till näringsutskottet om kooperationens kapitalförsörjning, m.m. (prop. 1983/84:84)

Yttrande 1983/84:SkU7

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets yttrande 1983/84:7 y

till näringsutskottet om kooperationens kapitalförsörjning, m.m. (prop. 1983/84:84)

Till näringsutskottet

Sedan näringsutskoltet berett skatteutskottet tillfälle alt yttra sig över proposition 1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning, m.m., och de motioner som väckts i ärendet får skatteutskottet anföra följande.

Kooperativa föreningar är berättigade lill avdrag för överskott som fördelas till medlemmarna eller andra kunder i form av pristillägg eller rabatter i förhållande till gjorda köp eller försäljningar. Avdrag är däremot inte medgivet för utdelning på medlemmarnas insatskapital. Sådan utdelning blir därför - i likhet med vad som gäller för aktiebolagen - i princip föremål för s. k. ekonomisk dubbelbeskattning.

Propositionen, som grundar sig på kooperationsulredningens huvudbetän­kande (SOU 1981:60) Kooperationen i samhället, syftar huvudsakligen lill att underlätta kooperationens kapilalförsörjningsproblem. I delta syfte och mol bakgrund av de lättnader som genomförts i dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster föreslås i propositionen alt kooperativa föreningar som huvudsakligen driver rörelse blir berättigade till avdrag även för utdelning på insatskapital. Vidare innebär propositionen alt föreningarna får möjlighet att ta upp riskkapital även från andra än medlemmar. Delta skall kunna ske genom särskilda s, k. förlagsinsatser som skall inta en ställning mellan medlemskapital och lånat kapital. Den föreslagna avdragsrällen omfattar även utdelning på sådana insatser.

Som anförs i propositionen innebär en begränsning av dubbelbeskattning­en av de kooperativa föreningarna all de får möjlighet att lämna större utdelning än i dag, något som kan motivera medlemmarna alt öka sina kapitalinsatser. En avdragsrätl för föreningarna torde också vara en förulsällning för att de skall bli betjänta av möjligheten all la upp egenkapital i form av förlagsinsatser. Med häiivtshing härlill'"tillstyrker utskottet propositionen i denna del.

Elt annal förslag som berör skatteutskottets ämnesområde är att ränta eller utdelning på aktier och andelar i ekonomiska föreningar skall tas upp som inkomst av jordbruksfastighet eller annan konventionellt beskattad fastighet, om kapitalet tillhör förvärvskällan, och inte som inkomst av kapital. Förslaget överensstämmer med de principer som gäller i fråga om rörelse, och utskottet tillstyrker propositionen även i denna del.

Tre motioner som väckts med anledning av propositionen berör skatteutskottets ämnesområde, I motion 1900 av Nils Åsling (c) och andre vice talmannen Anders Dahlgren (c), yrkande 3 i motion 2536 av Thorbjörn

1 Riksdagen 1983/84. ösaml. Nr7y


SkU 1983/84:7y



SkU 1983/84:7 y                                                                       2

Fälldin m.fl. (c) och motion 2537 av Sven Erik Lorentzon (m) tar motionärerna upp ett förslag från utredningen som avvisats i propositionen, nämligen all medlemmarna i lantbrukskooperaliva föreningar skall få uppskov vid beskattningen genom avdrag med högst 60 % av insatsbetalning­arna. Senast när jordbruket upphör skall avdragsbeloppen återföras till beskattning. Motionärerna framhåller att företagen inom lanlbrukskoopera-tionen har svåra kapilalförsörjningsproblem och att de enskilda medlemmar­nas kapitalinsatser är höga. Dessa förelag kommer emellertid enligt motionärerna i praktiken inte alt få någon nytta av den i propositionen föreslagna avdragsrällen för utdelningar, eftersom de av tradition inte lämnar någon utdelning på insatserna. Enligt motionärernas uppfattning har utredningens förslag i detta hänseende en central betydelse för lanlbrukskooperationens konsolidering.

I motion 2536 yrkas också (yrkande 4) fortsatta initiativ från regeringen för alt underlätta bildandet av arbetskooperativ genom en avdragsrätl för inbetalat insatskapital.

Utskottet finner i likhet med departementschefen alt riskkapital bör byggas upp av beskattade medel. Som anförs i propositionen kan del också ifrågasättas om del föreslagna avdraget skulle öka medlemsinsatserna i nämnvärd utsträckning, eftersom skattesystemet redan i dag ger jordbrukarna tillräckliga möjligheter lill skatlekrediler. EnUgt ulskoltels uppfattning bör kooperationens kapitalförsörjning i första hand underlättas genom åtgärder som riktar sig direkt lill de kooperativa förelagen. Propositionen har denna inriktning. Regeringens förslag innebär bl. a. att de skattemässiga hindren mot utdelning på insatskapital undanröjs och all de ekonomiska föreningarna får nya källor för anskaffning av riskkapital. Mol denna bakgrund och med hänvisning till de administrativa skäl som finansministern åberopat mol de delar av utredningsförslaget som motionärerna tagit upp avstyrker utskottet motionerna i nämnda delar.

Stockholm den 21 februari 1984

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Caristein (s), Valter Krislenson (s). Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c) *, Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m) och Bruno Poromaa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.



