Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Yttrande 1989/90:SfU4

PDF

Reformerad inkomst- och företagsbeskattning(pdf, 450 KB)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets yttrande 1989/90:SfU4y

Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

1989/90 SfU4y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 24 april 1990 beslutat bereda socialförsäkringsutskottet tillfålle att yttra sig över proposition 1989/90:110 jämte motioner.

De delar av propositionen som direkt berör socialförsäkringsutskottets ämnesområde är förslagen till lag om ändring i lagen (1989:1046) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter och lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Även förslaget till lag om särskild löneskatt anknyter till utskottets ämnesområde.

Basbeloppet

I propositionen föreslås (avsnitt 4.1) att basbeloppet i fortsättningen skall bygga på prisjämförelser för oktober i stället för november månad.

Förslaget har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet har inget att erinra mot förslaget.

Pensionärernas inkomst- och skatteförhållanden

Det föreslagna skattesystemet påverkar även pensionärernas ekonomiska situation. I propositionen föreslås i avsnitt 4.2 att det extra avdraget för folkpensionärer slopas och att folkpensionärer i stället medges ett särskilt grundavdrag. I avsnitt 9.3.2 redovisas att särskilda åtgärder skall vidtas för att inte de sämst ställda pensionärerna skall få sänkt standard genom höjningen av de indirekta skatterna 1991. Vidare redovisas i avsnitt 9.3.3 förändringen av inkomst efter skatt för pensionärer.

Utskottet yttrar sig i detta sammanhang över motionerna Sköö av Ivar Franzén, Sk74 av Inger Schörling m.fl., yrkande 14, SkSl av Lars Werner m.fl., yrkande 52, samt 5k96 av Olof Johansson m.fl., yrkande 4.

I motion 5k9é anför Olof Johansson m.fl. att på sikt bör pensioner beskattas på samma sätt som andra tjänsteinkomster. I stället bör alla tillförsäkras en grundpension inom ATP-systemet, motsvarande 68 %

1 Riksdagen 1989/90. 11 saml. Nr 4y

av 4,5 basbelopp (90 882 kr. 1990). Grundpensionen skall utgå lika 1989/90:SfU4y för alla. För inkomster över 4,5 basbelopp utges ATP, och ATP-taket vid 7,5 basbelopp skall ligga Éist. Vid en sådan höjd grundpension behöver folkpension eller pensionstillskott inte utges. Kommunala bostadstillägg behövs inte heller och de särskilda skattereglerna för pensionärer kan avvecklas. Systemet medför enligt motionärerna att pensionärer med låg pension får en förbättrad situation och de särskilda marginaleffekterna för pensionärerna försvinner. Skillnad görs inte mellan gifta och ogifta, och nuvarande orättvisor för kvinnor minskar. Även byråkrati och krångel minskar när man ersätter flera olika system med ett enda. Motionäirerna anser att pensionsberedningens slutbetänkande bör awaktas men att motionärernas förslag till nytt pensionssystem därefter bör genomföras så snart som möjligt. Motionärerna begär i yrkande 4 att det anförda ges regeringen till känna.

Även Ivar Franzén föreslår i motion Sköö en förstärkt grundpension (85 000 kr. för ensamstående och 139 000 kr. för makar), som skulle möjliggöra att de olika särregler som i dag gäller för pensionärer kan avvecklas.

Vidare anför Lars Werner m.fl. i motion SkSl att de särskilda skattereglerna för pensionärer är nödvändiga för att de som har en låg pension inte skall få en orimligt låg disponibel inkomst. Enligt motionärerna kan detta problem på sikt lösas genom att grundpensionerna höjs. Motionärerna begär i yrkande 52 ett tillkännagivande härom.

Slutligen tar även Inger Schörling m.fl. i motion Sk74 upp pensionärernas situation. Motionärerna påpekar att det nya skattesystemet kommer att kraftigt missgynna de pensionärer som har låg ATP (mellan ca 0,83 och 1,5 ATP-poäng). Motionärerna begär därför i yrkande 14 att regeringen återkommer med ett nytt förslag i denna del. En lösning skulle kunna vara alt folkpensionens grundnivå höjs. För att inte de med hög ATP skall bli överkompenserade kan ATP i stället utges med en lägre procentsats än nuvarande 60 %.

