Regeringens proposition 1992/93:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringspropositionen)
Yttrande 1992/93:UU7
Utrikesutskottets yttrande 1992/93:UU7y
Regeringens proposition 1992/93:150 med
förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för 1992/93
budgetåret 1993/94, m.m. 'y
(kompletteringspropositionen)
Till finansutskottet
Finansutskottet har genom beslut den 29 april 1993 (FiU protokoll 1992/93:31, § 31.8) berett utrikesutskottet tillSlle yttra sig över proposition 1992/93:150 (kompletleringspropositionen) jämte eventuella motioner, såvitt propositionen och motionerna rör utrikesutskottets beredningsområde. Finansutskottet har genom beslut samma dag (FiU protokoll 1992/93:31, § 31.7) därutöver till utrikesutskottet överlämnat bilaga 7 i nämnda proposition jämte eventuella motioner, i vad avser avsnittet 2 Handelshögskola i Riga, Lettland. Utskottets ställningstagande beträffande Handelshögskola i Riga, Lettland, behandlas i ett särskilt betänkande, varför frågan ej vidare berörs här.
I yttrandet berör utrikesutskottet dels propositionen, dels motionerna 1992/93:Fi93 (nyd) yrkandena 9-14 och 39-40 samt 1992/93:Fi94 (v) yrkandena 21 och 24 (delvis).
1. Propositionen
I kompletleringspropositionen (prop. 1992/93:150) behandlas, i den del som berör utrikesutskottets beredningsområde, frågan om nivån för u-landsbiståndet. Regeringen framhåller all sänkningen av biståndsramen är temporär och alt biståndet så snart Sveriges ekonomi tillåter det åter skall utgöra 1 % av BNI. I beräkningarna i kompletteringspropositionens långsiktiga konsekvenskalkyl sägs att biståndet successivt skall ökas för att 1997/98 åter utgöra 1 % av BNI. Några yrkanden framförs ej.
2. Motionerna
Yrkanden i anledning av proposition 1992/93:150 har, i vad avser frågor som hänför sig till ulrikesutskollels beredningsområde, framförts i motionerna 1992/93:Fi93 av lan Wachtmeister m.fl. (nyd) och 1992/93:Fi94 av Gudrun Schyman m.fl. (v).
I motion 1992/93:Fi93 av lan Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas
1 Riksdagen 1992/93. 9 saml. Nr 7y
9. att riksdagen omprövar tidigare beslut och godtar vad i
motionen 1992/93:UU7y
förordals om kraftiga besparingar i det multilaterala biståndet och
sänker ifrågavarande anslag med 1,3 miljarder kronor för budgetåret 1993/94,
10. alt riksdagen omprövar tidigare beslut och godtar vad i motionen förordats om kraftiga besparingar i SlDA-anslaget och sänker ifrågavarande anslag med 4,1 miljarder kronor för budgetåret 1993/94,
11. att riksdagen omprövar tidigare beslut och godtar vad i motionen förordals om kraftiga besparingar i andra biståndsprogram (BITS m.m.) och sänker ifrågavarande anslag med 1,2 miljarder kronor för budgetåret 1993/94,
12. att riksdagen omprövar tidigare beslut och godtar vad i motionen förordats om kraftiga besparingar i administrationen av biståndsprogram m.m. och sänker ifrågavarande anslag med 0,2 miljarder kronor för budgetåret 1993/94,
13. all riksdagen höjer de tidigare anslagna medlen till Baltikum och Östeuropa med 1,1 miljarder kronor för budgetåret 1993/94,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundläggande förändringar i biståndspolitiken,
39. all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om att SIDA, BITS och Swedecorp samt en del mindre myndigheter inom biståndsområdet läggs ihop lill en ny operativ enhet,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besparingsmöjligheterna inom SIDA redan under budgetåret 1993/94.
I motion 1992/93:Fi94 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas
21. att riksdagen beslutar att biståndsmålel för budgetåret 1993/94
skall vara 1 % av BNI,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om internationellt samarbete mot global arbetslöshet
och fattigdom.
