Försvarsutskottets yttrande över motionen 1974:345 om gemensam stationeringsort för civilbefälhavaren och militärbefälhavaren

Yttrande 1974:FöU1

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets yttrande nr 1 år 1974


FÖU 1974:1 y


Nr 1 y

Försvarsutskottets yttrande över motionen 1974:345 om gemensam stationeringsort för civilbefälhavaren och militärbefälhavaren.

Till civilutskottet

Genom beslut den 8 februari 1974 har civilutskottet berett försvarsut­skottet tillfälle att avge yttrande över motionen 1974:345 om gemensam stationeringsort för civilbefälhavaren och militärbefälhavaren.

Försvarsutskottet har inhämtat yttrande över motionen från överbefäl­havaren. Efter remiss från civilutskottet har yttranden också inkommit från civilbefalhavarna i södra, västra och östra civilområdena samt Bergslagens civilområde.

Försvarsutskottet för med anledning av motionen anföra följande.

I motionen konstateras att man inom nedre Norrlands civil- och mi­litärområde anser det vara en betydande fördel att civilbefälhavaren och militärbefälhavaren där har samma stationeringsort. Särskilt angeläget anses det vara att civilbefälhavarens kansli finns på samma ort som militärom­rådesstaben. Motionärerna hemställeratt riksdagen uppdrar åt Kungl, Maj:t att efter hand genomföra sådan organisationsförändring att civilbefälhavaren och hans kansli lår stationeringsort i samma län som militärbefälhavaren.

Det är endast i nedre Norrlands civil- och militärområde som statione-ringsorten är gemensam för civilbefälhavaren och militärbefälhavaren. Läget i stort framgår av nedanstående sammanställning.

Civolmilo

Civilbefälha vårens

Militärområdes

kansli

staben

Södra

Malmö

Kristianstad

Viistra

Göteborg

Skövde

Östra

Stockholm

Strängnäs

Bergslagens

Falun

Karistad

Nedre Norrlands

Östersund

Östersund

Övre Norriands

Luleå

Boden

Motionärerna gör en preliminär bedömning av möjligheterna att tillgodose deras synpunkter, I övre Norriand är lokaliseringen enligt motionärernas mening godtagbart ordnad. I östra civil- och militärområdet anser de det vara svårt att uppfylla önskemålet om en gemensam lokalisering. 1 övrigt

I  Riksdagen 1974. 10 saml. Yttr. nr 1



FÖU 1974:ly                                                             2

kan denna rationalisering enligt motionärerna genomföras godtagbart i västra civil- och militärområdet och bra i övriga civil- och militärområden vid byte genom naturiig avgång av civilbefälhavare.

Motionen avstyrks av de fyra civilbefälhavare som hörts i ärendet. Lo­kaliseringen av civilbefälhavaren och hans kansli kan inte ensidigt bedömas med hänsyn till behovet av samverkan med militärbefälhavaren och mi­litärområdesstaben. Civilbefälhavaren i östra civilområdet konstaterar för sin del bl. a.:

Behovet och betydelsen av en smidig samverkan mellan militärom­rådesstab och civilbefälhavarkansli skall självfallet inte underskattas, men det är angeläget att man vid frågans avgörande tillräckligt beaktar mot­svarande behov beträffande myndigheterna inom den civila sektorn. Denna rent civila samverkan kan utgöra en grundläggande förutsättning för ett gott utbyte av samverkan civilt/militärt.

Enligt överbefälhavaren skulle samordningsverksamheten från militär­befälhavarnas synpunkt underlättas om civilbefälhavarnas kanslier var sam­lokaliserade med militärområdesstaberna. Han pekar emellertid också på att civilbefälhavarkanslierna även skall samverka med ett stort antal civila myndigheter. Konsekvenserna för denna samverkan vid en flyttning av civilbefälhavarkanslierna till militärområdesstabernas stalioneringsorter kan överbefälhavaren i nuläget inte överblicka.

Några väsentligare nackdelar med nuvarande ordning har överbefälha­varen inte kunnat konstatera. Av yttrandena att döma är civilbefälhavarna av samma uppfattning.

Försvarsutskottet kan för sin del hålla med motionärerna om atl det skulle vara till fördel för samverkan i fred mellan civilbefälhavare och militär­befälhavare om stationeringsorten - som fallet är i nedre Norriands civil-och militärområde - vore gemensam. Frågan om civilbefälhavarens och fredskansliets stationeringsort kan emellertid inte bedömas endast med hän­syn till behovet av samverkan med militärbefälhavaren och militärområ­desstaben. Som framgår av remissvaren är civilbefälhavaren, för att kunna lösa sina uppgifter som samordnande instans på det civila området, i all­mänhet mera beroende av en lokalisering i nära anslutning till de myn­digheter och andra organ vilkas försvarsplanläggning det i första hand gäller att samordna. Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att tillstyrka mo­tionärernas önskemål, som går ut på en prioritering av kontaktbehovet mel­lan civilbefälhavaren och militärbefälhavaren.

