Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Arbetsmarknadsutskottets
yttrande 1989/90:AU3y
Skärpt investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten
1989/90
AU3y
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet
tillfålle att yttra sig över proposition 1989/90:96 om skärpt investeringsskatt
för vissa byggnadsarbeten och över sex med anledning av propositionen väckta
motioner.
Den 15 juni 1989 trädde lagen om investeringsavgift för
vissa byggnadsarbeten i kraft. Enligt denna skall byggherren betala en avgift
om 10 % av byggnadskostnaden för s.k. oprioriterat byggande. Avgiften tas i dag
ut i Stockholms län med undantag för Norrtälje och Södertälje kommuner samt i
Uppsala och Håbo kommuner i Uppsala län. Den avser byggnadsarbete som påbörjas
under tiden 27 maj 1989—den 31 december 1990. Lagen har det dubbla syftet att
dämpa överhettningen på byggmarknaden och att vidga utrymmet för produktion av
nya bostäder.
I propositionen föreslås nu att avgiften höjs från 10 till
30 % och utvidgas till att omfatta även Göteborgsområdet. Dessutom föreslås att
perioden skall förlängas till att omfatta även byggnadsarbeten som påbörjas
under 1991. Beteckningen "investeringsavgift" byts ut mot
"investeringsskatt".
Arbetsmarknadsutskottet berör i sitt yttrande väsentligen
frågan om vilka effekter på sysselsättningen som den föreslagna skärpningen av
investeringsskatten kan medföra.
Denna fråga har belysts vid en gemensam uppvaktning vid
arbetsmarknads- och bostadsutskotten. I denna har deltagit representanter för
Byggnadsarbetareförbundets avdelningar i de berörda regionerna, för
byggmästarna i samma områden och för Byggentreprenörerna samt företrädare för
Haninge kommun. Därtill har arbetsmarknadsutskottet under hand inhämtat
uppgifter från länsarbetsnämnderna i Stockholms, Uppsala och Göteborgs och
Bohus län.
Enligt vad som framkommit bl.a. vid uppvaktningen finns en
oro för att den föreslagna skatten kommer att påverka sysselsättningen
negativt. En bedömning är att den i propositionen föreslagna nivån, 30 %,
kommer att leda till att ett stort antal planerade oprioriterade byggen inte
kommer att påbörjas. Skatten tillsammans med de i övrigt mycket höga
produktionskostnaderna medför att byggherrarna avstår från att genomföra
projekten. Detta kommer dock inte att leda till ett
1 Riksdagen 1989/90. 18 saml. Nr 3y
ökat
bostadsbyggande. Av olika skäl, bl.a. sådana som hänger samman 1989/90:AU3y
med plan-
och bygglagens överklaganderegler, kommer bostadsbyggandet inte i gång enligt
planerna utan skjuts framåt i tiden. I alla tre regionerna befarar man en
successivt ökande arbetslöshet bland byggnadsarbetare under den period som
lagen är tänkt att gälla.
I två motioner, Fi28 av Inger Schörling m.fl. (mp) och
Fi31 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs att investeringsskatten även skall
tas ut i Malmö kommun och i andra delar av västra Skåne, vpk föreslår med 10 %.
Miljöpartisterna hemställer också om en särskild definition av prioriterat
byggande och därtill att samtliga nya parkeringsanläggningar skall beläggas
med skatt liksom rivning av byggnad. Vpk yrkar ett tillkännagivande om
återförande av intäkterna från skatten till respektive region för produktion
av nya bostäder.
Centern yrkar i sin motion Fi33 att investeringsskatten
skall uppgå till 25 %. I fråga om tillämpningsområdet yrkas avslag på
propositionen såvitt avser utvidgningen till Göteborgsregionen. Centern vill
inte heller ha en förlängning i tiden. I motionen hemställs att intäkterna från
investeringsavgiften med beaktande av konjunkturen skall återgå till berörd
region samt slutligen att förslaget att ändra benämningen från avgift till
skatt avslås.
1 motionerna Fi29 av Ylva Annerstedt (fp), Fi30 av Bo
Lundgren m.fl. (m) och Fi32 av Anne Wibble m.fl. (fjp) yrkas avslag på propositionen
i sin helhet. 1 de två förstnämnda yrkas dessutom att den nu gällande
investeringsavgiften skall upphävas.
Arbetsmarknadsutskottet delar den bedömning som ligger
bakom regeringens förslag om en höjning av investeringsskatten samt en
utvidgning av dess geografiska tillämpningsområde och utsträckning i tiden.
Av detta följer att utskottet inte kan ansluta sig till
motionerna Fi29, Fi30 och Fi32. Utskottet anser inte heller att de
modifieringar i förhållande till propositionen som föreslås i motionerna Fi28,
Fi31 och Fi32 är påkallade.
