Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nationella minoriteterna

Yttrande 2008/09:UbU2y

2008/09:UbU2 Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nationella minoriteterna

Utbildningsutskottets yttrande

2008/09:UbU2

Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nationella minoriteterna

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 26 mars 2009 beslutat att bereda utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande över regeringens proposition 2008/09:158 Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nationella minoriteterna med motioner, i de delar som berör utbildningsutskottets beredningsområde.

Utbildningsutskottet behandlar i det följande för utbildningsutskottet relevanta delar i regeringens proposition samt motionerna 2008/09:K4 yrkandena 2, 3 och 4, 2008/09:K5 yrkande 3 och 2008/09:K7 yrkandena 4, 5 och 7.

Utskottets överväganden

Propositionen

Utgångspunkten för den nuvarande svenska minoritetspolitiken är Sveriges folkrättsliga åtaganden enligt Europarådets två konventioner rörande minoriteter: ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.

I föreliggande proposition föreslås en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Avsikten med förslaget är att förtydliga de nationella minoriteternas rättigheter. Lagen innehåller bl.a. allmänna bestämmelser rörande samtliga nationella minoriteter, bestämmelser om utvidgning av förvaltningsområdena för finska och samiska, bestämmelser om rätt att använda finska, meänkieli och samiska samt om uppföljning av efterlevnaden av lagen. Den föreslagna lagen föreslås ersätta lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar, som därmed upphör att gälla. Vidare föreslås ändringar i sametingslagen (1992:1433) och socialtjänstlagen (2001:453). Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

Propositionen innehåller även andra delar i regeringens samlade strategi för minoritetspolitiken med åtgärder för att motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna, säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk och uppföljning av vidtagna åtgärder, stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande samt främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken.

Undervisning i minoritetsspråk

Propositionen

I propositionen anges att Europarådet i sin granskning av efterlevnaden av minoritetskonventionerna har konstaterat att utbildning i och på minoritetsspråk är av grundläggande betydelse för att främja minoritetsspråkens bevarande och att det krävs särskilda åtgärder i Sverige för att göra undervisningen mer tillgänglig i eller på minoritetsspråken. Utbudet av undervisning i minoritetsspråk, dvs. modersmålsundervisning, är enligt Europarådet begränsat inom den kommunala skolan, och tillgången på tvåspråkig undervisning är mycket begränsad. Det råder även brist på lärare och läromedel i minoritetsspråk.

Europarådets ministerråd har därför rekommenderat Sverige att vidta åtgärder omgående för att stärka tillgången på undervisning i minoritetsspråk, utveckla läromedel och förbättra lärarutbildningen på alla nivåer. Nuvarande undervisningsmodeller behöver anpassas i enlighet med Sveriges minoritetsåtaganden för att öka kvaliteten i och tillgången till modersmålsundervisning och för att möjliggöra tvåspråkig undervisning.

I propositionen redovisas de åtgärder som regeringen vidtagit i syfte att stärka modersmålsundervisningen i skolan. Inom ramen för den tidigare Myndigheten för skolutvecklings mångfaldsuppdrag kunde skolor som anmälde deltagande i försöksverksamheten under 2006 och 2007 få ekonomiskt stöd och tillgång till kompetensutveckling. Skolorna kunde också delta i ett nätverk med andra skolor för inspiration och stöd. Redovisning av försöksverksamheten finns i Myndigheten för skolutvecklings rapport Förstärkt försöksverksamhet med ämnesundervisning på modersmål och kompetensutveckling för modersmålslärare (dnr 2006:231).

Statens skolverk avrapporterade sommaren 2008 ett regeringsuppdrag om hur distansundervisning kan få anordnas i skolan, bl.a. för modersmålsundervisningen i de nationella minoritetsspråken. Regeringens avsikt är att införa möjlighet till distansundervisning som ett sätt att kunna tillhandahålla undervisning i modersmål i skolor som saknar lärare i ämnet.

Skolverket har vidare hösten 2007 och hösten 2008 skickat ut broschyren Nationella minoriteter i skolan för att informera skolhuvudmännen om de nationella minoriteterna och deras rättigheter i skolan.

