Totalförsvaret och bolagisering

Yttrande 1992/93:FöU9

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets yttrande 1992/93:FöU9y

Totalförsvaret och bolagisering

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har den I april 1993 beslutat bereda försvarsutskottet tillfålle alt senast den 27 april 1993 avge yttrande över proposition 1992/93:200 om Telelag och en förändrad verksamhetsform för Tele­verket, m.m. samt motion 1992/93:T808 i de delar som rör försvarsut­skottets beredningsområde.

Propositionen

I regeringens förslag till telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. berörs tolalförsvarsaspekierna i flera sammanhang.

I förslaget till telelag behandlas leleverksamhelen i krig m.m. enligt följande:

13 § Tillstånd enligt 5 § att driva televerksamhet får förenas med villkor.

Tillslåndsvillkor kan avse bl.a. skyldighet för lillståndshavare

5.   atl medverka till atl lelemeddelanden kan förmedlas lill samhäl­lets alarmerings- och räddningstjänst,

6.   att beakta totalförsvarels behov av telekommunikationer under höjd beredskap,

38 § Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder del sådana utomor­dentliga förhållanden som är föranledda av atl det är krig utanför Sveriges gränser eller av all Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen meddela de föreskrifter om televerksamhet som behövs med hänsyn lill landels försvar eller säkerhet i övrigt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den fredslida planeringen för totalförsvarets behov av telekommunikationer under sådana förhållanden som anges i försia stycket.

I förslaget lill lag om radiokommunikationer behandlas leleverksamhe­len i krig m.m. enligt följande:

9 § Tillstånd all inneha och använda radiosändare skall på ansökan meddelas, om

1 Riksdagen 1992/93. 10 saml. Nr9y


1992/93 FöU9y


5. del kan antas atl användningen inte kommer atl inkräkta på det frekvensutrymme som behövs för försvarsmakten.

20 § Är Sverige i krig upphör giltigheten av de tillstånd som har beslutats enligt 3 § och av de undantag från lillståndspliklen som har beslutats med stöd av 8 §. Detta gäller inte tillstånd som har meddelats statliga myndigheter eller kommuner eller tillstånd som har meddelats enskilda organisationer eller företag som under krig skall bedriva verksamhet som är av särskild betydelse för totalförsvaret.

Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder del sådana utomordentli­ga förhållanden som är föranledda av alt del är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regering­en meddela de föreskrifter om tillstånd att inneha och använda radio­sändare som behövs med hänsyn till landels försvar eller säkerhet i övrigt.

Mot bakgrund av utvecklingen på telekommunikationsområdet med en ökande konkurrens och ett växande antal aktörer är del nödvändigt all Televerkets myndighetsfunktioner förs över till någon annan myn­dighet. Ansvaret för ell fungerande svenskt telesystem har redan till viss del förts över från Televerket lill Telestyrelsen. I samband med att den föreslagna telelagen träder i kraft bör Telestyrelsen ges del samlade funktionsansvaret för telesystemet i Sverige. I funktionsansvaret bör ingå att tillgodose behovet av teletjänster'för totalförsvaret.

Totalförsvarets behov av telekommunikationer skall, i enlighet med vad som är fallet i dag, finansieras över statsbudgeten. Televerkets nuvarande kostnader för totalförsvarsålgärder uppgår lill ca 200 miljo­ner kronor. Telestyrelsen bör disponera motsvarande belopp för upp­handling av motsvarande tjänster och utrustning från de leleföretag som är av intresse i beredskapssammanhang.

Statens andel av kostnaderna för alarmeringsljänslen i SOS Alarmer­ing AB (SOSAB) skall finansieras över statsbudgeten. För verksamhets­året 1991 uppgick Televerkets kostnader i SOSAB lill ca 136 miljoner kronor. Televerket skall inte längre företräda staten som delägare i SOSAB, utan statens aktier i bolaget bör förvaltas direkt av regeringen. Kommunikationsministern har för avsikt all tillsammans med de övri­ga delägarna. Kommunförbundet och Landstingsförbundet, initiera en översyn av bolagets ägarstruktur.