Av betydelse i sammanhanget är att befattningen som civilbefälhavare inte är knuten till visst län inom civilområdet utan lill viss person. Som en följd härav har inte heller civilbefälhavaren och hans kansli alllid samma förläggningsort. En åtskillnad finns i nuläget inom östra och västra civil-omrädena, där civilbefälhavarna bor i Uppsala resp. Mariestad medan kan­slierna finns i Stockholm resp, Göteborg,

Motionsyrkandet innebär att man framgent skulle knyta civilbefälhavar-



FÖU 1974:ly                                                             3

funktionen till visst län inom civilområdet. En sådan ordning kan uppen-bariigen få negativa konsekvenser, när det gäller att få en lämplig lands­hövding som civilbefälhavare. Utskottet anser, i likhet med överbefälha­varen, alt nuvarande system har bestämda fördelar i detta hänseende. Även av detta skäl bör molionen alltså enligt utskottets mening avslås.

En fråga som väntar på sin lösning är emellertid lokaliseringen av ci­vilbefälhavarnas kanslier. Civilbefälhavaren i södra civilområdel erinrar om 1964 och 1968 års riksdagsbeslut och konstaterar alt fredsorganisationen sedan sex år tillbaka är en försöksorganisation vid två kanslier och ett pro­visorium vid de fyra övriga. Civilbefälhavaren anför yiteriigare:

Del är heller inte fastslaget, var fredskanslierna skall finnas. Även om praxis utbildats så, att kanslierna legat kvar trots att till civilbefälhavare utsetts en landshövding i annan residensort, känner personalen en ganska stor otrygghet. Enligt uttalandena i samband med propositionen 1964 kan kansliet för södra civilområdets del få fiytta mellan sex residensorter.

Civilbefälhavaren slutar med en förhoppning att riksdagen nu skall medverka till att alla sex civilbefälhavarna får en fastställd organisation, liksom också till att kansliernas fredsföriäggningsorter fastställs.

Frågan om kansliernas fredsföriäggningsorter behandlades redan i propositionen 1964:109 angående totalförsvarets regionala ledning. Chefen för försvarsdepartementet beskrev situationen på följande sätt (s. 147):

Självfallet är det önskvärt att inte behöva flytta kansliet i samband med ombyte av civilbefälhavare. Jag anser det emellertid inte möjligt att göra några bindande uttalanden härom. Kansliet måste enligt min mening i regel förläggas till den ort, där civilbefälhavaren finnes, och uppdraget som civilbefälhavare kan i allmänhet inte knytas till visst län.

Praktiska skäl talar givetvis för att civilbefälhavaren och hans kansli bör vara lokaliserade på samma ort. Det innebär emellertid att kanslierna vid ombyte av civilbefälhavare kan behöva flytta från en residensort till en annan. Som framgår av det föregående är det i ett par fall så att ci­vilbefälhavare och kansli har olika stalioneringsorter. Detta har uppenbar­ligen inte ansetts vara förenat med några större olägenheter.

Det finns också skäl som talar för att kanslierna erhåller fasta förlägg­ningsorter i fred. Behovet av en central placering i förhållande till de civila organ, vilkas försvarsplanering skall samordnas, väger tungt i detta sam­manhang. Även av hänsyn till personalen vid kanslierna är det angeläget att stationeringsorten bibehålls oavsett vilken landshövding som förordnas som civilbefälhavare.

Försvarsutskottet har för sin del kommit fram till att frågan om civil-befälhavarkansliernas fredsföriäggningsorter nu bör få en varaktig lösning. Övervägande skäl talar enligt utskottets mening för att kanslierna får sta­digvarande förläggningsorter och att lokaliseringen bestäms i första hand med hänsyn lill den civila försvarsplanläggning som skall samordnas. De



FöU 1974:ly                                                             4

eventuella olägenheter som följer av att kanslierna i något eller några fall ligger på annan plats än civilbefälhavarens stationeringsort torde inte vara större än att de kan accepteras.

Stockholm den 16 maj 1974

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

A'ä/-varan(y<'.'herrar petersson="" i="" gäddvik="" (m),="" gustavsson="" i="" eskilstuna="" (s),="" gus­tafsson="" i="" stenkyrka="" (c),="" gustafsson="" i="" uddevalla="" (s),="" pettersson="" i="" kvänum="" (c),="" gustavsson="" i="" ängelholm="" (s),="" kari="" bengtsson="" i="" varberg="" (fp),="" fru="" sundström="" (s),="" herrar="" brännström="" (s),="" gernandt="" (c),="" olsson="" i="" asarum="" (s).="" björk="" i="" gävle="" (c),="" jo­hansson="" i="" växjö(c),="" konradsson="" (s)och="" danell="">

GOTAB 74 7650 S   Stockholm 1974