Skolverket driver dessutom webbplatsen Tema Modersmål för att stödja och informera om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Samtliga nationella minoritetsspråk finns representerade på Tema Modersmål. Webbplatsen är i första hand avsedd som en resurs för dem som arbetar inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola. Ett nytt uppdrag till Skolverket om Tema Modersmål ges i regleringsbrevet för 2009, enligt vilket Skolverket särskilt ska sträva efter att stödja de nationella minoritetsspråken inom arbetet med Tema Modersmål.

Regeringen har vidare givit Skolverket och Sameskolstyrelsen i uppdrag att stödja utveckling och produktion av läromedel för de nationella minoriteterna till vilket regeringen har avsatt totalt 11 miljoner kronor under 2008 och 2009.

För att förbättra tillgången på modersmålslärare i de nationella minoritetsspråken beslutade regeringen den 17 april 2008 att ge tilläggsdirektiv till Utredningen om en ny lärarutbildning (U 2008:43).

I propositionen gör regeringen bl.a. bedömningen att utökade möjligheter att bedriva modersmålsundervisning på distans bör undersökas. Regeringen anser att möjligheterna att på frivillig väg införa distansundervisning som ett sätt att tillhandahålla undervisning i modersmål bör undersökas ytterligare. Som underlag inför ett sådant beslut avser regeringen att uppdra åt Skolverket att komplettera redovisningen med en analys och förslag avseende de statliga skolformerna, sameskolan och specialskolan.

Regeringen gör vidare i propositionen bedömningen att det är viktigt att det finns läromedel på de nationella minoritetsspråken. Regeringen menar också att tillgången på integrerad samisk undervisning bör utökas för att på så sätt stärka det samiska språkets fortlevnad. Regeringen anser att samiska barns möjligheter att tillägna sig bättre kunskaper i samiska kan förbättras omgående genom en satsning på integrerad samisk undervisning. Regeringen avser därför att avsätta ytterligare medel för detta ändamål.

Motionerna

I motion 2008/09:K7 yrkande 7 anförs att modersmålsundervisningen bör utformas i enlighet med Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, vilken Sverige ratificerade 2000. Enligt ramkonventionen finns inte möjligheten att begränsa rätten till undervisning för nationella minoriteter med anledning av det enskilda barnets eller förälderns tidigare kunskaper eller bruk av språket. Vänsterpartiet anser att Sverige bör leva upp till ramkonventionen och att det enskilda barnets rätt till minoritetsspråket inte ska vara beroende av föräldrarnas eller individens tidigare kunskaper i språket. Även Miljöpartiet de gröna anför i motion 2008/09:K4 yrkande 4 att kravet på grundläggande kunskaper för att få undervisning i minoritetsspråk bör tas bort. I motionen hänvisas till utredningens förslag (Rätten till mitt språk, SOU 2005:40) där detta krav föreslås tas bort. I motionen anförs behovet av en vitalisering av minoritetsspråken.

Utskottets bedömning

För att stärka de nationella minoriteternas ställning i skolan har regeringen under 2008 infört nya regler för modersmålsundervisning i finska och jiddisch som trädde i kraft den 1 juli 2008. Ändringarna innebär att samma regler nu gäller för alla nationella minoritetsspråk. Modersmålsundervisning i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket, men när de gäller de nationella minoritetsspråken finns nu inte någon begränsning av antalet elever för att undervisning ska tillhandahållas.

Reglerna om modersmålsundervisning finns i 2 kap. 9–14 §§ grundskoleförordningen. I 9 § anges att om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne, om eleven har grundläggande kunskaper i språket och eleven önskar få sådan undervisning. I andra stycket anges att modersmålsundervisning i samiska, meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Undantag görs dock ej för kravet om grundläggande kunskaper i språket.

Utskottet erinrar om de satsningar som regeringen vidtagit för att stärka modersmålsundervisningen i den svenska skolan och delar i övrigt regeringens bedömningar om undervisning i minoritetsspråk. Utskottet anser att motionsyrkandena bör avstyrkas.