Även om en åtstramning är angelägen vill utskottet
framhålla vikten av att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen inom de
regioner som föreslås omfattade av investeringsskatten. Skulle utvecklingen
tyda på att skatten får oönskade effekter på sysselsättningen är det angeläget
att regeringen skyndsamt förelägger riksdagen förslag till åtgärder för att
förhindra detta. Med detta uttalande tillstyrker arbetsmarknadsutskottet
propositionens förslag. Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till
känna.
Stockholm den 20 mars 1990
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
Närvarande;
Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell Nilsson (s), 1989/90:AU3y
Marianne
Stålberg (s), Gustav Persson (s), Sten Östlund (s), Mona
Saint Cyr
(m), Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (vpk), Anna
Horn af
Rantzien (mp), Monica Öhman (s), Eivor Husing (s), Erik
Holmkvist
(m), Kjell-Arne Welin (fp), Göran Engström (c), Ivar
Nordberg
(s) och John Rignell (m).
Avvikande meningar
1. Mona Saint Cyr, Erik Holmkvist och John Rignell (alla
m) anser att den del av yttrandet som på s. 2 börjar med
"Arbetsmarknadsutskottet delar" och slutar med "regeringen till
känna" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening fanns det anledning att motsätta
sig införandet av den tioprocentiga investeringsavgiften våren 1989. Den tidigare
erfarenheten visade att en sådan pålaga kan ge upphov till
sysselsättningssvårigheter. Man borde därför ha kunnat utgå ifrån att avgiften
inte skulle få åsyftat resultat utan i stället leda till allvarliga
skadeverkningar.
De uppgifter som framkommit genom kontakterna med
länsarbetsnämnderna i de berörda regionerna och vid den gemensamma uppvaktningen
bekräftar dessa farhågor.
Vid LAN i Stockholms län uppskattar man att 1 000
byggnadsarbetare inom regionen ganska snart kommer att bli arbetslösa om byggnadsprojekt
som fått tillstånd inte kommer i gång till följd av den höjda skatten. Mot
slutet av 1991 uppskattas siffran till mellan 2 000 och 3 000 personer. Enligt
LAN:s bedömning kommer bostadsbyggandet inte att kunna ge sysselsättning åt
den arbetskraft som på detta sätt blir berörd av skatten. LAN i Uppsala län
beräknar att 300 personer löper risk att bli arbetslösa under 1990. Året därpå
väntas siffran stiga till 450. Enligt LAN skulle en höjning av
investeringsskatten inte utgöra något problem om bostadsbyggandet kom i gång.
Så sker emellertid inte. Vid LAN i Göteborgs och Bohus län räknar man med en
tioprocentig arbetslöshet i Göteborgsområdet under 1990/91, vilket motsvarar
700 personer. Samtliga tre länsarbetsnämnder anger samma förklaring till att
bostadsbyggandet inte kommer till stånd i den omfattning som vore önskvärd från
sysselsättningssynpunkt. Förutom det höga kostnadsläget är plan- och bygglagen
en hindrande faktor. LAN i Uppsala hänvisar till en undersökning enligt vilken
anledningen till att projekterat byggande inte påbörjats i 52 % av fallen är
att man inte fått fram planer. En mängd överklaganden kommer i vägen.
Uppvaktningen inför arbetsmarknads- och bostadsutskotten
stärker bilden. Det var en allmänt förekommande uppfattning att investeringsskatten
inte skulle få den avsedda överströmningseffekten till bostadsbyggande. Plan-
och bygglagen och ett allt större antal överklaganden med stöd av lagen nämndes
som en väsentlig förklaring till att detta
byggande
inte kommer i gång eller fördröjs. Framför allt mot slutet av
1989/90:AU3y
1991
befarade man arbetslöshet bland byggnadsarbetare i de berörda
regionerna.
Utskottet anser det mycket märkligt att man på en helt
genomregle-rad byggmarknad över huvud taget kan överväga att införa ytterligare
styrinstrument. En avreglering av byggmarknaden skulle leda till ett
effektivare utnyttjande av resurserna och en dämpning av kostnadsutvecklingen.
Till detta kommer att det finns anledning att hysa betänkligheter mot att på
regional grund differentiera skatter med snedvriden konkurrens som följd.
Ett kraftigt minskat byggande av bl.a. kontorsytor kan
ganska snart leda till en brist på dessa. Detta förorsakar då relativt snabbt
stigande hyror för denna typ av lokaler, vilket i sin tur verkar pris- och
kostnadsdrivande på hela byggmarknaden.