Utskottet har nyligen i sitt av riksdagen godkända betänkande
1989/90:SfU9 behandlat motioner med förslag till höjda grundpen
sionsförmåner eller ändrade pensionssystem. Beträffande förslag till
förändringar i pensionssystemet hänvisade utskottet till att pensionsbe
redningen har till uppgift att göra en allmän översyn av reglerna inom
det allmänna pensionssystemet och att pensionsberedningen räknar
med att avge sitt slutbetänkande under sommaren 1990. Utskottet
ansåg att de frågor som togs upp i motionerna hade samband med
pensionsberedningens arbete och att resultatet av detta arbete därför
borde awaktas. Utskottet hänvisade även till att den pågående skattere
formen kan bli av betydelse för vissa av frågorna. Beträffande höjda
pensionsförmåner en höjning, av pensionstillskotten så att de med
folkpensionens grundbelopp sammanlagt uppgick till två basbelopp
var utskottet av statsfinansiella skäl inte berett tillstyrka föreslagen
höjning. Utskottet ansåg dock att såväl regeringens proposition om
reformerat skattesystem som pensionsberedningens arbete borde awak
tas. 2

Regeringen har i proposition 1989/90:145 föreslagit en höjning av 1989/90:SfU4y pensionstillskotten och vissa andra pensionsförmåner för att kompensera de sämst ställda pensionärerna för effekterna av finansieringen av skattereformen. I flera motioner som väckts med anledning av propositionen framställs yrkanden liknande de ovan redovisade. Utskottet kommer att behandla propositionen och motionerna i sitt betänkande 1989/90:5fU20.

Beträffande de olika förslag som läggs fram i förevarande motioner konstaterar utskottet till att börja med att de pensionärer som har låga inkomster nu föreslås få en höjning av vissa pensionsförmåner, och utskottet är inte berett att i detta sammanhang förorda en ytterligare höjning av pensionsförmånerna. Till den del motionsyrkandena tar sikte på ett förändrat pensionssystem anser utskottet att resultatet av pensionsberedningens arbete bör awaktas.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sköö, Sk74 yrkande 14, Sk81 yrkande 52 och 5k9ö yrkande 4.

Förmånsgrundande inkomster och uttag av socialavgifter m.m.

I propositionen framhålls (avsnitt 5.ö) att målet med skattereformen, ett neutralt skattesystem, kan uppnås enbart om reformen också får omfatta socialavgifterna. I och för sig finns det enligt propositionen ett starkt samband mellan socialavgifter och socialförsäkringsförmåner även om detta inte kan relateras till en viss individ. Sambandet mellan socialförsäkringsavgifter och förmåner har emellertid med tiden tun-nats ut. Eftersom en väsentlig del av socialavgifterna utgör en skatt i ekonomisk mening är det ur neutralitetssynpunkt angeläget att basen för inkomstskatten på förvärvsinkomster så långt möjligt är densamma som för socialavgifter. Dessutom medför det, enligt propositionen, väsentliga administrativa förenklingar om basen för socialavgifter överensstämmer med den för inkomstskatten. Utgångspunkten för propositionens förslag i denna del är att alla förvärvsinkomster, dvs. all arbetsersättning och all inkomst av näringsverksamhet, skall bli föremål för någon typ av socialavgifter eller motsvarande skatt. Det är vidare enligt propositionen angeläget att reglerna i detta avseende utformas så att de kan fungera på ett tillfredsställande sätt vid ett i framtiden ändrat samband mellan förmåner och avgifter i socialförsäkringssystemet.

Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att i princip alla inkomster som skall tas upp till beskattning under inkomst av tjänst också skall bli föremål för socialavgifter. Inkomsterna skall vara förmånsgrundande, och fulla socialavgifter skall därför tas ut, normalt i form av arbetsgivaravgifter. Förslaget leder till att sådana ersättningar som nu undantas från socialavgiftsuttag därför att mottagaren inte anses ha haft något förvärvssyfte, ersättningar som utbetalats av annan än arbetsgivare och ersättningar som inte haft fiinktion av kostnadsersättningar liksom vissa förmåner som tillkommit en anställd blir avgiftspliktiga. Inkomster som tidigare delvis varit skattefria på grund

1* Riksdagen 1989/90. 11 saml. Nr 4y

av att de inte kunnat hänföras till något inkomstslag, men som enligt 1989/90:SfU4y

förslaget i propositionen skall beskattas under inkomst av tjänst, blir också föremål för uttag av socialavgifter.

