämnden (avsnitt 36.2.4).

I skrivelsen nämns också grönboken om energieffektivisering (avsnitt 38.3). Frågan om grönboken och energipolitikens betydelse för att nå klimatmålen behandlades i EU-nämnden under hösten 2005. Energifrågorna har under år 2006 fått stor aktualitet och diskuterats ingående i EU-nämnden bl.a. mot bakgrund av den nyligen utfärdade grönboken om energipolitiken och inför EU:s vårtoppmöte i mars innevarande år.



Jordbruk och fiske (del 8)

Reformen av marknadsordningen för socker (avsnitt 39.1.1) har, som sägs i skrivelsen, behandlats intensivt i ministerrådet och därmed också i EU-nämnden. Diskussionen i EU-nämnden, vars majoritet stött reformen, har bl.a. gällt budgetfrågor och analyser av reformens konsekvenser. Även det nya regelverket för landsbygdsutveckling (avsnitt 39.2.1) har behandlats av EU-nämnden ett flertal gånger under året.

Frågan om fiskemöjligheterna i Östersjön för år 2006 (avsnitt 40.1.1) har i december år 2005 ingående diskuterats i EU-nämnden varvid regeringen fått mandat att rösta nej till förslaget.

Miljö (del 9)

Under året har flera frågor på miljöområdet både av övergripande karaktär och enskilda direktiv varit föremål för diskussioner i EU-nämnden. Regeringen har samrått med EU-nämnden i de frågor som stått på rådets dagordning både vad gäller övergripande frågor och enskilda direktiv. Frågor av övergripande karaktär som diskuterats i EU-nämnden är t.ex. hållbar utveckling och Lissabonstrategin (avsnitt 42.1.1 respektive 42.1.2). Samråden på miljöområdet har ibland resulterat i längre diskussioner om t.ex. GMO-frågor (avsnitt 42.4.6). Regeringens förslag om att Sverige skulle rösta nej till grundvattendirektivet fick efter diskussioner stöd i nämnden (avsnitt 42.3.2).

Utbildning, ungdom och kultur (del 10)

Under denna rubrik behandlas i skrivelsen EU-samarbetet rörande utbildning, ungdom och kultur. Regeringen har informerat och samrått i de frågor som stått på dagordningen för rådet. I vissa fall har det vid samråden i EU-nämnden uppstått diskussioner med hänsyn till subsidiaritetsprincipen rörande olika stödprogram inom kulturområdet (avsnitt 45) samt antagande av resolutioner inom exempelvis ungdomsområdet (genomförandet av den europeiska ungdomspakten, avsnitt 44.1).



EU:s institutioner (del 11)

I detta avsnitt redogörs, liksom i tidigare skrivelser, för institutionernas och olika organs verksamhet, öppenhet och insyn, personalpolitik i EU:s institutioner samt svenska språket och regelförenkling. Vidare redogörs för mål i EG-domstolen och s.k. överträdelseärenden.

Europeiska unionens råd - rådet (avsnitt 46.1)

I yttrande över skrivelsen för år 2003 uppmärksammade nämnden rådets nya uppförandekod om att ingen fråga skulle placeras på rådets dagordning enbart för presentation från kommissionens eller en medlemsstats sida, om inte en debatt om nya väsentliga initiativ planeras. EU-nämnden kunde förra året liksom nu konstatera att den nya uppförandekoden inte tycks ha medfört någon nämnvärd förändring av rådets dagordningar. Liksom förut belastas rådets dagordningar med frågor som olika delegationer önskar ta upp under dagordningspunkten Övriga frågor. Dessa frågor förs dessutom ofta upp på ett mycket sent stadium och utan att bakgrunden är känd.

Liksom i yttrandena över de tre senaste skrivelserna välkomnar EU-nämnden att samarbetet mellan ordförandeskapen resulterar i långsiktiga gemensamma program och att kommissionen numera publicerar strategiska prioriteringar för en längre period. Sådana program och prioriteringar gör det möjligt för de nationella parlamenten att bättre planera arbetet med EU-frågorna.

I skrivelsen redogörs för den utveckling som pågår när det gäller att öka öppenheten i rådets förhandlingar. Det är enligt EU-nämndens mening mycket viktigt att denna utveckling inte avstannar. I den mån rådet har öppna förhandlingar bör även samrådet i EU-nämnden inför rådets möten i motsvarande delar hållas offentligt. Den inledningsvis omnämnda riksdagskommittén har föreslagit en ändring i riksdagsordningen så att detta skall kunna bli möjligt. EU-nämnden har välkomnat förslaget (2005/06:EUN1y).

Nämnden har också tidigare kunnat konstatera att rådsreformen om rådssammansättningar inte medfört någon förändring i övrigt av beredningen av rådets möten med t.ex. längre tidsfrister för beredningen av frågorna, vilket innebär svårigheter för nationella parlamentariker att hinna sätta sig in i frågorna. Någon förbättring härvidlag har inte skett under år 2005.

Regeringen bör enligt nämndens uppfattning verka inom EU för att rådets arbetsformer gör det möjligt för de nationella parlamenten att bereda frågorna och överlägga med sina respektive regeringar före rådsmötena. Det är viktigt att EU:s institutioner skapar utrymme för de nationella parlamenten att vara aktiva.

EU:s legitimitet ökar om det sker en demokratisk förankring i medlemsstaterna av de frågor som hanteras gemensamt på EU-nivå.

