Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Yttrande 2008/09:SkU6y

2008/09:SkU6 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Skatteutskottets yttrande

2008/09:SkU6

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har gett skatteutskottet och övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2008/09:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Av de skrivelser som tas upp i regeringens redogörelse avser 33 riksdagens beslut i ärenden där skatteutskottet haft beredningsansvaret. I de allra flesta fallen gäller det skrivelser som har samband med lagstiftningsärenden som utskottet har berett under 2008. Fem beslut redovisas som inte slutbehandlade. Dessa fem beslut gäller tillkännagivanden till regeringen avseende följande frågor.

Skadlig skattekonkurrens i Europeiska unionen

Riksdagens skrivelse den 5 december 2000 med anledning av motion 2000/01:Sk8 yrkande 3 (mp) avser ett tillkännagivande om att regeringen i samband med en översyn inom EU-kommissionen av uppförandekoden för företagsbeskattning bör arbeta för en utvidgning av tillämpningsområdet för koden till att omfatta även skadlig skattekonkurrens som avser löntagare (rskr. 2000/01:70, prop. 2000/01:12, bet. 2000/01:SkU6 mom. 3).

Enligt redogörelsen (Fi 1 s. 70) har Uppförandekodgruppen även under 2008 fortsatt sitt arbete med att se till att medlemsstaterna uppfyller sina åtaganden enligt uppförandekoden för företagsbeskattning. Medlemsstaterna har inte nått en samsyn i frågan om behovet av att utvidga tillämpningsområdet för uppförandekoden för företagsbeskattning. Skrivelsen har därför inte kunnat slutbehandlas.

Avskaffande av reklamskatten

Riksdagens skrivelse den 10 april 2002 med anledning av yrkanden i motioner (s, m, v, kd, c, fp och mp) avser ett tillkännagivande om att en avveckling av reklamskatten bör prioriteras i den kommande budgetberedningen, dock med beaktande av de budgetpolitiska målen (rskr. 2001/02:201, bet. 2001/02:SkU20).

Enligt tidigare redogörelser har frågan prioriterats för budgetåren 2003–2005 utan att förutsättningar bedömts föreligga för finansiering av ett avskaffande av reklamskatten med beaktande av de budgetpolitiska målen.

I redogörelsen för 2005 redovisades att regeringen i den närmast föregående budgetberedningen funnit det möjligt att finansiera ett första steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten (prop. 2005/06:1 finansplan m.m. avsnitt 5.6.3) fr.o.m. den 1 januari 2006. Skatten på annonser i allmänna nyhetstidningar sänktes från 4 till 3 % och reklamskatten i övrigt från 11 till 8 %. Samtidigt höjdes gränsen för när skatt måste betalas från 12 till 50 miljoner kronor. Skattesänkningen beräknades motsvara drygt 300 miljoner kronor. I redogörelsen för 2006 hänvisade regeringen till vad den framhållit i budgetpropositionen för 2007, nämligen att det är viktigt att den resterande reklamskatten kan avskaffas så snart som möjligt men att finansiering saknas. I redogörelsen för 2007 hänvisades till att regeringen i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1 finansplan m.m. avsnitt 5.7.3) aviserat ett ytterligare steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten, vilket också har genomförts (prop. 2007/08:18 Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer). Samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som inte är annonsblad, katalog eller program har därmed fått samma lägre reklamskatt som sedan den 1 januari 2006 gäller för allmänna nyhetstidningar. Lagändringarna tillämpades retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2007.

I den förevarande redogörelsen (Fi 2 s. 70) hänvisas till att regeringen i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1 volym 1 avsnitt 6.2.6) angivit att frågan om ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten prövades i budgetberedningen. Regeringen anser att det är viktigt att den resterande reklamskatten avskaffas. Regeringen har dock prioriterat skatteändringar som ökar den varaktiga sysselsättningen, som höjt jobbskatteavdrag och sänkt företagsskatt, före ytterligare sänkning av reklamskatten.

Beskattning av barnpension

Riksdagens skrivelse den 15 mars 2006 med bifall till motion 2005/06:Sk216 (m) avser ett tillkännagivande om att regeringen bör se över reglerna för beskattning av barnpension i kombination med ytterligare inkomster som kan medföra att barn med en avliden förälder får en högre inkomstskatt än andra ungdomar vid feriearbete (rskr. 2006/07:61, bet. 2005/06:SkU16 mom. 2).

Enligt redogörelsen för 2006 hade regeringen för avsikt att under mandatperioden se över beskattningen av barnpension i lämpligt sammanhang. I redogörelsen för 2007 angavs att ärendet bereddes inom Regeringskansliet och att ett ställningstagande planerades under 2008.

I den förevarande redogörelsen (Fi 7 s. 71) anför regeringen att jobbskatteavdraget medför en inkomstskattesänkning för ett barn som har skattepliktig barnpension och förvärvsinkomster. En lämplig åtgärd vore därför en höjning av efterlevandestödet för barn. Regeringen följer frågan, men anser inte att det nu är motiverat att vidta några ytterligare åtgärder. Regeringen avser därför att lägga skrivelsen till handlingarna.

Förmån av fri bil

Riksdagens skrivelse den 15 mars 2007 med bifall till motionerna 2006/07:Sk204 (m), 2006/07:Sk209 (fp) och 2006/07:Sk224 (s) avser ett tillkännagivande om att alkolås inte bör påverka bilförmånens värde och att regeringen bör se över reglerna på detta område och återkomma till riksdagen (rskr. 2006/07:114, bet. 2006/07:SkU10 punkt 4).

I redogörelsen för 2007 angavs att ärendet bereds inom Regeringskansliet. Samma upplysning lämnas i redogörelsen för 2008 (Fi 13 s. 73).