Utvidgat förvaltningsområde för finska

Propositionen

Med finskt förvaltningsområde avses en kommun i Sverige där de finskspråkiga invånarna (sverigefinnarna) har vissa lagstadgade språkliga rättigheter.

Sverige fick den 1 april 2000 en lag om rätten att använda finska (muntligt och skriftligt) hos förvaltningsmyndigheter i fem kommuner: Haparanda, Kiruna, Gällivare, Pajala och Övertorneå (Lag om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar SFS 1999:1176).

I propositionen föreslår regeringen att de finska förvaltningsområdena utvidgas ytterligare med 18 kommuner: Botkyrka, Eskilstuna, Hallstahammar, Haninge, Huddinge, Håbo, Köping, Sigtuna, Solna, Stockholm, Södertälje, Tierp, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Älvkarleby, Österåker och Östhammar.

De sverigefinnar som bor i ett finskt förvaltningsområde har uttrycklig rätt att använda sitt modersmål i offentliga sammanhang, bl.a. inför myndigheter och domstolar. Det föreskrivs särskilt att rätten att få använda det egna modersmålet inte är beroende av den enskilde individens kunskapsnivå i majoritetsspråket. Myndigheterna ska se till att det anställs personal med kunskaper i finska. Sverigefinnar som bor inom ett finskt förvaltningsområde har därtill rätt till att få såväl äldreomsorg som förskoleverksamhet på finska.

Regeringen föreslår bl.a. i propositionen att rätt till plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska även fortsättningsvis ska finnas, och för finska och samiska också inom de utvidgade förvaltningsområdena för dessa språk.

I propositionen skriver regeringen bl.a. att fler samiska och sverigefinska barn ges bättre möjligheter att tillägna sig sitt minoritetsspråk genom utvidgningen av förvaltningsområdena, eftersom utvidgningen innebär att rätten till förskoleverksamhet helt eller delvis på finska respektive samiska utökas. Med tanke på språkens fortlevnad utgör förskoleverksamhet ett värdefullt och – på kort sikt – kraftfullt verktyg i revitaliseringsarbetet. Regeringen understryker att förskoleverksamhet helt eller delvis på finska respektive samiska är särskilt viktigt i de fall barnen inte kan få språket fullt ut hemifrån på grund av föräldrarnas bristande kunskaper i minoritetsspråket. Förskoleverksamhetens roll är därför särskilt viktig, eftersom grunden för additiv tvåspråkighet (dvs. inlärning av ett andra språk som inte sker på bekostnad av det första språket) läggs under ett barns tidiga barndom och förutsättningarna försämras med barnets stigande ålder.

Genom att förvaltningsområdena för finska och samiska utvidgas till ett antal nya kommuner kommer fler barn att ges rätt till förskoleverksamhet helt eller delvis på finska respektive samiska och därmed ett medvetet stöd och stimulans för sin språkutveckling. Den nuvarande rätten till plats i förskoleverksamhet som bedrivs helt eller delvis på meänkieli inom förvaltningsområdet för meänkieli bör bestå.

Regeringen finner inte skäl att i detta skede gå vidare med att utvidga rätten till plats i förskoleverksamhet som bedrivs helt eller delvis på minoritetsspråk till hela landet.

Motionerna

I motion 2008/09:K7 yrkande 4 begär Vänsterpartiet att regeringen skyndsamt återkommer med ett kostnadsförslag för en utvidgning av förvaltningsområdet för det finska språket till att gälla även samtliga kommuner i Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län.

Också Miljöpartiet framför i motion 2008/09:K4 yrkande 2 samma krav, nämligen att förvaltningsområdet för finska som minoritetsspråk utvidgas att gälla samtliga kommuner i Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning om vikten av minoritetsspråk i förskoleverksamheten och delar regeringens bedömning att förvaltningsområdet för finska bör utvidgas i enlighet med vad som föreslås i propositionen. Genom att förvaltningsområdena för finska och samiska utvidgas till ett antal nya kommuner kommer fler barn att ges rätt till förskoleverksamhet helt eller delvis på finska respektive samiska och därmed ett medvetet stöd och stimulans för sin språkutveckling. Utskottet finner inte skäl att tillstyrka motionsyrkandena.