SkU 1983/84:7 y                                                                  3

Avvikande meningar

1. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Karl
Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser att sista stycket
av utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör kooperationens kapitalförsörjning i första hand underlättas genom åtgärder som riktar sig direkt till de kooperativa förelagen. Propositionen har denna inriktning. Regeringens förslag innebär bl. a. alt de skattemässiga hindren mol utdelning på insatskapital undanröjs och att de ekonomiska föreningarna får nya källor för anskaffning av riskkapital.

Utredningens förslag all medlemmarna i lantbrukskooperaliva föreningar skall få uppskjuta beskattningen för inkomster som används för alt betala insatser skall ses mol bakgrund av all dessa föreningar av principiella skäl hittills inte har lämnat någon utdelning på insatskapital. Utan att dessa principer ändras kommer således den föreslagna avdragsrätten för utdelning inte att få någon betydelse för lanlbrukskooperalionen. Samtidigt bör framhållas att lantbrukarnas kapitalinsatser i föreningarna många gånger är så höga all medlemmarna knappast har möjlighet att med beskattade medel bidra till angelägna förbättringar av lantbrukskooperationens kapitalförsörj­ning.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att ytterligare åtgärder bör vidtas för att främja kooperationens kapitalbehov. Som anförts vid remissbehandlingen skulle emellertid den föreslagna avdragsrällen för inbetalat insatskapital missgynna förelag som konkurrerar med lantbruks-kooperationen, t. ex. mindre och medelstora företag som brottas med motsvarande problem. Mol denna bakgrund är utskottet f. n. inte berett alt tillstyrka en sådan lösning enbart för vissa ekonomiska föreningar. Del bör i stället övervägas om inte ett avdrag av detta slag bör införas i fråga om samtliga företagsformer. Frågan bör utredas så skyndsamt att nya regler kan träda i krafl redan 1985.

Ulskollel avstyrker således de nu aktuella motionsyrkandena men förordar med anledning av motionerna att regeringen får i uppdrag att skyndsamt utreda frågan om en avdragsrätt för tillskjutet andels- eller aktiekapital.

2. Stig Josefson (c) och Ingemar Hallenius (c) anser att sista stycket av
ulskoltels yttrande bort ha följande lydelse:

Producenlkooperationen har sedan länge lidit av svåra kapilalförsörj­ningsproblem. En av anledningarna härtill är att de kooperativa företagen missgynnats vid beskattningen och att de inte på samma sätt som aktiebolagen tillerkänts lättnader och stimulatiser från samhällets sida. De förslag som regeringen nu lägger fram på skatteområdet kommer i första hand att gagna konsumentkooperationen. Eftersom producentkooperatio-



SkU 1983/84:7 y                                                                      4

nen inte lämnar utdelning lill medlemmarna på deras kapitalinsatser kommer förelagen inom denna viktiga sektor inte att bli delaktiga i den föreslagna lindringen av dubbelbeskattningen av insalsränlan.

Det bör framhållas alt medlemsinsatserna utgör en väsentlig del av lanlbrukskooperationens egenkapital men att insatsernas andel av totalkapitalet under den senaste tioårsperioden inte har kunnat upprätthål­las. Möjligheterna att uppnå förbättringar i detta hänseende ulan särskilda stimulanser från samhällets sida ler sig små. De förslag som regeringen nu lägger fram på skatteområdet torde - som framgår av väd som nyss anförts -inte kunna förändra denna situation nämnvärt.

Kooperationsulredningens förslag lill en uppskjuten beskattning för inkomster som används för betalning av medlemsinsalser har en central betydelse för lanlbrukskooperationens konsolidering. Regeringen har motiverat sin avvisande inställning till detta förslag med att riskvilligt kapital i princip skall vara beskattat och att kooperationen skulle gynnas på bekostnad av andra förelag. Utskottet kan inte instämma i dessa invändningar. Bl. a. kan framhållas att man sedan länge accepterat alt företag arbetar med reserver som beskattas först i samband med upplösning. Förslaget ligger väl i Unje med de tankegångar som finns i fråga om begränsad beskattning av kapital i mindre förelag, så länge kapitalet är verksamt inom företaget. En avdragsrätl för insatskapitalet medför också den fördelen att de aktiva medlemmarnas betungande betalningsskyldighet underlättas samti­digt som ett utträde ur föreningen medför beskattning.

Utskottet instämmer således i motionärernas uppfattning att medlemmar­na bör få möjlighet till uppskov med beskattningen med 60% av insatsen i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsförslaget. Avdragsrättens närmare omfattning kan emellertid behöva övervägas ytterligare. Vissa skäl kan tala för att avdragsrällen uttryckligen bör knytas lill andelskapital i producentkooperationen. Som anförs i motion 2536 bör det också undersökas i vad mån avdragsrätten kan utformas så att reglerna underlättar startandet eller ombildandet av företag till s.k. arbelskooperaliva företag eller personalägda förelag.

Med hänvisning till del anförda förordar utskottet att regeringen med anledning av motionerna får i uppdrag all skyndsamt lägga fram förslag lill en avdragsrätt vid beskattningen för insatskapital i huvudsaklig överensstäm­melse med kooperationsulredningens förslag.

minab/gotab   Stockholm 1984 77902