Utskottet
3.1 U-landsbiståndet
Utskottet har under riksmötet 1992/93 i ett yttrande och i två betänkanden behandlat frågan om enprocentsmålet för u-landsbiståndel. Senast, i belänkandet 1992/93:UU32, anförde utskottet följande.
I utrikesutskottets yttrande lill finansutskottet med anledning av proposition 1992/93:50 noterade utskottet regeringens mål all så snart som Sveriges ekonomi så tillåter åter uppnå ett u-landsbistånd som motsvarar 1 % av BNI.
I årets biståndsbelänkande (bet. 1992/93:UU15) underströk utskottet vikten av en återgång till enprocentsnivån så snart del slatsfinansiella läget tillåter. Utskottet betonade vidare, att neddragningen skall ses som en tillfållig åtgärd och all en återgång till enprocentsmålet bör prioriteras.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, alt målet för u-lands- 1992/93:UU7y biståndet — 1 % av BNI — hela tiden legat fast. Vidare konstaterar utskottet, att regeringen i kompletteringspropositionen (prop. 1992/93:150) framhåller att sänkningen av biståndsramen är temporär, och all biståndet så snart Sveriges ekonomi det tillåter åter skall utgöra 1 % av BNI. I beräkningarna i komplelteringspropositionens långsiktiga konsekvenskalkyl sägs att biståndet successivt skall ökas för att 1997/98 åter utgöra 1 % av BNI.
Det i kompletteringspropositionen angivna budgetåret, 1997/98, är, enligt utskottets uppfattning, att se som en prognos. Utskottet önskar ånyo understryka att en återgång till enprocentsnivån bör prioriteras. Utskottet utgår mot denna bakgrund ifrån all en återgång görs tidigare om det slatsfinansiella läget medger detta.
Utskottets ovan redovisade ställningstaganden äger alltjämt giltighet.
Därmed anser utskoitet att motionerna 1992/93:Fi94 (v) yrkande 21 och 1992/93:Fi93 (nyd) yrkande 14 i (berörd del) bör avstyrkas.
I motion 1992/93:Fi93 (nyd) yrkandena 9—12 föreslås omprövning av tidigare beslut rörande anvisningar av medel till anslag inom littera C. Internationellt utvecklingssamarbete. Motionärernas förslag skulle innebära en sänkning av den totala medelsramen för u-landsbiståndet.
Ulskollet tog i sitt belänkande 1992/93:UUI5 ställning till yrkanden som, vad avser belopp och fördelning mellan de olika anslagen på littera C, överensstämmer med de här aktuella. I samtliga fall avstyrktes därvid motionärernas förslag. Riksdagen beslöt den 28 april att bifalla ulskoltels hemställan i betänkande 1992/93:UU15.
Utskottets ställningstaganden i betänkande 1992/93:UU15 äger alltjämt giltighet.
Ulskollet anser mot denna bakgrund att motion 1992/93:Fi93 (nyd) yrkandena 9—12 bör avstyrkas.
3.2 Östbiståndet
Fr.o.m. budgetåret 1992/93 har ett särskilt verksamhetsområde, littera G, upprättals för samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. Detta verksamhetsområde är skilt från anslaget för u-landsbistånd.
Utskottet har i sitt betänkande 1992/93:UU16 utförligt
behandlat
regeringens budgetproposition avseende detta samarbete (prop.
1992/93:100, bil. 4, litt. G) saml motioner väckta i anledning av
propositionen. Utskottet godkände enligt betänkandet regeringens för
slag till medelsramar, såväl för anslagen G 1 —G 3 som för de olika
anslagsposterna. Utskottet godkände vidare de riktlinjer som regering
en föreslagit för användningen av anslagen saml de principer och
riktlinjer som enligt förslaget borde gälla för samarbetet med Ceniral-
och Östeuropa. Utskottet bekräftade i betänkandet sin tidigare uppfatt
ning — som också uttrycktes i flera motioner — all samarbetet med
Central- och Östeuropa inte bör jämföras med eller utgöra en del av
utvecklingsbiståndet till tredje världen. Ulskollet framhöll samtidigt i
belänkandet alt en mer grundläggande översyn av Sveriges samarbete
med Central- och Östeuropa och dess organisation är påkallad. 2
Riksdagen beslutade den 15 april att bifalla utskottels hemställan i 1992/93;UU7y
belänkande 1992/93:UU16.
