Till innehåll på sidan

Skatteutskottets yttrande över vissa delar av propositionen 1973:144 om slopande av folkpensionsavgiften, m. m. och vissa i anledning därav väckta motioner

Yttrande 1973:SkU2

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets yttrande nr 2 är 1973                    SkU 1973:2y

Nr2y

Skatteutskottets yttrande över vissa delar av propositionen 1973:144 om slopande av folkpensionsavgiften, m. m. och vissa i anledning därav väckta motioner.

Till socialförsäkringsutskottet

Genom beslut den 6 november 1973 har socialförsäkringsutskottet anhållit om skatteutskottets yttrande dels över propositionen 1973:144 i vad den innehåller förslag om slopande av folkpensionsavgiften, ändringar i skatteförfattningarna och bemyndigande för Kungl. Maj:t att i enlighet med i propositionen angivna grunder upprätta och fastställa nya sjömansskattetabeller, dels över de med anledning av propositionen väckta motionerna 1973:2062 av herr Bohman m. fl. (m) och 1973:2065 av herr Helén m. fl. (fp).

Med anledning härav får skatteutskottet anföra följande.

Propositionen

1 propositionen föreslås att folkpensionsavgiften slopas fr. o. m. in­komståret 1974. Inkomstbortfallet för staten skaU kompenseras genom att arbetsgivare och egenföretagare påförs en socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen med 3,3 % av utgivna löner i pengar och naturaförmå­ner resp. av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse. Därvid skaU bortses från lön och inkomst, som inte uppgår till 500 kr., och vad som överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet.

Vidare föreslås att egenföretagares socialförsäkringsavgift till folkpen­sioneringen skall bli avdragsgill som allmänt avdrag vid inkomsttaxeringen och att till följd därav restituerad, avkortad eller avskriven sådan avgift skall utgöra skattepliktig intäkt av tiUfällig förvärvsverksamhet. Arbetsgi­vares socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen är att betrakta som en sädan speciell avgift, som enligt bestämmelserna i punkt 2 av anvis­ningarna tiU 22 % kommunalskattelagen och 29 § 1 mom. samma lag utgör avdragsgill driftkostnad vid beräkning av inkomst av jordbruksfas­tighet och rörelse.

1 likhet med vad som gäller i fråga om tilläggspensionsavgiften föreslås att skattereduktion inte skall ske beträffande den nya socialförsäkringsav­giften tUl folkpensioneringen.

Dessutom föreslås att nuvarande sjömansskattetabeller skall reduceras med belopp, som motsvarar folkpensionsavgiften i de olika inkomstklas­serna, 1 fråga om sjömansskatten innebär förslaget i propositionen också att kommunandelen av denna skatt, som f. n, utgör 65 % för kommun, som   inte  tUlhör  landsting,  45 %  för  annan  kommun  och  20 %  för

1 Riksdagen 1973.6 saml. Yttr. nr 2


 


SkU 1973:2 y                                                                           2

landstingskommun, på grund av folkpensionsavgiftens slopande skall höjas till 75, 50 resp, 25 %.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1974.

Förslaget om slopande av folkpensionsavgiften får ses som en tillfällig åtgärd i syfte att ge löntagarna en påtaglig och snabb standardförbättring under nästa år. Förslaget medför också en hndring av marginaleffekten, dvs. den sammanlagda verkan av skatten på inkomstökningen och den av inkomstökningen föranledda reduktionen av de inkomstprövade sociala bidragen. 1 syfte att åstadkomma en sänkning av den direkta beskatt­ningen även för följande år har 1972 års skatteutredning i tilläggsdirektiv den 12 oktober 1973 fått i uppdrag att utarbeta förslag, som kan läggas tUl grund för ett beslut vid 1974 års riksdag, om hndring av marginal­effekten för inkomsttagare i mellaninkomstlägena och sänkning av skatten för inkomsttagare med lägre inkomster.

