Kommissionens arbetsprogram för 2018

Yttrande 2017/18:SkU7y

Skatteutskottets yttrande

2017/18:SkU7y

Kommissionens arbetsprogram för 2018

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet beslutade den 7 november att ge bl.a. skatteutskottet möjlighet att yttra sig över EU-kommissionens arbetsprogram för 2018.

I yttrandet lämnar skatteutskottet sin övergripande syn på vissa delar av kommissionens arbetsprogram som berör utskottets beredningsområde samt lämnar en del övriga kommentarer till pågående lagstiftningsprojekt inom EU.

Utskottets överväganden

Kort om kommissionens arbetsprogram

Varje år presenterar EU-kommissionen ett arbetsprogram som anger politiska prioriteringar och de initiativ som kommissionen avser att presentera under det kommande året. Arbetsprogrammet för 2018 – En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU, (KOM(2017) 650) – presenterades den 24 oktober 2017.

Kommissionen lägger nu fram sitt arbetsprogram för de närmaste 14 månaderna fram till slutet av 2018. Detta bygger, enligt kommissionen, vidare på färdplanen för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lade fram samtidigt med sitt tal om tillståndet i unionen den 13 september 2017. Arbetsprogrammet ska hjälpa EU att hålla rätt spår genom att fortsätta att ge resultat och följa EU:s positiva agenda, och det ska också bidra till att EU koncentrerar sig på de stora frågorna där EU-insatser tillför ett tydligt och påvisbart mervärde.

Kommissionen säger att den redan har lagt fram över 80 procent av de förslag som behövs för att färdigställa den digitala inre marknaden, energiunionen, kapitalmarknadsunionen, bankunionen, säkerhetsunionen och en heltäckande europeisk migrationspolitik. Tonvikten bör nu ligga på att omsätta förslag i lagstiftning och omsätta lagstiftning i praktiken.

Arbetsprogrammet för 2018 har två inriktningar. För det första anges i arbetsprogrammet ett litet antal målinriktade lagstiftningsåtgärder för att slutföra arbete på prioriterade politikområden de närmaste månaderna. Kommissionen kommer att ha lagt fram alla lagstiftningsförslag senast i maj 2018.

För det andra innehåller arbetsprogrammet även ett antal initiativ som är mer långsiktiga, när det nya EU med 27 länder formar sin framtid för åren fram till 2025. Dessa initiativ avspeglar den diskussion som inleddes med kommissionens vitbok om EU:s framtid och talet om tillståndet i unionen. De kan alla genomföras med stöd av Lissabonfördragets outnyttjade möjligheter. Kommissionen kommer att ha lagt fram alla dessa initiativ före november 2019.

Förslag inom skatteutskottets område

Under rubriken En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas säger kommissionen att en väl fungerande inre marknad är grundbulten i EU-projektet. Den gör att personer, varor, tjänster och kapital kan röra sig friare. Den inre marknaden erbjuder möjligheter för europeiska företag och ett större utbud och lägre priser för konsumenterna. Kommissionen  kommer att fortsätta sina satsningar på att skydda medlemsstaternas statsbudgetar mot skadlig skattepraxis. Det är bl.a. fråga om modernare regler för bestämning av momssatser, nya regler om administrativt samarbete mellan medlemsstaterna i fråga om moms, ett förslag om förenklad moms för små och medelstora företag samt regler om beskattning av multinationella företags vinster i den digitala ekonomin.

Under rubriken Ett starkare EU anför kommissionen att efter vägledande politiska debatter i kommissionärskollegiet (januari 2018) och bland EU:s stats- och regeringschefer (februari 2018), kommer kommissionen att lägga fram ett heltäckande förslag om den kommande fleråriga EU-budgeten i maj 2018, bl.a. om egna medel, med beaktande av rekommendationerna i Montirapporten. Kommissionens mål är att avsluta förhandlingarna om den nya fleråriga budgetramen under den nuvarande kommissionens mandatperiod. Den nya budgeten ska hjälpa kommissionen att infria medborgarnas förväntningar på ett EU som ger resultat där det bäst behövs och bidrar till EU:s långsiktiga hållbarhet. För att bli starkare måste EU också bli effektivare. EU måste kunna agera snabbare och mer beslutsamt på en rad politiska områden så att enskilda och företag drar mer direkt fördel av EU-lagstiftningen. Kommissionen kommer därför att skissa på hur EU kan använda de s.k. passerelle-klausulerna i de gällande fördragen så att vi kan gå över från enhällighet till kvalificerad majoritet på vissa områden, förutsatt att samtliga stats- och regeringschefer går med på det. Kommissionen kommer att lägga fram sådana förslag för frågor som rör den inre marknaden.