På vissa inkomster föreslås att en särskild löneskatt skall tas utmed 22,5 % av avgiftsunderlaget. /*ij-betsgivare skall erlägga löneskatt för arbetstagare som vid årets ingång är ö5 år eller äldre. En motsvarande löneskatt skall erläggas av enskild person eller dödsbo på inkomst av passiv näringsverksamhet och på inkomst av annat förvärvsarbete än inkomst av anställning som en sådan egenföretagare haft, som före årets början lyllt ö5 år eller avlidit under året. Ersättningar på grund av inkomster, som föranlett att löneskatt skall betalas, skall enligt propositionen inte ge förmåner i form av sjukpenning och ATP.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de överväganden som ligger bakom förslagen om ändringar i socialavgiftssystemet och till- styrka dessa förslag. Utskottet finner det tillfredsställande att också basen för socialförsäkringsförmånerna breddas, även om detta, främst när det gäller beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst, inte medför samma administrativa förenklingar som på socialavgiftssidan. Förslaget om särskild löneskatt tillhör inte utskottets beredningsområde, men utskottet vill, i anslutning till vad som uttalas i propositionen på s. 380 beträfende förmåner när särskild löneskatt utgår på ersättningar till personer över 65 år, erinra om att sjukpenningförmåner kan utgå även efter fyllda 65 år utan att detta föranleder avgiftsuttag enligt nuvarande regler. Det är enligt utskottets mening rimligt att en löneskatt tas ut på arbetsinkomster för denna grupp försäkrade, i synnerhet som åtgärder nu vidtas på andra områden för att underlätta för försäkrade som uppnått den allmänna pensionsåldern att fortsätta med förvärvsarbete.

Utskottet yttrar sig i detta sammanhang över motionerna 5k51 av Sten Svensson m.fl., 5k59 av Carl Bildt m.fl., yrkande 19, Sk70 (delvis) av Kjell Eriksson och Jan Hyttring, Sk89 av Bengt Westerberg m.fl., yrkande 3, 5k96 av Olof Johansson m.fl., yrkande 42, och Sk98 av Marianne Andersson i Vårgårda och Lennart Brunander, yrkande 3. De till socialförsäkringsutskottet under den allmänna motionstiden hänvisade motionerna Sf207 av Gullan Lindblad och SO50 av Karin Starrin tar upp likartade frågor som berörts i de förenämnda motionerna, varför utskottet innefattar även dessa i yttrandet och överlämnar dem till skatteutskottet för vidare behandling. Utskottet överlämnar också utan eget yttrande yrkande 1 i motion SB31 av Karl-Gösta Svenson och förste vice talman Ingegerd Troedsson till skatteutskottet för behandling, eftersom den fråga som tas upp i motionsyrkandet tillhör skatteutskottets beredninj;sområde.

Tre motioner tar upp frågor om uttag av socialavgifter på ersättningar som utges inom idrottsrörelsen. Kjell Eriksson och Jan Hyttring begär i motion Sk70 ett tillkännagivande om att ersättningarna skall vara befriade från arbetsgivaravjpfter på det första halva basbeloppet. I motion 5k98 begär Marianne Andersson i Vårgårda och Lennart Brunander att riksdagen beslutar att arbetsgivaravgifter skall tas ut

först när en ersättning överstiger ett halvt basbelopp, medan Karin 1989/90:SfU4y

Starrin i motion 5O50 begär ett tillkännagivande om en motsvarande gräns för uttag av ATP-avgift.

Riksskatteverket har utfårdat rekommendationer avseende beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet (RSV Dt 1989:12). I dessa berörs i vad mån ersättningar och förmåner skall tas upp till beskattning och hur avdragsgilla utgifter skall beräknas. Vid bedömningen av om en utgiven ersättning skall anses utgöra sjukpenning- eller pensionsgrundande inkomst anges att ersättningar understigande ett halvt basbelopp kan särredovisas om inte särskilda omständigheter föranleder annat. Ersättningarna i fråga föranleder ingen förmånsberäkning eller avgiftsskyldighet.

Utskottet har tidigare (se senast 1988/89:SfUl), när utskottet behandlat motionsyrkanden om befrielse helt eller delvis från skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter inom idrottsrörelsen, gett uttryck lör sin principiella uppfattning att inkomster i samband med idrottsutövning i likhet med andra inkomster bör grunda rätt till socialförsäkringsförmåner och föranleda att socialavgifter erläggs. Utskottet avser att i början av nästa riksmöte åter behandla motionsyrkanden i denna fråga.