Skatteutskottet, som delar departementschefens och löntagarorgani­sationernas uppfattning om behovet av lindring i den direkta beskatt­ningen, har inte funnit anledning till erinringar mot ovannämnda förslag i propositionen och tillstyrker således

att folkpensionsavgiften slopas fr, o. m. inkomståret 1974,

att de föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt, uppbördsförordningen (1953:272) och förordningen (1958:295) om sjömansskatt antas av riksdagen,

att riksdagen godkänner de grunder för nya sjömansskattetabeller som angivits i propositionen och

att Kungl. Maj:t bemyndigas att i enlighet med dessa grunder upprätta och fastställa nya sjömansskattetabeller att gälla fr, o, m. den 1 januari 1974.

Folkpensionärernas beskattning

1 motionen 1973:2062 av herr Bohman m. fl. yrkas att grundavdraget för ålders- och förtidspensionärer höjs fr. o, m, 1975 års taxering tiU 90 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring för ensamstående och tiU 70 % av basbeloppet för makar, som båda har folkpension, och i motionen 1973:2065 av herr Helén m. fl, begärs att skatteutredningen med förtur skall behandla frågan om lindringare beskattning av folkpen­sionärernas extrainkomster. Yrkandena i motionerna får ses mot bak­grund av förslaget i propositionen om ett särskilt pensionstillägg för år 1974 med 3 % av basbeloppet för januari 1974 utöver redan beslutade standard- och indexhöjningar av folkpensionerna. Motionärerna anser det föreslagna pensionstUlägget, som med nuvarande basbelopp uppgår till 237 kr. för ensamstående och 474 kr, för makar, otiUräckligt,

Reglerna om extra avdrag för folkpensionärer konstruerades om i samband med 1970 års skattereform, och samtidigt gjordes det kommu­nala bostadstUlägget skattefritt. Det extra avdraget har avpassats så, att sidoinkomster utöver folkpension och pensionstillskott upp tUl I 500 kr.


 


SkU 1973:2 y                                                                           3

för ensamstående och 2 000 kr, för makar inte beskattas. Om inkomsten är högre minskas det extra avdraget, som f, n, uppgår tUl högst 4 400 kr, för ensamstående och 4 800 kr, för makar, med en tredjedel av överskjutande belopp. Rätten till extra avdrag påverkas också av förmögenhetsinnehav.

Det i propositionen föreslagna pensionstUlägget är i princip skatteplik­tigt. Genom det extra avdraget kommer emellertid pensionstUlägget i praktiken att bli skattefritt för alla folkpensionärer, som är berättigade tiU sådant avdrag, eftersom det extra avdraget automatiskt ökar med belopp som motsvarar pensionstillägget. F. n. medför en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst på 8 900 kr. för ensamstående och 13 800 kr, för gift folkpensionär ingen beskattningsbar inkomst på grund av det extra avdraget. Vid 1975 års taxering kommer en tUl stathg inkomsskatt taxerad inkomst på 10 200 kr. för ensamstående och 16 200 kr, för gift att bh helt skattefri,

1 en reservation tUl skatteutskottets betänkande SkU 1972:32 rörande omläggning av beskattningen fr. o. m. den 1 januari 1973 anförde reservanterna, att skatte- och bidragsreglerna kunde leda tUl otillfredsstäl­lande resultat för folkpensionärerna och hemställde att skatteutredningen skulle få i uppdrag att beakta de särskUda problem och svårigheter, som är förenade med folkpensionärernas extrainkomster. Sedan reservationen segrat vid omröstning i kammaren, har skatteutredningen i tilläggsdirektiv den 2 juni 1972 fått i uppdrag att också pröva frågan om beskattningen av folkpensionärernas extrainkomster. Enligt vad utskottet erfarit kom­mer utredningen att behandla denna fråga med förtur. Härigenom torde berörda yrkande i motionen 1973:2065 vara tillgodosett.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet lagstiftningsyrkan­det i motionen 1973:2062,

Indexreglering av det direkta skattesystemet

1 motionen 1973:2065 av herr Helén m. fl. begärs tilläggsdirektiv till skatteutredningen om införande av ett inflationsskydd i det direkta skattesystemet.