Genomförande av direktiv (avsnitt 46.2.2)

I skrivelsen redogörs för Statsrådsberedningens övergripande ansvar för genomförande av direktiv. I detta sammanhang har EU-nämnden iakttagit att det aldrig eller sällan i propositioner om genomförande av direktiv och godkännande av rambeslut redogörs för det samrådsförfarande med riksdagen som numera regleras i 10 kap. 6 § regeringsformen. På samma sätt som det i propositioner under avsnittet Ärendet och dess beredning redogörs för sedvanligt remissförfarande bör också det grundlagsreglerade samrådet med riksdagen framgå (se också bet. 1999/2000:KU10, sid. 38 - 39).

Överträdelseärenden (avsnitt 46.2.3)

I skrivelsen redovisas också liksom föregående år s.k. överträdelseärenden mot Sverige och mål av svenskt intresse vid EG-domstolen och EG:s förstainstansrätt. Det välkomnas att det i årets skrivelse finns uppgifter om hur läget är i förhållande till föregående år. EU-nämnden finner det också värdefullt att det i årets skrivelse liksom tidigare finns en bilaga med information om dels mål i EG-domstolen, dels s.k. överträdelseärenden och att informationen denna gång är uppställd departementsvis. I övrigt vore det, som EU-nämnden tidigare påpekat, av intresse att som en jämförelse få information om antalet överträdelseärenden och fällande domar mot övriga medlemsländer.

Europaparlamentet (avsnitt 46.3)

I årets skrivelse nämns i avsnittet om Europaparlamentet frågan om förslaget till ledamotsstadga. En majoritet i EU-nämnden ställde sig i januari 2004 bakom regeringens ståndpunkt att välkomna Europaparlamentets kompromissförslag med undantag av den föreslagna arvodesnivån som en enig EU-nämnd, liksom regeringen, ansåg vara alltför hög. För förslaget fanns dock inte nödvändig kvalificerad majoritet, varför det inte kunde godkännas vid rådsmötet. Inför rådets överenskommelse i juli 2005 kunde EU-nämndens majoritet acceptera regeringens bedömning att fördelarna i förslaget vid en samlad bedömning överväger nackdelarna.



Öppenhet och insyn (avsnitt 46.7)

Beträffande öppenheten och insynen är det glädjande att tendensen för ökad öppenhet är tydlig under år 2005.

I skrivelsen redovisas att Europaparlamentet, rådet och kommissionen tillämpar förordningen om allmänhetens tillgång till dessa institutioners handlingar (den s.k. öppenhetsförordningen). Beträffande rådets handlingar finns emellertid också i rådets säkerhetsbestämmelser (2001/264/EG) en omfattande reglering av rådshandlingar som anses känsliga. EU-nämnden vill framhålla det angelägna i att rådshandlingar som är försedda med EU:s hemligbeteckningar inte rutinmässigt sekretessbeläggs vid den bedömning som görs enligt den svenska sekretesslagen.

Svenska språket och regelförbättring (avsnitt 46.9)

När det gäller beredningen i EU-nämnden av de frågor som skall beslutas av ministerrådet har nämnden tidigare framhållit vikten av att relevanta skriftliga underlag i form av utkast på svenska finns tillgängliga inför EU-nämndens sammanträden så att samrådet kan ske på ett meningsfullt sätt. Under de brittiska och österrikiska ordförandeskapen synes en viss förbättring härvidlag ha ägt rum. De svenska översättningarna av olika dokument föreligger ganska snabbt efter den första versionen på engelska.

Nämnden konstaterar med tillfredsställelse att regeringen fortsätter sitt arbete med att befrämja regelförbättring, begripligare EU-texter och utveckla EU-språkvården och anser att arbetet bör fortsätta med oförminskad styrka. Enhetlighet i EU-terminologin på svenska och mer lättillgängliga och begripliga texter är viktiga mål, bl.a. ur tillgänglighetssynpunkt och demokratisynpunkt .

Stockholm den 24 april 2006

På EU-nämndens vägnar

Tommy Waidelich

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tommy Waidelich (s), Carl B Hamilton (fp), Sonia Karlsson (s), Hillevi Larsson (s), Mats Odell (kd), Sven-Erik Sjöstrand (v), Anita Jönsson (s), Kenneth G Forslund (s), Ulf Holm (mp), Eva Arvidsson (s), Agne Hansson (c), Agneta Lundberg (s), Björn Hamilton (m), Mariam Osman Sherifay (s) och Cecilia Wigström (fp).



Innehållsförteckning

Regeringens skrivelse 1

EU-nämnden 2

Allmänna synpunkter på innehållet i skrivelsen 2

Den övergripande utvecklingen i Europeiska unionen (del 1) 3

EU:s förbindelser med omvärlden (del 2) 5

Ekonomiska och finansiella frågor (del 3) 5

Rättsliga och inrikes frågor (del 4) 5

Sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård, konsumentfrågor (del 5) 6

Konkurrenskraftsfrågor (del 6) 6

Transport, telekommunikation och energi (del 7) 7

Jordbruk och fiske (del 8) 7

Miljö (del 9) 7

Utbildning, ungdom och kultur (del 10) 8

EU:s institutioner (del 11) 8

Elanders Gotab, Stockholm 2006

:

:

2005/06:EUN2y EU-nämnden

EU-nämnden 2005/06:EUN2y

2005/06:EUN2y

:

:

2005/06:EUN2y