Utvidgat förvaltningsområde för samiska

Propositionen

Förvaltningsområdet för samiska språket utvidgas enligt propositionens förslag till 13 nya kommuner: Arvidsjaur, Berg, Härjedalen, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen samt Östersund. Kommunerna Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna ingår sedan tidigare i förvaltningsområdet.

Enligt 8 § lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar ska en kommun som inom förvaltningsområdet erbjuder plats i förskoleverksamhet enligt 2 a kap. 1 och 7 §§ skollagen(1985:1100), ge barn vars vårdnadshavare begär det möjlighet till plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på samiska. Regeringen föreslår bl.a. i propositionen att rätt till plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på bl.a. samiska även fortsättningsvis ska finnas, också inom de utvidgade förvaltningsområdena för dessa språk.

Motionerna

Socialdemokraterna begär i motion 2008/09:K5 yrkande 3 att riksdagen beslutar att 7 § tredje stycket i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk får följande lydelse: Med förvaltningsområdet för samiska avses kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Dorotea, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Krokom, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Åsele, Älvdalen och Östersund.

Vänsterpartiet begär i motion 2008/09:K7 yrkande 5 ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett kostnadsförslag för en utvidgning av förvaltningsområdet för det samiska språket till att gälla även kommunerna Arvidsjaur, Berg, Dorotea, Härjedalen, Krokom, Lycksele, Malå, Piteå, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åre, Åsele, Älvdalen, Älvsbyn och Östersund.

Även Miljöpartiet anför i motion 2008/09:K4 yrkande 3 att förvaltningsområdet för samiska som minoritetsspråk bör utvidgas till kommunerna Arvidsjaur, Berg, Dorotea, Härjedalen, Krokom, Lycksele, Malå, Piteå, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åre, Åsele, Älvdalen, Älvsbyn och Östersund.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning om vikten av minoritetsspråk i förskoleverksamheten och delar regeringens bedömning att förvaltningsområdet för samiska bör utvidgas i enlighet med vad som föreslås i propositionen. Utskottet har också ovan understrukit att fler barn kommer att ges rätt till förskoleverksamhet helt eller delvis på finska respektive samiska genom att förvaltningsområdena för finska och samiska utvidgas till ett antal nya kommuner och därmed få ett medvetet stöd och stimulans för sin språkutveckling. Utskottet finner inte skäl att tillstyrka motionsyrkandena.

Stockholm den 23 april 2009

På utbildningsutskottets vägnar

Sofia Larsen

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sofia Larsen (c), Marie Granlund (s), Margareta Pålsson (m), Mats Gerdau (m), Betty Malmberg (m), Agneta Lundberg (s), Christer Nylander (fp), Louise Malmström (s), Lars Hjälmered (m), Peter Hultqvist (s), Gunilla Tjernberg (kd), Patrik Forslund (m), Rossana Dinamarca (v), Thomas Strand (s), Ulrika Carlsson i Skövde (c), Mats Pertoft (mp) och Caroline Helmersson-Olsson (s).

Avvikande meningar

1.

Undervisning i minoritetsspråk (v)

 

Rossana Dinamarca (v) anför:

För att skapa en långsiktig och hållbar minoritetspolitik är språket en avgörande faktor. Den som förlorar sitt modersmål, också om det enbart gäller att läsa eller skriva det, tappar en viktig del av sin identitet som individ och som del av samhället.

Vänsterpartiet anser därför att en väsentlig fråga är att modersmålsundervisningen utformas i enlighet med Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (Framework Convention for the Protection of National Minorities, SÖ 2000:2), vilken Sverige ratificerade 2000. I dag ställs krav på grundläggande kunskaper i minoritetsspråket för att man ska få rätt till undervisning i språket i grundskolan.