Under senare år har riksdagen vid upprepade tillfällen intagit en negativ ståndpunkt tUl frågan om indexreglering av skattesystemet med hänsyn tUl att en sådan åtgärd, främst på grund av källskattesystemet, är förenad med stora praktiska svårigheter och kan skapa stabiliseringspoli­tiska problem vid en inflationistisk utveckUng. Enligt finans- och skatteutskottens av riksdagen godkända uttalanden bör därför beskatt­ningen som hittills tid efter annan omprövas och avvägas med hänsyn tUl penningsvärdeförändringen och ändrade förutsättningar i övrigt. Mot bakgrund härav har departementschefen i direktiven för skatteutred­ningen framhållit, att utredningen inte har anledning att överväga frågan om indexreglering av skattesystemet. Så sent som den 7 november i år har chefen för finansdepartementet i svar på en interpellation meddelat att regeringen inte är beredd att ompröva skatteutredningens direktiv i


 


SkU 1973:2 y                                                                           4

fråga om indexreglering av skattesystemet.

Skatteutskottet har inte funnit anledning frånträda sin tidigare ståndpunkt i frågan och avstyrker därför motionen 1973:2065 i denna del.

Stockholm den 15 november 1973

På skatteutskottets vägnar ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), fruar Nettel­brandt* (fp), Holmqvist* (s), herrar Kristenson (s). Josefson (c), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist* (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro* (m), Westberg i Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm (c) och fru Normark (s).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande meningar

1, Beträffande folkpensionärernas beskattning av herrar Magnusson i
Borås (m) och Nilsson i Trobro (m), som ansett att de avsnitt i utskottets
yttrande på s, 3, som börjar med "1 en" och slutar med "motionen
1973:2062", bort ha följande lydelse:

Ett borttagande av folkpensionsavgiften innebär en skattelindring för skattebetalarna i de aktiva åldrarna med ett belopp av 1 500 kr, vid cirka 35 000 kr, årsinkomst. Pensionärerna erhåller emellertid icke någon kompensation utöver det extra pensionstillskottet på 237 kr, för ensamstående och 474 kr. för makar, som båda uppbär folkpension. Genom det krav som framställts i motionen 1973:2062 att grundavdraget skall utgöra 90 % av basbeloppet enhgt lagen om allmän försäkring för ensamstående och 70 % av basbeloppet för makar som båda har pension, skulle folkpensionärerna få en kompensation, som i någon mån skulle motsvara den skatteUndring som kommer andra medborgare tUl del. Inte minst från rättvisesynpunkt anser utskottet därför att berörda yrkande i motionen 1973:2062 bör godkännas av riksdagen,

2. Beträffande indexreglering av det direkta skattesystemet av herr
Magnusson i Borås (m), fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson (c),
Larsson i Umeå (fp), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro (m) och Olof
Johansson i Stockholm (c), som ansett att de avsnitt i utskottets
yttrande, som på s. 3 böriar med "Under senare" och på s. 4 slutar med
"denna del", bort ha följande lydelse:

En inflationistisk utveckling av samhällsekonomin leder till att skattesystemet för de flesta inkomsttagare får andra verkningar än vad som avsetts. Möjligheterna för stora grupper inkomsttagare att nå den


 


SkU 1973:2 y                                                                           5

eftersträvade höjningen av levnadsstandarden motverkas.

Inflationen måste i första hand bekämpas med målmedvetna ekono­misk-politiska åtgärder. Men det är ändå motiverat att införa ett visst inflationsskydd i skattesystemet, så att inflationens automatiskt skatte-höjande effekt kan motverkas. Riksdagens beslut om skatteuttagets fördelning får inte åsidosättas genom inflationsutvecklingen. Detta är särskilt väsentligt för låg- och mellaninkomstgrupperna. Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt att 1972 års skatteutredning i direktiven förbjudits att undersöka frågan om ett inflationsskydd i det direkta skattesystemet. Denna ovilja att ens utreda en fråga av väsentlig betydelse för stora löntagargrupper är svårförklarlig.

1 enlighet med motionen 1973:2065 och vad utskottet nu anfört bör 1972 års skatteutredning ges tUläggsdirektiv att ta upp frågan angående inflationsskydd i skattesystemet eller andra åtgärder i syfte att garantera att en fortgående inflation inte som hittills skärper skatteuttaget.