I bilagorna till arbetsprogrammet aviseras

       Flerårig budgetram (initiativ med sikte på 2025)

Detta avser ett heltäckande förslag om en flerårig budgetram efter 2020 (2kvartalet 2018) med förslag till nästa omgång program och nya egna medel (lagstiftning, inklusive konsekvensbedömning, artikel 311 i EUF-fördraget och andra rättsliga grunder, 2 kvartalet 2018)

       Rättvisa skatter i den digitala ekonomin

Förslag om EU-regler om skatt på vinster i multinationella företag i den digitala ekonomin (lagstiftning, inklusive konsekvensbedömning, artiklarna 113 och 115 i EUF-fördraget, 1 kvartalet 2018)

       Allmänna punktskatteregler

Översyn av direktiv 2008/118/EG för att anpassa tull- och punktskattereglerna till varandra, öka rättssäkerheten och se till att EU-lagstiftningen tillämpas enhetligt (lagstiftning, inklusive konsekvensbedömning, artikel 113 i EUF-fördraget, 1 kvartalet 2018)

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser liksom tidigare år positivt på det arbete som pågår på EU-nivå för att skapa ett momssystem som är mer motståndskraftigt mot bedrägerier. Utskottet välkomnar också initiativ som rör momssatser och förenkling av gränsöverskridande e-handel inom den digitala inre marknaden eftersom det är viktigt att potentialen i den digitala inre marknaden utnyttjas till fullo.

Utskottet välkomnar också fler åtgärder för att förenkla momsen, inte minst för småföretag och för att lägga grunden för ett modernt, effektivare momssystem.

När det gäller arbetet på området för företagsbeskattning ser utskottet positivt på en utveckling inom området som även i detta sammanhang utnyttjar potentialen i den inre marknaden och som gör det lättare att bekämpa skattebedrägerier och skatteflykt. Utskottet är dock fortsatt skeptiskt till ett beskattningssystem som bygger på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Utskottet står dessutom fast vid att ett system för beskattning av finansiella transaktioner måste utformas på ett sådant sätt att det inte påverkar de länder som liksom Sverige väljer att inte delta i ett närmare samarbete på detta område.

Utskottet efterlyser liksom föregående år förnyade initiativ när det gäller arbetet med ett nytt energiskattedirektiv. Ett nytt och modernare energiskattedirektiv skulle underlätta för Sverige att agera målinriktat och ha en högre ambitionsnivå på energi- och klimatområdet. Betydelsen av ett modernt system för ekonomiska styrmedel på detta område kan inte nog framhållas.

Utskottet avvaktar förslaget om EU-regler om skatt på vinster i multinationella företag i den digitala ekonomin och avser att återkomma i andra sammanhang med synpunkter på det förslag som aviseras. Rent generellt vill dock utskottet anföra redan nu att man ser med stor tvekan fram mot förslag som innehåller avsteg från de grunder för beräkning av inkomst som traditionellt sett används vid inkomstbeskattningen av företags vinster.

När det slutligen gäller frågan om egna medel vill utskottet upprepa de synpunkter utskottet framfört i andra sammanhang:

I en kommande diskussion om EU:s framtida finansiering ingår frågor om beskattning i vid mening på ett flertal sätt. Redan i t.ex. rapporten från Högnivågruppen för egna medel har ett flertal kategorier av skatter diskuterats som möjliga framtida finansieringskällor. Utskottet delar regeringens syn som den framförts i andra sammanhang att dagens system för egna medel huvudsakligen är ändamålsenligt. Utskottet anser också liksom regeringen att en omprioritering av utgifter är att föredra framför att föreslå ny finansiering och nya intäktskällor.

Fördragsändringar som innebär att EU får en utökad beskattningsrätt är inget som har föreslagits i den diskussion som pågår. Enligt utskottets uppfattning är detta en riktig utgångspunkt.

Skatteutskottet menar att det i diskussionen om EU:s vitbok även bör tydliggöras hur Sverige ställer sig till den framtida finansieringen av EU. Då vitboken innehåller alternativa framtidsscenarier där samarbetet fördjupas markant och där EU-budgeten finansieras med olika EU-skatter bör Sverige markera att vi är starkt emot detta. Regeringens ståndpunkt bör därför förtydligas med att Sverige ska motverka att EU får beskattningsrätt.

Utskottet anser liksom regeringen att diskussioner till följd av vitboken bör utgå från den befintliga kompetensfördelningen mellan EU och dess medlemsstater. Detta gäller även skatteområdet.

Stockholm den 21 november 2017

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Cecilia Widegren (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Anna Johansson (S), Momodou Jallow (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Erik Ezelius (S), Dennis Dioukarev (SD) och Said Abdu (L).

Yttrandet är publicerat

Händelser

statustext: Yttrandet är publicerat Beredning: 2017-11-16 Justering: 2017-11-21 Trycklov: 2017-11-23

Yttranden

Yttranden innehåller synpunkter från ett utskott på ett förslag till riksdagsbeslut som ett annat utskott har hand om.