I propositionen (s. 344) nämner departementschefen att de förslag som lagts fram om beskattning av kostnadsersättningar inte torde ändra på förutsättningarna att i inkomstslaget tjänst få ett s.k. schablonavdrag enligt de rekommendationer som RSV meddelat avseende beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet. Utskottet förutsätter därför att behovet av en schablon även för bedömning av när en utgiven ersättning skall anses utgöra sjukpenning- eller pensionsgrundande inkomst och därmed föranleda arbetsgivaravgifter kommer att beaktas av riksskatteverket. Någon anledning för riksdagen att med anledning av de nu behandlade motionerna göra några uttalanden i frågan finns enligt utskottets uppfattning inte.

I motion 5k89 av Bengt Westerberg m.fl. begärs i yrkande 3 ett förslag från regeringen om att socialavgifter inte skall utgå på avsättningar till företagsanknutna vinstandelsstiftelser, där vinstandelarna binds i minst fem år. Gullan Lindblad begär i motion 5E207 att riksdagen beslutar att avskafia socialavgifter på vinstandelar.

Bidrag som en arbetsgivare lämnar till s.k. vinstandelsstiftelser ingår sedan den 1 januari 1988 i underlaget för arbetsgivaravgifter (prop. 1980/87:107, Snj20, rskr. 334). Undantag har dock gjorts för sjukförsäkringsavgift och arbetsskadeavgift, vilket motiverades med svårigheter att ta med andelen vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, eftersom denna inkomst bygger på en förväntad framtida inkomst och det inte går att på förhand uppskatta vinstandelens storlek.

I propositionen föreslås att även sjukförsäkringsavgifter och arbetsskadeavgifter av likformighetsskäl skall tas ut på bidrag till vinstandelsstiftelser.

Utskottet har tidigare tillstyrkt att bidrag till vinstandelsstiftelser
likställs med lön och avgiftsbeläggs. Med hänsyn till den likformighet
mellan beskattningen av lön och uttag av arbetsgivaravgifter som 5

eftersträvas i propositionen kan utskottet biträda förslaget om att 1989/90:SfU4y samtliga arbetsgivaravgifter skall tas ut på bidragen. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna 5k89 och 5f207.

Sten Svensson begär i motion Sk5l att riksdagen uttalar att måltidssubventioner inte skall vara förmånsgrundande, utan skall betraktas som personalvård och inte belägj;as med sociala avgifter.

Utskottet kan likaledes av liklörmighetsskäl inte tillstyrka att något undantag i socialförsäkringshänseende görs för skattepliktiga förmåner i form av måltidssubventioner och avstyrker bifall även till motion Sk51.

I motion Sk96 av Olof Johansson m.fl. yrkande 42 begärs att ett grundavdrag motsvarande ett basbelopp införs vid uttag av egenavgifter.

Motioner som tar upp frågor om överensstämmelse mellan förmåner och avgifter för egenföretagare har under en följd av år behandlats av utskottet, och utskottet kommer i början av nästa riksmöte åter att behandla motioner i ämnet. Utskottet vill liksom tidigare framhålla att den bristande överensstämmelsen har sin grund bl.a. i den allmänna försäkringens solidariska och obligatoriska karaktär och att de olika försäkringsgrenarna bör betraktats som delar av ett sammanhängande socialförsäkringssystem. Även om den bristande överensstämmelsen har förstärkts under senare år genom att det tidigare basbeloppsavdraget för ATP-avgjfter togs bort när socialavgiftslagen infördes, har det ändrade avgiftssystemet samtidigt inneburit betydande administrativa lättnader för såväl myndigheter som arbetsgivare och egenföretagare. Utskottet vill erinra om att frågan om avgifter och förmåner inom pensionssystemet utreds inom pensionsberedningen, vars arbete väntas avslutat inom kort, och att riksförsäkringsverket den 22 juni 1989 överlämnat sin rapport Sjukpenningförsäkring till egenföretagare utredning och förslag till regeringen. Förslaget syftar till en bättre överensstämmelse mellan egenföretagarnas sjukförsäkringsförmåner och sjukförsäkringsavgifter.

Med det anförda anser utskottet att motion 5k96 bör avstyrkas av skatteutskottet.