Motionen

I motion 1992/93:T808 (c) anför motionärerna att riksdagen ställt sig bakom en bolagisering av Posten och Televerket. En sådan bolagiser­ing har avgörande fördelar när del gäller verkens affårsverksamhet. Båda verken har dock vikliga samhällsfunktioner som inte låter sig konkurrensutsättas. Hit hör Postens och Televerkets dellagande i be­redskapsplaneringen.

Genom bolagiseringen av Televerket kommer finansieringsansvaret all lösas av statsmaklen på nytt säll. 1 en lösning där bara finansierings­ansvaret övergår finns stor risk för en mycket stark monopolställning för del nya bolaget. Den fredslida organisationen måste enligt motionä­rerna vara sådan all ett utvecklat telekommunikationsnät finns i alla


1992/93;FöU9y


 


delar av landet. Förutom dessa rena beredskapsfrågor får inte bolagi-          1992/93:FöU9y

seringen leda till att uppgifter i planeringen faller mellan olika stolar. Del måste klart definieras vem som bär ansvaret för atl en tillfredsstäl­lande beredskapsplanering upprätthålls och vem som utför själva be-redskapsålgärderna.

Motionärerna hemställer all riksdagen som sin mening ger regering­en lill känna vad i motionen anförts om ansvaret för beredskapsplaner­ing vid bolagisering.

Utskottet

Enligt utskottets mening har kommunikaliohsverken iiiomordentligt stor betydelse för totalförsvaret. I de senaste försvarsbesluten har hög prioritet givils åt åtgärder för all säkerställa en god beredskapsnivå inom dessa områden. I samband med de förändringar som nu vidtas avseende verksamhetsformerna är det därför viktigt att beredskapsfrå­gorna uppmärksammas och ges en grundlig behandling. Den uppnåd­da beredskapsnivån får inte försämras till följd av ändrade verksam­hetsformer. Snarare bör krav kunna ställas på en förbättring till följd av den effektivisering som sker.

1 likhet med motionärerna anser utskottet del viktigt att ansvaret för beredskapsplaneringen klart definieras. Lösningen av dessa frågor i framtiden kommer all kräva kontinuitet och stabilitet. Det är också viktigt att ta till vara den kompetens som finns inom området. Utskot­tet konstaterar att någon samlad inriktning för hur beredskapsfrågorna skall behandlas vid förändrade verksamhetsformer för affårsverken inte finns uttalad. Utredningen (dir. 1993:4) om påfrestningar och risker i del fredstida samhället saml om vissa frågor inom totalförsvarels civila del har lill uppgift att följa utvecklingen inom detta område. Kommit­tén bör enligt utskottets mening kunna ge förslag till en sådan samlad inriktning. Något uttalande från riksdagen med anledning av motion 1992/93:T808 (c) är därför inte påkallat.

Utskottet kan konstatera att beredskapsfrågorna uppmärksammals och getts en grundlig behandling i propositionen om Telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop. 1992/93:200). Enligt utskottets mening har förutsättningar skapats för att bibehålla en god beredskapsnivå. Den valda organisationsformen för atl behand­la beredskapsfrågorna bör emellertid följas upp och utvärderas då erfarenheter vunnits.

Beträffande översynen av ägarstrukturen i SOS Alarmering AB anser utskottet det viktigt att det grundläggande samhällsintresset av alarmeringsljänslen beaktas.


 


Slockholm den 27 april 1993                                                1992/93:FöU9y

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp), Ingvar Björk (s), Gunhild Bolander (c), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s). Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrilc Landerholm (m) och Britt Bohlin (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Sture Ericson, Iréne Vestlund, Ingvar Björk, Christer Skoog, Sven Lundberg, Karin Wegestål och Britt Bohlin (alla s) anser all den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt ulskoltels" och slutar med "erfarenheter vunnits" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär en bolagisering av Televerket ett steg mot privatisering av verksamheten. För de försvarsintressen ut­skottet har att bevaka är detta negativt. Det kommer otvivelaktigt atl försvåra upprätthållandet av en god beredskap på detta område i framliden.

gotab  43765, Stockholm 1993