Enligt ramkonventionen finns inte möjligheten att villkora rätten till undervisning för nationella minoriteter. I ramkonventionens artikel 14.1 anges att parterna erkänner att den som tillhör en nationell minoritet har rätt att lära sig sitt minoritetsspråk. Staters möjligheter att ställa villkor i utbildningssammanhang anges i andra delen av artikeln, i 14.2. I artikel 14.2 anges att staterna ska säkerställa möjligheten till undervisning i eller på minoritetsspråket i områden som av hävd eller i betydande antal bebos av personer som tillhör nationella minoriteter.

Konventionen tillåter således en begränsning som baseras på att det ska finnas en tillräcklig koncentration av personer och att efterfrågan ska vara tillräckligt stor. Någon möjlighet till begränsning med anledning av det enskilda barnets eller förälderns tidigare kunskaper eller bruk av språket nämns inte i ramkonventionen. Någon möjlighet att villkora rätten till undervisning i minoritetsspråket på grund av tidigare kunskaper finns inte heller i minoritetsspråkskonventionens bestämmelser. Även utredningen Rätten till mitt eget språk (SOU 2005:40) föreslår att detta krav tas bort.

Vänsterpartiet anser att Sverige bör leva upp till ramkonventionen och att det enskilda barnets rätt till minoritetsspråket inte ska vara beroende av föräldrarnas eller individens tidigare kunskaper i språket. Därför ska inte grundläggande kunskaper ställas som krav för rätten till undervisning i minoritetsspråket i grundskolan.

2.

Undervisning i minoritetsspråk (mp)

 

Mats Pertoft (mp) anför:

I dag ställs krav på grundläggande kunskaper för att få undervisning i minoritetsspråk. Utredningen Rätten till mitt språk (SOU 2005:40) föreslår att detta krav tas bort. Väsentligt i detta sammanhang är behovet av en vitalisering av minoritetsspråken.

Miljöpartiet anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att kravet på grundläggande kunskaper i minoritetsspråken tas bort.

3.

Utvidgat förvaltningsområde för finska (v)

 

Rossana Dinamarca (v) anför:

Det förstärkta skydd som finns inom de nuvarande förvaltningsområdena ger enskilda rätten att använda finska, meänkieli och samiska i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar. Lagstiftningen innebär även att enskilda har rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på dessa språk.

Europarådet har riktat kritik mot Sveriges genomförande av dessa åtaganden, dels för att enskilda inte har kunnat utnyttja dessa rättigheter fullt ut, dels för att dessa rättigheter gäller i ett begränsat geografiskt område.

Vänsterpartiet anser att Sverige bör ta till sig den kritik som Europarådet har riktat gentemot Sverige i dessa avseenden. Vänsterpartiet anser också att Sverige bör sträva efter att på sikt ta bort strukturen med förvaltningsområden och i stället utvidga rätten att använda finska, meänkieli och samiska i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar över hela landet. Det är ett tydligt steg för att ge ökat skydd för språken och bidra till att främja bevarandet av dessa språk. Då höjs även statusen på dessa nationella minoritetsspråk, vilket skulle kunna vara en tydlig markering gentemot hur enskilda har behandlats i ett historiskt perspektiv vid användande av dessa språk. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör återkomma med en långsiktig planering och ett förslag på hur kostnaderna för en sådan förvaltningsområdesutvidgning ska kunna täckas. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Regeringen föreslår i propositionen en utvidgning av förvaltningsområdena för de finska och samiska språken. Det är förslag som Vänsterpartiet tycker går i rätt riktning. Europarådet har pekat på behovet av att utvidga omfattningen av gällande minoritetsspråkslagstiftning när det gäller just de finska och samiska språken. Europarådet har rekommenderat Sverige att införa en lagstiftning som fullt ut skyddar rätten att använda minoritetsspråk i kontakter med myndigheter i områden där språken talas av hävd eller av ett större antal personer. Av den anledningen efterfrågar Europarådet en utvidgning av förvaltningsområdena för finska och samiska.

Vänsterpartiet anser att Europarådets rekommendationer i dessa avseenden bör följas. Vänsterpartiet anser därför att förslagen i utredningen Rätten till mitt eget språk (SOU 2005:40) bör följas och förvaltningsområdet för det finska språket bör utvidgas till att omfatta samtliga kommuner i Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län, sammanlagt 53 kommuner, förutom de kommuner som redan omfattas, dvs. Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå. Följaktligen bör regeringen skyndsamt återkomma med ett förslag på hur kostnaderna för en sådan utvidgning av förvaltningsområdet för det finska språket ska täckas.