Utskottets ställningstaganden i belänkande 1992/93;UU16 äger alltjämt giltighet.
Därmed anser utskottet att yrkande 13 och yrkande 14 (berörd del) i motion Fi93 (nyd) bör avstyrkas.
3.3 Organisatoriska förändringar
I motion 1992/93:Fi93 (nyd) yrkandena 39 och 40 föreslås all ansvaret för allt svenskt statligt bistånd skall ligga på en operaliv myndighet. SIDA, BITS och Swedecorp saml en del mindre myndigheter inom biståndsområdet bör därför läggas samman. Det framhålls att redan för budgetåret 1993/94 bör kostnaderna för SIDA kunna halveras till ca 150 miljoner kronor. Motionärerna hänvisar i sammanhanget till motion 1992/93:U266.
Utskottet noterar att de här aktuella förslagen också berördes i motion 1992/93:U265. Förslagen behandlades av utskottet i betänkande 1992/93:UU15. Ulskollet ansåg därvid att de föreslagna förändringarna ej borde ifrågakomma. Utskottets ställningstaganden bekräftades av riksdagen genom beslut den 28 april 1993.
Utskottets tidigare ställningstaganden äger alltjämt giltighet.
Därmed anser utskottet att motion 1992/93:Fi93 (nyd) yrkandena 39 och 40 bör avstyrkas.
3.4 Internationellt samarbete mot global arbetslöshet
I motion 1992/93:Fi94 (v) yrkande 24 framhålls att det är nödvändigt att åstadkomma ett vidgat internationellt samarbete mot global arbetslöshet och fattigdom. Sverige bör — bl.a. på basis av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro — verka för nya och mer rättvisa regler för Valutafondens och Världsbankens agerande. I yrkandet behandlas även övernationella stimulanspaket mot arbetslösheten m.m.
Utskottet har under en följd av år (senast i bet. 1992/93:UU15) behandlat motioner som i likhet med motion Fi94 (yrkande 24) framfört synpunkter på bl.a. Världsbankens regelsystem och agerande. Utskottet har också i skilda sammanhang (bl.a. i bet. 1992/92:UU15 saml i utskottets yttranden 1992/93:UU2y och 1992/93:UU6y) redovisat vad som från svensk sida görs för alt följa upp del handlingsprogram. Agenda 21, som antogs vid Riokonferensen.
Ulskollet har därvid erinrat om all Sverige i sitt samarbete med Världsbanken under lång tid har understrukit behovet av långsiktighel samt att hänsyn bör las till de sociala och miljömässiga dimensionerna. Världsbanken har också på senare tid kommit att tillmäta dessa aspekter allt större vikt. I Världsbankens "World Developmenl Report" för år 1990 uppmärksammades fattigdomsfrågorna särskilt och 1992 års rapport ägnades miljöfrågorna och sambandet mellan miljö, fattigdom och befolkning.
Världsbanken antog 1991 en strategi för alt genom olika insatser 1992/93:UU7y söka minska fattigdomen. Denna strategi innefattar såväl direkta projektinsatser för fattiga grupper för att skapa sysselsättning och förbättra tillgången på hälsovård och utbildning som krav på all fattigdoms- och fördelningsaspekter beaktas i den övergripande ekonomiska planeringen. I utformningen och antagandet av denna strategi har Sverige och Norden varit pådrivande.
Utskottet framhöll, mot denna bakgrund, i sitt betänkande 1992/93:UU15, som riksdagen biföll den 28 april i år, alt återhämtning ur en ekonomisk krissituation endast kan bli hållbar om de bakomliggande orsakerna till problemen undanröjs. Ulskollet ansåg att det för flertalet u-länder har visat sig all ekonomisk-politiska reformer och institutionella förändringar för all öka tillväxt och export har gett del bästa resultatet, samt att även de sociala sektorerna gynnas genom den generella förbättringen, som är del eftersträvade målet.
Utskoitet vidhåller denna bedömning.