Utskottet behandlar slutligen motion Sk59 av Carl Bildt m.fl. yrkande 19. Motionärerna framhåller att urholkningen av förmånsanknytningen, exempelvis att avgifter på inkomster över 7,5 basbelopp tas ut utan motsvarande förmåner, gjort det lönsamt att omvandla arbetsinkomster över denna gräns till andra, icke avgiftsbelagda inkomster. Detta och andra snedvridande problem kan enligt motionärerna lösas enklast genom att förmånsanknytningen successivt införs, och de begär ett tillkännagivande härom.

Förslaget om en breddad bas för socialavgifterna syftar som nämnts
till att anpassa socialavgiftsuttaget på förvärvsinkomster till inkomstbe
skattningen. Härigenom kan en del av problemen med omvandling av
skattepliktiga inkomster till icke avgiftspliktiga inkomster lösas. Beträf
fande sambandet mellan socialavgiftsuttag och förmånsberäkningen
hänvisar utskottet till vad det ovan anfört om det på senare år 6

minskade sambandet i detta hänseende och om socialförsäkringens 1989/90:SfU4y solidariska och obligatoriska karaktär. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund yrkande 19 i motion 5k59.

Stockholm den 15 maj 1990

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Ulla Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Ölof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Maud Björnemalm (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Christina Pettersson (s), Arne Mellqvist (s) och Bertil Persson (m).

Avvikande meningar

Pensionärernas inkomst- och skatteförhållanden

/. Höjd grundpension

Karin Israelssoh och Rune Backlund (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att pensioner på sikt bör beskattas på samma sätt som andra tjänsteinkomster. I stället bör alla tillförsäkras en grundpension inom ATP-systemet motsvarande 68 % av 4,5 basbelopp (90 882 kr. år 1990). Grundpensionen skall utgå lika för alla. Vid en sådan höjd grundpension behöver folkpension, pensionstillskott och kommunala bostadstillägg inte utges. De särskilda skattereglerna för pensionärer kan avvecklas. Utskottet anser att ett sådant pensionssystem bör genomföras så snart som möjligt, och utskottet föreslår att skatteutskottet tillstyrker bifall till motion Sk96 yrkande 4.

2. Höjd grundpension

Margö Ingvardsson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de särskilda skattereglerna lör pensionärer i dag är nödvändiga för att de som har en låg pension inte skall få en orimligt låg disponibel inkomst. Enligt utskottets mening bör detta problem på sikt lösas genom att grundpensionerna höjs, och utskottet föreslår att skatteutskottet tillstyrker bifall till motion Sk81 yrkande 52.

3. Höjd grundpension 1989/90:SfU4y

Ragnhild Pohanka (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kommer det nya skattesystemet att kraftigt missgynna de pensionärer som har låg ATP (mellan ca 0,83 och 1,5 ATP-poäng). Deras situation skulle förbättras om folkpensionens grundnivå höjdes. För att inte pensionärer som har hög ATP skall bli överkompenserade bör tilläggspensionen i stället utges med en lägre procentsats än nuvarande öO %. Utskottet anser att regeringen bör lägga fram förslag i enlighet härmed, och utskottet föreslår att skatteutskottet tillstyrker bifall till motion Sk74 yrkande 14.

Förmånsgrundande inkomster och uttag av socialavgifter m.m.

4. Ersättningar till idrottsutövare m.fl.

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet har" och slutar med "uppfattning inte." bort ha följande lydelse:

1 propositionen läggs fram olika förslag inom beskattnings- och socialavgiftsområdena, som om de genomförs kommer att få mycket negativa ekonomiska konsekvenser för idrottsrörelsen. Ersättningar till idrottsutövare m.fl. som inte uppgår till ett halvt basbelopp föranleder i dag i allmänhet ingen skyldighet att erlägga arbetsgivaravgifter. Utskottet anser att ersättningar som inte överstiger ett halvt basbelopp även i framtiden skall vara undantagna från avgiftsskyldighet och skatteutskottet bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen detta till känna med anledning av motionerna Sk70 i denna del, Sk98 och 5G80.

5. Socialavgifter på bidrag lill vinstandelssystem

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c) och Bertil Persson (m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 5f207." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett frivilligt "andel i vinst-system" är ett positivt sätt att sprida ägandet. En ökad satsning på vinstandelssystem borde därför vara det naturliga sättet att öka de anställdas ägande och inflytande i företagen, och en sådan spridning av det individuella ägandet borde uppmuntras och inte motverkas genom att socialavgifter tas ut på bidrag till vinstandelssystem.