4.

Utvidgat förvaltningsområde för finska (mp)

 

Mats Pertoft (mp) anför:

Regeringen frångår utredningens förslag att utvidga finska språkets (med status som minoritetsspråk) förvaltningsområde att gälla hela Mälardalsregionen. Regeringen yrkar att endast de kommuner som för tillfället ställt sig positiva till att ingå i förvaltningsområdet ska göra detta.

Miljöpartiet anser att det är beklämmande att tillfälliga politiska majoriteter i kommunerna i Mälardalsregionen ska ha rätt att bestämma över huruvida en grundläggande mänsklig rättighet respekteras. Rätten till minoritetsspråk ska gälla i de områden som är högaktuella med anledning av den andel finlandssvenskar som är bosatta där.

Miljöpartiet anser att Sverige bör utöka det område där finska språket har status som nationellt minoritetsspråk till att omfatta alla kommuner i Södermanlands, Västmanlands, Upplands och Stockholms län, i enlighet med det förslag som lades fram i den statliga utredningen Rätten till mitt språk (SOU 2005:40). Med stärkta språkliga rättigheter följer också att språket och kulturen får en högre status.

5.

Utvidgat förvaltningsområde för samiska (s)

 

Marie Granlund (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s), Thomas Strand (s) och Caroline Helmersson-Olsson (s) anför:

Regeringen föreslår en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska. Detta är i grunden bra, då det finns ett flertal samer som i dag bor utanför det nuvarande förvaltningsområdet och därmed inte får möjligheten att fullt ut använda sig av samiskan i kontakter med myndigheter. Vikten av att bevara det sydsamiska språket kan inte nog betonas i sammanhanget, och förvaltningsområdet bör därför omfatta alla de kommuner som ligger inom det sydsamiska området. En del kommuner med stor sydsamisk befolkning lämnas dock utanför förvaltningsområdet i propositionen. Regeringens skäl för detta är att de inte aktivt sagt sig vara beredda att ingå i det. Några inlandskommuner har dock under remissbehandlingen valt att inte yttra sig i frågan. Dessa kommuner bör definitivt redan nu kunna bli en del av förvaltningsområdet för samiska, vilket vi föreslår att riksdagen beslutar.

6.

Utvidgat förvaltningsområde för samiska (v)

 

Rossana Dinamarca (v) anför:

Vänsterpartiet anser i fråga om utvidgningen av förvaltningsområdet för det samiska språket att förslagen i utredningen Rätten till mitt eget språk (SOU 2005:40) bör följas. I enlighet med det bör förvaltningsområdet för det samiska språket utvidgas med kommunerna Arvidsjaur, Berg, Dorotea, Härjedalen, Krokom, Lycksele, Malå, Piteå, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åre, Åsele, Älvdalen, Älvsbyn och Östersund, förutom de kommuner som redan omfattas, dvs. Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna. Följaktligen bör regeringen skyndsamt återkomma med ett förslag på hur kostnaderna för en sådan utvidgning av förvaltningsområdet för det samiska språket ska täckas.

7.

Utvidgat förvaltningsområde för samiska (mp)

 

Mats Pertoft (mp) anför:

Med stärkta språkliga rättigheter följer också att språket och kulturen får en högre status. Därför föreslogs i utredningen Rätten till mitt språk (SOU 2005:40) en utvidgning av förvaltningsområdet för samiska som minoritetsspråk till att också gälla kommunerna Arvidsjaur, Berg, Dorotea, Härjedalen, Krokom, Lycksele, Malå, Piteå, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åre, Åsele, Älvdalen, Älvsbyn och Östersund. Regeringen har i stället föreslagit en begränsad utvidgning som inte omfattar Dorotea, Krokom, Piteå, Skellefteå, Vindeln, Åsele och Älvsbyn. Miljöpartiet anser att riksdagen bör stödja det förslag utredningen har lagt fram i detta avseende.