Med det anförda anser utskottet att motion 1929/93:Fi94 (v) yrkande 24 i den del som berör ulrikesutskottels beredningsområde bör besvaras.
Slockholm den 12 maj 1993 På utrikesutskottets vägnar
Alf Wennerfors
I beslutet har deltagit: Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m), Birgitta Hambraeus (c). Hädar Cars (fp), Sture Ericson (s) och Eivor Husing (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskoitet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
Lars Moquist (nyd) anser
deb att den del av utskottels yttrande som börjar med "Utskottet har" och slutar med "(berörd del) bör avstyrkas" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i de synpunkter på nödvändigheten all förändra inriktning och nivå på del svenska biståndet som förs fram i motionerna 1992/93:Fi93 yrkande 14 (nyd). Motionärerna pekar med all rätt på att det är orirhligt att i ett läge då underskottet i statsbudgeten beräknas uppgå till 162 miljarder kronor fortsätta att lämna ett bistånd om 0,93 % av BNI. Enligt utskottets mening bör Sverige ha det av FN fastställda målet om 0,7 % av BNI som ett långsiktigt riktmärke för
biståndet. Denna nivå är det inte möjligt alt uppnå i dagens läge med 1992/93:UU7y
den svåra ekonomiska situation som landet befinner sig i. Utskottet anser alltså all det samlade svenska biståndet — u-landsbiståndet och samarbetsbislåndet till Central- och Östeuropa — skall uppgå till drygt sju miljarder kronor, dvs. något mer än 0,5 % av BNI.
Utskottet instämmer också i motionärernas uppfattning att det svenska biståndet mera skall inriktas på hjälp och bistånd till länder i vår närhet. Stödet till skuldlättnadsålgärder bör slopas och överenskommelser främjas mellan givar- och mottagarländer om avskrivning av utvecklingsländernas skulder. Sverige bör också i inlernalionella fora verka för ökad internationell frihandel. Genom ökad frihandel hjälper man verkligen fatliga länder att komma bort från fattigdom och biståndsberoende och främjar samtidigt en ekonomiskt hållbar utveckling.
Med del anförda anser utskottet att motion 1992/93:Fi93 yrkande 14 i berör del bör tillstyrkas samt alt motion 1992/93:Fi94 yrkande 21 bör avstyrkas.
deb alt den del av utskottets yttrande som börjar med "Ulskollet tog" och slutar med "9—12 bör avstyrkas" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser med anledning av motionen alt riksdagen bör ompröva tidigare beslut och förorda kraftiga besparingar. Anslaget till det multilaterala biståndet bör sänkas med 1,3 miljarder kronor för budgetåret 1993/94.
Vidare förordar utskottet en sänkning av anslagen till SIDA med 4,1 miljarder kronor för budgetåret 1993/94, till Andra biståndsprogram med 1,2 miljarder kronor för budgetåret 1993/94 samt lill administration med 0,2 miljarder kronor för budgetåret 1993/94.
Med det anförda anser utskottet att motion 1992/93:Fi93 yrkandena 9—11 bör tillstyrkas.
deb alt den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet har i" och slutar med "(nyd) bör avstyrkas" bort ha följande lydelse:
Utskottet tvingas med beklagande konstalera att regeringen ännu inte vidtagit en omorientering av biståndet från Afrika, Asien och Latinamerika till Central- och Östeuropa, inkl. Baltikum. Ulskollet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion 1992/93:Fi93 (nyd) yrkandena 13 och 14 (i berörd del), nämligen att en större andel av Sveriges bistånd inom C- och G-anslagen borde ges till länder i vårt närområde.
Ulskollet föreslår att Sveriges bistånd till Baltikum, Central- och Östeuropa höjs med 1 100 miljoner kronor.
Med det anförda anser ulskollet att motion 1992/93:Fi93 yrkandena 13 och 14 (i berörd del) bör tillstyrkas.
\jf ■ .. ■ \ . 1992/93:UU7y
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bertil Måbrink (v) anför:
Vänsterpartiet anser all riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna all enprocentsmålet för biståndet skall återställas från och med budgetåret 1994/95.
gotab 43778, Stockholm 1993