Lagstiftning med anledning av Sveriges tillträde till Förenta nationernas konvention mot kemiska vapen
Yttrande 1993/94:JuU3
Justitieutskottets yttrande 1993/94: JuU3y
Lagstiftning med anledning av Sveriges tillträde
till Förenta nationernas konvention mot 1993/94
kemiska vapen JuU3y
Till utrikesutskottet
Inledning
I proposition 1993/94:120 om lagstiftning med anledning av Sveriges tillträde till Förenta nationemas konvention mot kemiska vapen har regeringen (Utrikesdepartementet) föreslagit riksdagen att anta av Lagrådet granskade förslag till
1. lag om inspektioner
enligt Förenta nationemas konvention om
förbud mot kemiska vapen,
2. lag om ändring i brottsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,
4. lag om ändring i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m. samt
5. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Propositionen har hänvisats till utrikesutskottet som har berett justitieutskottet tillSlle att yttra sig i ärendet.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. Ärendet föranleder följande yttrande från justitieutskottet.
Utskottet
Bakgrund
Förenta nationernas konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring öppnades för undertecknande den 13 januari 1993 och undertecknades av Sverige samma dag. Riksdagen godkände Sveriges tillträde till konventionen den 7 juni 1993 (prop. 1992/93:181, UU30, rskr. 409), och Sverige deponerade ratifikationsinstrumentet hos FN:s generalsekreterare den 17 juni samma år.
Syftet med konventionen är att totalförbjuda kemiska massförstörel-sevapen och att reglera hur de existerande lagren av sådana vapen skall förstöras. För att kontrollera efterlevnaden av konventionen inrättas en kontrollorganisation. Organisationen för förbud mot kemiska vapen.
1 Riksdagen 1993/94. 7 saml. Nr3y
Rättelse: S. 3 rad 15 Står: bilaga------ 45 Rättat till: i till
I det nu aktuella ärendet behandlas de lagstiftningsåtgärder som 1993/94:JuU3y
krävs för att Sverige skall uppfylla sina åtaganden enligt konventionen. Till grund för förslagen ligger en inom Utrikesdepartementet upprättad promemoria (Ds 1993:50) Sveriges tillträde till Förenta nationernas konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt deras förstöring Lagstiftningsdel. Promemorian har remissbehandlats.
I propositionen föreslås att riksdagen skall anta en ny lag om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen (inspektionslagen). Vidare föreslås att det i brottsbalken (BrB) skall införas ett nytt brott, olovlig befattning med kembka vapen och att den svenska jurisdiktionen skall utvidgas till att avse sådant brott även om gärningen förövats utomlands och oberoende av gärningsmannens nationalitet och hemvist samt oavsett om gärningen är straffbar enligt lagen på den ort där den förövades. Konventionen föranleder också ett förslag till tillägg i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (immunitetslagen) som innebär att vissa personer inom Organisationen för förbud mot kemiska vapen kommer att omfattas av lagen. Härtill kommer vissa ytterligare ändringar i andra lagar.
Den nya lagstiftningen föreslås med något undantag träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Enligt vad utskottet inhämtat har regeringens förslag till inspektionslag och till lag om ändring i BrB upprättats inom Justitiedepartementet.
Förslagen till lag om ändring i BrB och i immunitetslagen ligger inom justitieutskottets beredningsområde. Utskottet begränsar sitt yttrande till att avse dessa lagförslag.
Överväganden
Olovlig befattning med kemiska vapen
I propositionen föreslås att det i 22 kap. 6 a § BrB införs en ny straffbestämmelse om olovlig befattning med kembka vapen. Bestämmelsen skall tillämpas vid brott mot konventionen om gärningen inte är att bedöma som folkrättsbrott enligt 22 kap. 6 § BrB. Genom bestämmelsen straffbeläggs i princip all befattning med kemiska vapen. Straffskalan omfattar enligt förslaget Sngelse i högst fyra år eller, om brottet är grovt, Sngelse i högst tio år eller på livstid.
Utskottet, som delar regeringens uppfattning när det gäller behovet av lagstiftning, noterar att gärningsbeskirivningen utformats på ett sådant sätt att det av lydelsen direkt framgår vilka gärningar som faller under bestämmelsen. Någon annan lösning torde inte heller kunna komma i fråga. När det gäller hänvisningen till konventionen beträffande definitionen av uttrycket "kemiska vapen" konstaterar utskottet att detta innebär att gränserna för det straffbara området inte till fullo
kan utläsas direkt ur lagtexten. Detta är självklart inte helt tillfredsstäl- 1993/94:JuU3y lande men får godtas med hänsyn till svårigheterna att på annat sätt göra erforderliga preciseringar.
När det gäller straff för brott mot den nya bestämmelsen vill utskottet peka på att konventionsåtagandet inte sträcker sig längre än till att införa straffbestämmelser. Konventionsåtagandet omfattar med andra ord inte själva stra&kalans utformning. Med hänsyn till brottets likhet med folkrättsbrottet faller det sig dock enligt utskottets mening naturligt att ge straffekalan en utformning som nära anknyter till den som gäller för sådant brott. Utskottet kan således ställa sig bakom den utformning av strafekalan som regeringen föreslagit.
Övriga lagförslag
I övrigt föranleder lagförslagen inget uttalande från utskottet annat än att utskottet har noterat att konventionen i förslagen till 22 kap. 6 a § BrB och i punkt 45 i bilagan till immunitetslagen givits något olika beteckningar. Utskottet föreslår att en samordning sker och att således konventionen ges en enhetlig beteckning i de olika lagarna. I sammanhanget kan också anmärkas att konventionen i rubriken till inspektionslagen givits en förkortad benämning.
Övrigt
Utskottet har noterat att en ändring i immunitetslagen föreslås även i proposition 1993/94:104 om Sveriges tillträde till den internationella Eurocontrolkonventionen och den multilaterala överenskommelsen om undervägsavgifter. En samordning av lagstiftningsärendena bör ske.
Stockholm den 22 februari 1994 På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Jerry Martinger (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Nils Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Boikéus (s), Siw Persson (fp), Alf Eriksson (s) och Christel Anderberg (m).
gotab 46087. Stockholm 1994