På grund av det anförda bör enligt utskottets mening den
nu gällande lagen upphävas och propositionen avslås. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker motion Fi30. Övriga i sammanhanget behandlade motioner,
Fi28, Fi29, Fi31, Fi32 och Fi33, avstyrks.
2. Elver Jonsson och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser att
den del av
yttrandet som på s. 2 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet delar" och
slutar med "regeringen till känna" bort ha följande lydelse;
Enligt utskottets mening fanns det anledning att motsätta
sig införandet av den tioprocentiga investeringsavgiften våren 1989. Avgiften
utgjorde ett nytt styrinstrument på en redan starkt reglerad marknad.
Tillsammans med skärpta administrativa begränsningar för byggandet innebär den
höjda investeringsskatten en samlad reglering av en omfattning som utskottet
inte kan ställa sig bakom.
Utskottet utesluter emellertid inte att någon typ av
avgiftsbeläggning kan visa sig ändamålsenlig i en situation med stark
överhettning i geografiskt begränsade områden. Sådana förslag måste dock
bedömas bl.a. mot bakgrund av en samlad ekonomisk-politisk strategi som saknas
i dag.
De uppgifter som framkommit i kontakterna med
länsarbetsnämnderna i de berörda regionerna och vid uppvaktningen inför
utskotten talar för att den föreslagna skärpningen av skatten inte kommer att
leda till ett ökat bostadsbyggande, vilket bl.a. var avsett. I stället kan man
befara en successivt ökande arbetslöshet bland byggnadsarbetare.
På anförda grunder hemställs att riksdagen med avslag på
propositionen ger regeringen till känna vad som anförts om åtgärder mot överhettning
i vissa områden. Utskottet tillstyrker således motion Fi32. Övriga i
sammanhanget behandlade motioner, Fi28, Fi30, Fi31 och Fi33 avstyrks.
3. Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser att
den del av
utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet
delar" och slutar med "regeringen till känna" bort ha följande
lydelse;
Utskottet kan konstatera att centern redan i början av
1988 föreslog
en investeringsavgift på 25 % riktad mot överhettningen på byggmark- 4
nåden
i Stockholmsregionen. Om avgiften hade införts då skulle
1989/90:AU3y överhettningsproblemen och den ekonomiska obalansen ha varit av
betydligt mindre omfattning.
Det är befogat med en höjning av avgiftsuttaget, men
utskottet anser med hänsyn till vissa tecken på en något dämpad byggkonjunktur
att en avgiftsnivå på 25 % är lämplig. Av samma skäl bör avgiften inte i
nuläget utvidgas till Göteborgsområdet. Inte heller bör avgiften nu utsträckas
i tiden. De farhågor som framförts för sysselsättningen har ju också främst
tagit sikte på situationen mot senare delen av 1991.
Det är enligt utskottets mening angeläget att de influtna
medlen från skatten återförs till regionen för investeringar i framför allt
bostadsbyggande. När medlen sedermera används för detta ändamål innebär det en
dämpad inflation genom ökat utbud av bostäder.
Av det anförda följer att arbetsmarknadsutskottet — från
de utgångspunkter som utskottet har att beakta — avstyrker propositionen och
tillstyrker motion Fi33. Även de i sammanhanget behandlade motionerna Fi28,
Fi29, Fi30, Fi31 och Fi32 avstyrks av utskottet.
4. Anna Horn af Rantzien (mp) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar på s. 2 med "Arbetsmarknadsutskottet
delar" och slutar med "regeringen till känna" bort ha följande
lydelse;
Koncentrationen av byggande till de tre storstadsområdena
har negativa följdverkningar i de flesta övriga delar av landet. Ett minskat
byggande där är påkallat av både ekonomiska skäl och miljöhänsyn. Utskottet
anser att investeringsskatten bör utvidgas i förhållande till propositionens
förslag till att även omfatta Malmö, Svedala, Burlöv, Lomma, Staffanstorp,
Lund, Kävlinge, Landskrona och Helsingborgs kommuner.
Förutom bostadsbyggande bör enligt utskottets mening
projekt som är angelägna ur miljösynpunkt eller social synpunkt undantas, t.ex.
investeringar i spårbunden trafik och i daghem. Å andra sidan bör
parkeringsanläggningar omfattas, även om de inrättas i anslutning till ny
bostadsbebyggelse, liksom rivning av byggnad såvida rivningen inte påkallas av
rena miljöskäl.
Tillsammans med andra åtgärder, bl.a. en mer aktiv
regionalpolitik, kan investeringsskatten leda till ett mer spritt näringsliv
och bebyggelsemönster.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
motion Fi28. Motionerna Fi29, Fi30, Fi31, Fi32 och Fi33 avstyrks.