om offentliga utskottsutfrågningar (prop. 1987/88:22)

Yttrande 1987/88:FiU1

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Finansutskottets yttrande

1987/88:1 y

om offentliga utskottsutfrågningar (prop. 1987/88:22)


FiU

1987/88:1 y


Till konstitutionsutskottet

Konsfitufionsutskottet har den 20 oktober 1987 berett finansutskottet tillfälle aft yttra sig över proposition 1987/88:22 om vissa grundlagsfrågor m.m. i vad avser förslaget om möjlighet att hålla offentliga utskottsutfrågningar jämte eventuella motioner.

I proposifionen föreslås atf möjlighet öppnas för utskotten att hålla offentliga sammanträden för inhämtande av upplysningar. Samnianfräden för överläggningar och beslutsfattande skall fortfarande hållas inom stängda dörrar. Det skall också vara möjligt atf få göra ljud- eller bildupptagningar efter överenskommelse med utskottet. Beslut om offentlighet på detta sätt skall fatfas med s.k. enkel majoritet.

Propositionens förslag avseende offentliga utskottsuffrågningar berörs endast i tre av de åtta motioner som väckts med anledning av propositionen. I motion K17 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) kommenteras förslaget utan erinringar. I motion K13 av Lars Werner m.fl. (vpk) uttrycks vissa farhågor för att offenfiiga utskottssammanträden kan förskjuta intres­set från behandlingen av sakfrågorna till det mera publicitetsväckande. Motionärerna anser att efter en viss tid bör erfarenheterna utvärderas. I motion Kil av Alf Svensson (c) yrkas avslag pä alla förslag fill ändringar av riksdagsordningen. Någon mofivering till avslagsyrkandef i den del det avser offenfiiga utskottsuffrågningar finns inte i motionen.

Förslaget om offentliga utskottssammanträden för inhämtande av upplys­ningar har beretts och föreslagits av en enig kommitté, den s.k. folkstyrelse­kommittén. Frågan har aktualiserats vid flera fillfällen de senaste 20 åren och varit föremål för många utredningar.

Utskottet instämmer i vad föredragande statsrådet anför i propositionen, atf det är värdefullt att enighet nu har nåtts om lösningen på en gammal författningspolitisk stridsfråga och tillstyrker mot denna bakgrund förslaget atf utskottssammanträden kan hållas offentliga i den del de avser inhämtande av upplysningar. Utskottet vill i detta sammanhang något beröra på vilket sätt förslaget kan komma atf påverka beredningen av frågor inom utskottets verksamhetsområde.

I proposifionen sägs att allmän enighet torde råda om att utskottens överläggningar och beslutsfattande fortfarande bör ske inom stängda dörrar. Infe heller alla utfrågningar kan gärna vara offentliga. Den förtroliga karaktären hos viss information kan vara ett viktigt skäl till att den inhämtas vid slutna utfrågningar. Denna form bör alltjämt, framhålls det i propositio-

1 Riksdagen 1987/88. Ssaml. Nrl y


nen, användas då uppgifter av förtroligt slag lämnas. Uppgifter kan vara      FiU 1987/88:1 y förtroliga på grund av sitt ämne men också därför att de ingår som ett led i en polifisk förhandlingsprocess.

Det framhålls i proposifionen att ämnesinnehållefs betydelse för att avgöra frågan om en utfrågning skall vara offentlig lämpar sig inte för lagreglering. Utskottet delar denna uppfattning. Det övervägande antalet ärenden i utskottet bereds inom utskottet utan att upplysningar behöver inhämtas och redovisas direkt av utomstående. Behoven av kompletterande uppgifter från myndigheter och organisationer kan vanligtvis fillgodoses via utskottsfjäns-temän som inhämtar uppgifter och redovisar dessa för utskottet.

I vissa ärenden däremot, oftast de som avser riktlinjerna för den ekonomiska politiken, inhämtar utskoftet regelmässigt uppgifter från utom­stående - konjunkfurinsfifufet, finansdepartementet, riksbanken och riks­gäldskonforet. Uppgifterna kan avse kompletterande upplysningar om konj unkturufvecklingen, bedömningar av utvecklingen och behov av ekono­misk-polifiska åtgärder. Vid beredningen av dessa ärenden kan, åtminstone i vissa situationer, en återhållsamhet vad gäller offentlighet vara befogad för atf inte åstadkomma oro på förvänfningskänsliga marknader såsom t.ex. kredit- och valutamarknaden.

Det kan också i andra ärenden vara så aft utskottet vill fördjupa sin beredning. Dä inhämtar man upplysningar från experter, sakkunniga och andra direkt berörda av ärendet. Detta kan ske genom remiss av ärendet eller genom utfrågning direkt inför utskottet. Remissvaren blir offentliga när de inkommer till utskottet. Resultatet av utfrågningar framgår, i den mån det påverkat ställningstagandet, av utskottsbetänkandet och av anförandena i kammaren. Som utskottet ser det kan det vara en fördel atf även uppgifter lämnade vid utfrågningar blir offenfiiga på samma sätt som de som lämnats skriftligt. I praktiken sker detta redan i stor utsträckning i dag för uppgifter som lämnats i samband med uppvaktningar eller utfrågningar som kommit till stånd på den utfrågades begäran. Ofta överlämnas vid sådana tillfällen skrivelser, underlag i form av rapporter och utredningsmaterial. Detta material görs offentligt i samband med utfrågningen.

Utgångspunkten för utfrågningar bör såsom hittills vara att de skall tillföra behandlingen i utskottet något av värde. Vid planeringen av utfrågningar måste därvid tidsaspekten beaktas. I riksmötets slutskede brukar tillgänglig sammanträdestid för utskottet vara mycket begränsad på grund av aft kammarens sammanträden pågår under dag- och kvällstid, vilket också kan påverka möjligheterna atf arrangera offenfiiga utfrågningar.

Utskottet vill i detta sammanhang också nämna aft utskottet enligt RF 9:11 överlägger i förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor, som skall gälla för statens arbetstagare, med statsråd som regeringen bestämmer. Dessa överläggningar som äger rum mellan utskottet och löneminisfern samt eventuella ytterligare företrädare för den statliga arbetsgivarparten inför, under och efter de centrala löneförhandlingarna på arbetsmarknaden är inte att befrakta som utfrågningar och bör således infe göras offentliga.

Utskottet anser sammanfattningsvis i likhet med vad som framförs i propositionen aft frågan om i vilka fall sammanträden bör göras offenfiiga infe bör regleras i lag utan bör bedömas av berört utskott frän fall till fall. Det



är också rimligt att efter en viss tid en utvärdering görs av vad offentlighet vid      FiU 1987/88:1 y sammanträden har inneburit.

Stockholm den 26 november 1987 På finansutskottets vägnar Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Christer Nilsson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Filip Fridolfsson (m), Gunnar Björk (c), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk), Arne Kjörnsberg (s), Marianne Carlström (s), Rolf Kenneryd (c), Leif Marklund (s) och Lennart Alsén (fp).



gotab   Stockholm 1987 13710