Kommissionens vitbok om Europas framtid (KOM (2017) 2025)

Yttrande 2016/17:EUN2y

DOCX

EU-nämndens yttrande

2016/17:EUN2y

Kommissionens vitbok om Europas framtid (KOM (2017) 2025)

Till Utrikesutskottet

Utrikesutskottet beslutade den 30 mars 2017 att ge övriga utskott tillfälle att yttra sig över vitboken om EU:s framtid (KOM(2017) 2025) senast den 27 april 2017. EU-nämnden önskar också yttra sig över vitboken enligt nedan.

EU-nämnden lyfter i yttrandet särskilt de nationella parlamentens roll i diskussionen om EU:s framtid. Detta är en fråga som varit aktuell inom ramen för konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor vid Europeiska unionens parlament (Cosac) en längre tid.

En avvikande mening har anmälts av SD.

EU-nämndens överväganden

Kommissionens vitbok om Europas framtid

Kommissionen presenterade sin vitbok om EU:s framtid den 1 mars 2017. Vitboken innehåller fem scenarier för hur EU skulle kunna utvecklas fram till 2025 beroende på vilken väg medlemsstaterna väljer att gå. Vitboken ska under året kompletteras av fem reflektionspapper inom olika politikområden. Till exempel har ett reflektionspapper aviserats om EU:s sociala dimension.

Kommissionens fem scenarier är följande:

fortsätta som förut

enbart den inre marknaden

de som vill ha mer gör också mer

göra mindre men göra det effektivare

göra mycket mer tillsammans

De fem föreslagna scenarierna syftar till att starta en debatt om EU:s framtid. Tanken är att denna debatt ska pågå under året och inkludera EU-institutionerna, de nationella parlamenten, civilsamhället och den lokala och regionala nivån. Vid Europeiska rådets möte i december 2017 ska de första slutsatserna av framtidsdebatten dras av stats- och regeringscheferna.

EU-nämndens ställningstagande

EU-nämnden välkomnar kommissionens vitbok om EU:s framtid och betonar vikten av att en process med förankring hos medborgarna påbörjas när det gäller diskussionen om dessa frågor.

EU-samarbetet har de senaste åren utmanats starkt. Det har handlat om stora migrationsströmmar, finanskriser och inte minst det faktum att Storbritannien har valt att lämna unionen. Dessa frågor har präglat EU-nämndens arbete. Utvecklingen visar enligt EU-nämnden att EU-samarbetet behöver utvecklas och förbättras. Det är i det här sammanhanget grundläggande att de beslut som fattas måste genomföras för att stärka samarbetets legitimitet. I detta ligger att EU-länderna solidariskt uppfyller sina förpliktelser och åtaganden. EU-arbetet måste ha förankring hos medborgarna, och grunden för EU-samarbetet, fred och demokrati, får inte glömmas bort.

I detta skede vill EU-nämnden främst framhålla vikten av att en diskussion och debatt om EU:s framtid förs och understryka betydelsen av att denna har förankring hos unionens medborgare.

Demokratisk legitimitet och de nationella parlamentens roll i EU-samarbetet är angelägna frågor för nämnden och för dess motsvarigheter i många andra EU-länder. Frågor om ett ökat samarbete mellan parlamenten och en förstärkning av den politiska dialogen har under året diskuterats såväl på Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor vid Europeiska unionens parlament (Cosac) som vid informella möten mellan nationella parlament. Diskussionen har visat att informationsutbytet i EU-frågor mellan de nationella parlamenten behöver underlättas. Ledamöter och partier representerar EU:s medborgare och har således en avgörande roll då det handlar om att debatten om EU:s framtid ska ha förankring hos EU:s medborgare.

Stockholm den 28 april 2017

På EU-nämndens vägnar

Åsa Romson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Romson (MP), Eskil Erlandsson (C), Marie Granlund (S), Börje Vestlund (S), Johan Büser (S), Johnny Skalin (SD), Lawen Redar (S), Johan Hultberg (M), Pavel Gamov (SD), Désirée Pethrus (KD), Mathias Tegnér (S), Emanuel Öz (S), Olof Lavesson (M), Maria Abrahamsson (M), Jonas Sjöstedt (V), Maria Weimer (L) och Helena Bouveng (M).


Avvikande mening

Sverigedemokraterna ser inte något av de fem förslagen som ett framtida alternativ. Det enda alternativ som skulle kunna vara aktuellt efter omfattande omarbetning är scenario 2, och då skall den fria rörligheten inte ingå som en central del.

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Tryck: Elanders, Vällingby 2017