I en reservation till utskottets betänkande 1980/87:20 på proposition
1980/87:107 om socialavgifter på vinstandelar motsatte sig utskottets
m-, fp- och c-ledamöter att avsättningar till vinstandelssystem avgiftsbe-
lades. Avgiftsbeläggningen bygger på att bidragen jämställs med lön.
Det finns dock flera framträdande skillnader mellan bidragen och
löneutbetalningarna. Bidragen bestäms i efterhand ensidigt av företa- 8

gens ägare medan lönen bestäms i förhandlingar mellan arbetsgivare 1989/90:SfU4y

och arbetstagare. Andelarna i vinstandelsstiftelser binds under viss tid innan de kan disponeras av de slutliga mottagarna.

I reservationen framhölls också att det skulle föranleda administrativa problem att fastställa två skilda avgiftsunderlag, eftersom avgiftsskyldigheten inte skulle gälla sjukförsäkrings- och arbetsskadeavgifter. Behovet av likformighet mellan skatter och avgifter på förvärvsinkomster åberopas nu i den föreliggande propositionen för att utvidga avgiftsskyldigheten till att avse även sjukförsäkrings- och arbetsskadeavgiften så att fullständig avgiftsskyldighet uppkommer. Däremot förbigår propositionen det förhållandet att en motsvarande likformighet på förmånssidan inte kan uppnås. Även detta talar för att bidragen inte bör avgiftsbeläggas.

Utskottet anser på grund av det anförda att skatteutskottet med anledning av motionerna 5k89 och Sf207 bör avstyrka propositionens förslag i denna del och föreslå riksdagen att slopa avgiftsskyldigheten på bidrag till vinstandelsstiftelser.

6. Socialavgifter på mållidssubveniioner

Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Rune Backlund (c) och Bertil Persson (m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "motion Sk51." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 5k51 att skatt och socialavgifter på måltidssubventioner motverkar mångåriga strävanden hos hälsovårdande myndigheter och hos enskilda arbetsgivare att förbättra svenskarnas kostvanor. Effekterna av förslagen i form av försämrade kostvanor kan bli samhällsekonomiskt dyrbara att försöka reparera i efterhand. Det vore därför rimligare att betrakta måltidssubventionerna som friskvård för personalen, i avsikt att att främja hälsa, social samvaro, produktivitet och trivsel i arbetet. Ett minimikrav bör därför vara att någon form av stimulans ges för att bevara systemet med arbetsgivarbidrag till måltider. Detta kan ske genom att skatteutskottet hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att måltidssubventioner skall betraktas som personalvård som inte grundar rätt till socialförsäkringsförmåner och som inte skall beläggas med sociala avgifter.

7. Grundavdrag vid uttag av socialavgifter

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Motioner som" och slutar med "av skatteutskottet." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Sk9ö att det är otillfredsstäl
lande att egenföretagare tvingas betala ATP-avgift på hela lönesumman
inkl. kapitalavkastning utan att några pensionspoäng beräknas för
inkomster under ett basbelopp. Orättvisan blir särskilt stor när två
makar som arbetar i samma företag delar på en liten inkomst. För att q

skapa ökad rättvisa föreslår utskottet att egenföretagare befrias från

socialavgifter på inkomster upp till ett basbelopp genom att ett motsva- I989/90:SfU4y

rande grundavdrag införs och att finansieringen härav sker inom

ramen för det totala uttaget av arbetsgivareavgifterna. Utskottet anser

på grund härav att skatteutskottet bör tillstyrka bifall till motion 5k9ö

yrkande 42 och föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till

känna vad som anförts om ett grundavdrag för sociala avgifter.

8.Överensstämmelse mellan förmåner och avgifter

Margit Gennser, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Förslaget om" och slutar med "motion 5k59." bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i likhet med motionärerna i motion Sk59 konstatera att socialförsäkringsförmånernas; anknytning till socialavgiftsuttaget väsentligt urholkats under det senaste årtiondet. Detta leder i sin tur till att intresset för skatteanpassningsåtgärder ökar. Eftersom t.ex. ATP och sjukpenning inte ges ut för inkomster över 7,5 basbelopp, samtidigt som socialavgifter tas ut på inkomster över detta belopp, blir det "lönsamt" att omvandla arbetsinkomster över 7,5 basbelopp till andra, icke avgiftsbelagda inkomster. Detta och andra problem skulle enligt utskottets mening kunna lösas enklast genom att sambandet mellan förmåner och avgifter successivt återinförs. Skatteutskottet bör därför tillstyrka bifall till motion 5k59 yrkande 19 och föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen det anförda till känna.