Tonnageskatt

Riksdagens skrivelse den 15 mars 2007 med bifall till motion 2006/07:T241 yrkande 4 (c) avser ett tillkännagivande om att regeringen ska påskynda beredningen av en tonnageskatt för sjöfartsnäringen och återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning (rskr. 2006/07:115, bet. 2006/07:SkU11 punkt 2).

Enligt redogörelsen för 2007 bereds ärendet inom Regeringskansliet. I skrivelsen för 2008 (Fi 14 s. 73 f.) anför regeringen följande:

Redan i dag är sjöfartsnäringen en skattemässigt gynnad bransch. Rederinäringen erhåller ett omfattande sjöfartsstöd, som innebär att branschen får tillbaka både inkomstskatt och socialavgifter trots att de ombordanställda tjänar in pension och andra sociala förmåner i Sverige. Avskrivningsreglerna gör att branschen byggt upp stora latenta skatteskulder avseende överavskrivningar på fartyg. Tonnageskatteutredningens förslag (SOU 2006:20, Tonnageskatt) är alltför generöst för rederinäringen, särskilt när det gäller behandlingen av de latenta skatteskulderna. Om ett system med tonnageskatt ska införas måste utredningens förslag arbetas om i väsentliga delar. Det gäller bl.a. förslaget om avskrivning av latenta skatteskulder. Dessutom måste en rad utestående frågor ses över. Det gäller särskilt frågan om sjöfartsstödet bör reduceras för det fall att tonnageskatt införs. Den samlade effekten av sjöfartsstödet och de skattevillkor som gäller för sjöfarten får inte utformas så att andra branscher missgynnas. Regeringen och riksdagen har prioriterat många skattefrågor. Frågan om tonnageskatt bereds vidare så skyndsamt som möjligt men utan att inkräkta på de viktiga skattefrågor som är mer prioriterade. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Utskottets överväganden

Reklamskattens konstruktion har medfört att en stor andel av skatten betalas av dagstidningarna samtidigt som reklam t.ex. via tv och Internet inte träffas av denna skatt. Utskottet konstaterar att regeringen i enlighet med intentionerna i riksdagens tillkännagivande återkommande har prövat förutsättningarna för ett borttagande av reklamskatten utifrån de offentligfinansiella förutsättningarna. Utskottet förutsätter att regeringen i sin fortsatta behandling av frågan även väger in den bristande konkurrensneutralitet som den kvarvarande delen av reklamskatten ger upphov till.

När det gäller tillkännagivandet om att införa en tonnageskatt anför regeringen att frågan bereds vidare så skyndsamt som möjligt men utan att inkräkta på de viktiga skattefrågor som är mer prioriterade. Utskottet vill framhålla att Sverige utmärker sig gentemot andra sjöfartsnationer inom EU genom att inte ge sjöfartsnäringen möjlighet att betala tonnageskatt som alternativ till vanlig inkomstbeskattning. Utskottet har nyligen behandlat motionsyrkanden om att påskynda genomförandet av riksdagens tidigare tillkännagivande (bet. 2008/09:SkU23). Utskottet har uttalat en förståelse för att regeringen kan behöva bedöma närliggande frågor som har samband med rederinäringens arbetsförutsättningar, bl.a. hur det gällande sjöfartsstödet påverkas av en tonnageskatt. Utskottet har emellertid samtidigt gjort bedömningen att frågan om tonnageskatt är av vikt för rederinäringens utveckling i Sverige och därvidlag inte minst för att undvika att utflaggningar av nya fartyg kommer att aktualiseras i brist på besked. Vidare har berörda rederier för att kunna planera sin verksamhet ett berättigat behov av att snarast få besked om tonnageskattens närmare utformning. Utskottet har även erinrat om att kommissionen den 21 januari 2009 presenterade centrala strategiska mål för Europas sjötransporter fram till 2018 [KOM(2009) 8 slutlig]. Där anför kommissionen bl.a. att tydliga och konkurrenskraftiga EU-ramar för tonnagebeskattning, inkomstbeskattning och statligt stöd bör upprätthållas och i tillämpliga fall förbättras mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av de tidigare riktlinjerna för statligt stöd till sjötransport. Kommissionen betonar att EU-flaggstater står inför en skarp konkurrens från flaggstater utanför EU.

Utskottet uttalade i det nämnda ärendet att det är fortsatt angeläget att beredningen av utredningens förslag kan slutföras skyndsamt. Utskottet förutsatte att regeringen beaktar vad kommissionen anfört i de strategiska målen för sjöfarten fram till 2018 och förklarade sig utgå ifrån att frågan ska kunna få sin lösning utan att riksdagen ska behöva besluta om ännu ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och förutsätter att regeringen beaktar vad utskottet anfört vid fortsatta prioriteringar bland angelägna åtgärder på skatteområdet.

Beträffande tillkännagivandet om lättnad i förmånsbeskattningen för fordon som utrustas med alkolås har utskottet nyligen åter behandlat denna fråga i betänkandet 2008/09:SkU25 med anledning av ett motionsyrkande. Utskottet har utgått från att regeringen återkommer med ett förslag i frågan och har ansett motionsyrkandet vara tillgodosett med detta besked. Eftersom beredningen har dragit ut på tiden borde redovisningen av den pågående beredningen ha varit mer upplysande.

Utskottet har inte någon kommentar med anledning av regeringens redovisning i övriga delar.

Stockholm den 21 april 2009

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s) och Karin Nilsson (c).

Yttranden

Yttranden innehåller synpunkter från ett utskott på ett förslag till riksdagsbeslut som ett annat utskott har hand om.